bild
Arkiv

Strokirkska släktarkivet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/720821
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2v7YFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
5,2 Hyllmeter  (-)
68 Volymer  (-)
Datering
1600-tal – 2000-tal  (Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareArkivbildaren/deponenten
VillkorsanmHela arkivet.

Volym 1CD:8 svartmärkt pga mögel.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), F-exp/pärm, Förteckning av Agneta Zättlin 2006
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Strokirk, släkten
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Elias (1747 – 1811)
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Carl Gustaf (1853-09-19 – 1926)
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Annchen (1909 – 1980)
Alternativa namn: Westling, Annchen
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Evert (1898-04-09 – 1974)
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Carl-Gustaf (1904 – 1992)
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Betty (1871 – 1922)
Alternativa namn: Hamberg, Betty
Kategori: Person (släkt)
 
Strokirk, Jeppe (1789 – 1856)
Kategori: Person (släkt). Övriga ej yrkesklassificerade personer (Brukspatron)

Innehåll

Allmän anmärkning
Inledning (äldre form)Släkten Strokirk härstammar från släkten Strokerke som levde i Mecklenburg och Lübeck från slutet av 1100-talet till början av 1600-talet. Släkten kom till Sverige i början på 1600-talet med Evert Strokirch som endast 12 år gammal flyttade från Lübeck till Filipstad. (En kusin till denne kom även han till Sverige och från honom härstammar den adliga släkten von Strokirch.) En sonson till Evert, Anders d.ä (1673-1720), flyttade till Närke och ägde Hjärsta utanför Örebro. Från och med flytten försvenskades släktnamnets stavning till Strokirk. Anders Strokirk d.ä. var gift två gånger. I sitt första äktenskap med Catarina Sund fick han sonen Anders Strokirk d.y., född 1707, som är den äldste släktmedlemmen med egna handlingar i arkivet. Släkten intog en framträdande ställning under 1700- och 1800-talet inom brukshanteringen och jordbruket i Närke och Värmland med ett flertal gårdar runt Degerfors i släktens ägo.


Arkivet

Strokirkska släktarkivet överlämnades som deposition till Riksarkivet av Strokirkska släktföreningen 1980-1981. Arkivet består av 68 volymer om 6 hyllmeter från 1600-talet fram till 2000-talet. Den största delen handlingar är dock från slutet av 1700-talet och 1800-talet. De äldsta handlingarna i arkivet från 1600-talet är för det mesta avskrifter och rör framförallt fastigheter och ägor.

Släktföreningen

Carl Gustaf Strokirk d.ä. var den som samlade ihop arkivmaterialet under 1880-90-talet och grovsorterade det. Även hans bröder Viktor och Evert samt en kusin Oscar Fredrik Strokirk lade ner mycket arbete på forskning om släkten. Från 1933 förvarades arkivet på vinden hos Carl Gustaf d.ä:s son Evert Strokirk på Värsta gård. På 1960-talet beslöt man att bilda en släktförening. Som särskilt motiv för detta angavs arkivet. Vid det stiftande mötet 1962 bestämde man att upprätta ett släktarkiv. Enligt stadgarna var föreningens syfte bl a att utföra forskningar i släktens historia samt att förvalta arkivet. Under 1960-1970-talet gjorde Evert Strokirk en preliminär sortering av arkivmaterialet och vid släktföreningens styrelsesammanträde 1979 tog man beslut om att arkivet skulle överföras till Riksarkivet.

Arkivets innehåll

Arkivet är indelat i fem serier. Serie 1 bestående av personliga handlingar och serierna 2-5 som består av handlingar som rör fastigheter, ägor, räkenskaper och verksamheten i stort. Även handlingar som har varit svåra att knyta till någon person ligger i de mera allmänna serierna.

Serie 1. Enskilda släktmedlemmars handlingar.
- Handlingarna som ingår i arkivet kan ofta härledas till olika personer i släkten. De personerna har därför fått bilda egna serier i arkivet under denna övergripande serierubrik.

Anders Strokirk d.y (1707-1789), son till Anders d.ä., blev ordinarie bergsfogde i Leke och Karlskoga bergslager 1745. Han fick tio barn av vilka en dotter och en son nådde vuxen ålder.

Sonen, Elias Strokirk, föddes 1747 på Hjärsta. Han tjänstgjorde under 1769 års riksdag som notarie i rikets ständers bergsdeputation och efterträdde sin fader i bergsfogde-ämbetet 1770-1785. Han var en av Närkes största jord- och bruksägare på sin tid. 1771 köpte han Ölsboda bruk och lantegendom i Nysunds socken, Örebro län samt 1787 Lilla Lassåna (nuvarande Laxå bruk) i Närke. Han hade även ärvt Attersta-Klinggården av sina föräldrar. Elias Strokirk var delaktig i bildandet av Örebro läns Hushållningssällskap och engagerade sig även i skolväsendet. I sitt äktenskap med Anna Kristina Camitz, dotter till brukspatronen på Degernäs, fick han tio barn, fem döttrar och fem söner. Efter hustruns död 1793 anställdes en husföreståndarinna vid Ölsboda med vilken han fick tre barn. Dessa antog efternamnet Krikorts, Strokirk baklänges. Elias Strokirks efterlämnade handlingar rör bl a bergsfogdeämbetet, bokföring, rättgångar och förmyndarhandlingar.

Elias Strokirks son Jeppe Strokirk (1789-1856) blev ensam ägare till Ölsboda vid 23 års ålder. Han förstorade Ölsboda gods och lät 1828 anlägga en ny herrgårdsbyggnad med trädgård och park. Han köpte även in Lidetorp med Håkanbohls bruk samt Degernäs med övre Degerfors bruk. Han hade flera uppdrag inom Nysunds kommun och var i många år disponent för Dalkarlsbergs gruvbolag. Serien med Jeppe Strokirks handlingar är den mest omfångsrika och består av handlingar rörande verksamheten som bl a järnhantering, spannmåls- och brännvinsslut, en stor mängd sterbhus- och förmyndarhandlingar, 2 volymer juridiska handlingar gällande tvister, rättegångar, resolutioner. Dessutom en stor mängd texter (egna och andras), avskrifter och tryck rörande allt från verser och vardagliga bestyr till mera omfattande frågor samt ett flertal tidningar från 1800-talet.

I sitt äktenskap fick Jeppe Strokirk åtta barn. Tre av dessa har egna serier i arkivet; Elias Carl (1814-1887) ryttmästare och brukspatron på Degernäs och Övre Degerfors, Knut Viktor (1818-1879) brukspatron på Lidetorp (såldes 1871), kamrer, stadsfullmäktig i Örebro och senare vd i Hjälmare kanalbolags direktion, samt Wilhelm Teodor (1823-1895) kansliråd och numismatiker.

Knut Victors son, Carl Gustaf Strokirk d.ä. (1853-1926), och sonsonen Evert Strokirk (1898-1974) har även de personliga efterlämnade handlingar.

I serierna ingår också efterlämnade brev. Framförallt rör det sig om brev mellan familjemedlemmar och släktingar. Även brev rörande verksamheten finns, speciellt i Jeppe Strokirks och Gustaf Strokirk d.ä:s brevsamlingar.

Serie 2. Handlingar rörande fastigheter och ägor.
- En samling av handlingar som tillhört olika släktmedlemmar. Åtkomsthandlingar, gränsdragningar, diverse tvister m.m. Handlingar rörande ägor kan även finnas i serie 1.

Serie 3. Handlingar rörande verksamheten.
- Handlingar spridda över tid rörande bruksverksamhet och rotering.

Serie 4. Räkenskaper.
- En samling av räkenskapsböcker spridda över tid tillhörande olika släktmedlemmar. Främst räkenskaper rörande verksamheten; bruk, ägor och anställda.

Serie 5. Övriga handlingar.
- I serie 5A finns udda handlingar såsom lagtexter, böcker skrivna av icke släktmedlemmar, samt en del anteckningar och avskrifter. Serie 5B består av släktföreningens handlingar. Här finns släktlängder och släkthistoria.


För forskning i arkivet krävs deponentens tillstånd.


Agneta Zättlin
Riksarkivet 16/11-2006

Ämnesord

Ämnesord, ort
Örebro län
Värmlands län
Ämnesord, sak
Brukspatroner (Svenska ämnesord)

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Wiveka Schwartz gåva (SE/RA/721500)

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2020-06-05 15:43:35