Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Domar Skaftes samling


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51020
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0yDF2ccfZIR47YDNYNPHj5
Omfång
3,4 Hyllmeter 
Datering
1635 – 1984  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland)
Arkivbildare/upphov
Borgviks bruk (1600? – 1953) (Volym F 7: 6 och 10: Fotografier från bruket samt underlag till författarens bok om Borgvik.)
Alternativa namn: Borgviks AB  (1863 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, snickerifabrik, sågverk, kvarnrörelse)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Skafte, Domar (1907-05-06 – 1992-06-12)
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 10/79
Inledning (äldre form)Domar Skafte (1907-1992)

Domar Skafte föddes 6 maj 1907, som son till disponenten Nils Harald Nilsson och Emy Juliana Eriksson. Efter enskilda studier studentexamen som privatist vid Göteborgs Högre Latinläroverk 1932, studerade i Göteborg, teol fil examen 1935, studerade i Uppsala 1936, teol kand 1939, praktiskt teologiskt prov 1940, prästvigd i Strängnäs 1940, pastorsadjunkt i Frändefors 1940, förordnanden i Filipstad 1940-1941, Glava 1941, Köla 1941-1942, Karlskoga 1942, Dalskog 1942, Ör 1942-1943,Karlskoga, Frykerud, Åmål och Gustav Adolf 1943, Kroppa, Nor och Karlskoga 1944, Sunne 1944-1945, Södra Finnskoga, Gräsmark, Sunne och Karlskoga 1945, komminister i Borgvik 1947, 2:e komminister i Sunne 1957, komminister i Västra Ämtervik 1962, kyrkoherde i Sunne 1965-1975.

Ordförande i kyrkorådet, kyrkostämman, skolstyrelsen och barnvårdsnämnden i Borgvik, i kyrkorådet i Västra Ämtervik och i nykterhetsförbundet i Sunne, ordförande i Värmlandsdistriktet av broderskapsrörelsen.

Tryckta skrifter:
Borgviks kyrka. Karlstad 1950.
En pionjärfackförenings historia 1907-1909 (Borgviks bruk) I Under röd flagg 1951.
Spefåglar, fula fiskar och riktigt folk. Karlstad 1951.
Beskrivning över Borgviks kyrka, bruk och församling. Utgiven i skriftserie för hembygdskunskap och kulturminnesvård Borgvik förr och nu, som del I, Säffle 1957, del II 1959, del III 1958, del IV 1957, del V 1957.
Michael Carovsky, mästaren i Borgviks kyrka. (IKSJ 1961).
Början av Rörelsen eller Haugianmissionen i Östmark år 1863. Kristinehamn 1962.
Sunds prästgård - Hasselbol. Sunne 1970.
Tre prostar i Sunne. Magnus Mariestadius, Sven Olov Vigelius, Adolph Fredrich Kjellin. En studie i Sunne kyrkas historia. Sunne 1973.
Djävlar och Änglar och Vänner i Fryksdalen. Karlstad 1976.
Pekka Suhoinen och hans resa till Wermland och Nya Sverige. Karlstad 1982.
Från väckelsens Värmland. Johannes Lindholm som pastorsadjunkt. Kongsvinger 1983.
Borgvik. Grums 1983.
Väckelseprofiler i Fryksdalen p\'e5 1850-talet. 1992.

Stenciler:
Domaresläkten i Sillerud, Laxarby, Vårvik, Silbodal, Blomskog och Långserud. ca 1977.
Anteckningar om släkten Olsson på Näveråsen i Gräsmark. 1977.
Värmlandsfinska släkten Hämhä.
Släkten Sund från Gillberga, Borgvik och Grums. 1979.
Släkten Johansson-Svartmark i Borgvik. 1980.
Smedsläkten Sven Wennerström från Borgvik. 1980. Handskrift.
Förman Gustaf Carlsson i Borgvik och hans släkt. 1980.
Kyrkvärd Bertold Johansson i Borgvik och hans släkt. 1980.
Släkten Noring i Karlstad. 1980.
Släkten Reuter i Värmland och på Dal. 1981.
Domaresläkten i Värmland och på Dal. 1985.

Källa:
Edestam, Karlstads stifts herdaminnen 3.

Kyrkoherde Domar Skafte leverade handlingar till Värmlandsarkiv från 1978 fram till 1992.
En första förteckning gjordes 1979 av Peter Olausson. Denna förteckning gjorde Domar Skafte själv om under senare år. Hans förteckning ligger till grund för denna nya förteckning, men vissa förändringar har gjorts. T ex har alla fotografier med några få undantag urskiljts och bildar en egen serie.


I förteckningen förekommer vissa namn vilka nedan ges en kortare beskrivning:
Haugeanism en rörelse som startades av

Hans Nielsen Hauge, född 1771 i Tune i södra Norge, död 1824 i Aker. Han betydde mycket för den andliga väckelsen i Norge. Med honom fick lekmannaförkunnelsen hemortsrätt i norskt kristenliv. Han var predikant och författare och gjorde många resor i Norge och till Danmark, men kom aldrig till Sverige.
Källa: Dahlberg, N. Hans Nielsen Hauge. Stockholm 2 uppl 1958. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.

Ole Guttormsen, född 1836 i Vinger, Norge, död 1890 i Bosebyn, Sunne. Han verkade i Östmark, Lysvik och Fryksände. Var gårdsbrukare och kolportör utan betyg. Han var ledande företrädare för den haugeanska trosuppfattningen, som betytt mycket för Sunnes och hela Fryksdalens trosliv och kyrklighet. Han var initiativtagare till Sunne lutherska missionsförening.
Källa: Skafte, D. Väckelseprofiler i Fryksdalen på 1850-talet. Karlstad 1992.

Erik Slätmoen, född 1834 i Brandsvold, Norge, död 1900. Kalldes Slätmoen efter födelsplatsen vid sjön Möckern. Senare kallades han Erik Pedersen Nordqvist. Var skogsarbetare och kom tidigt till Värmland. Han tillhörde hela tiden den strängt lagiska gruppen av haugeaner. Han blev lekmannapredikant i Fryksdalen och "vandrade över berg och dalar med livets ord i 44 år".
Källa: Skafte, D. Väckelseprofiler i Fryksdalen på 1850-talet. Karlstad 1992.

Johannes Johansson, född 1835 i Brandsvolds Finnskog i Norge, död 1909 i Oleby, Fryksände. När den norske väckelsepredikanten Ole Kasa besökte Brandsbol kom Johannes Johansson till väckelse. 1858 erhöll han Evangeliska Fosterlandsstifelsens kolportörsbetyg. Han gjorde många resor i Värmland.
Källa: Lövgren. Ur väckelserörelsens historia II. Värmländskt fromhetsliv. Stockholm 1940.

David Petander, född 1875 i Göteborg, död 1914 i Borgsjö, Medelpad. Prästexamen 1903 med olika tjänster inom Härnösands stift. Bröt med statskyrkan utan att begära utträde och blev fri predikant 1910. Reste mycket och var en vandrarpräst. Han ansåg att kyrkans förkunnelse inte överensstämde med Guds ord och krävde av de kristna ett jordeliv konsekvent inriktat på livet efter detta. Han anslöt sig inte till någon frikyrka.
Källa: Svenska män och kvinnor, 6:73.

Mästaren i Vitteby, Sunne eller "mästaren" Andersson hette Erik Andersson. Han kom från Norrland och var född 1881, slog sig ned i Viteby, Sunne, där han samlade en skara troende kring sig. Han dog i Sunne 1945. Han kallades även Petanders dräng.
Källa: Tidningsartikel av Domar Skafte i Värmlands Folkblad, u å.

Bror Wilhelm Uhr, född i Kroppa 1847, död i Fryksände 1884. Prästvigd 1873, kyrkoherde i Bjurtjärn 1877, i Fryksände 1884. Han kom tidigt under inflytande av den nyevangeliska väckelsen, ett tag var han ombud för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, men han valde att stå kvar inom Svenska kyrkan. Han tog initiativ till en enskild prästförening och en evangelisk-luthersk kretsförening.
Källa: Edestam. Karlstads stifts herdaminne 1. Karlstad 1975.

Johannes Lindholm, född 1850 i Ör, död 1931 i Karlskoga. Prästvigd 1876, prästtänster i Stavnäs, Töcksmark, Högsäter, Fröskog, Silbodal. Tog avsked från prästämbetet 1882. Blev föreståndare och rektor för Karlskoga praktiska läroverk 1882-1926. Han hade flera förtroendeuppdrag i Karlskoga. Var ordförande i Karlskoga missionsförsamling 1887-1926, ledamot i styrelsen för Värmlands Ansgariiförening, Svenska missionsförbunden 1904-1918, i Värmlands och Dalslands ungdomsförbund inom Ansgariiföreningen. Han var en resepredikant och gjorde flera resor utomlands. Hans teologi bestod av en orubblig bibeltro.
Källor: Edestam. Karlstads stifts herdaminne 1 och 3. Karlstad 1975 och 1968.

Herman Fröding, Sunne, död 1919 var sin tids främste kännare av den värmländska floran.

Johan Otto Hesselbom, 1848-1913, konstnär. Kallad "Dalslands målare".
Källa: Svenskt konstnärslexikon III. Malmö 1957.

Johan Emil Myrén född 1866 i Nors socken. Folkskollärare. Kyrkv\'e4rd. Ordförande i Nors kommunalnämnd m fl kommunala uppdrag.

Emy Nilsson Domar Skaftes mor.

Silbodalsprästen Anders Lindbäck (1803-1865) tjänstgjorde 30 år i Örs pastorat och blev 1861 vald till kyrkoherde i Silbodal. Stark förespråkare för nykterhet. Mest känd för att med arsenik ha mördat flera människor i Silbodal. Dömd till döden 1865, men tog själv sitt liv i fängelset.
Källa: Edestam. Karlstads stifts herdaminne. Karlstad.

Kontroll

Senast ändrad2016-10-20 08:51:07