Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Persbergs grufve AB


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50005
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7UKa9Pvhmagyn4xOQORNyE
Omfång
90 Hyllmeter  (84/72, 27/81.)
Datering
1686 – 1980  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Yngshyttan (1540 (före))
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)
 
Persbergs gruvor (1413 – 1980)
Alternativa namn: Persbergs Grufve AB  (1865 – )
Alternativa namn: Persbergs odalfält
Alternativa namn: Persbergs Större Grufve Bolag  (1830 – )
Alternativa namn: Persbergs Allmänna Grufve Bolag  (1854 – 1865)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Nordgruve bolag (1856 – 1870)
Alternativa namn: Nordgruvan
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Persbergs sprängämnesfabrik AB (1874)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Malmstensgruvan (Volym F 1: 109)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Fantgruvan (1754 – 1878) (F 1: Volym 81 m fl)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Gatgruvan (1821 – 1859)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Långskogsgruvorna (1765 – 1874) (Serie F 1)
Alternativa namn: Långskogsgruvan
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Nordmarkshytte sågbolag
Alternativa namn: Nordmarkshyttans sågbolag
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Nyängsgruvan (1807 – 1905)
Alternativa namn: Nyängsgruvans utmål
Alternativa namn: Pathallsgruvan
Alternativa namn: Pathallsgruvans utmål
Alternativa namn: Patallegruvan
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Långbans gruvor (1548 – 1972)
Alternativa namn: Långbanshyttan
Alternativa namn: Grufve AB Långban  (1885 – )
Alternativa namn: Grufveaktiebolaget Långban  (1885 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, bergmanshammare)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Högbergsfältet (1672 – 1905)
Alternativa namn: Högbergs grufvebolag
Alternativa namn: Högbergs gruvbolag
Alternativa namn: Högbergsgruvorna
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Limkärns gruvbolag (– 1908)
Alternativa namn: Limtjärns gruvbolag
Alternativa namn: Limkärnsfältet
Alternativa namn: Limtjärnsfältet
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Springagruvan (Volym F 1: 100)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Nordmarks elektriska kraft AB (1904)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk
 
Änggruvorna (1658 – 1905)
Alternativa namn: Enggruve bolag
Alternativa namn: Änggruve bolag
Alternativa namn: Finnshyttebergsfältet
Alternativa namn: Finnshyttebergsgruvorna
Alternativa namn: Finnshyttebergs gruvor
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Finnmossens gruvor (– 1973)
Alternativa namn: Finnmosse grufvebolag
Alternativa namn: Finnmosse gruvbolag
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Tabergs gruvor (1702 – 1962)
Alternativa namn: Tabergs gruvbolag
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Långbans Tobaksfabrik (1872 – 1884 ca)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Tobaksfabrik)
 
Agegruve Bolag (1694 (före) – 1894) (Volym D 2: 1: Gruvmatriklar 1875-1881 och 1909-1948.)
Alternativa namn: Aggruvefältet
Alternativa namn: Aggruvorna
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Nordmarks gruvor (1413 – 1962)
Alternativa namn: Nordmarks grufvor
Alternativa namn: Nordmarks Grufve AB  (1877 – 1916)
Alternativa namn: Nordmarkshyttan
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Gåsgruvorna (1850 (ca))
Alternativa namn: Gåsgruvan
Alternativa namn: SMA Karbonater AB
Alternativa namn: Gåsgrufve bolag
Alternativa namn: SMA Mineral AB
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet, kalkverk)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 1/73, 2/73, 5/84
Inledning (äldre form)PERSBERGS GRUFVE AB

Persbergs Grufve AB bildades som aktiebolag i mars år 1865. Därigenom sammanslogs ett antal mindre gruvbolag till ett stort för mer rationell hantering av järnmalmsbrytningen på Persbergsfältet och administrationen därav.
Inom Persbergsfältet har gruvbrytningen gamla anor. Erik XIII av Pommern gav år 1413 privilegier till bergsmän i Värmland för brytning i "järnberget". Både Nordmark och Persberg var kända vid den tiden.Några säkra dateringar av de tidigaste bearbetningarna har man inte. I ett register över bergverk i Sverige, daterat till år 1559, uppräknas bl. a. Pedersberget i Värmland. Mellan åren 1588-1622 finns Persbergs gruvor omnämnda i Kroppa kronobruks räkenskaper.
År 1637 inrättades Generalbergsamtet, senare Bergskollegium, för bättre handläggande av bergsärenden, bergmästare i varje bergslag lämnade in berättelser, relationer, om bergshanteringen.
Persberg hörde från början till Noraskogs bergslag, och då man låg i utkanten av området var uppgifterna sparsamma. Detta förbättrades från år 1656 då Värmland blev del av ett eget bergmästaredöme.
På malmfältet upptogs en mängd gruvor som bröts ner till olika djup och sedan övergavs när de blev "vattensjuka". Till en början bearbetades varje gruva av bergsmännen med drängar för att utvinna den malm som behövdes vid den egna hyttan, likaväl som man medförde till gruvan den ved man behövde.
I mitten av 1600-talet framfördes förslag om en organisation, som praktiserades vid andra gruvfält, där särskilda gruvbrytare skötte själva brytandet och malmen sedan fördelades mellan de olika hyttorna. Till detta användes allmännings- eller soknegruvor. Metoderna användes jämsides i flera årtionden vid Persbergsfältet.
Persbergsfältet var mycket malmrikt, dock var inte all malm av god kvalitet. Man försökte i första hand koncentrera brytningen i de "goda" gruvorna och utdömde böter för varje lass oduglig malm.
Även gruvbrytare och hyttägare fick betala "ören" = avgifter av olika slag till gemensamma omkostnader. Exempelvis gruvösaren avlönades på detta sätt. Gruvgenanten, senare benämnd propriekassa, var en kassa förvaltad av gruvfogden. Redovisningen var väl till en början lite si och så och hanteringen formaliserades efter hand då man övergick till fondkassor och fattigkassor.
Till att börja med användes tråg för att bära upp den brutna malmen. Sedan kom enkla handvindar eller kranar för uppfordran av såväl malm som vatten. Från slutet av 1600-talet och under lång tid användes hästvindar. Förslag om att bygga vattendrivna konsthjul var framlagda vid ett flertal tillfällen men kostnaderna ansågs för stora. Det första konsthjulet stod färdigt att tas i bruk i oktober år 1752 till den stora kostnaden av 30 000 daler kopparmynt. Detta hjul räckte inte till för att hålla både Storgruvan och Krangruvan, de mest brytvärda gruvorna, fria från vatten. Mellan åren 1766-1772 gjordes försök med en ångdriven uppfordringsmaskin, men det blev ett mycket dyrbart och vedkrävande experiment och övergavs. År 1822 fanns, vid de 13 gruvor i området som bearbetades, 9 handdrivna, 2 hästdrivna och 56 vattendrivna pumpar. Vattnet hämtades först från Horrsjöns avrinning via konstgångar och senare från kanaler vilka ökade vattenmängden och minskade gångarnas längd. Inte förrän år 1905 förbättrades såväl pumpning som uppfordran av malm och arbetare då man kunde ta den elektriska kraften i bruk. Kraften hämtades från Älvestorps kraftstation.
Brytmetoderna har förändrats under årens gång. Den första tiden användes tillmakning, då man eldar på berget och sedan häller på vatten så att berget spricker. Från 1720-talet kom krutet till användning det efterträddes under en tid av den farliga sprängoljan och i slutet av 1800-talet kom dynamiten.
För tillmakningen behövdes mycket ved och hyttägarna förde den med sig från den egna skogen till en början. I mitten av 1600-talet insåg man från myndigheternas sida att det behövde avsättas skogar för detta ändamål.Yngshytteskogen användes till en början och i början av 1700-talet avsattes delar av Hornkulleskogen, nästa skog att införlivas som gruvskog var Brereven och från år 1751 anslogs Persbergs östra allmänning. När tillmakningen upphört behövdes ändå skogen som virke till de olika gruvbyggnaderna.
År 1724 började man så smått att samarbeta genom att bilda enkla bolag. Orsaken var att man på så sätt fick stordriftfördelar och tillgång till större kapital. År 1830 bildades ett större bolag, Persbergs Större Grufve Bolag, där man hade gemensam förvaltning men inte gemensamt ägande. Det beslöts att man skulle hålla tre stämmor årligen. Städslostämma i juli-augusti, höststämma omkring 1 november och revisionsstämma i januari-februari.I bolaget ingick 9 gruvor och man hade tillsammans 6 konsthjul. Malm från Persbergs och Nyttstafälten användes år 1833 i 28 masugnar inom Filipstads och Karlskoga bergslager. år 1847 antogs av stämman för Persbergs Större Grufve Bolag, att deras egendomar skulle förvaltas av en ombudsman och en disponent vilka skulle verkställa stämmans beslut. Disponenten skulle städsla och avlöna arbetare. Detta sätt att anställa och avlöna arbetare blev därmed helt genomfört. Efter flera diskussioner beslöts år 1854 att förena alla gruvlagen å Persbergsfältet till ett bolag, Persbergs Allmänna Grufve Bolag, men man kunde inte komma överens om gemensam äganderätt till fyndigheterna. Bolaget kallades förening och skulle handha förvaltning, gruvingenjörens avlöning, fattigvård, barnundervisning, handel, läkarvård samt underhåll av bönhus och begravningsplats. Till nya bolaget var knutet ett 20-tal gruvor. Två gruvbolag av betydelse, Högbergs Nya Gruvbolag och Bottengruve bolag, höll sig utanför.
De största intressenterna i Persbergs Allmänna Grufve Bolag var Storfors bolag, Sälboda bruksägare, Alkvetterns bolag, Lesjöfors bruksägare, Kungsborgs bolag, B. och Louise Berggren, Saxån, Älvestorps bruk, Stor- och Krangruve bolag och H. G. Geijer, Brattfors. Dessa ägare beslöt att bilda ett aktiebolag med gemensam äganderätt, vilket som tidigare nämnts, genomfördes i mars 1865. Även de två bolag som förut varit utanför blev nu delägare.
Uddeholmsbolaget som tidigare endast haft mindre andelar blev genom köpet av Storfors bruk år 1909 störste delägare i Persbergs Grufve AB. Mellan åren 1913-1931 administrerades gruvbrytningen på Persbergsfältet samt Nordmark och Finnmossen av Filipstads Bergslags Gemensamma förvaltning förening u.p.a. År 1958 blev Uddeholms AB ensam ägare av Persbergs Grufve AB vilket då avvecklades och införlivades i Uddeholmsbolaget.
Förutom järnmalm har man brutit kalksten vid Gåsgruvan.
Även lantbruk och skogsbruk har ingått i Persbergs Grufve AB och man innehadde mer än hälfen av aktierna i Persbergs sprängämnesfabrik.
Den definitiva nedläggningen av gruvbrytningen kom i slutet av 1970-talet och den sista pumpen stängdes av år 1980.


Arkivet.

Persbergs Grufve AB:s arkiv är mycket omfattande. Det innehåller bl. a. stämmoprotokoll från och med år 1800 och framåt, räkenskapsböcker från 1820 och framåt samt handlingar från 1700-talet i dossiererna.

Förteckningsarbetet.

Arkivet inkom i första omgången som nummerförtecknat (55/76) en omförteckning till serier gjordes (nr 5/84) och ett tillägg inkommet senare har nu införtecknats samtidigt som de tidigare serierna F2A och F2B omförtecknats. Den gamla beteckningen på dessa har införts i platskolummen i den manuella förteckningen och en volym har överförts till Filipstads Bergslags Gemensamma Förvaltning. Då administrationen av flera gruvor tidvis varit gemensam har det ibland varit svårt att bestämma i vilket arkiv handlingar hör hemma, därför kan man söka handlingar rörande gruvor som slutligen hamnat i Uddeholmsbolagets ägo i flera arkiv. En redogörelse för detta finns i arkivbeskrivningen till Uddeholms AB, Gruvrörelsen.


Källor

Kungl. Kommerskollegium, Beskrivning över mineralfyndigheter nr 2, Persbergs malmtrakt, delen Historik av Harald Carlborg, 1925.
Andersson, Ingvar: Uddeholms aktiebolags historia till 1914, 1960.
Jakenbergs, Karl-Erik: Uddeholms aktiebolag 1870-1985, en historisk översikt, 1991.

Kontroll

Skapad2001-03-13 00:00:00
Senast ändrad2016-10-14 10:52:27