Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Föreningen Djurens Rätt


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730908
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/fNyzO9tfLf4hY60crj4ID1
Omfång
48,8 Hyllmeter 
1,2 Hyllmeter 
Datering
1882 – 2000  (Huvudsaklig tid)Några serier går längre fram i tiden
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Föreningen Djurens Rätt (1882 – 2019)
Alternativa namn: Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök  (1970 – 1999)
Alternativa namn: Nordiska samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök  (1957 – 1970)
Alternativa namn: Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet  (1882 – 1957)
Kategori: Förening. Djurskydd
Kategori: Förening. Djurskyddsföreningar

Innehåll

Inledning (äldre form)Föreningen Djurens Rätts historia

Namn
1882-1957 Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet
1957-1970 Nordiska samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök
1970-1999 Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök
1999- Förbundet Djurens Rätt

Ordförande
1882-1892 Adolf L. Nordwall
1892-1900 Georg von Rosen
Georg Henrik von Rosen var dock aldrig ordförande, han var vice ordförande efter Nordwalls död, då man inte ansåg att någon kunde fylla Nordwalls plats. Därför utsågs ingen ny ordförande under dessa år.
1900-1924 Christian L. Tenow
1924-1933 Axel Blomqvist
1933-1935 G. Halfdan Liander
1935-1947 Georg Kronlund
1947-1951 Ada Dahlström
1951-1976 Johan Börtz
1976-1977 Lillemor Holmberg
1977-1993 Birgitta Carlsson
1993-1998 Kristina Mattsson
1998-2000 Roger Pettersson
2000-2003 Katherine Lindqvist
2003-2007 Per-Anders Svärd
2007-2010 Alexandra Leijonhufvud
2010- Camilla Björkbom

1824 såg världens första djurskyddsorganisation dagens ljus. Idén att bilda en djurskyddsorganisation i Sverige framfördes av Fredrika Bremer redan 1837. Världens första organisation mot djurförsök bildades 1875 under namnet The Victoria Street Society. Bland de första medlemmarna märks ärkebiskopen av York och flera ledamöter av det brittiska parlamentet.

Initiativet till en antivivisektionsförening i Skandinavien togs av etatsrådet Johan Christopher Lembcke, som 1877 bildat Foreningen till dyrenes beskyttelse i Danmark. 1880 började tildskriften "Dyrevennen" ges ut. Dess redaktion lade grund för en mycket livlig verksamhet i Norden, bl.a. med bildandet av nuvarande Djurens Rätt som följd.

Prinsessan Eugenie (dotter till Oscar I) är omtalad som organisationens grundare. Men dokumentationen visar snarare att det var en kedja av händelser som gjorde att prinsessan - inspirerad av hovfröken Adele Rudenschöld - slutligen inbjöd och samlade ett 10-tal personer till det första sammanträdet på Stockholms slott den 7 oktober 1882.

Prinsessan bjöd in 19 personer till det konstituerande sammanträdet på Hotell Rydberg vid Stortorget i Stockholm den 11 oktober 1882. Samtliga var personer ur samhällets högre skikt. Bland svenskarna återfanns professorn vid Konstakademien greve Georg von Rosen, generalkrigskommissarien N. A. Varenius med maka Josephine Varenius, hovfröken Adele Rudenschöld, generalkonsul C. O. Berg, litteratör Hedin, arkivarie Otto von Feilitzen och pastor G. Vadström.

Det som i huvudsak togs upp var fastställandet av stadgar och val av styrelse. Då det konstituerande sammanträdet hölls var avsikten att bilda en förening "med uppgift att verka för den största möjliga inskränkning av vivisektionen såsom vetenskaplig forskningsmetod samt för avskaffandet af grymma experiment i allmänhet på djur."

Då representanter för de nordiska länderna var närvarande organiserades den som en svensk huvudorganisation med avdelningar i de andra länderna. Organisationens namn blev Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet, som 1957 skulle bli Nordiska samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök, 1970 Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök och 1999 Förbundet Djurens Rätt.

De första 30 åren blev lyckosamma år för föreningen, som utvecklades mycket starkt. Prinsessan Eugenie var den som skrev in sig som den första medlemmen. 1903 hade man omkring 10 000 medlemmar. Christian och Elna Tenow, Lizzy Lind af Hageby och Leisa Schartau var de som gjorde huvudarbetet. De gjorde långa föredragsresor, representerade föreningen på internationella djurskyddskongresser och producerade en mängd skrifter.

1930-talet kännetecknades av ekonomiskt svåra år. Föreningen var mycket nära att gå i konkurs. Under 1930- och 1940-talen hade kontakten med de nordiska avdelningarna långsamt lösts upp. I och med valet av folkskolläraren Johan Börtz till ordförande 1951 upplevde hela organisationen ett lyft. 1959 bildades den första kretsen i Motala. 1964 bildades stiftelsen Nordiska samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök (nu Forska utan djurförsök). 1972 kunde de första anslagen delas ut. Under 1970-talet började organisationen bli accepterad i samhället: den blev remissinstans och fick publicitet i massmedia.

1980-talet blev årtiondet då organisationen började arbeta utåtriktat på ett mer organiserat sätt och man upplevde en stor medlemsökning. Det högsta medlemsantalet kunde redovisas 1990, då organisationen vid årsskiftet bestod av 64 817 personer. Efter Riksdagens beslut om ny djurskyddslag 1988 började Nordiska samfundet engagera sig mer aktivt än tidigare i andra frågor än djurförsöken. 1999 fattade riksstämman beslut om att byta namn till Förbundet djurens rätt (senare beslutades om versaler på orden och att namnet i vardagligt tal skulle vara Djurens Rätt).

En nedåtgående medlemstrend vändes 2010 och organisationen kunde återigen se ett ökande medlemsantal. 2015 flyttade organisationens huvudkontor till dess nuvarande lokaler i Hornstull i Stockholm.

Djurens Rätts arkivhistoria

Trots att organisationen hade en arkivarie i styrelsen (arkivarie Otto von Feilitzen) under den första tiden finns det inget som dokumenterar några insatser. Det är snarare en slump och en stor portion tur att så mycket har bevarats fram till idag. Man har dock bemödat sig med att binda in protokollen fram till 1925 (även om vissa år saknas).

1920-1953 stod arkivet orubbat på vinden till den dåvarande lokalen på Engelbrektsgatan 31, trots att byrån flyttades därifrån redan 1934. När och hur mycket som sedan flyttades till makarna Börtz (Johan var ordförande 1951-1976), Ellen var sekreterare m.m. under samma period) är okänt. Det finns muntliga uppgifter om att Johan Börtz spontangallrade vid ett tillfälle under 1970-talet, men vad och hur mycket är okänt. Fram till 1990 har arkivet därefter stått orört och ohanterat, då andra mer brådskande uppgifter kommit i vägen.

Under åren 1990 och 1991 gjorde Ingrid Söderlund en viktig insats för arkivet, både som ideell och under en period också som anställd arkivarie. Ingrid hade bl.a. 40 poäng arkivkunskap vid Stockholms universitet i bagaget och kom under sin studietid och genom sitt engagemang i organisationen i kontakt med arkivet. Ingrid var den som ordnade och förtecknade arkivet, upprättade en arkivbildningsplan m.m. Hon upplevde det som ett mycket svårordnat arkiv, men gjorde en stor insats i samråd med dåvarande ordförande Birgitta Carlsson, arkivkonsult Carina Sjögren m.fl. Hennes arbete slutfördes i februari 1992.

Djurens Rätts arkiv fanns länge i den villa på Edelcrantzvägen i Hägersten som var organisationens dåvarande kansli, men när kansliet flyttades till Gamla Huddingevägen i Älvsjö kom arkivet för första gången till en ordentlig arkivlokal med brandskydd, arkivskåp etc. Där stod det orört fram till år 2000, då undertecknad fick en ettårig projekttjänst för att sortera in materialet som blivit liggande och för att förbereda en flytt av materialet till Riksarkivet. Liksom tidigare i organisationens historia kom dock annat i vägen som prioriterades.

I januari 2015 flyttade Djurens Rätts kansli till betydligt mindre lokaler i Hornstull i Stockholm och dit fanns ingen möjlighet att flytta med sig arkivet. Undertecknad gjorde klart arkivet för flytt till Riksarkivet genom att inventera materialet så att allt i arkivförteckningen fanns på plats, märka om kartonger, gallra m.m. På grund av tidsbrist fick arkivet tillfälligt förvaras hos en arkivtjänst, OCT i Spånga, i perioden mellan flytten av Djurens Rätts lokaler och till leveransen av materialet till Riksarkivet blev möjlig.

Noteringar från arbetet med materialet under hösten/vintern 2014 i samband med förberedelser för att leverera det till Riksarkivet i relation till den arkivförteckning som slutfördes 1992:
- "B3 Medlemsbladet/Tidningen Djurens Rätt" har tagits bort, då materialet finns på Kungliga Biblioteket och därför inte i detta arkiv.
- "B16 Litteratur utgiven av organisationen eller författade av dess aktivister" har i arkivförteckningen nu ändrat namn till "Skrifter..." för att göra tydligt att det är mindre skrifter/häften, inte böcker.
- "B17 Jubileumsskrifter" flyttades in i B16:9.
- "F1H Djurförsök och cancerforskning" är gallrad.
- "F2U Handlingar rörande myndigheter" är gallrad.
Noteringar i april 2017.

Efter kontakt med Riksarkivet tas beslut att gallra F2J:1-4 som innehåller personalakter, samt att avsluta serierna F1 och F2, som startas om i F4 respektive F5 beträffande hur arkivet i framtiden fylls på med material.

Peter Nilsson
Ansvarig för Djurens Rätts arkiv
2017-04-07

Kontroll

Om postens upprättandeArkivet levererades 2019-08-21 och arbetet med att börja skriva in Föreningens Djurens Rätt i Arkis påbörjades dagen efter. Med leveransen kom en historik över organisationen och en över arkivbildningen, samt en arkivförteckning. Dessa har skrivits in under de två sista veckorna i augusti 2019.
Skapad2019-08-22 09:10:21
Senast ändrad2019-08-26 14:01:19