Sök i arkiven
Genvägar MENY

SDHK-nr: 11865

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Till läs mer och specialsökning
Datering
1381  mars  31
Utfärdandeort
Skänninge 
Innehåll

Förhandlingar har hållits på passionssöndagen, den femte söndagen i fastan, år 1381 mellan å ena sidan kung Albrekt av Sverige, hela hans rike och dess invånare, deras tjänare och medhjälpare, med alla de slott och land öster om Öresund som han, hans män eller medhjälpare besitter eller håller för kungens räkning och å andra sidan ärkebiskop Magnus (Nilsson) i Lund, gälkaren Tuve Galen, riddaren Holger Gregersson, väpnarna Torkel Nilsson och Axel Kjellson, samt hela Skåne öster om Öresund med dess invånare och deras tjänare och medhjälpare som är bosatta inom landet (Skåne). Man har därvid kommit överens om följande. Först och främst ska det råda fullkomlig fred mellan riket Sverige och hela Skåne och allt land öster om Öresund från sistlidna midfastosöndag (24/3 1381) till och med nästkommande midfastosöndag (16/3 1382), hela denna dag inräknad. När detta år har löpt ut är det överenskommet att samma fred mellan Sverige och hela landskapet Skåne med allt öster om Öresund ska bestå i ytterligare tre månader, under vilken tid ingen kan säga upp avtalet. Den sida som därefter vill göra det måste använda sig av fullmäktiga ombud med öppna brev. Ombuden från Skåne ska gå till Kalmar slott, ombuden från Sverige till Lindholmen och Turestorpsö. De fyra ombud som medför dessa brev ska åtnjuta fri lejd. Angående alla de fridbrytare, rövare och illgärningsmän som säger sig inte vilja ha fred eller ha någon som sin herre utan råda sig själva är det överenskommet att de inte ska beskyddas av någon person varken i Sverige eller i Skåne. Tvärtom ska man tvinga, hindra och kvarhålla sådana fridbrytare och ställa dem till svars inför rätten och döma dem som fridbrytare. Om någon man inom denna period tar dessa fridbrytare eller män utan tjänst till fånga behöver han inte hålla dem fängslade och inte vara förpliktigad till detta, utan med bibehållen ära och rätt ska han vara helt fri i fråga om ett sådant fängelse. Om en hövitsman eller någon annan skyddar eller hjälper fridbrytare eller tillåter dem att färdas till eller från hans (hövitsman­nens) län, då ska denne förföljas på samma sätt som en fridbrytare oavsett om han befinner sig på ett slott eller en gård. Om någon lidit skada och hövitsmännen på den sida där skadan skett ber andra om hjälp ska dessa bistå honom genom att förfölja fridbrytarna och deras beskyddare och ställa dem inför rätta, oavsett vilket slott eller vilken köpstad eller vilket land de bebor. Om någon, oavsett sida, förföljer en fridbrytare på flykt ska han få fri lejd att följa efter till de närmast belägna slotten och be om hjälp av slottshövitsmannen eller andra goda män där. Dessa ska vara den behjälplig som förföljer fridbrytaren om denne inte redan gripits. Den som hastigt måste förfölja en fridbrytare kan behöva ta både mat och foder, och detta ska inte räknas som ett brott mot fredsavtalet på någon sida. Skulle någon fridbrytare, män utan tjänst eller någon annan under denna fredsperiod genom förräderi eller med orätt inta någons slott eller befästning, då ska ingen som ingått detta fredsavtal köpslå eller överlägga med dem eller agera mot det stilleståndsavtal som överenskommits. Om detta sker, oavsett sida, ska man få hjälp från båda parter att återfå sina förlorade slott eller befästningar. Den som på så vis återfår sitt slott ska ge mat och foder till dem som hjälper honom när de behöver det. Ömsesidigt ska gälla att om någon begår en handling mot någon annan på den ena sidans område – genom att ta någon till fånga eller genom rov, brand, våld eller dråp eller annat som går emot fredsavtalet – och sedan rider till den andra sidans område för att där kunna gömma sig eller erbjuda sina tjänster, då ska den mannen inte kunna försvaras av någon utan han ska stå till svars för sina brott. Ömsesidigt ska också gälla att om någon tillfångatas av sådana män under denna fred, då behöver han inte sitta fängslad, och dessa män får inte hålla honom, som redan nämnts. Präster, bönder och köpmän från båda sidor ska under denna fredsperiod kunna resa över till den andra sidan under fri lejd för att där sköta sina angelägenheter, och det som de har med sig ska vara skyddat. Om riddare, väpnare eller hovmän vill rida över till den andra sidan under denna fredsperiod ska de åtnjuta fri lejd av närmaste hövitsmän och slott. Ingen fridbrytare eller man utan tjänst ska ges fri lejd eller annan makt. Han ska istället få stå till svars för sina brott om grundade anklagelser riktas mot honom. Den som på något vis bryter mot denna fred ska inte kunna friköpas genom lösen. Han ska mista livet om hans brott bevisas, enligt den rätt som gäller för riddare och enligt de villkor som båda sidor enats om. Varje artikel som här inte framgår uppenbart och tydligt ska tolkas till fördel för freden och till nackdel för dem som bryter mot freden. På Sveriges vägnar och för alla som bor i riket lovar Sveriges drots Bo Jonsson, marsken Sten Bengtsson, riddarna Erik Karlsson och (Peter) Porse Get samt väpnarna Herbricht Königsmark, Gerhard Snakenborg, Heine Snakenborg och Arend Karow att fast och obrottsligt hålla alla och var och en av ovanstående artiklar. På landet Skånes vägnar och för alla som bor där och öster om Öresund lovar ärkebiskop Magnus (Nilsson) i Lund, gälkaren i Skåne Tuve Galen, riddarna Holger Gregersson (Krognos) och Peter Nilsson samt väpnarna Torkel Nilsson, Absalon Kjellsson, Trugot Has, Jakob Absalonsson och Peter Munk tillsammans detsamma.

Utfärdarna beseglar.

Samma år, dag och plats har man kommit överens om att kung Albrekt och de goda männen i Sverige måste bistå (kungens bröder) hertigarna Henrik och Magnus (av Mecklenburg) eller andra av deras vänner i deras krig mot Danmark väster om Öresund om de så önskar. De goda männen i Skåne, Halland och öster om Öresund måste bistå sin herre kung Olof – om han så behöver – i krig mot varje land förutom Sverige och de områden som ingår i denna på båda sidor okränkbara fredsöverenskommelse mellan Sverige och landet Skåne och allt öster om Öresund. Och denna fredsperiod ska förbli fast, som ovan sagts, och samma punkter ska hållas som anförts ovan.

Språk

svenska

Källor
  • Original: Orig. på perg. (59,5 x 22,4 + 51,0 x 6,6 cm, uppveck 3,1 cm; 31 + 5 rader), NKR 1268-b, Danska Rigsarkivet
  • Fotokopia: DK
Brevtext

Witerlikit se thet allom mannom ther nu æræ ellæ æpter komæ at aret æpter Gudz byrdh Millesimoccclxxx oc a førsto areno ‧ then sundaghen j fastone som kallæs dominica Passionis war thenne daghthingæn bigrepen ‧ fuldraghin ‧ oc wissath mellom høghboren oc weldoghæn førstæ herræ konung Albrecht j Swerike oc hans ganzkæ menæ rike och rikesins inboande mæn therræ thyænaræ oc hyelparæ the inrikis æræ mæth allom thøm husom oc landom ther han ‧ hans mæn ‧ ællæ hyellparæ inne hafwæ ellæ til hans hand haldas hwar thee hælst ‧ æræ østen Ørasund ‧ a enæ sidho oc werdoghom herræ oc fadher mæth Gudh ærkebiscop Magnus j Lund ‧ herræ Tuuæ Galen gyælkar och herræ Holmger Gregorsson riddare ‧ Thorkil Niclisson oc Axel Kætilsson swenæ oc menlikæ ganzka 1‑landit j Skane ‧ alt thet østen Oræsund ær‑1 oc thes ‧ inboande mæn theræ thyænare oc hyalparæ the ther inlændis æræ a andræ sidhonæ j swa dana mato som hær æpter sigx. Forst skal thet mellom riket j Swerike och menlikæ ‧ ganzkæ landit i Skane oc alt thet østæn Ørasund ær een ganzkær fridher oc feloghet sta oc blifwæ fra midhfasto sundagh nu war och til midhfasto sundagh ther nw næst hær æpter komber then daghen allæn wt fastær ‧ stadhugher ‧ oc vbrutlikær vtæn alt arght ‧ Ther næst thaa thettæ fornempda aar wtgangit ær scal thet staa ‧ mællom thet forscrefnæ riket j Swerike ‧ oc ‧ landzskapit j Scane ‧ oc alt thet østen Ørasund ær j three manathæ for oordh j samæ fridh som før sakt ær vtæn alt arght thoo swa ‧ innæn thennæ fornempdæ aars dagh oc tjmæ scal ængin ællæ ma ‧ the samw three manadhæ forordh opsighiæ. Hwa thøm ellæ opa ‧ hwilkæ sidho thee wiliæ thee forordh sidhæn opsighiæ the sculæ thet mæth mẏndwgh bwth oc open bref witerlikæ opsigiæ thee af Skane ‧ jn op a Kalmarnæ hws och thee af Swerike jn opa ‧ Lindholm2 oc Thurestorpsøø3 oc thee budh som thessin breff føræ sculo ‧ felogh ‧ waræ op a badhæ sidhor. Fframdelis ær thet swæ daghthingat oc lofwat a bathæ sidhor at alle thee fridhbrytaræ røwaræ oc ilgerningis mæn ther sighiæ j ængin fridh willæ waræ oc ængin man til herræ hafwæ vtæn sich syelfwæn for scadhæ oc for fromæ sta ‧ thøm scal ængin man hwarte j Swerike ellæ j Scane ‧ ther j thenna fridh bigrepen ær haldæ ællæ hægnæ ælla j nokra mato fordhæ ælla fordaghthingæ vtæn hwa ‧ thøm mæth Gwdz hyelp at wine hindræ ælla gripa kan han scal thøm til rettæ sættiæ oc ofwer thøm rettæ lata som ofwer retta fridhbrytara ‧ Kunno oc thee frydhbrytaræ ellæ thyanisto løse mæn nokan man innan thennæ dagh oc fridh fangæ oc fa han scal thøm enchte fængilse halda oc eygh plichtugher wara vtan scal thet fængilse mæth æra likæ oc ræt ganzlikæ løøs wara ‧ Hwilkin høuisman ælla annar man hwa han hælst ær thøm fridhbrutaræ halder ællæ heghnar ælla j nokræ mato bihelpeliken ær ællæ mæth wiliæ oc wit scædher thøm oc thol af siin lææn ælla atær j siin lææn then ellæ thom skal man forfẏlghia mæth sama rææt som thee fridhbrytaræ hwar han ælla thee a fæste ellæ j gardh sitia ælla hwar thee hælst kunno wara som thet gøra. Oc hwem the ther scadhen hafwæ taket oc the høuismæn a the sidhona som scathæn ær schedher af the andra til sighia oc til hyalp mana tha scula thee thøm genæst mæth macht oc hyalp vtan alt arght bjhælpelika wara the fridhbrytaræ oc swa thee andra som the frydhbrytaræ haldæ allæ heghnæ forfylghiæ oc ræt af thøm mana ‧ hwat the helder a hws kopstadh ælla land sitia. Ware thet oc swa at thøm som fridhen brutit hafthe nakar apter fylgde a fluctoghom foot a hwikko sidho thet hælst ware ‧ tha ma han felugher æpter fylghiæ til thee næsto husen oc hælp bethæs af then høwitzman a husit ær ælla ‧ androm godhom mannom ther næær och thee sculo hanom helpelike wara ‧ som fridhæbrytaranum æpter fylghiæ vm han kan han eygh for hindra oc vm the som tholike fridhbrẏtaræ swa hastelikæ æpter fylghiæ taka tha i thet sin mat ælla fodhor ther scal ængin fridh mæth waræ brutin a nokræ sidho. Kune thet oc swa henda at nokor af thee fridhbrẏtara ella thyanisto lose mæn ællæ hwa the hælst waro innan thenna fridhen oc daghen nokarsmans hws ælla fæste sluchten4 ælla mæth nokræhandæ forrædhelse ælla vrææt af threnghden ælla af wnnen thee hws ælla fæstæ skal ængin then j thenne fridh bigrepin ær til sik køpa ælla mæth nokre andre daghthinga ælla fund sic anama ællæ moot thøm fordaghthingæ ther thet i thesse mata ær fra komit. Hwa thet gør a hwilkæ sidho thet skeer tha sculo the af badhen hærskapen mæth macht oc godhom wiliæ vtæn alt arght thøm bihelpelikæ waræ ater til thet husit ellæ fæstit som thet swa wardher af wnnit oc thet tha innehafthe. Oc hwem han ther husit swa wardher af sliket ælla af wnnit til sik bebodher ælla bidhiæ kan tha skal han skipæ thøm som hanom til help komma mat oc fodhor thee stund han thom widherthorf. Item ware thet swa at nokær man nokræ gerning gyorthe a annar j eno hærskapæ ther inbyrdhes5 æntigia mæth fængilse roof ‧ brand waldtakt ælla draap mæth forakt oc vtan bradhan skilnath ælla hwat gærning han hælzt gyordhe ther moot æra oc moot thennæ fridh ware wilde han tha j thet andræ hærskap ridha och ther hylle ælla sik til thiænistæ komæ tha scal then man ther af ængom fordagthingadher wardhæ fore the gerning ælla brwt vtan scal til rætta sætias oc sin ræt for siin brwt sta som han forskyldat hafwer. Wordhe oc nokær swa fangen af tholikom mannom swa inbyrdhes j thessom fridh tha skal han thøm enchte fængilse plichtogher wara ‧ oc thorf thøm enchte halda ‧ som før ær sakt. Jtem mughu klerkæ bønder oc køpmæn j thessom fridh oc dagh felughe hwar til then annan fara a badha sidhor fore therræ gagna oc rættæ æranda skuld oc hwat the føra hwar til annan thet skal wara oc fara feloght vtan alt arght / Wiliæ riddara oc swena ælla hofmæn ridhæ nokor til annan i thenna fridh tha sculde the leghdho ælla førara bedhas oc hafwa af næstom houitzmannom oc næstom husom. Engin feloghe ælla thes makt hafue nokra af thessi fridhbrytara ‧ ælla thyænistoløsæ mæn vtan mæth swa forordh at han scal sta til rættæ for siin brwt vm kæra ower hanom komber oc æpter thy hans brwt finnæs. Hwilken thennæ fridhen bryter j alla mato som for ær sakt ther scal ængin man løsn fore takæ vtæn skal lifwet mista æpter thy hans brwt finnas oc een riddarlik ræt tilsigher oc waar eghin wilkor a batha sidhor. Ware hær nokar then articul ‧ ther eygh ware openbar oc fulkomlikæ wtthrykter tha skal man han tho forstanda til fridzsins styrkilse oc bywarilse oc thøm til mere nefst som fridhen brytæ / Alla thennæ forskrifnæ articul oc hwar therræ særdelis vm sich lofwom wj ‧ som hær æpter næfnæs a ganszka rikesins weghna j Swerike oc aldra therra som ther j boo oc aldra therra som ther hald hafwa swasom Boo Joonson drotzate i Swerike Steen Bendicsson marsk / Erik Karlson, Porse Geet riddaræ, Herbrict Køninxmark / Gerd Snakenborgh / Heynæ Snakenborgh / oc Arend Karowe swena oc lofwom thet alle forskrifne 6‑mæth sampnathæ hand‑6 til thes førnempda hedherlikæ fadhor oc herra ærkebiscops Magnusa ‧ j Lund oc ganzka lanzins wegnæ j Skanøø oc østan Ørasunde ther j bo troa hand thessom ærlikom oc welbornom mannom herra Tuuæ Galen gælkara i Scane, herra Holmger Gregwrsson oc herra Peter Niclisson riddarom, Thorkil Niclisson, Axel Kætilson, Thrwghot Has, Iacob Axelson oc Peter Mwnk swenom ‧ fasta oc vbrutlikæ halda vtan alla arghæ list i alla mato som før ær sakt / Til alla thesse forskrifnæ articla høghre bewaringh æra waar insighle hær fore komin. Datum et actum Skænẏnge anno et die prenotatis.

På en pergamentslapp, tillfogad med sigillremsorna:

Framlethis ær thet swa bigrepit aar ‧ dagh ‧ oc stadh som for ær skrifuit at høghboren førstæ konung Albrict oc the godhæ mæn i Swerike ‧ mugho wara ‧ hertogh Hinrich oc hertoghæ Magnuse ‧ ælla ‧ androm theræ winom bihulpne ‧ til theræ ørlogh jn op a Danmark westan Orasund vm the wiliæ oc the godho mæn i Scane ‧ Halland oc østan Ørasund mugho wara therræ herra ‧ konung Olaf ‧ bihulpne ‧ til sit orlogh op a alla land ‧ ther hanom bihof ær vtæn Swerike ‧ oc vtæn thessom landom i thennæ fridh bygrepin æra ‧ vforsumathæ7 a badha sidhor mæth thy at thet staar i fridh oc dagh mellom rikit i Swerike ‧ oc landit j Scanø oc alt thet østan Orasund ær. Oc then fridh oc dagh skal æ stadhugher blifwæ som han bigrepin ær oc før ær skrifuit. Oc fore thennæ samæ articul ‧ lofwom wi alle forskrifne ‧ i alla mato som fore allæ thee andra articla ‧ før ær skrifnæ.

Extratext

På baksidan: En dechthingen j mellen konung Albert / oc thet mene land j Schane.

Sigill

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, skadat, 2,6 x 3,0 cm, omskriften utplånad (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 408); nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 3,1 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 11): […]enoni[…]; nr 3 runt av ofärgat vax, skadat, 3,0 x 1,8 cm; nr 4 runt av ofärgat vax, 2,2 x 2,6 cm (heraldiskt sigill, se SMV, I, s. 364); nr 5 endast sigillremsa; nr 6 runt av ofärgat vax, diameter 2,6 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 768); nr 7 runt av ofärgat vax, skadat, 2,0 x 2,6 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 768); nr 8 runt av ofärgat vax, skadat, 1,8 x 2,3 cm.

Tryckt
    DS nr 10355 se pdf av tryck
    Sverges Traktater II (1883), nr 409
    Dipl. Dan. IV:2, nr 120
Tryckt regest
    Rep. Dan. nr 3316
Översättning
    (till modern danska) Danmarks Riges breve IV:2, nr 120
Litteratur och kommentar

Om ärkebiskop Magnus Nilsson i Lund se E. Jørgensen, ”Mogens Nielsen” i Dansk Biografisk Leksikon 10 (3. utg., 1982), s. 478 f., och G. Carlsson i Lunds domkyrkas historia (1946), s. 481 f.

Om riddarna Sten Bengtsson (Bielke) och Erik Karlsson (Örnfot) se SRM med vidare hänvisningar.

Om riddaren (Peter) Porse (Jönsson) Get se Elgenstierna III: Geete, s. 16.

Om Herbricht Königsmark, som enligt en uppgift i J. Peringskiölds Monumenta Uplandica (1710), s. 80, blev fogde i Stockholm år 1372 och finns med som löftesman och sigillant vid utfärdandet av landsfredsstadgan 1375 (DS nr 8781/SDHK nr 10685), se SBL XXI, s. 775; S. Engström, Bo Jonsson I (1935), s. 184, 203, och B. Fritz, Hus, land och län 2 (1973), s. 85, 149.

Om väpnaren och sedermera (från 1385) riddaren Gerhard Snakenborg och om hans bror Heine se ÄSF II, s. 73–76.

Om Arend Karow se V. A. Nordman, Albrecht, Herzog von Mecklenburg, König von Schweden (1938), s. 135–136.

Om Tuve (Andersson) Galen se I. Andersson, Skånes historia. Senmedeltiden (1974), s. 155.

Om Lindholmen se A.-C. Mattisson, Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm (1986), s. 204, och A. Ödman, Borgar i Skåne (2002), s. 102–107; om Turestorpsö se Ödman, a.a., s. 144–147, och G. Wetterberg, Skånes historia I (2016), s. 594.

Om stilleståndsfördraget se F. Lindberg i HT 1928, s. 2–7; H. Schück, Rikets brev och register (1976), s. 157 (not 15); G. Wetterberg, Skånes historia II (2017), s. 23 f.

Senast ändrad

2021-10-18

    • 1‑1 D.v.s. Skånelandskapen.
    • 2 Lindholmen i Svedala socken.
    • 3 Turestorpsö i Börringe socken.
    • 4 D.v.s. ’ödelägger’, sannolikt en participform av slukke eller sluge (se dessa uppslagsord i O. Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog).
    • 5 D.v.s. ’ömsesidigt’, se Söderwall: inbyrþis 2.
    • 6‑6 D.v.s. ’gemensamt, tillsammans’, se Söderwall: samna 2.
    • 7 D.v.s. ’oförkränkt’, se Söderwall, suppl.: oforsumadher.


Kommentera post/rapportera fel