Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Skabersjö godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30781
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/hKaxWgw7w4o8ArYZOWT2z5
Omfång
42,1 Hyllmeter 
Datering
1541 – 1956  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 2001, Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 129/2011, Annika Tergius
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Skabersjö gods
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30781











Förteckning

över

Skabersjö godsarkiv





































Förteckningen upprättad år 2000
av arkivarie Annika Tergius.
Inledning (äldre form)SKABERSJÖ GODS


TIDIGARE ÄGARE

Skabersjö gods ligger i Skabersjö socken i Bara härad. Det nämns första gången 1349 i samband med ägaren Anders Nielsen Passow. Under 1400-talet delades gården på flera ägare och kom 1448 i Jep Henriksen Ulfstand till Torups ägo och kom därmed att förbli inom ätten Ulfstand fram till 1609. I samband med Holger Jensens Ulfstands död samma år, kom Skabersjö i familjen Thotts ägo, där det sedan förblivit med ett kort undantag 1676-1680 då slottet drogs in till Svenska Kronan.
Tage Thott till Näs (senare Trollenäs) och Eriksholm (senare Trolleholm) var den som övertog Skabersjö från familjen Ulfstand. Han kallades den skånske kungen och var en av Danmarks rikaste och mäktigaste män. Utöver Näs, Eriksholm och Skabersjö ägde han även Barsebäck, Bjersjöholm, Stora Herrestad och Värpinge (senare Trolleberg). Han hann under sina levnadsdagar gifta sig fyra gånger, 1:a med Hedvig Rantzau, 2:a med Kerstin Urup, 3:e med Carin Gyldenstierne och 4:e med Jytte Gyldenstierne. Tillsammans med sin första hustru hade han sonen Otto och med sin tredje sonen Ove.
Under Tage Thotts tid på Skabersjö, genomgick slottet en del förändringar bl. a. till följd av en brand 1623. Det blev så småningom sonen Ove Tagesen Thott g.m. Margareta Rantzau (Rantzow) som övertog Skabersjö och som i sin tur lämnade över till sin son Frederik Ovesen Thott 1666. I samband med reduktionen, drogs godset in till Svenska Kronan 1676 och förlänades som friherrskap under namnet Kronedal. Redan 1680 lyckades emellertid godset köpas tillbaka av Frederik Ovesen Thott och hans hustru Hedvig Sofie Sehested. 1722 övertog deras son Otto Thott och hans hustru Christina Kaas godset och efterföljdes så småningom av sonen Tage Thott med hustrun Sofia Barnekow. Under deras tid ändrades slottets yttre väsentligt. Den medeltida karaktären försvann, en våning byggdes på och parken anlades i fransk stil. Tage Thott var en av de första att, visserligen partiellt, genomföra enskifte på en gård (blivande Sofielund). 1799 blev Skabersjö fideikommiss med grevevärdighet för den manlige innehavaren.
Efter Tage Thotts död 1807, tillträdde sonen greve Otto Thott som den förste fideikommissarien, han var gift med Brita Christina Barnekow och deras son Tage Kjell Thott övertog efter fadern. Han var militär, gift med Ulrika Maria Barnekow och gjorde betydande insatser för skogsbruket på godset. Han efterträddes 1866 av kammarherre Otto Thott gift med Ebba Elisabeth Augusta Sparre af Sövdeborg vilka efterföljdes av sonen Tage Thott 1891. Tage Thott gjorde sig känd som skriftställare inom skogs- och jaktvården, vilket även märktes på godsets skötsel.
Han efterträddes 1921 av sin bror överstekammarjunkare Otto Thott. Efter dennes död övertogs godset av hans son Stig och hans hustru i andra giftet, Greta. Greta Thott kom efter Stig Thotts död 1944 att flytta till Bökebergslätt och trolova sig med poeten Hjalmar Gullberg.
Skabersjö innehas idag av greve Peder Thott. Godset omfattar ca 3.800 hektar skog och mark.

Verksamheten
Under början av 1800-talet fanns flera kvarnar och brännerier under Skabersjö, vilket framgår bl. a. av rättegångsprotokoll och räkenskaper. Räkenskaper finns från 1862 och framåt. I 1862 års huvudbok finns bl.a. konton för kalkbränning, kalkstensförsäljning, skogsförsäljning, holländeri, tegel, Svenstorps kvarn och fiske.
Under senare hälften av 1800-talet, kanske tidigare, fanns ett eller flera tegelbruk knutna till Skabersjö gods. 1906 bildades Skabersjö-Klagshamns kalksandtegelfabrik AB där man hade en omfattande tillverkning av tegelrör, murtegel, taktegel m.m. Till aktiebolaget hörde även Arrie grustag där man bl a. tillverkade murbruk.
1945 ändrades namnet från Skabersjö Godsförvaltningen till Skabersjö Industrier AB vilket även kom att omfatta skogsdriften och elverket.
I början av 1900-talet grundades Skabersjö Elektricitetsverk som levererade el till både stora och små kunder bl. a. Torups gods, energiföreningen i Svedala, Klågerup, V. Kärrstorp och blivande Sydkraft.
Skogsbruket har sedan början av 1800-talet spelat en stor roll på Skabersjö. Man hade sågverk bl. a. i Holmeja, skogar tillhörande godset var bl.a. Rydskratt, Kabbelljung, Hästhagen, Fortuna, Risarp, Roslätt, Ryggesten och Törringelund. Närheten till skogarna gav även goda jaktmöjligheter och Skabersjö var under slutet av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet känt för sina kungliga och kejserliga jakter. Även fisket var av betydelse då stora delar av sjön Yddingen ingick i godsets ägor.
Skogskulturen omfattade även en torvtagning i mossarna vid Törringelund, Skammarp, Svarta Vad m.fl. och under en period drev man även ett färgeri.

Arkivet
Skabersjö gods arkiv inkom till Landsarkivet i Lund 1997. Det omfattar till större delen driftshandlingar av olika slag från ca 1827 till slutet av 1960-talet. Verifikationerna går dock tillbaka ända till 1779. I arkivet finns även kyrkohandlingar från slutet av 1700-talet samt kommunala handlingar. Den ursprungliga proveniensen har till stor del rubbats varför den varit svår att rekonstruera vid ordningsarbetet. Detta gäller framför allt de handlingar som rör de olika driftsenheterna såsom skogen, mossarna, elverket och industrin. Det har emellertid tydligt framgått att man har haft flera mindre huvudkontor som sedan rapporterat till ett centralt kontor, det som kallas Centralkassan eller Almmänna förvaltningen. Till grund för ordningsarbetet har därför legat en uppdelning på versamhetsområden d.v.s. alla handlingar och räkenskaper rörande skogen har lagts för sig och alla för lantbruket för sig. Hur den interna uppdelningen inom varje enhet har sett ut, har utifrån det skick arkivet befann sig i vid tidpunkten för förteckningsarbetet, inte kunnat rekonstrueras.

Under 2011 har ett större tillägg inrodnats i den tidigare leveransen. Dessa handlingar utgjorde till större delen de äldre delar av arkivet som nämns i de bilagda äldre förteckningarna i E 1:1. Merparten av dessa handlingar har förts till serierna A 1 A, A 1 B, A 2, A 3 och G 1 varför dessa har omarbetats helt och hållet. I tillägget ingick även en del privata handlingar vilka har förts till serier under J.
I såväl A-serierna som Ö serierna finns handlingar rörande andra egendomar än de vilka ingått i Skabersjö fidekommiss. Så finns det t ex handlingar rörande de danska egendomarna Eskilstrup, Gaunö, Lindervold och Strandgaarden liksom det finns om de svenska egendomarna Fogelvik, Assartorp och Toppeladugård, Tosterup och Lindholmen.
Arkivet är ordnat och förtecknat av arkivarie Annika Tergius 2000 samt kompletterat och reviderat av arkivarie Annika Tergius 2011.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1997-04-08 00:00:00
Senast ändrad2020-12-29 12:55:17