Volym

[År 1920 förtecknade handlingar]

Gimo bruk

Grunddata

Referenskod	SE/ULA/13501/F I/F I a/26
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/AQM7fPm7tqMEGYELoXzR11
Arkivinstitution	Riksarkivet i Uppsala

Innehåll

Allmän anmärkning

Industri.
Fack 41: Gimo Bruk.
1
Previlegier. a Previlegium för Arrendatorn af Kronan tillhöriga Leufsta, Österby och Gimo Bruken Mathias De Geer att få uppbygga masugnar och hamnar i strömmarne vid Gimo i Skefthammars socken, vid Åkerby i Leufsta socken och vid Weddika i Hökhufvuds socken, dervid honom beviljades 6 frihetsår från skatt för dessa jernverk; utfärdadt på Hennes Majt:s Drottning Christinas skrifteliga befallning af Landshöfdingen öfver Upland Lars Sparre 12/11 1636 Obs! Även relation om Gimo Bruks begynnelse dat. 28/7 1687
b
Ett häfte innehållande afskrift af previlegier för Gimo Bruk såväl till anläggning af hammare och masugn som till kolfångst m.m. 1641, 1663, 1666
c
Previlegium för Stephan De Geer att förutom den vid Gimo befintliga hammaren uppbygga en ny stångjernshammare till ut-smidning af det vid masugnen derstädes blåsta tackjernet, hvarigenom befrielse vunnes från kostnader att föra en del tackjern till Österby för att utsmidas och stångjernet tillbaka till Gimo för att utskeppas till Kallriga 9/10 1666
d
Förklaring af Egarne till Leufsta, Österby och Gimo rekognitionsbruk eller de s.k. De Geerska verken samt meddelat utlåtande af Bergskollegiet i anledning af Brukspatronen J. W. Nordenfeldts på egna och åtskilliga Bruksegares vägnar till Rikets Ständers Bergsdeputation ingifna memorial med begäran att De Geerska rekognitionsbruken, hvilka jemte med några andra sedan 1687 egt oinskränkt smidesrätt med hammarskatt i förhållande till smidet måtte inskränkas i smidet till ett visst årligt qvantum i likhet med de vanliga bruken. Bruksegarne likasom ock Bergskollegiet bestredo Nordenfeldts framställningar 1747
e
Bergskollegii utslag med bifall till Brukspatronen Jean Lefebures ansökan att ifrån Wallon- till Tysksmide få ändra den ena stångjernshammaren vid Gimo Bruk, hvarvid smidet komme att drifvas med tackjern från sökanden tillhöriga Robertsfors masugn och jernstämpeln oförändrad blefve H 8/8 1768
f
Kongl. Majt:s resolution angående beviljande af rättighet för Brukspatronen Jean Lefebure att flytta en hammare och 2 härdar från Gimo Bruk till Rånäs säteri. Se Rånäs Bruk! 21/2 1774
Hänvisning ang. Bergskollegii för Brukspatron Lefebure utfärdade previlegium på 1.500 Skepp. årligt smide med 7½ Skepp. hammarskatt 18/5 1774
Hänvisning ang. Bergskollegii protokoll rörande fördelningen mellan Gimo och Rånäs af den på smidet belöpande bevillningen 25/11 1774
2 Eganderätter.
a
Hänvisning ang. köpebref hvarigenom Drottning Christina försäljer till Louis De Geer Österby, Leufsta, Gimo och Stinsbo jernbruk med tillhöriga masugnar och hamrar jemte räntan på ett stort antal hemman 20/12 1643
Hänvisning ang. Drottning Christinas stadfästelsebref på detta köp 30/6 1646
b
Hänvisning ang. köpebref till Jan Jacob De Geer af Fru Maria Christina De Geer på 4/14:delar samt af Walter Senserf och dess Fru Johanna Elisabeth De Geer på 9/14:delar i Gimo Bruk 10/4 1732
Hänvisning ang. köpebref till Jan Jacob De Geer af Cornelis van den Brande och dess Fru Johanna Sofia Frigland på 1/14:del i Gimo Bruk m.m. 27/4 1732
Hänvisning ang. 2:ne fastebref för Ja Jacob de Geer på Gimo Bruk 17/1 och 28/2 1737
c
Hänvisning ang. köpebref hvarigenom Maria Christina De Geer, Fru till Österby, samt Direktören Walter Senserf och dess Fru Johanna Elisabeth De Geer försälja till Jan Jacob De Geer, den förre 4/14 och den senare 9/14 i Gimo Bruk 10/4 1732
d
Hänvisning ang. köpebref hvarigenom Cornelis van den Brande och dess Fru Johanna Sophia Frigland försälja till Jan Jacob De Geer 1/14:del i Gimo Bruk 27/4 1732
e
Hänvisning ang. köpebref hvarigenom Öfverintendenten Louis De Geer till Finspång försäljer Gimo Bruk med tillhörigheter till Ryttmästaren John Jennings och Brukspatronen Rob. Finlaij 28/4 1756
f
Hänvisning ang. köpebref hvarigenom Kommerserådet Rob. Finlaij försäljer Gimo Bruk m.m. till Direktören Jean Hindrik Lefebure 16/1 1764
g
Hänvisning ang. köpebref hvarigenom Bergsrådet Jean Lefebures Enka Fru Margareta Charlotta Lefebure, född Grefvinna Liljenberg, försäljer till mågen Majoren Axel Didrik Reuterskiöld Gimo Bruk med tillhörigheter 30/9 1806
Hänvisning ang. fastebref för Majoren Reuterskiöld och hans Fru Maria Gustafva Lefebure Liljenberg, meddelat af Frösåkers Häradsrätt 6/11 1807
Hänvisning ang. fastebref för Desamma, meddelat af Olands Häradsrätt 18/3 1808

Fack 42: Handlingar från 1600-talet rörande Gimo Bruk.
1
En förbindelse af Gimo Bruks frälsebönder i Skefthammars och Ekeby socknar att i ersättning för roteringsfrihet till Bruket årligen leverera 4 läster kol af hvarje hemman 1661
2
Uppgift å kol och kastved, som Åke Silfversparre levererat till Gimo Bruk från sitt ¼ hemman i Folkmora, hvarjemte uppgifves, att han brännt åtskilliga svedjor och hvarje år lemnat en stor post timmer till sågen 1663-1671
3
En handling angående Peter Hanssons i Gimo fordran af Staffan De Geer, som blifvit honom tilldömd af Dannemora grufverätt i anledning af hans påstådda skuld till eldsvåda i en af De Geer uppbyggd hammarsmedja 4/4 1668
4
Bergskollegii resolution angående Bruksegaren Staffan De Geers hos kollegiet redan 1676 gjorda och nu ånyo framställda anhållan om förbud för Riksamiralen Grefve Gustaf Otto Stenbock att vid Bennebol anlägga en masugn, enär han i Dannemora grufvor egde så ringa del, att han dermed icke ens kunde underhålla Hargs masugn, och det dessutom skulle blifva till skada för de gamla odalverken i afseende på kol, stafrumsved m.m., om den nya masugnen vid Bennebol komme till stånd 1/7 1681
5
Förteckning öfver yttre och inre inventarier vid Gimo Bruk 2/9 1685
6
Handlingar angående Reduktions-kommissionens åtgärder att till Kronan indraga Gimo, Österby och Leufsta Bruken samt Bruksegarnes motåtgärder 1685-1687
7
Olands Häradsrätts utslag i mål mellan Hammarsmeden Jean Carleij och Byggmästaren Anders Matsson Hagman vid Gimo angående Carleijs beskyllning mot Byggmästaren Hagman för stöld af jern, äfvensom Hagmans hämd på Carleij för denna beskyllning. Inspektoren de Marees anhöll hos Rätten, att Hagman, hvilken uppsagt sin tjenst vid Bruket, måtte åläggas att betala sin skuld omkring 400 Daler Kopp:mt samt bortföra från platsen en stuga, som hans svärmoder bebodde 1/9 1686
8
Frösåkers Häradsrätts utslag rörande Inspektoren på Gimo Jean de Marees´ anförande, huruledes Uppsättaren Olof Mårtensson, gamle Skomakaren Per Börjesson vid Gimo och inhyses Smeden And. Fredriksson begått mindre stölder af jern som de burit långa vägar för att få sälja. Rätten ansåg att de burit jernet så långt för fattigdoms skull; och då Inspektoren sjelf ”bad för dem”, fingo de af Rätten endast en varning 3/2 1687
9
Landshöfdingen Olaus Thegners order till Krono Befallningsmannen Lydert Emporagrius att i anledning af från Hofmarskalken Baron Axel Leijonhufvud ankommen skrifvelse, infordra och afgifva förklaring i hvad anledning Hennes Maj:ts inköpare Mårten Persson blifvit, genom tillskyndan af Inspektoren Jean de Marees, af Profossen och tvänne ryttare vid Gimo Bruk antastad såsom en landsstrykare, änskönt han hade pass, och fråntagen all den fågel, han hade köpt 25/4 1687
Frösåkers Häradsrätts utslag på Inspektoren de Marees tilltal såväl mot en Torpare under Gimo, i hvilkens bod 11 orrar funnes hängande, samt mot åtskilliga Bönder under Bruket, för det de skjutit fogel och sålt till ofvannämnde Mårten Persson, oaktadt det var förbjuden tid och mot ett af Landshöfdingen utfärdadt strängt förbud mot allt fogelskytte, som icke ens Adeln och Frälsemännen sjelfva ville öfverträda. Rätten uppsköt saken för att Mårten Persson skulle möjligen kunna få höras 1687
Krono-Befallningsmannens till Landshöfdingen afgifna förklaring i detta fågelärende 1687
10
Protokoll öfver Häradslänsmannen Mickel Nilsson Träbohms justering af kolmåttet vid Gimo Bruk i närvaro af Brukets frälsebönder i Sandby, Wreta,Lysta, Borggårde, Folkmora, Roddarne, Däcksta. Örsta, Risinge, Långsunda och Löth 10/5 1689
Olands Häradsrätts protokoll och utslag angående Bruksinspektoren Jean de Marees ansvarsyrkande mot Häradsdomaren Erik Matssons son Mats Ersson i Sandby för beskyllning mot Inspektoren att hafva användt oriktigt kolmått vid Gimo Bruk 1689
11
Frösåkers Häradsrätts utslag, hvarigenom, på Inspektoren Jean de Marees klagomål att bönderna under Gimo Bruk, i synnerhet Weddikaborna, sålde sina kol till främmande bruk tvärt emot De Geerernas kontrakt med Kronan af den 22 Dec. 1687, allmogen, som sorterade under Gimo Bruk förbjudes, vid 40 mark Silf:mt vite, att sälja skog eller kol till någon annan än Gimo Brukspatroner 12/2 1692
12
Olands Häradsrätts utslag i ett af Befallningsmannen vid Gimo Joh. Vast, på grund af fullmakt, mot unge Mats Matsson i Sandby instämdt mål med påstående att, som denne erhållit betalning för levererade 80 läster kol, men han icke lemnat mer 70 läster, han måtte åläggas att återbetala penningarna för 10 läster kol, som han med orätt bekommit. Sedan Mats Matssons 2:ne drängar ideligen redogjort för hvad som hvarje dag levererats, samt Bruksbokhållaren Anders V. Boda intygat, att Mats Matssons kolsticka öfverensstämde med kolsticke klafven, men Befallningsmannen endast hade att åberopa sitt minne, dömde Rätten, att Matsson skulle godtgöras för 80 läster 22/5 1695
13
Frösåkers Häradsrätts utslag på Befallningsmannens vid Gimo Joh. Vasts tilltal mot Olof Johansson i Rofsättra, för det år 1693 en jernstång fattats för honom vid aflemnandet af jernlassen vid Fingranström 9/7 1695
14
Bergskollegii anmodan till Bergmästaren D. Leijel att inkomma med upplysningar angående Louis De Geers rättigheter till sin nedre och öfre hammare m.m. 24/1 1696
Bergmästarens uppgifter till Kollegiet 16/3 1696
En ytterligare skrifvelse från Bergskollegiet till Bergmästaren i samma ärende jemte ett åtföljande memorial angående Gimo Bruk 23/5 1699 En skrifvelse i samma sak från Bergmästaren till Bruksförvaltaren på Gimo 21/8 1699
Redogörelse angående Gimo Bruks tillkomst och åtkomsten till en del fastigheter 1699
15
Frösåkers Häradsrätts utslag angående Befallsningsmannen vid Gimo Joh. Vasts åtal mot Brukets frälseskattebonde H. Larsson i Risinge, för det denne kört kol och malm till Hargs Bruk, hvarför yrkades, att Hans Larsson enligt 1692 bestämda vitet skulle böta 40 Daler Silfvermynt 17/2 1697
16
Bergskollegii skrifvelse till Bergmästaren David Leijel med anmodan att i visst afseende komplettera sina gjorda undersökningar angående Gimo Bruks beskaffenhet. Enligt hvad Bergmästaren relaterat till Kollegiet, skulle den nedre hammaren blifvit uppbyggd år 1649 men sedermera år 1657 uppsatt på ett skattebonden Olof Hanssons hemman tillhörigt skvaltkvarnställe, som Louis De Geer tillika med hemmanet tillhandlat sig af Olof Hansson. Den öfre hammaren vore uppbyggd på en Gimo by gemensamt tillhörig stenbacke invid masugnen, hvilken backe hade förut användts till kolplats. Kollegiet infordrade uppgift om tiden, då Louis De Geer blef egare till de båda hammarställena 23/5 1699

Kontroll

Skapad	2023-11-22 12:40:34
Senast ändrad	2024-07-10 18:33:44