bild
Arkiv

Wermlands Brandstodsbolag


Basic data

Reference codeSE/VA/50387
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/sBaxYzfoYwJQEI8zP4tSYD
Extra ID50387
Extent
112.6 Hyllmeter  (-, 3/74, 24/75, 72/76, 24/83, 20/96.)
Date
1805 – 1986  (Tidsomfång)
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland, Zakrisdal)
Record creator / Origination
Länsförsäkringar Värmland (1843)
Alternativa namn: Wermlands Brandstodsbolag  ( – 1984)
Alternativa namn: Värmlands Brandstodsbolag  ( – 1984)
Kategori: Företag. Finans- och försäkringsbolag

Content

General noteFörteckningsnummer 6/89

Liten forskarguide till Wermlands Brandstodsbolags arkiv

Länsförsäkringar är huvudman för Wermlands brandstodsbolag.
Föreningen Värmlandsarkiv förvarar arkivalier från Wermlands Brandstodsbolag. Bolaget, som bildades år 1843, har försäkrat fastigheter och lösöre överallt inom länet och hade redan tidigare en relativt stor anslutning. Bruken, kvarnarna och större egendomar var huvudsakligen försäkrade i Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet, som har sitt säte i Stockholm, men en mängd enskilda gårdar, torp m.m. anmäldes till försäkring i länsbolaget. Många enskilda socknar har också ägt självständiga brandstodsbolag.

Har en fastighet varit försäkrad i Wermlands Brandstodsbolag finns det också möjligheter att genom bevarade försäkringshandlingar få upplysningar om de aktuella byggnadernas dimensioner, byggnadssätt och allmänna tillstånd vid olika tidpunkter. Genom sammanställning av sådana uppgifter kan man få en bild av bebyggelsens förändring genom tiderna. Detta är av intresse både för byggnads- och bebyggelseforskare och för personer med inriktning på lokalhistoria, släktforskning m.m. De handlingar i Wermlands Brandstodsbolags arkiv som är av betydelse för den lokalhistoriskt intresserade är av olika typer. De allmänna brandförsäkringshandlingarna (brandbrev m.m.) är en kategori, brandskadehandlingarna en annan. Därtill kommer diverse mindre omfångsrika men dock värdefulla bestånd, såsom brandsynehandlingarna.
Introduction (older form)WERMLANDS BRANDSTODSBOLAG

Den obligatoriska brandstoden har uppkommit genom att en sedvänja gjorts till lag. Brandstoden finns med i Magnus Eriksson landslag omkring år 1350. Den obligatoriska bygdebrandstoden blev därefter den normgivande fram till år 1853. Den skadedrabbade fick själv gå runt i bygden och samla in sin brandstod. År 1687 bildades enligt den lagstadgade brandstoden "Närkes och Värmlands brandstodsförening". En avgift togs ut beräknad på gårdens storlek när en brandskada inträffade. När tiderna blev sämre togs enbart en årlig avgift ut.

En på häradet vilande brandstodsrörelse kom till år 1735, men dess stadgande om kontanta pengar blev misshaglig för allmogen. Sockenföreningar ersatte så småningom dessa häradsbaserade föreningar på vissa ställen. I Värmland bestod dock häradsföreningarna. 1782 tillkom på riksnivå Allmänna brandförsäkringsfonden som år 1828 bytte namn till Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet.

År 1853 kom en lag som upphävde det gamla brandstodstvånget. I stället kom nu länsvis organiserade bolag. 1840 tillkom "Wermlands brandstodsförening för lösegendom". År 1842 vid fastingsmarknaden i Kristinehamn bildades "Wermländska brandstodsföreningen för hus och lösegendom". Delägarna i bolaget tecknade sig för ett ansvarighetsbelopp. Gränser för försäkringsvärdet gällde. 1843 kom Kungl. Maj:ts stadsfästelse av föreningen. Då hade man en ansvarighetssumma på tre miljoner Riksdaler Banco. Efter ett år hade 9.498 försäkringar tecknats med ett samlat ansvarighetsbelopp på 11.962 950 Riksdaler Banco. Brandskadeersättningen under samma tid var 33.810 riksdaler. Denna ersättning betalades ut efter utdebitering med en viss summa på varje 100 riksdaler av ansvarighetsbeloppet.

1851 stadsfästes ett nytt reglemente och nu fick föreningen det nya namnet "Wermlands Brandstodsbolag". Den som betytt mest vid bolagets tillkomst torde ha varit bergmästaren Frans von Schéele och dessutom den tongivande fram till år 1863. Vid Karlstads brand år 1865 förstördes bolagets hela arkiv.

Brandstodsbolaget ivrade för ökad brandsäkerhet genom att bl. a. förordna åskledare på kyrkor. Det uppstod svårigheter i försäkringshänseende när ångan kom till användning i fabriker och när fotogenlamporna kom. Oro väcktes inom bolaget för den ökande tendensen att bilda lokala brandstodsföreningar. 1885 var 27 smärre brandstodsbolag i verksamhet i Värmland. Bolagets dominerande man var 1866-1893 F.A. von Vicken.

1891 fick brandstodsbolaget börja ta ställning till den elektriska kraften. 1910 anmäldes den första eldsvådan som orsakats av elektriska ledningar. Ett diarium för byggnader med elektriska ledningar upprättades. 1911-1912 infördes ett tariffsystem i 15 olika klasser för värdering av försäkringsriskerna. 1932-1934 genomgick brandstodsbolaget en nyorganisation. Man gick över från efterdebitering till förskottsdebitering, och brandbreven började föras på kortregister. 1933 tecknades kontrakt om återförsäkring i utländska försäkringsbolag, något som väsentligt minskade riskerna vid stora försäkringsbelopp. 1936-1937 uppförde bolaget ett affärs och bostadshus vid Drottninggatan i Karlstad. Hösten 1937 kunde Wermlands Brandstodsbolag flytta in i egna lokaler i huset.

Bolaget heter sedan början av 1980-talet Länsförsäkringar.

Litteratur: Helge Kjellin: "Wermlands Brandstodsbolag 1843-1943".
Minnesskrift (1943)

(Kjell Johansson 1983)

Accessibility

DepositionJa

Control

Created10/03/2008 11:28:45
Amended05/05/2023 09:24:12