Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Johan Adolf Lindbergs arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ENSK_68-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/BtxBzWsOpg1ISNLzZSuCa1
ExtraIDENSK_68-1
Omfång
0 Hyllmeter 
7 Volymer 
Datering
1875 – 1916  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Johan Adolf Lindberg (1839 – 1916)
Alternativa namn: Adolf Lindberg
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll

ArkivhistorikJohan Adolf Lindbergs arkiv (1839-1916)
Johan Adolf Lindberg föddes den 4 september 1839 i Stockholm. Föräldrarna var snickaren Johan Lindberg och Christina Charlotta Lundin.
Adolf Lindberg ville egentligen bli målare och skrevs därför in i konstakademiens principskola för att få övning i teckning. Han gick då kvar i folkskolan. Efter avslutad folkskola och moderns död måste Adolf Lindberg skaffa sig en försörjning och kom i guldsmedslära hos P.F. Palmgren och därefter hos J.E. Rydbeck. På kvällarna studerade han samtidigt vid slöjdföreningens skola, där en av lärarna, Carl Ahlborn, fäste sig vid honom och förmedlade en elevplats hos sin hustru Lea Ahlborn. (1852-56)
Sålunda blev han elev hos myntgravören Lea Ahlborn vid kungliga mynt- och kontrollverket. Mot slutet av denna period bedrev A. Lindberg studier vid Konstakademien i Stockholm. (1856-68)
1863 fick han stipenduim och reste till Köpenhamn och Paris, där han studerade för P. Tasset och A.Oudine. Den senare ville göra medaljgravyr till en självständigkonstart och inte enbart återge andras idéer. (1863-1864)
Efter hemkomsten från Paris (1864) öppnade Adolf Lindberg egen gravyrateljé i Stockholm och till en början sysselsatte han sig med mer hantverksmässiga uppgifter, då möjligheterna till mera självständig konstnärlig verksamhet på medaljområdet starkt begränsades av en övermäktig konkurrens från Lea Ahlborn och skulptören J.E. Ericsson. Lindberg gjorde dock porträttmedaljonger i gips, vax eller som kaméer. Så småningom vågade han sig på att gravera några medaljer (1869). Den första självständigt skapande medaljen, över August Blanche, väckte ett visst uppseende och ledde till att beställningarna kom tätare.
1873 gifte han sig med Hildegard Charlotta Grundström.
Det stora genombrottet kom 1875 med en medalj över Elise Hwasser och därigenom fick han uppdraget att göra en medalj till Uppsala universitets 400-års jubileum.
1877 gjorde han en ny studieresa till Frankrike, där han b la studerade Tassets reproduktionsmaskiner, som han vid hemkomsten lät tillverka åt sig. Genom kontakt med kammarherre Magnus Lagerberg ökade antalet beställningar och uppdrag.
Under 1880-talet fick Lindberg alltfler förtroende uppdrag:
1886-1904 Under olika perioder ordförande i Konstnärsklubben
1886 tf lärare i antikritning vid FrKA
1887-92 ledamot av FrKA:s läroverksnämnd
1902-06 ledamot av FrKA:s läroverksnämnd
1887-90 ledamot av FrKA:s förvaltningsnämnden
1888-99 ledamot av styrelsen för Tekniska skolan
1888-1904 ledamot av Statens inköpsnämnd
Lindberg skaffade sig elever och ibland kunde de uppgå till ett trettiotal. B la utbildade han sin son Erik.
1892 blev Lindberg professor i figurteckning vid FrKA. Och 1897 även myntgravör vid Myntverket och Lea Ahlborns efterträdare. I praktiken innebar det att han flyttade sin verksamhet och sina elever och maskiner till Kgl.Myntet. I och med denna tjänst fick han automatiskt alla officiella medaljbeställningar såsom både Svenska Akademien och Vetenskapsakademiens medaljer och likaså uppdraget att göra de nya mynten efter unionsupplösningen 1905.
Den 16 juni 1916 avled Adolf Lindberg.
Källor:
Svenskt Biografiskt Lexikon
Svenska Män och Kvinnor
Adolf Lindbergs arkiv är en gåva till Kungl Myntkabinettet från Erik Lindbergs sterbhus 1967.
Förteckningen upprättad i ATA 1986 av arkivarie Brigitte Straubinger
Historiken införd i Visual arkiv av arkivarie Catrin Rigefalk , 2013.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:10
Senast ändrad2024-01-03 10:40:58