Avsändare
Avsändare
"Wälment"
En anonym brevskrivare som på sina "få lediga stunder" under åren 1790-91 skriver 20 brev till biskopen i Linköping, Jakob Lindblom. "Wälment" tar i varje brev upp teologiska, kyrkliga och sociala ämnen där han ger kritiska men välmenande synpunkter och förslag att bearbetas av Lindblom inför den stundande jubelfesten i Uppsala 1793. "Wälment kallar sig "en sjuk man, en åldersman" som av brevens innehåll att döma är teologiskt bevandrad, retoriskt välformulerad och bildad. Han kombinerar en luthersk teologisk grundsyn med vissa upplysningsidéer och reformförslag. Han skriver i ett tydligt landsortsperspektiv som han belyser med erfarenheter från städernas och andra länders kyrkoliv. Någon gång under 1791 avbryter han korrespondensen med motiveringen att han "kallas av angelägna ährender och skyldigheter på andra sidan om havet".
En anonym brevskrivare som på sina "få lediga stunder" under åren 1790-91 skriver 20 brev till biskopen i Linköping, Jakob Lindblom. "Wälment" tar i varje brev upp teologiska, kyrkliga och sociala ämnen där han ger kritiska men välmenande synpunkter och förslag att bearbetas av Lindblom inför den stundande jubelfesten i Uppsala 1793. "Wälment kallar sig "en sjuk man, en åldersman" som av brevens innehåll att döma är teologiskt bevandrad, retoriskt välformulerad och bildad. Han kombinerar en luthersk teologisk grundsyn med vissa upplysningsidéer och reformförslag. Han skriver i ett tydligt landsortsperspektiv som han belyser med erfarenheter från städernas och andra länders kyrkoliv. Någon gång under 1791 avbryter han korrespondensen med motiveringen att han "kallas av angelägna ährender och skyldigheter på andra sidan om havet".
| Avsändare |
"Wälment" En anonym brevskrivare som på sina "få lediga stunder" under åren 1790-91 skriver 20 brev till biskopen i Linköping, Jakob Lindblom. "Wälment" tar i varje brev upp teologiska, kyrkliga och sociala ämnen där han ger kritiska men välmenande synpunkter och förslag att bearbetas av Lindblom inför den stundande jubelfesten i Uppsala 1793. "Wälment kallar sig "en sjuk man, en åldersman" som av brevens innehåll att döma är teologiskt bevandrad, retoriskt välformulerad och bildad. Han kombinerar en luthersk teologisk grundsyn med vissa upplysningsidéer och reformförslag. Han skriver i ett tydligt landsortsperspektiv som han belyser med erfarenheter från städernas och andra länders kyrkoliv. Någon gång under 1791 avbryter han korrespondensen med motiveringen att han "kallas av angelägna ährender och skyldigheter på andra sidan om havet". |
Mottagare
Mottagare
Lindblom, Jacob Axelsson f. 1746 d. 1819
Skytteansk professor, biskop i Linköping, ärkebiskop.
Skytteansk professor, biskop i Linköping, ärkebiskop.
| Mottagare |
Lindblom, Jacob Axelsson f. 1746 d. 1819 Skytteansk professor, biskop i Linköping, ärkebiskop. |
År och antal
År och antal
odaterat (1)
| År och antal | odaterat (1) |
Anmärkning
Anmärkning
Brev nr 21
Brevet är odaterat och saknar dateringsort, men av innehållet att döma framgår att det sannolikt härrör från 1791.
Referat:
Sextonde brevet från "Wälment".
"Wälment" återkommer i detta brev till huvudämnet om besvärjelsen vid barndopet, ett ämne som han i de två närmast föregående breven gjort utvikningar ifrån. Han vidareutvecklar agumentationen att det är ett vidskeplig och skadlig företeelse som saknar grund i skriften. Vidare påpekar han att Gud i sin nåd verkligen hör de föräldrars böner som inget hellre önskar än sina späda barns gudomliga beskydd. "Wälments" slutsats blir därför att "Gud af nåde för Jesu skuld, af sin kärleksfulla faderliga önskan at alla menniskior måtte salige warda, hörer sådane trogna böner, redan i moderlifwet intager hiertat, bereder där den heliga andens boning, utgiuter där sin nåd och wälsignelse, och alt sådant förutan den widskeppeliga beswärjelsen, eller syndiga menniskiors förtienande eller bidragande åtgiärd."
I avslutningen på brevet tar "Wälment" även upp frågan om korstecknet som han också kallar ett "Widskeppeligt, skadeligt och katholiskt bruk".
| Anmärkning | Brev nr 21 Brevet är odaterat och saknar dateringsort, men av innehållet att döma framgår att det sannolikt härrör från 1791. Referat: Sextonde brevet från "Wälment". "Wälment" återkommer i detta brev till huvudämnet om besvärjelsen vid barndopet, ett ämne som han i de två närmast föregående breven gjort utvikningar ifrån. Han vidareutvecklar agumentationen att det är ett vidskeplig och skadlig företeelse som saknar grund i skriften. Vidare påpekar han att Gud i sin nåd verkligen hör de föräldrars böner som inget hellre önskar än sina späda barns gudomliga beskydd. "Wälments" slutsats blir därför att "Gud af nåde för Jesu skuld, af sin kärleksfulla faderliga önskan at alla menniskior måtte salige warda, hörer sådane trogna böner, redan i moderlifwet intager hiertat, bereder där den heliga andens boning, utgiuter där sin nåd och wälsignelse, och alt sådant förutan den widskeppeliga beswärjelsen, eller syndiga menniskiors förtienande eller bidragande åtgiärd." I avslutningen på brevet tar "Wälment" även upp frågan om korstecknet som han också kallar ett "Widskeppeligt, skadeligt och katholiskt bruk". |
Arkiv
Arkiv
Lindblomska brevsamlingen (E005/Br 29)
| Arkiv | Lindblomska brevsamlingen (E005/Br 29) |
Volym
Volym
9
| Volym | 9 |
Upprättad av
Upprättad av
Linköpings stadsbibliotek
| Upprättad av | Linköpings stadsbibliotek |