Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Huvudarkivet

Hjälpkommittén för Finlands barn

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730111/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/kvFYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
58 Hyllmeter 
Datering
1941 – 1959  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmSerierna DIIa-b, DVa, DVc finns på mikrokort.
Serierna E XI (Översatta föräldrabrev) och FII (Lösta problemfall) är inte tillgängliga för forskning. Fullmakt krävs från enskilda krigsbarn.
Serierna E IV ( Finska kuratorsexpeditionens korrespondens), E V ( Läkarexpeditionens korrespondens) och E VIII (Korrespondens med finska socialministeriets barnförflyttningskommitté) är inte tillgängliga för forskning p g a att serierna innehåller nulevande krigsbarns familjeförhållanden och andra personliga uppgifter som bör skyddas.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Hjälpkommittén för Finlands barn
Kategori: Förening

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning

över

HJÄLPKOMMITTÉNS FÖR FINLANDS BARN

arkiv



Kari Tarkiainen

1975
Inledning (äldre form)HJÄLPKOMMITTÉNS FÖR FINLANDS BARN ARKIV

De svenska humanitära hjälpinsatserna tog redan under vinterkriget sikte på evakuering av vissa kategorier av barn från Finland. Vid Centrala Finlandshjälpen, som bildades den 5 dec 1939 på privat basis och förstatligades den 22 dec samma år, fanns tidigt en evakueringsavdelning inrättad, som tog emot ca 7.000 finska barn, mödrar och åldringar. Arkivet efter Centrala Finlandshjälpen förvaras i Riksarkivet och uppvisar vissa likheter med samtida och senare hjälpaktionsarkiv.

Tanken på barntransporter togs upp på nytt i maj 1941, då en privat sammanslutning, Kommittén för finska sommarbarn, tog till sin uppgift att bereda några hundra sjuka och undernärda finska barn tillfälle till rekreationsvistelse över sommaren i Sverige. Krigsutbrottet sommaren 1941 gav planerna en annan dimension, och då "Finska Sommarbarn" inte längre var någon adekvat beteckning på verksamheten, döptes kommittén på senhösten 1941 om till "Hjälpkommittén för Finlands barn". Som motpart på finländsk sida fungerade fr o m samma höst Finska Socialministeriets Barnförflyttningskommitté, som hade att svara för urvalet av barn.

Överföringen av barn i förskoleåldern från Finland till Sverige och därmed sammanknippade frågor var Hjälpkommitténs allt annat överskuggande uppgift. Under åren 1941-42 evakuerades - huvudsakligen med båt från Åbo och med tåg över Torneå-Haparanda - sammanlagt 23.000 barn tillhörande vissa utsatta kategorier. Efter en period av avmattning under ställningskriget tog transporterna åter fart efter bombningen av Helsingfors i februari 1944, som tillsammans med andra omständigheter bidrog till att man 1944 nådde rekordsiffran 27.000 överförda barn. Vid sidan av de friska barnen evakuerades fr o m hösten 1941 också sjuka barn för att lätta överbelastningen på sjukhusen i Finland; dessa överfördes med flyg till särskilda sjukhus och sjukhem i Sverige, på vilka enligt tillgängliga uppgifter ca 12.000 finska barn vårdades under kriget.

Hjälpkommittén för Finlands barn fick småningom en relativ fast organisation med en registreringsavdelning, kuratorsexpedition, läkarexpedition och kassakontor. Vid sidan av förmedlandet av barn till privathem förekom det insamlingar för att bl.a. finansiera en ambulerande barnklinik i Finland och ett antal barnbespisningscentra företrädesvis i de östra delarna av landet. Förmedlingen av finska sköterskor och lärare ingick som ett viktigt led i verksamheten. Efter krigsslutet arbetade kommittén mest med de evakuerade barnens eftervård samt med ett antal adoptionsfall.

I motsats till vissa andra hjälporganisationer behöll Hjälpkommittén sin privata karaktär. Dess arkivvård åvilade sekreteraren advokaten Lars Östberg, efter vars insjuknande dåvarande Suomibyrån i Stockholm överlämnade den 13 maj 1955 till Riksarkivet ”ett kartotek, omfattande 66 lådor över finska bars vistelse i Sverige under krigsåren 1939–1944” (RA:s diariebeteckning Byrå I Nr 370). Vilken del av Hjälpkommitténs arkiv som måhända avses med denna kortfattade formulering är i brist på ett utförligare reversal svårt att avgöra. Advokat Östbergs far, notarius publicus Clas Östberg tog därefter kontakt med riksarkivet och överlämnade den 25 juni 1959 till depån i Riddarhusets källare en större mängd arkivhandlingar (RA:s diariebeteckning Byrå I Nr 767/1962), som inventerades 1962 och konstaterades bestå av 70 st. kortregisterlådor, 275 st. fiolpärmar, 200 st. häften, 60 st. album, 15 st. buntar (eller motsvarande), 5 st. paket, 4 st. trälårar och en rulle. En sista mindre leverans anlände den 3 september 1962 genom Nils Östberg och var i motsats till de tidigare klart specificeras (Reversalet har RA:s diariebeteckning Byrå I Nr 764/1962). Arkivets tillstånd före de skilda leveranserna framgår av en inventeringslista (nu placerad i volym D X a:1), förmodligen upprättad på 1950-talet.

Från Riddarhusets källare flyttades arkivet sedermera till källaren i Riksarkivets gamla lokaler på Riddarholmen, där det förvarades i orubbat, svårt oordnat skick. Ordningsarbetena påbörjades i december 1974 och avsåg i första hand att göra kartoteket och liggarna (d.v.s. huvudavdelningen D) användbara för med kvantitativa metoder forskningen om de berörda barnen.

Handlingarna belysande Hjälpkommitténs organisation och arbetssätt har däremot ordnats upp mera nödtorftigt, vilket syns av de många volymerna med påskrifter av typ ”diverse handlingar”. Viss utgallring av material, som bedömts vara av mindre värde (huvudsakligen mottagartalonger) har vidare ägt rum. Nämnas bör att Hjälpkommitténs räkenskapsverifikationer förvaras i kammararkivet, tills vidare i oordnat skick.

Utöver Hjälpkommitténs arkiv belyser handlingarna Finska Socialministeriets Barnförflyttningskommittés arkiv, som förvarades i Riksarkivet i Helsingfors, i hög grad evakueringsverksamheten. En förteckning över detta arkiv ligger i volym D X b:1 liksom också en uppsats av Juhani Lomu om Barnförflyttningskommitténs verksamhet.

Stockholm den 25 augusti 1975

Kari Tarkiainen

Hänvisningar

ReproduceratJa
Repro. anm.Serierna DIIa, DIIb, DVa, DVc är tillgängliga på mikrofiche.

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2024-03-04 14:30:12