Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Nyströms Piano och Orgelfabrik J P Karlstad


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50397
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6vOwyoejwQTMXvHsGpi4n6
Omfång
60,2 Hyllmeter 
Datering
1877 – 1963  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Hirschs pianomagasin AB (Karlstad)
Kategori: Företag. Handel
 
Lyric AB (1947)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Aktiebolaget J P Nyströms Orgel- och Pianofabrik ( (1865 – 1962)
Alternativa namn: J P Nyströms Piano- och Orgelfabrik (Karlstad)
Alternativa namn: J P Nyströms Orgelharmoniumfabrik (Karlstad)  (1865 – 1901)
Alternativa namn: J P Nyströms Orgel- och Pianofabrik (Karlstad)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
AB Klavramen (– 1962)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 3/81
Inledning (äldre form)Nyströms Piano och Orgelfabrik JP Karlstad

Firman J P Nyströms Orgelharmoniumfabrik grundades i Karlstad 1865. Grundaren Johan Petter Nyström hade avlagt gesällprov som möbelsnickare. Som sådan hade han arbetat hos mästare i Stockholm och på flera platser i Norrland. Vid några och tjugo års ålder återvände han till sitt hemlandskap Värmland och började i Väse tillverka handklaver eller accordion. Dessa
instrument hade tidigare måst importeras till höga priser. Då kom de första orgelharmonierna (kammarorglarna) ut på världsmarknaden. I motsats till kyrkorgeln var kammarorgeln en ganska ny uppfinning. Tidigt på 1800-talet kom de första. Det tongivande medlet i dessa var fjädrar av metall, som sattes i vibration av en jämn, enkelriktad luftström i motsats till kyrkorgeln där det tongivande medlet är pipor av trä och metall.

J P Nyström startade tillverkning av kammarorglar, som byggdes efter blåsluftsystemet. Dessa orglar fick ingen stor efterfrågan, då de på grund av sin konstruktion blev dyra och dessutom hade en stark ton. Tonen ansågs av många vara för stark för en orgel för hemmabruk.

En amerikansk uppfinning, sugluftsorgeln, skapade stor efterfrågan. Till Sverige kom denna typ av kammarorglar vid mitten av 1860-talet. De fick från början ganska stor spridning.

Efter flera byten av lokal i Karlstad för verksamheten flyttade orgelfabriken in i större lokaler vid Norra Strandgatan år 1866. De första orglarna tillverkades efter blåsluftsystemet, men Nyström erfor snart att dessa inte kunde konkurrera med de amerikanska sugluftsorglarna. När Nyström började bygga sugluftsorglar, var han den första tillverkaren i Europa.

Rörelsen gick stadigt framåt och orglarna vann ett stort anseende. 1870 blev orglar av Nyströms fabrikat av Kungliga Ecklesiastikdepartementet utvalda som skolorglar i konkurrens med utländska tillverkare. Instrumenten blev fortlöpande förbättrade genom nya konstruktioner. Tillverkningslokalerna blev med tiden för små. 1877 flyttades fabrikationen till nybyggda lokaler vid
Västra Kanalgatan. I dessa lokaler tog man på allvar upp tillverkningen av pianon.

Nyström arbetade på nya uppfinningar och hade 1890 beviljats 17 patent. Nyströms instrument vann höga utmärkelser vid de utställningar de deltog i.

1890-91 flyttade fabriken till nya för ändamålet byggda lokaler i tre våningar vid Norra Strandgatan, granne med den gamla fabriken. Maskinerna drevs med ångkraft och producerade alla delar till instrumenten, så att man blev helt oberoende av import. Instrument som Nyströms "Komplettorglar" och "Reformorglar" var patenterade i många länder. Stor omsorg ägnades instrumentens yttre. Man lät t ex ångkoka och ångtorka allt trä som skulle användas, och man anställde en möbelarkitekt.

Exporten av orglar hade börjat på 1880-talet. Tidigt på 1890-talet blev Norge den största orgelkunden. Dit exporterades årligen mellan 300 och 400 orglar. Orglar såldes också till Danmark, Island, England, Finland och Ryssland.

J P Nyström avled år 1900 och efterträddes av sin äldste son. Denne dog emellertid redan 1901. Firman ombildades nu till aktiebolag, Aktiebolaget J P Nyströms Orgel- och Pianofabrik. Verkställande direktör blev C W Nyström, J P Nyströms näst äldste son. Sedan 1898 intog pianofabrikationen en alltmer växande andel av den totala tillverkningen. Bland firmans olika pianomodeller
märktes "Mignon" som tillsammans med övriga modeller tillhörde de förnämsta på den svenska marknaden.

Fabriken intog platsen som den främsta inhemska tillverkaren. 1909 utsågs firman till Kungl. Hovleverantör. C W Nyström var ingenjör och sysselsatt med uppfinningar på piano- och orgelområdet. Under hans ledning nådde firmans orgelfabrikation en topplats i landet. 1914 uppfördes en ny större fabriksbyggnad i betong. Torkarna ombyggdes 1917 och kunde sedan ta emot 10 000 kubikfot virke på en gång. 1925 blev det åter om- och nybyggnader.
Detta år tillverkades 600 orglar och c:a 200 pianon.

C W Nyström avled 1937 och sonen Boo Nyström tog över. Företaget upphörde 1962.


Litteratur: "Nyströms Orgel & Pianofabriks utveckling under åren 1865 - 1925" (1925)

Kjell Johansson (1983)

Kontroll

Senast ändrad2021-11-16 08:57:19