Sök i arkiven
Genvägar MENY

Herman Geijer & Co. (Karlstad)  (1899 – )

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Handel
Alternativa namn
Firma Herman Geijers järnhandel  (1899-04-08 – 1899-10-27)
Herman Geijer & Co. AB  (1918 – )
AB Geijers Järnhandel  (1928 – 1934, Övertog detaljhandeln i Herman Geijer & Co. AB)
HistorikÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Historik - Herman Geijer & Co.


Företaget grundades av Herman Geijer i april 1899 under namnet, firma Herman Geijers järnhandel. Dessförinnan var Geijer under en 10-årsperiod verksam som järnhandelsbiträde hos karlstadsföretaget Nygren & Åhlin, vars ägare Oscar Nygren var känd som en mycket kunnig och erfaren man inom branschen. Detta var en lärorik tid för Geijer och blev en god grund att stå på, inför starten som egen näringsidkare.

Förberedelserna inför det egna företagandet startade i januari 1899, i och med att han sade upp sin tjänst hos Nygren & Åhlin. Det var nu främst två viktiga saker han måste finna en lösning på, innan planerade inköp kunde påbörjas. Rörelsekapital måste införskaffas och affärslokal likaså. Problemet med förvärvandet av kapital fick sin lösning i och med att han kontaktade sina släktingar, disponenten för Uddeholms AB, Reinhold Geijer och den i Kristiania (nuvarande Oslo) verkande grosshandlaren, Carl Axel Geijer.
Dessa två tecknade sig som borgenärer för ett lån på 5.000 kr. Detta kan tyckas, även för denna tid vara en oansenlig summa, men likväl utgjorde det hela startkapitalet. Någon för ändamålet lämplig affärslokal för uthyrning gick inte att uppbringa, så Geijer beslöt sig i stället för att få densamma byggd. En byggmästare kontaktades och denne åtog sig saken. Valet av plats för den första egna butiken föll på Hagatorget i Karlstad. Det var flera bidragande orsaker till varför den utvalda platsen ansågs lämplig, dels skulle all trafik som gick över den östra bron passera utanför butiken, hamnen låg i närheten och även kanalen för sjötrafiken uppför Klarälven var närliggande. Inte minst viktigt, var att denna del av Karlstad sedan tidigare inte hade någon järnhandel etablerad.

Det var inte bara lokal och kapitalfrågan som var ett bekymmer inför starten av det egna företaget. Problem uppstod även med vissa tilltänkta leverantörer. Dessa såg Geijer som en uppkomling och tyckte att de redan etablerade företagen i branschen, J.A. Nygren & Son samt Nygren & Åhlin, även fortsättningsvis borde vara de järnhandlarna i Karlstad som skulle representera dem. Andra var det däremot lättare att komma överens med och som exempel på några av de blivande leverantörerna kan nämnas, Eskilstunamagasinet, stockholmsföretagen Odelberg & Son samt Söderberg & Haak. I hemlänet Värmland blev t ex Blombacka AB ett av flera företag som avtal ingicks med. Uppgörelser slöts även med flera olika järnbruk. Flertalet av de utländska varor man behövde, fick man tillgång till i Göteborg genom företaget Wilh. Denninghoff och ett, som det senare skulle visa sig, mycket fördelaktigt avtal upprättades mellan Geijers firma och gävleföretaget Skoglund & Olson, om försäljning med ensamrätt inom visst distrikt, av de amerikanska slåttermaskinerna McCormick.

Redan innan butiken var färdigbyggd började emellertid inköpen av varor och dessa började anlända i början av mars, innevarande år. Tillräckligt med magasinsutrymme att förvara alla de olika artiklarna i saknades, så man fick även åstadkomma provisoriska upplag. Herman Geijer deltog själv i detta arbete och till sin hjälp hade han en medarbetare vid namn Gustaf Edman, en ung man som följt med honom från Nygren & Åhlin för att tillträda tjänsten som biträde i den nya järnhandeln. Vid sidan av både planering och egna fysiska arbetsinsatser inför igångsättandet, genomgick Geijer även en bokföringskurs och med den kunskap han där förvärvade och den redan tidigare nämnda lärorika tiden hos Nygren & Åhlin, var han väl förberedd.


Så kom den stora dagen, det var den 8 april 1899 som dörrarna slogs upp för första gången till den Geijerska järnhandeln. Som ett exempel på den blygsamma skrala omsättningen den allra första tiden, kan nämnas att dagskassorna pendlade från 100 och ända ned till 25 kronor. Geijer nöjde sig emellertid inte med det, han var en framsynt och driftig man, som hade näsa för affärer och ägde insikt i vad som kunde göras för att öka intäkterna. Han gav sig ut på resande fot till närliggande orter i den värmländska bygden och blev helt enkelt sin egen säljare. Detta var på den tiden, ett för branschen helt nytt och oprövat tillvägagångssätt, att nå sina tilltänkta kunder på. Bland annat besöktes en rad lanthandlare, men även olika industrier. Framgångarna lät inte vänta på sig, omsättningen steg markant och stannade för april månad 1899 på 11.550 kronor.

Den nyetablerade järnhandlaren såg nu framtiden an med tillförsikt. Men redan i maj, detta första verksamhetsår, inträffade något som gjorde att uppgjorda planer snart skulle komma att få revideras. Det var Karlstads äldsta järnhandel J.A. Nygren & Son, grundad redan 1838, som kommit på obestånd och försatts i konkurs.
Den tillsatte konkursförvaltaren, bankkamreren A. Sandvall, ringde en dag i juli upp Geijer och omtalade att den i Köping verksamme järnhandlaren C.G. Andersson varit i Karlstad och förhört sig om konkursboet. Denne var intresserad av ett övertagande, men ansåg sig inte kunna genomföra affären om han inte kunde finna en kompanjon. Nu undrade Sandvall om Geijer möjligen kunde tänka sig att träda in som Anderssons affärspartner. Geijer övervägde alla för- och nackdelar mycket noga, innan han slutligen bestämde sig för att acceptera förslaget om kompanjonskap med Andersson.
Dessa två herrar träffades sedan i Örebro och drog upp riktlinjerna inför samarbetet och bestämde att de skulle bilda företaget Herman Geijer & Co. Kapitalbehovet som krävdes för att kunna överta J.A. Nygrens varulager samt dennes affärslokal uppgick till 45.000 kr. Denna summa införskaffades av Geijer och Andersson med ungefär lika mycket vardera. Hagabutiken avvecklades, varorna flyttades nu över till den nyförvärvade affärslokalen och huset avyttrades till annan person.

Begynnelsedag för Herman Geijer & Co kan dateras till den 28 oktober 1899. Vid denna tid var det vanligt med en försäljningsprincip, där man ej tillämpade fasta priser, utan allt var prutbart i så hög grad att det skapade en permanent vana hos många i kundkretsen, varvid en hel del olägenheter följde. Detta ville de nyblivna kollegorna ändra på och satte istället priserna lågt, men utan prutmån. Eftersom kunderna var vana vid ett ständigt prutande, skapade det nya systemet med fasta priser till en början mycket missnöje. Men detta lade sig snart när allt fler efter hand insåg fördelarna med det nya tänkandet. Kunderna kände att de blev behandlade på ett korrekt sätt och förtroendet för Herman Geijer & Co steg, varvid också kundkretsen gradvis ökade i antal. Varulagret man övertagit från konkursboet var stort, men en betydande del var inkurant och allt sådant försåldes genom realisation.
Efterhand som verksamheten expanderade insåg man att det skulle komma att krävas väsentligt större utrymme, än det man nu förfogade över. Butikslokalerna var gammalmodiga och ej särskilt ändamålsenliga, varvid man så småningom gjorde en om- och tillbyggnad av desamma. Det första verksamhetsåret försålde företaget varor för ca. 200.000 kronor och omsättningen uppvisade en stadigt stigande kurva. Redan 1902 uppsteg personalstyrkan till 7 personer och Geijer återupptog nu sina affärsresor, som han hade påbörjat som nystartad företagare, men de utökades nu till att gälla i stort sett hela Värmland. Han representerade numera ett företag, som börjat få allt högre anseende och affärsresorna var en starkt bidragande faktor till detta.
Då förhandlingarna om unionsupplösningen mellan Sverige och Norge var på dagordningen år 1905 i Karlstad, var läget länderna emellan mycket spänt. Krigsrisk förelåg om man inte kunde komma till en för båda parter acceptabel uppgörelse. Det ansträngda läget berörde även Herman Geijer & Co, men enbart på ett positivt vis, sett ur företagets synvinkel. Avtal hade tecknats med militär myndighet om leverans av diverse viktiga järnvaror, som behövdes i och med att gränsbevakningen och försvarsförberedelserna hade trappats upp sedan en tid tillbaka. Leveranserna skulle ske i samverkan med vissa järnbruk och ytterligare några andra leverantörer. Ett centrallager planerades till järnvägsstationen i Åmotfors med Gustaf Edman, biträde hos Herman Geijer & Co, som förvaltare. Men förhandlingarna om upplösning av unionen blev lyckade och de två nationerna skildes åt på ett fredligt och värdigt sätt. Oron som varit lade sig snart och för Herman Geijer & Co återgick allt till att fungera som vanligt. Även företagets tidigare nämnda affärsresor, som av naturliga skäl legat på is under denna oroliga tid, återupptogs nu igen, men i utökad form.

Några år efter unionsupplösningen började lantbruksredskapen få allt större betydelse för järnhandlarna. Jordbrukarna hade börjat inse vilka fördelar man kunde ha av dessa redskap. Som tidigare omtalats så hade Herman Geijer redan rättighet att som ensamförsäljare, inom visst distrikt, saluföra de populära amerikanska skördemaskinerna McCormick. Nu slöts även avtal med flera tillverkare av diverse lantbruksmaskiner och sortimentet utökades radikalt. År 1912 omsatte företaget en miljon kronor för första gången och resultatet stannade vid 1.046.000 kr.

På trettondagsafton år 1913 nås Geijer per telefon av det tragiska beskedet, att kompanjonen C.G. Andersson avgått med döden efter en längre tids sjukdom. Geijer sörjer sin kollega, men inser snart att han behöver en ny medarbetare och finner en lämplig sådan i företagets mångårige medarbetare Gustaf Edman.

Vid första världskrigets utbrott 1914 och åren igenom till dess slut 1918, ställdes affärslivet inför nya och stora besvärligheter. Men det fanns även oanade möjligheter till goda förtjänster, för de företag som kunde bemästra svårigheterna och tillgodogöra sig av de möjligheter som ändå fanns under krigsåren.
Herman Geijer & Co var ett av de företag som lyckades med detta och tog sig igenom de mödosamma åren med ett lyckat resultat. 1917 och 1918 års vinstresultat var av en omfattning, som man några år tidigare ej ens kunnat drömma om. I och med att depression följde efter kriget, skulle dessa vinster visa sig komma väl till pass när förluståren inträdde. Men eftersom de dåliga tiderna blev långvariga, förslog inte de tidigare goda vinsterna i längden. Konjunkturkurvan vände visserligen uppåt ett litet slag efter kriget, men det var inte långvarigt och depressionen skulle i stort sett bestå ända fram till och med år 1934. Detta innebar att man var tvungen att rationalisera och visa sparsamhet på bolagets alla områden, vilket bl.a ledde till avskedande av viss personal och lönenedsättning för återstoden av de anställda.
1918 ombildas företaget till aktiebolag och får namnet Herman Geijer & Co. AB. Den gamla rörelsen fortsatte som fastighetsbolag. Aktiekapitalet för det nya bolaget sattes till 617.000 kr. och Herman Geijer, såsom huvuddelägare, övertog merparten av aktierna och Gustaf Edman, med några få undantag, återstoden.

Redan i ett tidigt skede var Herman Geijer & Co. AB inriktat på engrosförsäljning. Man importerade kol och koks i stor skala och som i huvudsak försåldes till de värmländska bruken. År 1919 upptogs järnbalkar och stångjärn m.m. i sortimentet. 1920 började man med försäljning av last- och personbilar, främst Chevrolet, som importerades av företaget Wiklunds. Men även andra märken var representerade, såsom Nash, Buick och Clydesdale. Även Indian motorcyklar, liksom slangar och däck upptogs till försäljning.
Det var svårt för företaget att erhålla engrospriser, eftersom man även sysslade med minutförsäljning. Därför beslöt bolagets styrelse att bilda Aktiebolaget Geijers Järnhandel, som fick i uppdrag att överta detaljhandeln från och med ingången av år 1928. Aktiekapitalet bestämdes till 100.000 kr. Det nya företaget fick även ta över ansvaret för försäljningen av bilar och tillbehör m.m. Kombinationen av bil- och järnaffär, skulle det visa sig, ej vara någon idealisk lösning. Därför inregistrerade Geijer och Edman tillsammans, den 1 januari 1931, Geijers Motoraffär. Några månader därefter önskade Gustaf Edman överta affären ensam, detta ordnades också genom ett avtal herrarna emellan den 8 juni 1931. I och med denna uppgörelse så skildes nu de båda kompanjonerna åt, efter att ha arbetat tillsammans sedan 1895, då Edman inledde sin bana med att arbeta som springpojke hos Nygren & Åhlin.

När Edman övertagit motoraffären och frånträtt kompanjonskapet, utsågs nu Herman Geijers son Thorild Geijer till chef för Aktiebolaget Geijers Järnhandel och tillträdde befattningen i oktober 1931. Fadern fortsatte som förut att ansvara för Herman Geijer & Co. AB. Även under formen av två bolag, men med Herman Geijer som ägare till båda, skulle det visa sig bli svårt att kombinera minut- och engroshandeln och detta av orsaker som tidigare nämnts. Därför försåldes den Geijerska järnhandeln den 30 oktober 1934 till E. Ehrnlund, Torsby, som sedan drev den vidare i eget namn. Thorild Geijer följde fadern för att hjälpa till i Herman Geijer & Co. AB.

Efter detta bedrev bolaget enbart engroshandel. Man försålde järn, järnmanufaktur, rör och byggnadsvaror. Herman Geijer avgick som verkställande direktör för aktiebolaget den 11 dec. 1946 och efterträddes då av sonen Thorild Geijer. Herman Geijer & Co. AB var i familjens ägo fram till och med 1976, då det försåldes till Odelberg & Ohlsson, som i sin tur ägdes av Tiblom & Norén, numera Tibnor.


Källor:
Ett halvsekel i järnbranschens tjänst - Herman Geijer & Co. AB:s minnesskrift 1949
Karlstads stads historia, del 3 - Lars Dahlgren och Ove Moberg 1954
Bo Jacobsson, Karlstad, f d järnhandlare i Forshaga och Deje
Beskrivning över Karlstad med omnejd - Stockholm 1939
Näringsliv i Värmland, 1945



Arkivassistent Jan Lundh
Hänvisningar till orter
Karlstads kommun (Verksamhetsort)
Se ävenJ A Nygren & Son (Efter J A Nygren & Son:s konkurs övertog Järnhandlaren C.G. Andersson från Köping verksamheten, och inledde kompanjonskap med Herman Geijer som drev firma Herman Geijers järnhandel. Tillsammans bildade dessa företaget Herman Geijer & Co.)
Se ävenWermlands och Dals Jernhandlareförening (Herman Geijer var en av bildarna av föreningen)
ReferenskodSE/ARKIS/72609
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/VxyWxmbzFbEhLFty5mPhZ6
HuvudkällaArkivöversikt
Källår2017