Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Styrelseprotokoll

Tomtebodaskolan 1878-1988

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420544/A 1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JKSJJecRrH6d0G02H087k3
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby


Läsesal

Innehåll

Inledning (äldre form)I Kungliga brevet den 18 maj 1878 beslöts att det tidigare institutet för blinda och döva (Manillaskolan) skulle delas, så att dess tidigare fr.o.m. 1846 verksamma blindavdelning skulle avskiljas och bilda Institutet för blinda medan återstoden skulle kvarstå som rent dövinstitut. Blindinstitutet omfattade sex klasser för åldrarna ca 12-20 år och kom fr.o.m. 1888 att associeras med Tomtebodaområdet genom den där byggda anstalten. Som en följd av införandet av tioårig obligatorisk skolplikt för blinda barn (SFS 1896:34) tillkom 1899 fyra klasser för åldrarna ca 7-11 år och namnet ändrades till Institutet och förskolan för blinda. Beteckningen förskola för småskoleklasserna slopades 1960 så som föråldrad varför skolan bytte namn till Blindinstitutet å Tomteboda, vilket 1965 ersattes av det enklare Tomtebodaskolan, samtidigt med införandet av tioårig obligatorisk grundskola (specialskola). Huvudstadgorna som reglerat verksamheten har varit SFS 1892:96, 1896:35, 1932:347, 1960:508 och 1965:478.

Tomtebodaskolan har haft en starkt självständig organisatorisk identitet som bestämts av rollen som nationell huvudanstalt för blindundervisningen. Komplementärt till denna har endast funnits Förskolan för blinda i Växjö 1884-1935 (för småskolebarn inom Götaland), samt hantverksskolorna för i Kristinehamn och i Uppsala/Växjö 1884-1957. Detta innebar att blinda barn i allmänhet kom att få största delen av sin skolutbildning vid Tomteboda, även då denna började i Växjö och avslutades i en hantverksskola. För blinda barn som p.g.a. förstånds- eller annat ytterligare handikapp inte kunde tillgodogöra sig undervisningen vid Tomteboda har fr.o.m. 1886 funnits en annan anstalt av mer vårdande karaktär, först belägen i Skara, senare flyttad till Vänersborg, Lund och Örebro (Ekeskolan).

Blindundervisningens strategi var fr.o.m. 1880-talet att genom en kompenserande längre skolutbildningh för blinda barn (än för andra barn) i internatform slutligen integrera de blinda som självförsörjande vuxna i samhället. Så länge som de blinda förutom som musiker och pianostämmare endast kunde vara konkurrenskraftiga inom några få s.k. blindhantverk, så avslutades lämpligen utbildningen och påbörjaes integreringen vid de som externat drivna hantverksskolorna.

Industrialiseringen, utbildningsexpansionen, den läromedelstekniska utvecklingen och handikappanpassade arbetsplatser ändrade successivt förutsättningarna för denna strategi: blindhantverken konkurrerades ut av maskinell tillverkning, gymnasial eller högre utbildning blev standard och kunde bara erhållas i vanliga skolor, läromedel kunde lättare och billigare överföras till blindskrift eller talband och med inte alltför dyr tilläggsutrustning kunde även en synskadad utföra ett intellektuellt arbete produktivt.

Under 1950/1960-talen anpassade sig Tomtebodaskolan till detta genom att pröva att skriva ut sina mest begåvande elever allt tidigare i skolkarriären till vanliga läroverk/högstadier och folkhögskolor. Därmed var en självförstärkande process inledd som i kraft av lyckade exempel på integreringar i allt lägre åldrar endast kunde sluta i total integration och nedläggning av Tomtebodaskolan som specialskola, vilket inträffade med utgången av läsåret 1985/1986.

Organisatoriskt medverkade Tomtebodaskolan i integreringen först och främst med sina läromedel (studiebibliotek fr.o.m. 1956 och hjälpmedelscentral fr.o.m. 1965) och sin regionala organisation av förskolekonsulenter (fr.o.m. 1955) och reselärare (fr.o.m. 1958) som började i blygsam skala, men växte kraftigt under 1970-talet. Tillsammans med förskolekonsulenterna började Tomtebodaskolan även 1956 att årligen anordna kurser för föräldrar till blivande skolbarn. Därmed var även det första steget taget mot vad som från mitten av 1970-talet allt tydligare utkristalliserades som verksamhet för ett resurscenter: kurser för föräldrar och personal till synskadade och tränings- och utredningsförsök för integrerade skolbarn.

Från 1980 blev resursdelen officiellt erkänd av statsmakterna och Tomtebodaskolan fick även rätt att till denna överföra från skoldelen ledigbliven personal. Situationen var dock paradoxal: samtidigt som skoldelen avvecklades förlorade Tomtebodaskolan sina tidigare viktigaste instrument för integreringen genom att Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel (RPH-syn) blev organisatoriskt självständig 1977 och genom att den regionala organisationen uppgick i länsskolnämnderna 1984 (och senare i SIH). Slutligen (SFS 1988:1384) fick dock resurscentret en ny organisation fastslagen 1989 i form av Tomtebodaskolans resurscenter (TCR).

Med denna följde vissa omläggningar av arkivbildningen, vilket här av praktiska skä motiverar en tidslig delning av arkivet med 1988 (eller 1988/1989 för serier med skolår/budgetår som bas) som slutår för Tomtebodaskolans arkiv, trots att det är frågan om en hög grad av kontinuitet i själva verksamheten. För den som nyttjar arkiven bör detta inte kunna leda till några felslut, om man är medveten om att det som 1989 blir TCR funnits som verksamhet vid Tomtebodaskolan sedan ca 1974 och att stöd till integrerade elever funnits där än tidigare.

Tomtebodaskolan har under hela perioden 1878-1988 stått under ledning av en direktion/styrelse och en under denna tid föredragande rektor. Rektorer har varit Petrus Kerfstedt 1878-1901, Thore Rupert 1901-1902, Gustav Åstrand 1903-1923, Gustav Ek 1923-1948, Tore Gissler 1948-1979 och Gunilla Stenberg 1979-1988 (är fr.o.m. 1989 rektor för TRC).

Arkivansvaret har formellt legat hos rektor, men har i praktiken delats med styrelsen och den av denna utsedda sekreteraren/kamreraren 1878-1977, vilken haft den dubbla uppgiften att föra styrelsens protokoll och att ha huvudansvaret för skolans räkenskaper. Detta delade ansvar har troligen gynnat arkivfunktionen och omvänt har den troligen försvagats av att kamrerarebefattningen genom räkenskapernas omläggning 1973-1974 drogs in och rektor fr.o.m. 1978 övertog arbetet som styrelsens sekreterare. Arkivet är dock förhållandevis väl bevarat. Viktiga serier av styrelseprotokoll, diarier, skrivelser och huvudböcker/bokslut är kompletta i den meningen att årsvisa luckor saknas.

Den föregående arkivförteckningen är från 1984, se D 10. Denna är dåligt strukturerad och har inte heller lyckats fånga upp flera växentliga serier innehållande både äldre och nyare arkivmaterial: största bristen är att serier som avspeglar den regionala organisationen och resurscenterverksamheten så gott som helt saknas. Den föreliggande arkivförteckningen är en revidering av den tidigare och baseras på en grundlig genomgång och analys av allt bevarat arkivmaterial.

Sökvägarna i arkivet är många. Den övergripande är föreliggande arkivförteckning som upptar varje volym. I denna är också andra sökvägar angivna, när sådana finns, i anmärkningskolumnen till varje serie. Register till reseinspektörernas berättelser, E 2 B, och till handlingar rörande donationer, F 2, finns i bilagorna 1-2 till denna arbetsbeskrivning. Skrivelsediarierna, C 1, och de talrika registren och liggarna i huvudavdelning D och även i andra huvudavdelningar innebär allmänt sett mycket goda sökmöjligheter. För en framgångsrik arkivforskning kan det dessutom vara av värde att från början känna till vissa särdrag vad gäller kopplingen mellan Tomtebodaskolans verksamhet och dess arkivbildning.

En viktig faktor är direktionens/styrelsens starka ställning och rektors roll i förhållande till denna. Även mindre ärenden har i allmänhet avgjorts i styrelsen och när så inte har varit fallet så har rektors beslut ändå anmälts dit och förts till protokollet. Protokollshandlingarna, A 1 A - A 1 D, är därför synnerligen innehållsrika och avspeglar väl verksamhetens olika sidor. Förutom de komplett bevarande styrelseprotokollen, så finns kollegieprotokoll, A 2 A, för den långa perioden 1892-1978. Övriga protokollserier, varav en del med stora luckor, avspeglar bl.a. olika personalkategoriers ökande medinflytande under senare decennier. Här finns också Tomteboskolans föräldraförenings protokoll som täcker hela perioden för dess existens och som är ett uttryck för ökat föräldrainflytande, A 3 C.

Styrelsens starka ställning yttrar sig under perioden 1878 - 1944/1954 i särskilda arkivserier för dess in- och utgående skrivelser. De till styrelsen inkomna skrivelserna fördelades efter avsändare huvudsakligen på två serier: bilagor till avgjorda ärenden, A 1 C, och ämbetsskrivelser, E 1 B. Avskrifter av skrivelser som direkt utgick från styrelsen finns i registraturet, B 1 B. Ämbetsskrivelserna är fr.o.m. ca 1910 diarieförda i rektorsexpeditionens diarium, men övriga av styrelsens skrivelser är i allmänhet ej diarieförda, utan sökvägarna för dem är föredragningslistor och protokoll. Registraturets skrivelser är då alltid refererade i protokollen. De till styrelsen inkomna handlingarna börjar dock redan i början av 1940-talet att i allt högre utsträckning arkivläggas bland de till rektorsexpeditionen inkomna handlingarna, E 1 A, och registraturet upphör med utgången av år 1953/1954 genom uppgående i den allmänna serien för utgående handlingar, B 1 A.

Till rektorsexpeditionen inkomna skrivelser diariefördes fr.o.m. 1903 i skrivelsediarium, C 1. Huvuddeln av de diarieförda inkomna skrivelserna är arkivlagda i E 1 A, men de skrivelser av dessa som gick vidare till styrelsen återfinns t.o.m. mitten av 1940-talet i de ovan nämnda serierna, A 1 C och E 1 B. Inkomna donationsbrev diariefördes vanligen, men återfinns sällan i någon av dessa serier, utan har förvarats som lösa handlingar, vilka nu har ordnats i serie F 2. Även i övriga ämnesordnade och andra serier återfinns diarieförda skrivelser, vilket kan ses som ett uttryck för dålig arkivdisciplin, liksom att en inte obetydliig andel av diarieförda handlingar förkommit och att viktigare skrivelser ibland inte diariefört (varav en del återfinns som protokollsbilagor eller i ämnesordnade serier, medan andra saknas). Inkomna skrivelser har dock i hög grad registrerats i diariet. Diarium för utgående skrivelser, i C 1, började föras först 1956/1957. Dessförinnan registrerades de utgående skrivelserna som svar på inkommande skrivelser med s.k. expeditionsnummer i diariet för dessa. Underregistreringen av utgående skrivelser har troligen alltid legat betydligt högre än för inkomna, vilket innebär att diarierna och skrivelseserierna bättre avspeglar inkommande ärenden än sådana som emanerat från Tomtebodaskolan.

Två serier med lätt tillgänglig, sammanfattande och över tiden homogen information är det årliga trycket av redogörelser 1879-1969, B 2 A, och skolkataloger 1879-1986, B 2 B. Dessa innehåller uppgifter om årliga händelser, undervisningen, utskrivna elever, skolans ekonomi, donationsfonderna, hälso- och sjukvården, blindhetsorsaker och förteckningar på personal och eleverk.

En annan serie med analytiskt förtätad information är provårsuppsatserna 1896-1975, B 4 A. Dessa utgår huvudsakligen från blindlärarutbildningen vid Tomtebodaskolan t.o.m. 1967/1968 och uppsatserna ger värdefull kunskap om olika sidor av blindundervisningen. Lärarutbildningens ytterligare serier är provårsbetygen, B 4 D, och handlingar rörande blindlärarutbildningen, F 4.

Elevdata på individnivå finns i flera serie förutom de redan nämnda redogörelserna och skolkatalogerna. Främsta sökvägen är de olika underserierna för elevmatriklar, D 1 A - D 1 F, som också innehåller värdefulla grunddata. I de två första av dessa, D 1 A - D 1 B, bör samtliga elever som gått på skolan kunna spåras. Deras respektive insatser i skolarbetet kan följas i betygskataloger, D 4 A - D 4 B, i liggare över undervisningen, D 5 B - D 5 C och i liggare över stipendier och premier, D 7. Uppgifter om elevers ögonsjukdomar och hälsotillstånd finns i läkarjournaler, F 1 A - F 1 C. Serien med inträdesansökningshandlingar, E 3, ger uppgifter om härkomst, uppväxt, tidigare skolgång, medicinsk och social utveckling. I denna serie finns även ansökningshandlingarna för de elever som intagits till blindavdelningen vid Manillaskolan 1846-1878, så serien bör i det närmaste täcka samtliga blindskoleelever utan tilläggshandikapp i Sverige 1846-1985 (bortfall blir sådana som aldrig kom att gå vidare från förskolan i Växjö).

Individdata över anställda finns förutom i redogörelser och skolkataloger, i personalmatriklar, D 3, i löneräkenskaper, G 3 A - G 3 D, i lönelistor i verifikationsvolymerna, G 6 A och i månadslönelistor, G 6 C.

Eftersom det yttersta målet med blindundervinsningen länge varit att de blinda som vuxna skulle kunna bli självförsörjande, så fanns det, efter blindundervisningen blivit obligatorisk, ett behov av att följa upp detta genom att undersöka vuxna blindas ekonomiska och sociala situation. För detta ändamål anställde blindinstitutet under somrarna 1902-1923 blindlärare så som s.k. reseinspektörer. I reseinspektörernas berättelser, E 2 B, och i den efterföljande blindvårdskonsulenternas berättelser 1924-1929, E 2 C, ges ofta en inträgande bild av vuxna blindas levnadsöden och livsvillkor. Reseinspektörernas berättelser var en källa till det mycket omfattande lappregister över vuxna blinda, D 2, som direktionen beslöt om 1907 och till vilken uppgifter fördes t.o.m. 1923. Målsättningen var att registret skulle innehålla samtliga individer som institutet tidigare varit i kontakt med som elever m.m. och som fanns nämnda i direktionsprotokoll, matriklar och reseberättelser. Registret kan följaktligen användas som sökingång till dessa individer och källor för perioden 1879-1923.

Även andra arkivserier och handlingar uttrycker att Tomtebodaskolan t.o.m. 1945 tog ett övergripande ansvar för blinda utöver den egentliga målgruppen av blinda skolbarn. Direktionen lät 1906 med hjälp av fondmedel upprätta ett arbetshem i Nynäshamn för blinda kvinnor, som drevs till 1938. Årsredogörelser m.m. för detta finns i A 1 C. Vid arbetshemmet fanns också fr.o.m. 1915 ett barnhem med ca 10 platser för blinda barn före skolåldern. När arbetshemmet lades ned flyttades barnhemmet till Tomtebodaskolan och drevs där 1938-1945, se F 5. 1935-1945 hade direktionen anställda blindvårdskonsulenter med uppgift att bl.a. mer aktivt än tidigare befrämja de blindas industriella sysselsättning, se E 2 C.

Institutets blindskriftstryckeri med bokförlag hade utöver de egna eleverna en vid marknad bland övriga blinda. Utgivna titlar och försäljning kan följas i dess olika räkenskapsserier 1879-1975, G 4 A - G 4 D. 1965/1966 övertar Rikscentarlen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-Syn) genom sitt bildande denna verksamhet och kan själv ses som en fortsättning av den. RPH-Syn ingår i Tomtebodaskolans räkenskaper t.o.m. 1976/1977, G 4 A - G 4 D och G 6 F, vilket också innebär att dess verksamhet finns med i anslagsframställningar, B 1 C, och i styrelseprotokoll. För övrigt hade dock RPH-Syn en självständig arkivbildning som inte redovisas i denna förteckning.

Den regionala organisationen av reselärare och blindvårdskonsulter har genererat en helt del särskilda serie: konferensprotokollen, A 4, den fina sviten av föreskolekonsulenternas årsberättelser, B 3 A, resekonsulenternas synskadestatitik, B 3 B, reselärarnas berättelser, E 2 D och delar av handlingar rörande resurscentret, F 7.

Den begynnande och med tiden växande resurscenterverksamheten uttrycks genom kurskataloger, B 2 C, journaler från utrednings- och/eller träningsbesök, F 1 C, handlingar rörande resurscentret, F 7, handlingar rörande kurser, F 8 och handlingar rörande tränings-/utredningsbesök, F 9.

Bland gallringsbeslut som tidigare styrt arkivbildningen kan nämnas Riksarkivets gallringsbeslut no 283 (den 11 maj 1971) rörande gallring av ansökningshandlingar för sådana som inte anställts. Verifikationer, G 6 A, gallrades för ett par år sedan fr.o.m. 1951 under antagande om tioårig gallringsfrist. I samband med föreliggande arkivredovisning har räkenskaper tillhörande system S (infört fr.o.m. 19713/1974) gallrats jämte Riksarkivets gallringsbeslut no 785 och 1985:91, vilket innebär att av dess räkenskaper har endast huvudböcker/årsbokslut bevarats. Löneräkenskaper tillhörande SLÖR har gallrats jämte Riksarkivets föreskrifter, serie A 1986:43, med undantag för utdata i serierna G 3 C - G 3 D som sparats som kompensation för det ofullständiga bevarandet av tjänstgöringsjournalerna, G 3 B. Äldre koncepträkenskaper har då motsvarande originalräkenskaper finns bevarade jämte RA_FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Jämte samma författning har rutinbetonade ej diarieförda skrivelser av olika slag gallrat vid ordnandet av handlingar tillhörande serierna F 2, F 4, F 6 och F7. Huvuddelen av kassarapporterna, G 2 J, har gallrats med särskilt tillstånd av Riksarkivet. Pressklipp, fotografier och lärares efterlämnade papper rörande läromedel på blindskrift har överlämnats till Tomtebodaskolans skolmuseum, eftersom handlingarnas anknytning till arkivbildningen har bedömts som svag.

Som bilagor till denna arkivredovisning redovisas även förteckningar för två miniarkiv som förvarats vid Tomtebodaskollan och som även fortsättningsvis lämpligen förvaras i anslutning till dess arkiv: De blindas bokfond och Föreningen de blindas mattillverkning upa.

För den som vill forska om blindundervisningen i Sverige kan dessutom följande arkiv vara av intresse:

Borg, Ossian E 1812-1892, Stockholms stadsarkiv.
Förskolan för blinda i Växjö 1883-1935, Vadstena landsarkiv.
Föreningen för blindas väl 1885-1966, Synskadades riksförbund-
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte 1886-1966 (med föregångare), Landsarkivet i Lund.
Arbetshemmet för blinda kvinnor i Nynäshamn 1906-1938, Stockholms stadsarkiv.
Inspektören för blindundervisningen 1914-1959, ingår i Skolöverstyrelsens arkiv, Riksarkivet.
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda 1917-1990, Riksarkivet.
Hantverksskolan för blinda kvinnor i Växjö 1935-1957, Vadstena landsarkiv.
Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade 1965-1991, Statens institut för handikappfrågor i skolan.


Håkan Olsson
Arkivhjälpen Alpha

Kontroll

Senast ändrad2009-05-27 15:55:50