Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Svenska Missionsförbundet/ Missionskyrkan


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730284
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HvNYFecRrH6d0G02H087k3
Datering
1867 – 2013  (Tidsomfång)
1900 – 2000  (Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmMerparten av Svenska Missionsförbundets arkiv är fritt tillgängligt för forskning. För respektive delarkiv anges om delarkivet innehåller tillståndsbelagda handlingar eller om det är fritt tillgängligt.

Tillstånd ges av Equmeniakyrkans kyrkoledare eller den som vederbörande utser.

Observera att vissa arkiv i fältet allmän anmärkning för delarkiv eller serier har kvar gamla uppgifter om placeringar i Marieberg eller Arninge. Det är placeringsuppgifterna i fältet Hänvisning till placering som gäller!
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Svenska Missionsförbundet
Alternativa namn: Svenska Missionskyrkan
Alternativa namn: Equmeniakyrkan
Kategori: Förening

Innehåll

Allmän anmärkningFöljande delarkiv har upphört:
Kommittén för kristen beredskap (var tidigare inget eget delarkiv?) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer, se SE/RA/730834.

Kyrka Stat-beredningen 1968 (var tidigare inget delarkiv?) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer, se SE/RA/730835

Djursholms Kristna alliansförening (tidigare SE/RA/730284/5) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer, se SE/RA/730860.

Fria Kristna Riksmötet (tidigare SE/RA/730284/6) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1 volymerna F2b:1-10.

Förbundet soldaternas vänner (tidigare SE/RA/730284/8) har överflyttats till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1. Rättelse MNY: Har flyttats till serie 12 i Hans Ljunggrens samling, SE/RA/730284/6/70/12.

Gummessons förlag (tidigare SE/RA/730284/09) har flyttats över till Förlagsrörelsen (tidigare Bokförlaget) SE/RA/730284/2/1.

Hjälp krigets offer (tidigare SE/RA/730284/10) ingick inte i arkivet på Riksarkivet och posten raderades.

Hotell Birger Jarl AB (tidigare SE/RA/730284/13) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1 volymerna F7a:11 och F7a:12.

Kristen Fredsaktion (tidigare SE/RA/730284/16) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer, se SE/RA730859.

Kristliga läkare- och medicinarkretsen (tidigare SE/RA/730284/17) har bildat eget arkiv se SE/RA/730856.

Kristna Publicistförbundet (tidigare SE/RA/730284/19) har bildat eget arkiv, se SE/RA/730871.

Missionsföreståndarnas arkiv Gösta Nicklasson (tidigare SE/RA/730284/20) har upphört.

Richard Larssons arkiv (tidigare SE/RA/730284/21) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1 serie E3e (innehåller Richard Larssons korrespondens 1935-1956).

Nordiska Centralafrikakommittén (tidigare SE/RA/730284/23) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer SE/RA/730858

Skandinaviska Kongokommittén (tidigare SE/RA/730284/63) har flyttats över till Nordiska Centralafrikakommittén SE/RA/730858 (tidigare 730284/23 men har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer SE/RA/730858)

Palmgrenska samskolan (tidigare SE/RA/730284/67) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1, placering 5H18:52.

Soldaternas vänner Halmstad (tidigare SE/RA/730284/71) har flyttats över till Soldathemmet i Boden SE/RA/730284/9/7).

Soldaternas vänner Skövde (tidigare SE/RA/730284/72) har flyttats över till Soldathemmet i Boden SE/RA/730284/9/7).

Stiftelsen svensk zigenarmission (tidigare SE/RA/730284/76) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer SE/RA/780050.

Svenska Ekumeniska föreningen (tidigare SE/RA/730284/80) har flyttats över till Svenska Ekumeniska nämndens arkiv SE/RA/730248, serie Ö3a

Svenska missionsförbundets fastighetsförvaltning (tidigare SE/RA/730284/84), har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1, serie F7a

Församlingssysterkommittén (tidigare SE/RA/730284/86) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv SE/RA/730284/1, serie F11c

Svenska missionsförbundets pojkarbetskommitté (tidigare SE/RA/730284/92) har flyttats över till Våra pojkar Våra flickor VP VF SE/RA/730284/3/5).

Sveriges fria kristliga studentförening (tidigare SE/RA/730284/102) omfattade tidigare 1 volym, vilken saknas, delarkivet har upphört.

Tjänstemannaarkiv Augustinus Keijer (tidigare SE/RA/730284/106) upphört. Se Augustinus Keijers personarkiv SE/RA/730284/6/58) samt Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1 serie E2g.

Einar Rimmerfors arkiv (tidigare SE/RA/730284/107) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1, serie F11b .

Georg Palmaers arkiv (tidigare SE/RA/730284/108) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1, serie F11b

Tjänstemannaarkiv Gösta Hedbergs arkiv (tidigare SE/RA/730284/109) har upphört. Gösta Hedbergs handlingar ingår i Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1 serie E2ab och i Gösta Hedbergs personarkiv SE/RA/730284/6/38).

Tjänstemannaarkiv Manne Zettergren (tidigare SE/RA/730284/110) har upphört.

Arvid Stenströms brev (tidigare SE/RA/730284/116) har flyttats över till Svenska Missionsförbundets huvudarkiv, SE/RA/730284/1, serie E7ba

Yttre missionen/Le Representant Légal de la Svenska missionsförbundet (Kongo) (tidigare SE/RA/730284/133) har flyttats över till Kongomissionens arkiv SE/RA/730284/5/4).

Estniska Missionskommitténs arkiv (tidigare SE/RA/730284/154) har överlämnats som gåva till Riksarkivet och finns numera som eget arkivnummer se SE/RA/730836


Följande delarkiv har överlämnats till en annan arkivinstitution:
Hjälptruppens Centralkommitté (tidigare SE/RA/730284/11) har överlämnats till Stockholms stadsarkiv, sociala missionens arkiv SE/SSA/1405.

Hjälstaholms missionsförening (tidigare SE/RA/730284/12) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Munsö missionsförening (tidigare SE/RA/730284/22) har överlämnats till Stockholms stadsarkiv.

Nordöstra Upplands distriktsförening (tidigare SE/RA/730284/24) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Norra Upplands missionsförening (tidigare SE/RA/730284/25) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Soldathemmet Polacksbacken (tidigare SE/RA/730284/74) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Stockholms hemsysterskola (tidigare SE/RA/730284/78) har överlämnats till Stockholms stadsarkiv.

Svenska Missionsrådet (tidigare SE/RA/730284/100) har överlämnats till Stockholms stadsarkiv, Svenska Missionsrådets arkiv, SE/SSA/0601A.

Tidningen Budskapet (tidigare SE/RA/730284/104) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Upplands Ansgariiförening (tidigare SE/RA/730284/112) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Upplands predikantförbund (tidigare SE/RA/730284/113) har överlämnats till folkrörelsearkivet i Uppsala.

Valhallapojkarna (tidigare SE/RA/730284/114) har överlämnats till Stockholms stadsarkiv.
Inledning (äldre form)Arkivbildare Svenska Missionskyrkan

Översiktlig organisation
Högsta beslutande organ är Generalkonferensen, från 1999 Kyrkokonferensen (GK/KK), som hålls en gång per år. Konferensen fastställer budget och verksamhetsplan samt utser missionsföreståndare och kyrkostyrelse. Vid denna ordineras också nya pastorer, missionsarbetare etc.

Missionsstyrelsen/kyrkostyrelsen är samfundets verkställande organ, och utser inom sig ordförande och vice ordförande. Utskott tillsätts av missionsstyrelsen och kan ges beslutsdelegation i vissa ärenden.

Missionsföreståndaren utses av Generalkonferensen. Missionsföreståndaren är förbundets/kyrkans andliga ledare och leder och ansvarar för förbundets arbete, samt företräder förbundet gentemot myndigheter och allmänhet.

Sökingångar:
Verksamhets-/årsberättelser och matriklar, se Huvudarkivet serie B1.
Protokoll, huvudserie, se Huvudarkivet serie A1a

Bakgrund:
Arkivet har levererats till Riksarkivet under lång tid, i flera omgångar och utan strikt kronologiskt system. De tidigaste leveranserna inkom oförtecknade, eller bristfälligt förtecknade, troligtvis på 1970-talet.

En central arkivfunktion har funnits på SMF/SMK sedan 1954, men den utgjordes fram till 2003 av personal utan formell arkivarieutbildning. Den första arkivarien på SMF/SMK med formell utbildning var Katarina Thurell som började 2003. Arkivets tillkomsthistoria är komplicerad. Arkivhandlingar har förvarats utspritt på många olika håll, och ibland inte inkommit till arkivet under ordnade former. Vissa gånger kan de oordnade formerna för insamlande av arkivhandlingar orsakas av yttre faktorer, som politiska och sociala oroligheter, t.ex. i Kongostaterna, Östturkestan och Kina. En del av den otydliga strukturen kan i någon utsträckning kopplas till den organisatoriska kulturen som periodvis rått i samfundet. Dels har delar av verksamheten varit i första hand personbaserad snarare än funktionsbaserad, dels har mycket av arbetet skett i relativt lösa (och skiftande) samarbetsformer, både inom samfundet och tillsammans med andra organisationer. Strikta och rationella rutiner för arkivering har egentligen inte införts förrän i början av 2000-talet. Arbetet har också komplicerats av ett antal flyttar och av frekventa omorganisationer. Kopior av handlingar från olika sammanhang kan förekomma i olika serier eller volymer, något som varit svårt att upptäcka och korrigera i efterhand.

Arkivets struktur följer inte alltid den organisatoriska strukturen, såsom den framträder i matriklar och verksamhetsberättelser, utan är i vissa delar snarare tematiskt ordnad, en konstruktion som gjorts i efterhand. Handlingarna är inte heller alltid kronologiskt ordnade, då beståndet varit mycket splittrat och inkommit till arkivet under oordnade former. Förteckningsarbetet har därför inte alltid kunnat ske under välorganiserade former och en konsekvent delarkivs- och seriestruktur har inte varit möjlig att genomföra. Ett stort arbete med att formalisera och strukturera ordnings- och förteckningsarbetet gjordes under Katarina Thurells ledning 2003-2015, och detta arbete fortsattes under 2016-17 inför den slutliga leveransen till Riksarkivet.

En omstrukturering av arkivförteckningen gjordes 2014-2015, då en hierarkisk struktur infördes. I samband med detta ersattes äldre referenskoder. Ett antal separata tjänstemannaarkiv införlivades också då i huvudarkivet.

Fram till juni 2015 fanns arkivhandlingar både i Marieberg och i Arninge, ibland separerade tvärs igenom delarkiv och serier, något som utan tvivel komplicerat ordnings- och förteckningsarbetet. Inför renoveringsarbete i Marieberg flyttades handlingarna ihop i Arninge.

Ett bestånd om ca 60 hm, mestadels från Kongomissionen, påträffades 2007 i SMKs lokaler på Lidingö och levererades oförtecknat till RA Arninge 2008 (RA 2008/01740). Ordnings- och förteckningsarbetet utfördes 2016-2017 av Jan Ohlson. Handlingar från denna leverans betecknas som ”2008 års leverans” i förteckningen.

För en utförligare historik för själva arkivgruppen, se Svenska Missionskyrkans Arkiv (SE/RA/730284/13/8).

Leveranser:
För information om de tidigaste leveranserna hänvisas till Riksarkivets diarium. De första leveranserna gjordes dock troligen på 1970-talet.
1985 (SE/RA/E-1985-88, SE/RA/E-1985-2011)
1987 (SE/RA/E-L-1987-231)
1989 (SE/RA/E-L-1989-84)
1990 (SE/RA/E-L-1990-265, SE/RA/E-L-1990-265A)
1993 (SE/RA/E-54-1993-4001, SE/RA/E-54-1993-4001)
1996 (SE/RA/E-54-1996-3667)
1997 (SE/RA/E-54-1997-3313)
2001: Leverans av handlingar till Arninge, främst till Huvudarkivet. En del av leveransen verkar tidigare ha varit placerad i Marieberg.
Efterleverans 2008-04-18 till Riksarkivet (RA 2008/01740) ”2008 års leverans”, se ovan.
Efterleveranser 2009-03-06, 2009-04-21, 2009-05-19 (RA 2009/01231; 02113; 02652)
Efterleveranser 2010-08-18, 2010-08-20 (RA 2010/03603, 03643)
Efterleverans 2011-09-08 till Riksarkivet (Dnr RA 256-2011-2735): Huvudarkivet, serierna G1b och G2a till Arninge samt serie F15b till Marieberg.
Efterleverans 2011-12-20 till Riksarkivet Arninge: Huvudarkivet, serierna: D3:1-20, F5a, F5c, F5d, F7ba, F12a, F12b, G1aa, G1ac, G2c, G4a, G8 samt till Riksarkivet Marieberg serierna A1a, A1b, A2b, F7a, F5e, E7a.
Efterleverans 2012-05-29 till Riksarkivet Arninge: Huvudarkivet, serierna: F5d:2-10, F11c:43-44, F12a:135, F7ba:137-165.
Efterleverans 2013-11-29: till Riksarkivet Arninge Huvudarkivet,serierna E7c, F5a, F5d, till Riksarkivet Marieberg serierna A5, F14
Efterleverans 2013-12-16: till Riksarkivet Arninge 21,1 hm, för serier se reversal.
Efterleverans 2015 (RA 2015/12662).
Efterleverans 2017-06-09 till Riksarkivet Arninge 174 hm:
Huvudarkivet: 72 hm, serierna A3a, A3h, A3j, A3l, A3m, A3n, A4, A7, B1, B2, B3a, B4a, B4b, D2, D3. D5, E1a, E2a, E2ac, E2b, E2f, E4b, E4d, E4g, E6, E7b, E7c, E7e, F2a, F2b, F2c, F3, F4b, F4e, F4f, F4g, F5b, F5c, F5e, F5f, F6aa, F6ab, F6e, F7a, F7bc, F8a, F8ab, F8ac, F8ad, F8ae, F8c, F8d, F8e, F8f, F9c, F9d, F9e, F9f, F9g, F10, F11ab, F11ae, F11b, F11c, F11d, F12bb, F12bd, F12be, F12bf, F12bg, F12bh, F12bi, F12c, F12d, F12e, F12f, F12g, F12h, F12i, F12k, F12l, F13a, F13b, F13c, F13d, F13e, F14, F15a, F15b, F16, F17a, F17c, F17d, F19a, F19d, F19e, G1aa, G1ab, G1af, G2c, G3c, G4a, G5b, G6b, G7a, G7ba, G8, G10.
Förlags- och tidningsarkiv: 10,5 hm, delarkiven Förlagsrörelsen, Gummessons Grafiska Grupp, Gummessons Tryckeri AB, Missionsförbundets bokhandel, Tidningen Missionsförbundet, Tidningen Svensk Veckotidning, Svensk Frikyrkopress AB, Förlags AB Nytt Liv, Verbum AB, Verbum Förlag AB
Junior-, Scout- och ungdomsverksamhet: 16,5 hm, delarkivet Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU).
Kommittéer och stiftelser: 2,8 hm, delarkiven SMK Ekumeniska Kommitté och Stiftelsen CE Wikströms minne.
Missioner och missionsstationer: 15,7 hm, delarkiven Indienmissionen, Kinamissionen, Huangzhou Missionsstation, Kongomissionens centralarkiv, Missionsarbetet i Kongo Brazzaville, Missionsarbetet i Kongo Kinshasa, Brazzaville Missionsstation, IME Kimpese, Kibunzi sjukhus, Kinkenge Missionsstation, Madouma Missionsstation, Matadi Missionsstation, Ngouedi Missionsstation, Pointe Noire Missionsstation, Sundi Lutete Missionsstation, Sjömansmissionen.
Personarkiv: 4,2 hm, Axel Andersson, Rickard S Björkdal, Maj Franzén, Edith Gideon, Ellen Hedmark, Ernst Hellberg, Lisa Karlström, Joel Kullgren, E John Larsson, Eskil Rydén, Ferdinand Schultess, Wlhelm Sjöholm, Ella Svedberg, Bertil Söderberg, PA Westlind, Gunnar Carlsson, Rune Forsbeck.
Sång- och musikverksamhet: 4,3 hm, delarkiven Svenska Missionskyrkans Musikkårer, Svensk Missionskyrkans Sångarförbund.
Skolarkiv: 36 hm, delarkiven Huhållsskolan Margareta, Kristinehamns Praktiska Skola, Lidingö Folkhögskola 1, Svenska Japankommittén, Teologiska Seminariet.
Vilohem, skolhem, flyktingläger och hjälporganisationer: 1,9 hm, delarkiven Andersgården i Hässleholm, Stiftelsen Seminaristhemmet i Uppsala, Gärdebygården, Ljunggården Arild, Missionsgårdens ekonomiska förening, Skolhemmen Drott Granås och Palmaergården Lidingö, Stiftelsen Matterödshemmen, Stiftelsen Waldenströmska Studnthemmet, Svenska Missionsförbundets missionärshem, Stiftelsen Frikyrkliga Studenthemmet i Lund.
Yrkesorganisationer: 2,2 hm, delarkiven Antagningsnämnden, Diakonernas Riksförbund, Fritidsledarna inom SMF/SMU, Församlingsrådet, Missionsarbetarnas Förbund, Pastorernas Riksförbund.
Ekumenik: 4,3 hm, delarkivet International Federation of Free Ecumenical Curches (IFFEC).
Samlingar: 0,5 hm, delarivet Svenska Missionsförbundets Manuskriptsamling.
Övriga arkiv inom SMF/SMKs deposition: 0,5 hm, delarkiven Svensk-Amerikanska Föreningen, Understödsföreningen Svenska Missionsförbundets Pensionskassa.
Se leveransreversaler för ytterligare information.

Verksamhet
Inom samfundet har ända sedan starten bedrivits en omfattande verksamhet med tyngdpunkt på internationell (”yttre”) och nationell (”inre”) mission, barn- och ungdomsverksamhet, utbildning av pastorer, missionsarbetare, diakoner mm, socialt arbete och hjälp- och biståndsverksamhet. Man har också bedrivit förlagsverksamhet med en stor utgivning av dags- och veckotidningar, böcker och grammofonskivor. Den organisatoriska strukturen har skiftat väsentligt genom åren och detta bidrar till en viss otydlighet i arkivets struktur. Man har också varit en tongivande deltagare i olika ekumeniska sammanhang, både nationellt och internationellt. Framför allt från 1980-talet och framåt har en mängd samarbetsprojekt bedrivits tillsammans med icke-kyrkliga organisationer.

Historik
Samfundet växte fram under den stora folkväckelsen i Sverige under andra halvan av 1800-talet. I väckelsetid bildades många föreningar och sällskap för spridning av biblar och litteratur, förkunnelse, evangelisation och mission. Inom väckelserörelsen fanns en stark betoning av den personliga avgörelsen för Kristus och den enskildes ansvar i gemenskapen, något som man tyckte alltmer saknades i Svenska Kyrkan.

Svenska Missionsförbundet bildades 1878, då de enskilda missionsförsamlingarna beslöt att gå ihop till ett eget samfund. Syftet var att samordna 1) mission i andra länder, 2) evangelisation i Sverige och 3) egen utbildning av pastorer och missionsarbetare. Detta har varit hörnstenarna i Svenska Missionsförbundets verksamhet genom hela dess existens, även om formerna för arbetet har skiftat i och med att samhället har förändrats. En stark betoning har alltid funnits av den enskilda kristna människans frihet inom den bekännande församlingens gemenskap, och den enskilda församlingens självbestämmande och jämställda gemenskap med andra församlingar.

Svenska Missionsförbundet har av tradition stått relativt nära Svenska Kyrkan, och man har åtminstone sedan 1910-talet också haft ett nära samarbete med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Enskilda församlingar har kunnat söka samverkan med församlingar från andra samfund alltefter vad som befunnits lämpligt på det lokala planet.

När Missionsförbundet 1928 firade 50 år hade det en toppnotering av 115 000 medlemmar nåtts, varav 510 var anslutna till Predikanternas Riksförbund. Ungdomsföreningarna räknades till knappt 1200 med sammanlagt 50 000 medlemmar och juniorföreningarnas medlemsantal uppgick till drygt 20 000. Missionsförbundet hade under 1900-talets första decennier gjort stora satsningar just vad gällde barn- och ungdomsverksamhet och särskilt märktes ambitioner att genom utbildning höja bildning och social status för medlemmarna och deras barn. Dessa tendenser gick helt i linje med de svenska folkrörelserna i stort och inte sällan förekom samarbeten mellan Missionsförbundet och andra folkrörelser, särskilt nykterhetsrörelsen. Missionsförbundet tog också ett aktivt ansvar för det som skulle komma att kallas den svenska modellen, folkhemsbygget. Att missionsförbundets Sociala kommitté bildades under 1930-talet är talande. Fokusering på solidarisk och nykter livsstil och strävan att ge människor möjlighet till social utveckling genom utbildning och arbete låg i tiden, något som användes för att nå nya grupper av människor sedan den svenska väckelsens kulmen nåtts under 1930-talet. Som andlig rörelse kom Missionsförbundet att formas till en slags tredje väg, ett mellanting mellan Svenska kyrkans formalitet och den framväxande Pingströrelsens ”svärmeri”. Internt gick dock debatter och ibland strider om bibelsyn och –tolkning, särskilt när dessa ansågs alltför liberala (se särskilt ”Backmansstriden” och ”Hedegårdsfrågan”).

Efterkrigstidens Sverige präglades av en ökad sekularisering, vilket även påverkade Svenska Missionsförbundet, inte minst genom sjunkande medlemsantal under 1950-talet. Förbundet skulle under 1950- och 1960-talet motrusta dess tendenser genom omprövning av verksamhetsformer och vidareutveckling utifrån nya pedagogiska och sociologiska impulser. En intensiv period av ny- och ombyggnation av missionskyrkor i landet var ett led i en förnyelseambition och moderniseringsprocess, ytterligare satsning på utbildning och ungdomsverksamhet en annan.

Med självständigheten för kyrkorna i Kongo, Indien och Japan i början av 1960-talet påbörjades en process inom missionsarbetet där samarbete systerkyrkor emellan och ett ökat biståndsarbete vid sidan om det andliga blev större områden. På 1970- och 1980-talet kom också frågor om global rättvisa, fattigdomsbekämpning och miljömedvetande upp på agendan inom Missionsförbundet.

Med den historiska bakgrunden och stora förändringar under 1900-talet sökte Missionskyrkan sin identitet som kyrka för 2000-talet. Under 2000-talet ville kyrkan erbjuda rum för livet mitt i ett samhälle med människor med olika tro och livsåskådning.

Svenska Missionsförbundet bytte namn till Svenska Missionskyrkan 2003-05-29. Efter ett antal års förhandlande och diskussioner (”efter mycket bön och många sammanträden”) beslutades 2011 att Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige skulle gå samman och bilda det nya samfundet Equmeniakyrkan. De första åren verkade den nya kyrkan under arbetsnamnet Gemensam Framtid. De enskilda bildarsamfunden levde kvar under en avvecklingsfas.

Några årtal i Svenska Missionsförbundets historia
För en utförlig redogörelse för Svenska Missionsförbundet/Missionskyrkans utveckling och historia, se Andreasson, H. (2007) - Liv och rörelse: svenska Missionskyrkans historia och identitet. Här nedan följer en sammanställning av viktigare händelser i SMF/SMKs historia.

1878 Missionsförbundet bildas den 2 augusti 1878. Initiativet var E J Ekman och plats var Betelkapellets lilla sal i Stockholm under ordförandeskap C Kollinius, hamnkapten. 23 personer deltog i mötet. En centralkommitté med 7 ledamöter valdes med E J Ekman som ordförande. P P Waldenström var inte med vid det här mötet, utan anslöt sig senare.

1879 den 9 januari beslöt SMF:s centralkommitté vid sitt första sammanträde att medel som man fått till "den yttre missionen" skulle avsättas till Constantin Bojé som verkade i Finland, det här blev SMF:s första evangeliska verksamhet utanför Sverige.

1880 De första missionärerna sänds till Ryssland.
1881 Startar missionen i Kongo Kinshasa.
1905 ”Bibeln till folket!” är årets paroll. Det första många av missionärerna gör, är att lära sig ett nytt språk och översätta Bibeln. Den 5 april utkommer den första översättningen av hela Bibeln på språket kikongo.

1908 Missionsskolan på Lidingö färdigbyggd. Här utbildas pastorer och missionärer. Så småningom byter skolan namn till Teologiska Seminariet.

1910 SMU, Svenska Missionsförbundets Ungdom bildas. Redan från starten ansluter sig 200 föreningar.

1926 Svenska Missionsförbundet noterar sitt största medlemstal någonsin: 115 498 medlemmar i 1579 församlingar.

1939 Svenska Missionsförbundet har 1662 församlingar med tillsammans 108 002 medlemmar.

1940 Två tidningar i Missionsförbundet blir en då SMFs Missionsförbundet och SMUs tidning Ungdomsvännen slås ihop till Svensk Veckotidning.

1948 SMF är med och bildar Kyrkornas Världsråd.
1951 En ny religionsfrihetslag jämställer frikyrkorna i flera avseenden med Svenska kyrkan, till exempel när det gäller vigsel och begravning.

1956 SMU blir efter många års diskussioner mer utåtriktat i sitt arbete.
1961-63 Samfunden på missionsfälten blir ett efter ett egna självständiga systerkyrkor. 1961 gäller det kyrkorna i de båda Kongo-staterna, 1963 Indien och Japan.

1964 SMF antar ny konstitution och nya grundsatser för församling och samfund.

1966 Samtal inleds mellan Svenska Kyrkan och SMF om framtida samarbete.

1968 Svenska Missionsförbundets ledning tar initiativ för bildandet av en gemensam frikyrka. Diskussioner med andra samfund börjar, men läggs ner 1971 eftersom ingen enighet kan nås.

1971 Ett samarbete börjar med en protestantisk kyrka i Ecuador. SMU satsar på ett småindustriprojekt i Montecristi.
1971 Distriktsgränser förändras

1973 SMF och SMU inrättar ett gemensamt verksamhetsorgan på rikskanslinivå.

1975 Normalkonstitution för lokalförsamlingar antas

1976 Samrådsnämnd bildas av pastorerna, missionärerna, diakonissorna och ungdomsinstruktörer inom SMF

1978 Svenska Missionsförbundet fyller 100 år under temat ”En framtid och ett Hopp”.

1979 beslut om missionsarbete i Pakistan i samarbete med Svenska Kyrkans mission och pakistanska kyrkan.

1993 Svensk Veckotidning, samfundstidningen, läggs ner. Tillsammans med Baptistsamfundet startar man i stället tidningen Sändaren. Samma år flyttar SMU till gemensamt kansli i Älvsjö med Svenska Baptisternas Ungdomsförbund och Metodistkyrkans Ungdomsförbund.

1994 Teologiska Seminariet går samman med Svenska Baptistsamfundets motsvarighet, Betelseminariet, och bildar Teologiska Högskolan i Stockholm. För första gången samlas Generalkonferensen på annan ort än i huvudstaden, nämligen i Göteborg.

1990-talet Samarbetsavtal skrivs med systerkyrkorna i Kongo Brazzaville (Republiken Kongo), Kongo Kinshasa (Demokratiska Republiken Kongo) Ecuador och Indien. Ekumeniska samtal med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan om samgående läggs ner.

1999 Generalkonferensen byter beteckning till kyrkokonferens, och missionsstyrelsen blir kyrkostyrelse. Detta är några följder av de nya stadgarna ”En fri och öppen kyrka”. Samfundet får också nya grundsatser. Ny fart på samgående-diskussionen med baptister och metodister.

2000 Den första januari träder en ny lag om religiösa samfund i kraft. Bland annat får alla kyrkor möjlighet att ta upp en kyrkoavgift med statens hjälp. Svenska kyrkan får dock en egen lag. Kyrkokonferensen formulerar färdigt och antar resten av konstitutionen under beteckningen ”En fri och öppen kyrka”. En ny översättning av Bibeln till kikongo planeras tryckas.

2003 Svenska Missionsförbundet byter namn till Svenska Missionskyrkan. Namnbytet sammanfaller med samfundets 125-årsjubileum. I samband med öppnandet av kyrkokonferensen och SMU:s riksmöte avtäcker Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsens ordförande, den nya symbolen för Svenska Missionskyrkan. Symbolen vill bland annat ge en bild av en öppen gemenskap som hålls samman av sitt centrum, Jesus Kristus.

2006 Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan firar tillsammans den ekumeniska överenskommelse, som Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens och Svenska kyrkans kyrkomöte beslutat om under året. Firandet sker i form av en högtidsmässa i Uppsala domkyrka lördagen den 2 december.

2007 Svenska Missionskyrkan och Katolska kyrkan erkänner varandras dop vid en gemensam gudstjänst i Mikaelikyrkan i Skärholmen den 21 januari.

2008 Den 14-15 mars sammanträdde kyrko- respektive missionsstyrelserna för Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. I samband med det överlämnades en avsiktsförklaring om ett nytt gemensamt kyrkosamfund att antas av respektive samfunds konferenser 2008.

2008 Den 5 – 8 juni samlade Göteborgs-Mötet de tre kyrkosamfund och det gemensamma ungdomsförbundet Equmenia, till gemensam årskonferens i Svenska Mässan. Högst på dagordningen stod ”avsiktsförklaringen”. Samtliga tre kyrkosamfund sa ja till avsiktsförklaringen och att fortsätta arbetet att bygga en ny gemensam kyrka.

2011 (?) Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige går samman och bildar det nya samfundet Equmeniakyrkan.

Viktigare poster (ofullständig):
Ordförande
1878–1904: Erik Jakob Ekman, präst, riksdagsman
1903–1917: Paul Petter Waldenström, FD, präst, riksdagsman
1918–1936: Sven Bengtsson, lantbrukare, riksdagsman
1937–1950: Anders Löfberg, kaffefabrikör och medgrundare av Löfbergs lila
1950–1962: Johan Ahlsten, lantbrukare, riksdagsman
1962–1970: Ansgar Eeg Olofsson
1970–1978: Gunnar Hjerne, landstingsråd
1978–1985: Daniel Perers, missionsläkare, överläkare
1985–1997: Elver Jonsson, riksdagsman
1997–: Ulf Hållmarker, överläkare, landstingsdirektör

Missionsföreståndare
1886–1904: Erik Jakob Ekman
1908–1917: Paul Petter Waldenström
1918–1930: Janne Nyrén
1930–1944: Axel Andersson
1944–1954: Johan Gustafsson
1954–1956: Rickard Larsson
1956–1972: Gösta Nicklasson
1972–1983: Gösta Hedberg
1983–1993: Walter Persson
1993–2004: Krister Andersson
2004–2011: Göran Zettergren

Inre Missionens sekreterare/nationell missionssekreterare
1972- Lars Lindberg

Yttre missionens sekreterare/internationell missionssekreterare
1971-1976 Gunnar Kristiansson
1976- Walter Persson
Gösta Stenström
Bertil Svensson

Socialsekreterare
1976- Stig Wideklev
Gunnar Marstorp

Diakonisekreterare
Maria Weill
Margareta Björn

Bokförlagschef
1961- Jan-Erik Wikström
1964- Olof Melander
1977- David Englund

Övrigt material från SMF/SMK:

Sedan juni 2017 disponerar Equmeniakyrkans tre bildarsamfund gemensamma lokaler på Bromma Folkhögskola för sina historiska samlingar. De samlingarna utgörs huvudsakligen av fotografier, audiovisuellt material och etnografiskt material. Här finns även referensbibliotek med framför allt litteratur rörande samfundens historia, samfundens egen bok- och tidskriftsproduktion samt skrifter producerade inom verksamheten på det internationella missionsfältet. För SMF/SMKs del utgörs det senare materialet huvudsakligen av religiös och teologisk litteratur från Kongo, Östturkestan och Kina, bibelöversättningar till lokala språk, samt material använt inom språkundervisningen. För information och tillgång till detta material, kontakta arkivansvarig på Equmeniakyrkan, Bromma.

Fotografier: Missionsförbundet har ett digitalt sökregister för ca 28,000 bilder. Uppskattningsvis 14,000 bilder utgörs av bilder från Kongo-staterna och SMF:s Kongomission. Bilder som har illustrerats i olika böcker utgivna av Missionsförbundet finns ofta registrerade. Bildmaterial förvaras endast i ringa utsträckning på Riksarkivet, och då oftast som strödda handlingar i olika delarkiv. Från och med juni 2017 förvaras huvuddelen av det fotografiska materialet på TAM-arkiv, Bromma. Skioptikonbilder och glasnegativ förvaras på Etnografiska Museet, Stockholm.

Etnografika: Etnografiska föremål förvaras på Etnografiska museet i Stockholm (se ”Svenska Missionsförbundet” i museikatalogen). En mindre föremålssamling förvaras sedan juni 2017 i lokaler disponerade av Equmeniakyrkan på Bromma folkhögskola, Bromma. Etnografiska Museet, Stockholm förvarar omfattande samlingar av etnografiska föremål insamlade av SMFs missionärer, framför allt från Kongo.

Audiovisuellt material: Ljud och rörlig bild på olika typer av databärare. Materialet utgörs av bland annat ljudupptagningar från generalkonferenser och andra större samlingar, egenproducerade videofilmer och kassettband, samt olika typer av utbildnings- och projektmaterial. Här finns också ett rikt och historiskt värdefullt material från de internationella missionsfälten.

Elin Berg, Jan Ohlson

Källor:
SMKs Wikipediasida: https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Missionskyrkan (läst 2017-05-22).
Equmeniakyrkans: SMKs historia: http://equmeniakyrkan.se/artal-i-svenska-missionskyrkans-historia/ (läst 2017-05-22).

Litteratur:
Andreasson, Hans (2007). Liv och rörelse: svenska Missionskyrkans historia och identitet. Verbum Förlag AB, Stockholm.

Senaste leverans från Svenska Missionsförbundet/Missionskyrkan kom 2017-06-27 och har diarienummer RA 256-2017/06063.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad2001-03-01 00:00:00
Senast ändrad2023-08-22 14:25:53