Volym

[BANDPROTOKOLL MED MANUS]

HÖVENMARK GUN OCH NILS

Grunddata

Referenskod

SE/AJTTE/JTTE_5-1/F 6 B/8

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RSED2xKemKUinorp8myVu7

ExtraID

Datering

1952 – 1985 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Ajtte. Svenskt Fjäll- och Samemuseum

Innehåll

Allmän anmärkning

Oredigerat talmaterial ORT:001-185
ORT:001
1. Evert Harnesk berättar märgfullt om gamla tider efter Sjöfallsleden.
Insp i Suorva juli 1958.
2. Petter Spiik berättar om gamla tider och om sina föräldrar, och hur de
levde. Han jämför med nya tider och om problemen förr och nu. Han
berättar om rovdjur och renvaktning. Avslutar med varg- och björnhistoria.
Insp i kåta i Sallohaure.
ORT:002
Magnus Holmbom, Kvikkjokk, berättar.
Magnus Holmbom berättar om fjällbondens liv i gamla tider.
Om jakt, ledande av turister och allmän livsföring.
Insp i Kvikkjokk 19580409.
Magnus Holmbom berättar om prof Axel Hamberg och hans möten med
denne. Berättar också om hur han deltagit i skidtävlingar med bl a Harald
Ahrman och Janne Nordlund.
Insp hösten 1963
ORT:003
Karl Forsmark, Jokkmokk, berättar.
Forsmark berättar om tjuvjakt på älg på 1910-talet. Berättar också
en spökhistoria.
ORT:004
Karl Forsmark, Jokkmokk, berättar.
Forsmark berättar om "Rån-Elias", en legendarisk tjuvjägare och stort
original.
ORT:005
"Trappern" Sven-Börje Johansson, Jaurekaska, berättar om fjällbondens villkor.
Sven-Börje Johansson var en mycket originell man. Han kom söderifrån
och köpte ett fjällhemman i Jaurekaska av en gubbe, som hette Molin.
Han skulle leva det fria vildmarkslivet. han gifte sig också där uppe med
en flicka Margit. Vildmarksbröllopet finns inspelat på band IN:015. När
man började bygga väg dit upp och kraftverk, tyckte Sven-Börje att det
blev för bråkigt. Han sålde hemmanet till kommunen och flyttade till
nordligaste Kanada, där han blev renvårdare, tror jag. Hustrun Margit
stod inte ut i längden.
Insp 1960
ORT:005-006.
"Trappern" Sven-Börje Johansson, Jaurekaska, berättar.
En fjällbondes funderingar. Han hade många okonvertionella
synpunkter på livet.
Insp 1960
ORT:007.
"Trappern" Sven-Börje Johansson, Jaurekaska, berättar.
"Fjälldesperadon", en norrman (Hansen) härjade i Jmks-fjällen
febr 1951. Sven-Börje befann sig vid Ritsemjokk och var den
första som blev beskjuten. Han fick en kula i benet, men lyckades
ta sig till Akka-stugan. Hans kamrat skidade snabbt till Suorva och
larmade polisen. Det blev en intensiv jakt efter Hansen med både
svensk och norsk polis. Två norska militärer skjöts ihjäl av Hansen
innan Jmks-poliserna lyckades ta honom. Landsfiskal Olle Nordgren
berättar på ORT:053-054 om hela affären.
Insp 1960
ORT:008.
"Trappern" Sven-Börje Johansson, Jaurekaska, berättar.
SBJ fortsätter med sina funderingar.
Insp 1960
ORT:009.
"Trappern" Sven-Börje Johansson, Jaurekaska, berättar.
Han funderar vidare och berättar också om ett dramatiskt tillfälle då
Hjalmar Öberg i Björkudden gick genom isen och höll på att drunkna.
Sven-Börje är en utmärkt berättare!
Insp 1960
ORT:010
Pärlfiske i Pärlälven. Erik Nilsson berättar.
Erik Nilsson, hemmansägare i Brändön vid Pärlälven.
f omkr 1890 d omkr 1970
Han berättar om pärlfisket och visar upp pärlor.
Innehåll med tidsangivelser:
0.30 När fiskade du upp den här pärlan?
1.15 Hur mycket fick du för den?
2.15 Hur många pärlor som mest? 1000 kr på 4 dar!
3.50 Hur många musslor innan du hittar en pärla?
4.55 Många utlänningar fiskat här.
5.40 åter till hur många musslor/pärla.
8.00 Om pärlfiskaren Algot Karlssons behov av pengar.
9.10 kan du se utanpå mussla om den har pärla?
10.30 Vart har ni gjort av alla pärlor? Frits Olsson.
10.50 Har dina förfäder också fiskat?
11.20 Den största pärlan från Pärlälven fiskade "Pärlkungen".
12.45 Hur bär man sig åt. Båtfiske. Vadning.
15.00 slut
Insp 19600425
ORT:011
Pärlfiske i Pärlälven. Algot Karlsson berättar.
Algot Karlsson, Puortnak vid Pärlälven. Född 1910-15 ungefär
Insp 19600425
ORT:012
Kronojägare Georg Hansson, Mattisudden, berättar.
Georg Hansson, f omkr 1880, var kronojägare och anställd hos allmänningen
Han bodde under sin verksamma tid uppe vid Messaure, nedanför den nuvarande
dammen, där det gick en smal hängbro över älven.
Han berättar om skogsjobb vid sekelskiftet. Om dramatik då det blev isdämma
under islossningen. Om översvämmningen när en damm brast uppe vid högträsk.
Tre innehållsrika band. Total tid ca 1.5 timmar
Insp 19610215
ORT:013
Kronojägare Georg Hansson, Mattisudden, berättar.
Georg Hansson, f omkr 1880, var kronojägare och anställd hos allmänningen
Han bodde under sin verksamma tid uppe vid Messaure, nedanför den nuvarande
dammen, där det gick en smal hängbro över älven.
Han berättar om skogsjobb vid sekelskiftet. Om dramatik då det blev isdämma
under islossningen. Om översvämmningen när en damm brast uppe vid högträsk.
Tre innehållsrika band. Total tid ca 1.5 timmar
Insp 19610215
ORT:014
Kronojägare Georg Hansson, Mattisudden, berättar.
Georg Hansson, f omkr 1880, var kronojägare och anställd hos allmänningen
Han bodde under sin verksamma tid uppe vid Messaure, nedanför den nuvarande
dammen, där det gick en smal hängbro över älven.
Han berättar om skogsjobb vid sekelskiftet. Om dramatik då det blev isdämma
under islossningen. Om översvämmningen när en damm brast uppe vid högträsk.
Tre innehållsrika band. Total tid ca 1.5 timmar
Insp 19610215
ORT:015
Sigurd Stocke, Utja skogssameby, berättar och jojkar.
Sigurd Stocke var en mycket intressant person, en färgstark kulturpersonlighet,
skulle jag vilja säga.
Här berättar han om förr i tiden, om sig själv och sitt arbete.
Tre band på tillhopa ca 1,5 timmar
Insp mars 1961.
ORT:016
Sigurd Stocke, Utja skogssameby, berättar och jojkar.
Sigurd Stocke var en mycket intressant person, en färgstark kulturpersonlighet,
skulle jag vilja säga.
Här berättar han om förr i tiden, om sig själv och sitt arbete.
Tre band på tillhopa ca 1,5 timmar
Insp mars 1961
ORT:017
Sigurd Stocke, Utja skogssameby, berättar och jojkar.
Sigurd Stocke var en mycket intressant person, en färgstark kulturpersonlighet,
skulle jag vilja säga.
Här berättar han om förr i tiden, om sig själv och sitt arbete.
Tre band på tillhopa ca 1,5 timmar
Insp mars 1961
ORT:018
Rektor Ingvar Sahlin, Ransäter, talar om Folkhögskolan och folkhögskoleungdomen.
Inspelning från någon konferens på Samernas Folkhögskola.
Ingvar Sahlin talar med patos (och ganska svulstigt, tycker Nisse Höven)
om Folkhögskolans stora betydelse som ungdomsfostrare.
Insp ca 1960
ORT:019
Bandet saknas!
Nils-Erik Spiik talar på sydlapska med Pavva Kallok, Sauka, som jojkar.
Jojkarna finns utkopierade med kommentarer på band JO 55.
(Denna post finns inte i Regio).
ORT:020
Lars Petter Blind från Olstorp vid Karats berättar.
Lars Petter berättar om gamla tider.
Insp 19620202
ORT:021
Lars Utsi, dåvarande ordningsman i Luokta-Mavas sameby,
berättar för Israel Ruong och Nils Hövenmark.
Lars Utsi hade just då blivit ledamot av SSR:s styrelse.
Berättar om sin renskötsel och olika typer av renskötsel.
Insp april 1961
ORT:022
Hjalmar Öberg, Björkudden vid Langas, berättar.
Inslag för ett program "det knäpper i knutarna". Två inslag om vardera
5.30 och 4.50 min om hur Hjalle Öberg gick genom isen på Langas
och klarade sig. Nästan som ett under.
Insp 1958?
ORT:023
Per Markus Bals, Vilasund, berättar för Håkan Unsgaard.
Per Markus Persson Bals är en intressant person. Han skapade ett
originellt "Lapp-Musé" uppe i Vilasund med massor av gamla grejor.
Jag tror kommunen övertagit det nu efter Pers död.
Insp 19550621
ORT:024
Gustaf Park berättar för Nils Hövenmark.
Gustaf Park kräver egentligen ingen presentation. Kyrkoherde i Sorsele, sedan mångaårig och stridbar ordf i Svenska Samernas riksförbund.
Här berättar han om sitt liv och arbete.
Insp 19620914
ORT:025
Karin Stenberg, Arvidsjaur, berättar om gamla tider. Hon är en
mycket välkänd samisk personlighet.
Här berättar hon för Sven-Olof Olsson, i slutet av 50-talet radions
distriktchef i Sundsvall och producent för samesändningarna fram
till 1960, då Höven tog över.
Här berättar Karin legender om rädslan för ryssar, som deserterat
och flytt under 1808-09 års krig.
Mera Karin Stenberg finns på band ORT:028
Insp 1958?
ORT:026
Att leva i avfolkningsbygd. Parodi på socialreportage.
Stjärnreportern från Sthlm besöker lappmarkssamhället Jollerim och
samtalar med rektor Ingebald Hektor och eldsjälen och specerihandlarinnan
Karin Eufrasia Jonsson om att leva i avfolkningsbygd. Parodi med verklighets-
underlag.
Reportern Nils Hövenmark. Samtalar med Karin och Bengt Edholm.
Insp 19660924
ORT:027
Om vår och sommar i renskogen 1957 - insp för sameprogram.
Nils Hövenmark samtalar med
Per Omma, Ritsemjokk
Olle Utsi, Vaisaluokta
Petter Erik Kuoljok, Vastenjaure
Insp sept 1957
ORT:028
Karin Stenberg, Arvidsjaur, berättar samiska sagor.
Här berättar hon för Sve-Olof Olsson sagor om djur. Om tuppen, orren
och ripan. Hon berättar också om Tjuv-Mattes och skolgången.
Inspelat av Sundsvallsradion (Raggen Ivarsson) 27/6 1957
Hon berättar till sist och jojkar "Kyrkklockorna i Öjebyn".
Insp i Arvidsjaur 31/10 1955.
Mera Karin Stenberg finns på band nr ORT:025
ORT:029
Vargjakt.
Hans Hermansson, Stornäs, Vilhelmina, berättar.
Insp 1960
ORT:030
Rune Armandt besöker Jokkmokks Marknad 1965.
Rune Armandt fån radion i Luleå besöker marknaden och samtalar med
fösäljare - t ex John Utsi - och besökare.
Insp feb 1965
ORT:031
Möten med samer. Helge Dahlstedt berättar.
Helge Dahlstedt var tidigare överläkare på Österåsens sanatorium.
Välkänd läkare och kulturpersonlighet. Stor konstkännare.
Jag (Höven) gjorde i början på 60-talet tre program med rubriken "Möten
med samer". En av berättarna var Helge Dalstedt.Här är det oredigerade
originalbandet.
Helge var uppfödd i Vilhelmina, där fadern Lars d, var kyrkoherde. Helge
flyttade också tillbaka till Vma efter pensioneringen.
Född 1885, död 1963.
Insp 1961
ORT:032
Janne Nordlund, Nautijaur, berättar.
Janne var en legendarisk skidlöpare. Här berättar han för Albert Falck
och Nils Hövenmark om livet förr i världen, varg- och andra jakter.
Han berättar också om det första SM:et på skidor, som 1910 hölls
i Härnösand. Där vann Janne 6-milen. En nog så fantastisk historia
om hur han tog sig fram från Nautijaur till Härnösand.
Janne var född 1880 - 82 år när detta spelades in.
Ett program om det första Nordenskiöldsloppet finns på band P:055
Insp nov 1962
ORT:033
Janne Nordlund, Nautijaur, berättar.
Janne var en legendarisk skidlöpare. Här berättar han för Albert Falck
och Nils Hövenmark om livet förr i världen, varg- och andra jakter.
Han berättar också om det första SM:et på skidor, som 1910 hölls
i Härnösand. Där vann Janne 6-milen. En nog så fantastisk historia
om hur han tog sig fram från Nautijaur till Härnösand.
Janne var född 1880 - 82 år när detta spelades in.
Ett program om det första Nordenskiöldsloppet finns på band P:055
Insp nov 1962
ORT:034
Janne Nordlund, Nautijaur, berättar.
Janne var en legendarisk skidlöpare. Här berättar han för Albert Falck
och Nils Hövenmark om livet förr i världen, varg- och andra jakter.
Han berättar också om det första SM:et på skidor, som 1910 hölls
i Härnösand. Där vann Janne 6-milen. En nog så fantastisk historia
om hur han tog sig fram från Nautijaur till Härnösand.
Janne var född 1880 - 82 år när detta spelades in.
Ett program om det första Nordenskiöldsloppet finns på band P:055
Insp nov 1962
ORT:035
A. Högträsk-katastrofen - Johan Lindström berättar.
B. Porjus och Suorvabyggena 1910-1920 - Leo Jonsson berättar.
A. Johan Johan Lindström, berättar om Högträskkatastrofen då en hel sjö
tömdes åt fel håll och sedan ner i Luleälven. Det hände 1932. Han bodde
vid Messaure när stormfloden kom. Insp sept 1963.
Detta är oredigerat material - mera berättare på ORT:011-012 samt ORT:036
Det redigerade programmet "När sjön rann ut" finns på band P:031
B. Leo Jonsson, Porjus, berättar om de gamla Porjus- och Suorvabyggena
på 1910-talet. Oredigerat material inspelat dec 1963, då Jonsson var 68 år
Insp 1963
ORT:036
Högträsk-katastrofen 1932 - högträskbor berättar.
Frida Jakobsson, Högträsk och
August Israelsson, Högträsk
Berättar om "Högträskskatastrofen".
Oredigerat talmaterial. Det redigerade programmet
"När sjön rann ut" finns på P:031.
Johan Lindström berättar om samma sak på ORT:035
Insp dec 1963.
ORT:037
Inlandstjugotal - Torvald Larsson berättar.
Jokkmokks meste kommunalman, Torvald Larsson berättar om
kommunalpolitik i gamla tider.
Utredigerat program med rubrik "Inlandstjugotal"
på band nr P:031
Insp okt 1963
ORT:038
Malören i juni 1963 - Eric Rothfjell berättar.
Eric Rothfjell berättar om Malören och dess historia. 20 minuter utredigerat
och sänt i oktober 1963 i BD-radions regionala exp.månad och i sept 1964
i riksprogrammet under rubriken "Utpost i Bottenviken".
Insp juni 1963
ORT:039
Malören i juni 1963 - Eric Rothfjell berättar.
Eric Rothfjell berättar om Malören och dess historia. 20 minuter utredigerat
och sänt i oktober 1963 i BD-radions regionala exp.månad och i sept 1964
i riksprogrammet under rubriken "Utpost i Bottenviken".
Insp juni 1963
ORT:040
Padjelanta och Malören.
1. En decemberfärd genom Padjelanta 1944, direktör Stig Hogdal berättar
om en räddningsaktion för norska flyktingar sista krigsvintern. Utredigerat
och sänt i riks- och BD-radio dec. 1964. Här originalmaterialet.
2. Malörens kapell. Konservator Fridtiof Erichsson, Luleå berättar om
kyrkokonstnärerna, målaren Petter Bergström och skulptören Nils
Fluur. Ej sänt.
Insp 19630701
ORT:041
Karin Stenberg berättar samiska sagor och sägner.
Karin berättar för två lyssnande barn om gamla tider och gamla sagor
och sägner. Insp i Arvidsjaur av Nils Höven.
Bandet saknas tyvärr! Kanske dyker det upp!
Mera Karin Stenberg på banden ORT:025, ORT:028 och ORT:060-061.
(Denna post finns inte i Regio).
ORT:042
Besök hos Lars Rensund, Sädvaluspen, november 1962.
1. Bröllop i Raphen år 1912 - god beskrivning av gammalt samebröllop.
Lars Rensund - Jonas Andersson, som slutar med brudens vuolle
2. Kortare version (av ovanstående).
ORT:043
Besök hos Lars Rensund, Sädvaluspen, november 1962.
1. Anders Mattsson, Sauten berättar om vargjakt i gamla tider.
2. Lars Bengtsson, Harrok, Arjeplog, 72 år om vargjakt förr.
3. Lars Bengtsson berättar björnhistoria på lapska och svenska. Festlig
historia om då han gömde sig bakom en fjällbjörk för att komma undan
björnen.
4. Lars Bengtsson berättar varghistoria. På lapska och svenska.
ORT:044
Besök hos Lars Rensund, Sädvaluspen, november 1962.
1. Jonas Andersson, Sauten, berättar om vargjakt i gamla tider på
lapska och svenska. Berättar bl a om vargtjut och olika läten.
2. Varg-tjut - Jonas Andersson och Anders Mattsson imiterar.
3. Jonas Andersson om när han sköt en varg. Lapska+svenska
4. Lars Rensund överlämnar minnesgåva till Nils Hövenmark - modell
av hans föräldrars "Tjaktja-saddje".
ORT:045
Besök hos Lars Rensund, Sädvaluspen, november 1962.
1. Lars Rensund berättar fakta om Lars Bengtsson och de båda berättar
om kritiska år för renskötseln kring 1912.
2. Lars Rensund pläderar för utmärkelse till Lars Bengtsson. Detta band
täcks bra med rubriken "Porträtt av en renskötare".
ORT:046
Besök hos Lars Rensund, Sädvaluspen, november 1962.
1. Lars Rensund jojkar och berättar om en vårrajd till Norge i slutet av
1800-talet. Jojkar och berättar om många kända människor från den
tiden - både samer, nybyggare och affärsmän.
Utredigerad version finns på band P:036. Även de andra jojkarna.
2. Höst- och vinterflyttning tillbaka till skogslandet. Lars Rensund jojkar
och berättar om människor och minnen.
ORT:047
Besök hos Lars Rensund, Sädvaluspen, november 1962.
1. Fortsättning på föreg, band. Till slut.
ORT:048
ORT med Kjell Larsson, Funäsdalen och Katrine Jonsen, Kautokeino.
Kjell Larsson var Sveriges Radios kontaktman i Funäsdalen. Här ett inslag
om vildrensjakt i sydnorge. Sänt i samenytt hösten 1964. Även inslag om skolfrågor i sydnorge. Inte sänt p g a att Höven ansåg att det hade för dålig
kvalitet. Recension av inslaget avsänt pr brev till Kjell. Finns i protokollpärm.
Katrine Johnsen. Kringkastingens samereporter i Tromsö. Hon närvor vid
Nordiska samerådets möte i Kautokeino mars 1965 och rapporterade från
det med ett antal intervjuer.
ORT:049
Lisa Stinnerbom och Anders Sjulsson berättar på samiska och svenska.
Lisa Stinnerblom, Vilhelminasame, var under många år nomadlärarinna i
Jokkmokk. Flyttade efter pensioneringen tillbaka till hembyn Borka i
Vilhelmina. Anders Sjulsson är Lisas bror.
1. Lisa berättar om sin tid som lärarinna i kåtaskolor i Jmksfjällen.
2. De båda berättar sägner på sydsamiska och svenska.
A. Lisa om "Nåjden som dog".
B. Anders om digerdöden, tolkad till svenska av Lisa.
Insp 19640302
ORT:050
Per Markus Bals, Vilasund, berättar och läser.
Per Markus Bals var en mycket originell person. Han härstammade från
norr och var med vid "dislokationerna", förflyttningarna från norr till söder
i början av seklet. I Vilasund har han skapat, vad han kallar sitt "Lapp-Musé".
Övervåningen av hans är fyllt med gamla och nyare grejor i en ganska
osorterad utställning.
1. Höven besöker Per Markus B i hans museum mars 1964.
2. Per Markus dök i okt 1963 upp hos mig i Jokkmokk och ville spela in
dikter och berättelser. Självklart fick han det. Jag har inte lyssnat på dem
mer än vid inspelningstillfället. Bedömde materialet som inte sändningbart,
men mitt minne av det är ganska svagt. Kanske har det kulturhistoriskt
värde.
ORT:051
Diverse samiskt material, ej använt i program.
1. - Vi vet vad som behövs. - scener från Samernas folkhögskola. Skriven
av eleverna och uppfört på marknadsafton på skolan 1961. Scen 1: Gubbe 1
-Lars Pirak, gubbe 2-Johan Märak, gubbe 3-Lars Folke Persson, Ristin-Anna
Greta Nilsson.
Scen 2: Niila - Bertil Kielatis, Jossa - Per Johan Palopää, Lasse - Lars
Walkeapää, Rolf - Rolf Persson, Ann-Ristin - A-R Nutti.
2. Johannes Sigurd Nutti intervjuas i Råstadalen av Höven. Berättar om
flyttning förr och nu.
3. Film om Utja skogslappby. Filmaren Lennart Johansson intervjuas av
Christian Hedlund hösten 1964.
4. Robert Paine, engelsk sociolog och sameforskare intervjuas i Kautokeino
av Höven - mars 1962
ORT:052
Blandat Jokkmokks-material.
1. Oliver Wallmark, Randijaur, var ett stort original. Mycket pratsam och full
av ljug. Han berättade en gång en historia om hur ambulansplanet kom
till Aktse för att hämta en sjuk. Oliver var där med en båt och bogserade
ut planet på djupt vatten, så att det skulle kunna starta. Men de glömde
knyta lös båten, så de fick följa med båten ändå till Tjåmotis. Men vid
landningen slogs båten sönder! Här är det Erik Goland som intervjuar
hösten 1964.
2. Wille Länta, Aktse, berättar om vargjakter och allmänna besvärligheter
i Aktse. Insp påsken 1963.
3. Olov Nordgren, landfiskal i Jokkmokk 1948-64 i avskedsintervju. Han
ledde jakten på "fjälldesperadon" 1951. Fullständig berättelse om det
på band ORT:053-054
ORT:053
Desperadon i Jokkmokksfjällen våren 1951. Olov Nordgren berättar.
FJÄLLDESPERADON i Jokmokk var ett stort samtalsämne vårvintern 1951.
Det var en norrman, Hansen, som härjade i trakterna kring Vaisa-Akka-Ritsem.
Han tände eld på STF-stugan i Vaisa. När Sven Börje Johansson med en same
kom dit för att undersöka branden, blev de beskjutna och Sven Börje svårt skadad.
Det blev stor polisjakt, ledd av bitr landsf Olov Nordgren. När det stod klart att Hansen var norrman, ryckte norsk polis och militär ut med flyg. Två norska
flygofficerare, som tydligen tänkt fånga mannen, blev brutalt mördade. Till sist
infångades den mentalsjuke Hansen norr om Ritsem av bl a Torsten Gustavsson,
polisman i Jokkmokk. Hansen placerades på mentalsjukhus, men blev senare
frisläppt. Numera (1990) lär han vara avliden.
Insp dec 1964
ORT:054
Desperadon i Jokkmokksfjällen våren 1951. Olov Nordgren berättar.
FJÄLLDESPERADON i Jokmokk var ett stort samtalsämne vårvintern 1951.
Det var en norrman, Hansen, som härjade i trakterna kring Vaisa-Akka-Ritsem.
Han tände eld på STF-stugan i Vaisa. När Sven Börje Johansson med en same
kom dit för att undersöka branden, blev de beskjutna och Sven Börje svårt skadad.
Det blev stor polisjakt, ledd av bitr landsf Olov Nordgren. När det stod klart att Hansen var norrman, ryckte norsk polis och militär ut med flyg. Två norska
flygofficerare, som tydligen tänkt fånga mannen, blev brutalt mördade. Till sist
infångades den mentalsjuke Hansen norr om Ritsem av bl a Torsten Gustavsson,
polisman i Jokkmokk. Hansen placerades på mentalsjukhus, men blev senare
frisläppt. Numera (1990) lär han vara avliden.
Insp dec 1964
ORT:055
Samekulturens framtid - från Nordkalottkonferens i Kemi 1964.
Program från Nordkalottkonferens i Kemi sensommaren 1964. Konsulent
Hans J Henriksson talar om samekulturens framtid.
ca 25 min
ORT:056
Porjus kraftverk 50 år. Bordssamtal med historier.
Det här bandet innehåller ett bords samtal, som Höven arrangerade före
det egentliga jubileumsfirandet. Vi hade fått samman följande: Valdemar
Borgkvist, tidigare generaldir i Vattenfall och med under byggnadstiden.
Ca 90 år och ganska stimmig. Hjalmar Ulenius, kamrer och skrivare
under bygget. Hjalmar Nilsson, byggmästare. John Wennberg, 1:e
maskinist, Magnus Nilsson, snickare och Evert Harnesk, fd dammvakt
i Suorva. Mycket färgstark. Tyvärr visade det sig att den gamle general-
-direktören satte en väldig sortin på de båda övriga. Kamreren Ullenius
hukade sig defenitivt för överheten. De andra försökte berätta, men när
de talade om nöden och eländet, stoppade Borgkvist dem. Folket hade
inte alls så dåligt under byggnadstiden. Vattenfall ordnade ungkarlsbaracker
åt arbetarna men de envisades att ta dit fruarna. Dem kunde inte vattenfall
svara för, så de fick skylla sig själva, att de fick dåliga bostäder. Jag vet inte
om det finns med på bandet, men det var hans version av sanningen.
Jag slutade inspelningen efter en timme. Då var det också dags att
gå till jubileumsfesten, som finns på band ORT:057
Insp 19650821
ORT:057
Porjus kraftverk 50 år - underhållning med historier.
Detta är det andra bandet från Porjus 50-års jubileum. Man hade festplats
nere på "ön". Först lästes en prolog, skriven och läst av vem? Möjligen
Sven Parding. Sedan trädde tre gamla vattenrallare in:
Magnus Nilsson, snickare
Hjalmar Wennberg, 1:e maskinist
Evert Harnesk, dammvakt i Suorva
Den sist nämda är mest känd som "Vild-Svensken" under rallartiden då de
byggde inlandsbanan. Det här blev en mycket dramatisk tillställning. Då
berättandet var slut, skulle dansen börja och de tre rallarna gick ner för
att bjuda upp var sin av honoratiores damer. Evert Harnesk bjöd upp
(om jag minns rätt) May Fryden, hustru till tidigare driftchefen i Porjus
Hans F. De seglade ut i en svängig gammalvals, då plötsligt Evert
sjunker ihop och dör. Akut hjärtinfarkt.
Festligeterna avblåstes givetvis.
Insp 19650821
ORT:058
Porjusbygget. Tage Johansson berättar om jobbet och jobbare.
Tage Johansson var tidigare brandchef i Jokkmokk. Han kom till Porjus 1913
och han var fackligt ombud andluten till syndikalisterna. Den knytningen hade
han hela sitt liv. Här berättar han om många original. Det mesta finns på ett
manus Tage skrev, men inspelningen gjordes i intervjuform.
Manusskript finns i protokollpärm
Insp 19671016
ORT:059
Sameradion och framtiden. Nils Höven på SSR:s landsmöte 1962.
Vid landsmötet redogjorde Nils Hövenmark för sin syn på
sameprogramverksamheten.
Insp 19620820
ORT:060
Karin Stenberg berättar samiska sägner och sagor.
Det handlar om gamla samiska sägner.
1. Tjuv-Mattis, legendarisk tjuv, Lasse-Maja-typ
2. Om vittra. Om drängen Lars hos den rike Vuolla. Han blev rik med hjälp
av en trollkvinna.
3. Om vedja (=uthållig storspringare) som lockade björnen till byn. Även
andra historier om denne vedja, som i verkligheten hette Herman Wallström
och var från Arjeplog. Fyllde 98 år 19631102.
4. Jojkar "Öjebyns kyrkklockor"
Insp 19650609
ORT:061
Karin Stenberg berättar samiska sägner och sagor.
5. Om Tacitus.
6. Om björnjakt och björnrit.
7. Om birkarlar och samer. Om Lappskotjärn och Lappskobacken.
Insp 19650609
ORT:062
Per Haetta, Karasjok, jojkar och berättar om jojkens liv. Band 1 (4).
Fyra 5-tums band ORT:062-63-64-65
Per Haetta var en känd nordsamisk kulturpersonlighet i Norge. Han hade
"statsstipendium", vilket torde ha inneburit att han hade konstnärslön. Han
var jojkare, slöjdare och kulturbevarare. Han deltog också i den stora
jojkarstämman som hölls på Jokkmokks museum på 60-talet. Den finns
här på arkivet. De här inspelningarna gjorde Nisse Höven i Karasjokk mars
1965. Per Haetta hade länge dåligt hjärta och dog hastigt vid ett besök
i Tromsö omkr 1970-75.
ORT:063
Per Haetta, Karasjok, jojkar och berättar om jojkens liv. Band 2 (4).
Fyra 5-tums band ORT:062-63-64-65
Per Haetta var en känd nordsamisk kulturpersonlighet i Norge. Han hade
"statsstipendium", vilket torde ha inneburit att han hade konstnärslön. Han
var jojkare, slöjdare och kulturbevarare. Han deltog också i den stora
jojkarstämman som hölls på Jokkmokks museum på 60-talet. Den finns
här på arkivet. De här inspelningarna gjorde Nisse Höven i Karasjokk mars
1965.
ORT:064
Per Haetta, Karasjok, jojkar och berättar om jojkens liv. Band 3 (4).
Fyra 5-tums band ORT:062-63-64-65
Per Haetta var en känd nordsamisk kulturpersonlighet i Norge. Han hade
"statsstipendium", vilket torde ha inneburit att han hade konstnärslön. Han
var jojkare, slöjdare och kulturbevarare. Han deltog också i den stora
jojkarstämman som hölls på Jokkmokks museum på 60-talet. Den finns
här på arkivet. De här inspelningarna gjorde Nisse Höven i Karasjokk mars
1965. Per Haetta hade länge dåligt hjärta och dog hastigt vid ett besök
i Tromsö omkr 1970-75.
ORT:065
Per Haetta, Karasjok, jojkar och berättar om jojkens liv. Band 4 (4).
Fyra 5-tums band ORT:062-63-64-65
Per Haetta var en känd nordsamisk kulturpersonlighet i Norge. Han hade
"statsstipendium", vilket torde ha inneburit att han hade konstnärslön. Han
var jojkare, slöjdare och kulturbevarare. Han deltog också i den stora
jojkarstämman som hölls på Jokkmokks museum på 60-talet. Den finns
här på arkivet. De här inspelningarna gjorde Nisse Höven i Karasjokk mars
1965. Per Haetta hade länge dåligt hjärta och dog hastigt vid ett besök
i Tromsö omkr 1970-75.
ORT:066
Lisa Stinner bom berättar om nåjder i Vilhelmina. Band 1 (2).
Nomadlärarinna Lisa Stinnerblom, Vilhelmina berättar om nåjder och
offerhjordar. Se f ö personregister om data kring Lisa S.
1. Nachorgurme och hur han offrade sin Solvaja.
2. Nachorgurmes stora kittel.
3. Andra nåjder i Vilhelmina
Insp 1965
ORT:067
Lisa Stinnerbom berättar vidare om nåjder i Vilhelmina. Band 2 (2).
4. Nachorgurme försöker rädda sin hustru från döden.
5. Den sista offerhjorden i Vilhelmina.
Inspelat av Vilme Eriksson (SR:s man i Vilhelmina) 1965
ORT:068
Anders Baer berättar (2 band - ORT068-069).
Om sin ungdom, vistesskolor, spädbarnsvård förr och om
nomadskolans framtid.
Anders Baer var här över 80 år, född 1885, och bodde på ålderdomshemmet
i Dikanäs, Vilhelmina.
Inspelat 19661201
ORT:069
Anders Baer berättar vidare. Se också ORT068.
Om tvångsförflyttningarna (dislokationen) från Karesuando
på 1920-talet.
Anders Baer var här över 80 år, född 1885, och bodde på ålderdomshemmet
i Dikanäs, Vilhelmina.
Inspelat 19661201
ORT:070
Nåjder och torrkött! Calle Johansson berättar.
Calle Johansson, välkänd kulturbärare, berättar om Nåider och om
torrköttets historia i en inspelning från 19661201.
ORT:071
Johan Märak och Lasse Pirak jojkar och berättar. (4 band ORT 071-074)
De välkända kulturbärarna Johan och Lasse jojkar och berättar om
allt som tänkas kan i samisk kulturhistoria och samiskt liv.
Insp ca 1965
ORT:072
Johan Märak och Lasse Pirak jojkar och berättar. (4 band ORT 071-074)
De välkända kulturbärarna Johan och Lasse jojkar och berättar om
allt som tänkas kan i samisk kulturhistoria och samiskt liv.
Insp ca 1965
ORT:073
Johan Märak och Lasse Pirak jojkar och berättar. (4 band ORT 071-074)
De välkända kulturbärarna Johan och Lasse jojkar och berättar om
allt som tänkas kan i samisk kulturhistoria och samiskt liv.
Insp ca 1965
ORT:074
Johan Märak och Lasse Pirak jojkar och berättar. (4 band ORT 071-074)
De välkända kulturbärarna Johan och Lasse jojkar och berättar om
allt som tänkas kan i samisk kulturhistoria och samiskt liv.
Insp ca 1965
ORT:075
David Hedkvist berättar. Band 1 (2).
F kommunaldiektörn David Hedkvist berättar om sitt liv och om Jokkmokks
kommunala historia. David var en mångvetare, som hade forskat mycket om
gamla tider. Det här materialet resulterade i ett redigerat program.
Dessa band är alltså ORT075-76.
ORT:076
David Hedkvist berättar. Band 2 (2).
F kommunaldirektörn David Hedkvist berättar om sitt liv och om Jokkmokks
kommunala historia. David var en mångvetare, som hade forskat mycket om
gamla tider. Det här materialet resulterade i ett redigerat program.
Dessa band är alltså ORT:075-76.
ORT:077
Vardag på Finnmarksvidda - H J Henriksson berättar.
Samekonsulenten Hans J Henriksson berättar om livet på Finnmarksvidda
Insp på 1960-talet
ORT:078
Vardag på Finnmarksvidda. Dr Jens-Hugo Trumpy berättar.
J H Trumpy var läkare i Kautokeino på 1960-talet. Han ger sin syn på
liv och problem på Finnmarksvidda.
Redigerat program: Vardag på Vidda
ORT:079
Vardag på Finnmarksvidda - Oddmund Sandvik berättar.
Oddmund Sandvik berättar om livet på Finnmarksvidda på 1960-talet
Redigerat och koncentrerat i program: Vardag på Vidda.
ORT:080
Vardag på Finnmarksvidda - Anders Isaksen Eira berättar.
Samen och renägaren Anders Isaksen Äira berättar om renskötarens vardag
på Finnmarksvidda på 1960-talet.
Redigerat och koncentrerat i program: Vardag på Vidda.
ORT:081
Vardag på Finnmarksvidda - Länsman Arvid Dahl berättar.
Den välkände länsmannen Arvid Dahl ger sin syn på vardagen på
Finnmarksvidda på 1960-talet.
Redigerat och koncentrerat i program: Vardag på Vidda.
ORT:082
Andreas Labba berättar (även på band ORT 083-084).
Andreas Labba var en välkänd kulturpersonlighet. Här berättar han mycket
engagerat om sitt liv. Om fattigdom i gamla tider, om nöd och död och elände.
Utredigerat program finns under rubriken: Man måste kunna gråta också -
titeln är hämtad från de här banden, Andreas själv gör det konstaterandet.
Insp 19661129
ORT:083
Andreas Labba berättar.
Andreas Labba var en välkänd kulturpersonlighet. Här berättar han mycket
engagerat om sitt liv. Om fattigdom i gamla tider, om nöd och död och elände.
Utredigerat program finns under rubriken: Man måste kunna gråta också -
titeln är hämtad från de här banden, Andreas själv gör det konstaterandet.
Insp 19661129
ORT:084
Andreas Labba berättar.
Andreas Labba var en välkänd kulturpersonlighet. Här berättar han mycket
engagerat om sitt liv. Om fattigdom i gamla tider, om nöd och död och elände.
Utredigerat program finns under rubriken: Man måste kunna gråta också -
titeln är hämtad från de här banden, Andreas själv gör det konstaterandet.
Insp 19661129
ORT:085
Helmer Hedlund berättar om biltrafikens genombrott i Jokkmokk tillsammans
med brorsonen Göran Hedlund. Helmer och Görans pappa skapade Bröderna
Hedlunds Trafik AB i Jokkmokk. En tredje bror, Nore Hedlund startade buss-
-trafiken Jokkmokk-Boden, som nu övertagits av sönerna Stig och Per-Anders.
Göran har nu också med ålderns rätt (65 år 1990) lämnat bolaget till andra.
Här berättar de om första (last-)bilstrafiken Murjek-Jokkmokk. Man hämtade
altså gods från Stambanan/Malmbanan i Murjek. Detta var på 1910-20-talet?
Lyssna på bandet!
Insp ca 1965
ORT:086
Jonas Åhrén berättar. Band 1 (4). Detta band saknas!
Jonas Åhren är en gammal samekämpe, av samma årgång som Torkel
Thomasson och Gustav Park. Han har mycket att berätta.
1. Om mord på nybyggare
2. Första landsmötet
3. Ljusnedalskravallerna
4. Första landsmötet var stormigt
5. Den omstridde Viitalis Karnell på besök
6. Arbetet i "lappkommittén"
Insp på 1960-talet
ORT:087
Jonas Åhrén berättar vidare. Band 2 (4).
Jonas Åhren är en gammal samekämpe, av samma årgång som Torkel
Thomasson och Gustav Park. Han har mycket att berätta.
1. Forts på "lappkommitens" arbete.
2. Va va det för papper Vitalis Karnell ville ha påskrivet? Om den gamla
kåtaskolan. Stor debatt på landsmötet.
3. Nästa landsmöte 1937 i Arvidsjaur. Borgm Carl Lindhagen var där liksom
Torkel Thomasson och Anta Pirak. Diskussion om renbeteskonventionen.
Man hotade med att dra Norge och Sverige inför Nationernas förbund.
4. 1920 års sammanträde i Muonio
Insp på 1960-talet
ORT:088
Jonas Åhrén berättar vidare. Band 3 (4).
Jonas Åhren är en gammal samekämpe, av samma årgång som Torkel
Thomasson och Gustav Park. Han har mycket att berätta.
1. Forts om sammanträdet i Muonio
2. Om giftåtlar mot rovdjur kring 1880-90. Bra avsnitt om gammal rovdjursjakt.
3. Om rajd till Sundsvall, de bodde i Kubikenborg. Det tog fem dagar från
Sundsvall till Ulrikefors.
Insp på 1960-talet
ORT:089
Jonas Åhrén berättar vidare. Band 4 (4).
Jonas Åhren är en gammal samekämpe, av samma årgång som Torkel
Thomasson och Gustav Park. Han har mycket att berätta.
1. Avslutning på berättelsen om färden till Sundsvall vid sekelskiftet.
2. Om rendöden i Frostviken.
3. Om bildningens och kunskapens betydelse. "Lärdomen är en lätt börda
att bära med sig!".
4. Om spriten. Om religion och sekterism. Om arbetarrörelsen.
Insp på 1960-talet
ORT:090
Kitajaurbor berättar.
Jonas Johansson (f 18900524) och Klara Johansson (f 1895) diskuterar
hemmansåtergång med kommunalnämndens ordf Einar Nordström.
Det gällde hemman, som kommunen löst in billigt under ofärdsår för att
skydda ägarna. Nu kräver de tillbaka marken. Jonas J berättar också allm om gamla tider och avslutar med "Karats-perioden" vid sekelskiftet, då enorma vindfällningar skapade en boom i skogsbruket.
Finns i särskilt program.
Insp på 1960-talet
ORT:091
Möten med samer. Gustav Hedenvind-Eriksson berättar.
Ingick i en serie om möten med samer, där bemärkta svenskar berättade
om sina minnen. en var Helge Dahlstedt, fd Österåsen.
Hedenvind träffade vi genom en förmedling av Håkan Unsgard, som kände
honom väl. Han skötte intervjun och jag (Höven) vill minnas att Hedenvind
var ganska trött och okoncentrerad. Har inte lyssnat på bandet i samband
med registreringen.
Insp ca 1960
ORT:092
Material om lapplägret "Same-Siita" i Lissma söder om Stockholm.
Eldsjäl var Aslak Partapuoli, som också var en omdiskuterad ledare
för Stockholmssamerna. Sven-Olof Olsson besökte lägret 1959 och
programmet sändes i Samenytt.
ORT:093
Samernas Riksförbunds landsmöte 1965?
Som alltid var Höven slarvig med att dokumentera data på banden.
Materialet är i varje fall från ett landsmöte på 1960-talet. Vi hör Per
Idivuoma, Ragnar Lassinanti och Nikolaus Kuhmunen (ordf).
Diskussionen gäller mest slaktfrågor och köttpriser.
ORT:094
Skolfrågor i Finnmark.
Från en Nordkalott-resa på 1960-talet. Skolinspektör Arvid Olsen och
rektor Trygve Madsen samtalar med Höven om språkproblem däruppe.
ORT:095
Paulus Utsi berättar om sin diktning och om renskötseln förr och nu.
Inspelat i Murjek omkring 1968. Jag säjer på bandet att han snart
fyller 50 år ..
ORT:096
Renskötsel i Jämtland-Härjedalen mars 1964.
Samtal med ett antal renägare:
Kristoffer och Mats Bergkvist, Jämnmässholmen
Lorens Fjällberg, Sörsjö
Mattias Matsson, Kall
Lars Mattiasson Kroik, Handölsdalen
Lars Johansson, Tossåsen
Anders Andersson, Mittådalen
Olof Persson, Valsjöbyn, Hotagen
ORT:097
Renskötsel i Jämtland-Härjedalen mars 1964.
Samtal med
Torsten Fjellgren, Mittådalen
Lars Rutfjell, Tänndalen
om renarbetet och renskötseln då i mars 1964.
ORT:098
Nya renskötselmetoder i Norge - Altavattenmålet.
Två program från Kathrine Johnsen vid Kringkastingen i Tromsö.
1. Nya metoder i renskötseln i Troms och Finnmark. Renveterinär
Sven Skjenneberg, Harstad och lappfogde Hans Prestbakemo.
2. Omkring Altevanns-saken. Höjesterettsadvokat Björn Dalan berättar.
Insp 1965
ORT:099
Gamle hemansägaren Oskar Hansson i Nautijaure berättar för jägm
Stig Ringselle om Grönlandsfararna Pavva Lasse Tuorda och Anders
Rassa. Om deras hårda liv och tragiska död.
Insp omkr 1963
ORT:100
Pavva Lars d y berättar om sin namne Pavva Lasse Tuorda och Anders Rassa
som deltog i A E Nordenskiölds grönlandsexpedition 1883. Efter det arrangerade
Nordenskiöld den första stora skidtävlingen Purkijaur-Kvikjokk t o r, som Tuorda
vann. Mer om detta i en liten broschyr, som Jokkmokks Museum gav ut:
"Här börjar Sveriges skidhistoria".
ORT:101
Axel Hamberg och Sarek. Sonen Per-Gustav berättar.
Per-Gustaf Hamberg var prof i konsthistoria i Göteborg. Han var son till
prof Axel Hamberg, Sareks utforskare. När vi på Jokkmokks Museum
sommaren 1967 ordnade en utställning kring Axel H, ställde Per-Gustaf
upp med hjälp och grejor. I samma veva var Höven i Göteborg och spelade
in Per-Gustaf om hans far, sammanlagt ca 1.5 timmar.
Om hur familjen följde med på forskningsfärder till Sarek. Hur det kändes för Uppsalagrabben att komma till fjälls. Mat med för två månader - Äventyr. Möte med björn. -Hur långa perioder. - Mathållning. Hur Axel H fick impulsen att börja forska om Sarek. Om hur Axel H var med Nordenskiöld till Grönland.
ORT:102
Axel Hamberg och Sarek. Sonen Per-Gustav berättar.
Per-Gustaf Hamberg var prof i konsthistoria i Göteborg. Han var son till
prof Axel Hamberg, Sareks utforskare. När vi på Jokkmokks Museum
sommaren 1967 ordnade en utställning kring Axel H, ställde Per-Gustaf
upp med hjälp och grejor. I samma veva var Höven i Göteborg och spelade
in Per-Gustaf om hans far, sammanlagt ca 1.5 timmar.
Vad som inspirerade Axel H. Kontakten med medhjälparna. - Pårttjåkko-
-observatoriet. - Pregnanta typer. - AH betalade det mesta privat. -
AH som människa. Exaktheten, registrerade allt. AH var också en fjällräv.
Nykonstruktör, byggmästare, organisatör.
ORT:103
Axel Hamberg och Sarek. Sonen Per-Gustav berättar.
Per-Gustaf Hamberg var prof i konsthistoria i Göteborg. Han var son till
prof Axel Hamberg, Sareks utforskare. När vi på Jokkmokks Museum
sommaren 1967 ordnade en utställning kring Axel H, ställde Per-Gustaf
upp med hjälp och grejor. I samma veva var Höven i Göteborg och spelade
in Per-Gustaf om hans far, sammanlagt ca 1.5 timmar.
AH:s registreringapparatur - uppfinnare - att framkalla plåtar i fjällen på
1910-talet. AH hade egna renar. Han var klockarfar. Gåvor och gengåvor.
Oväder i Sarek. Besök i Aktse hos gamla fru Länta.
ORT:104
Axel Hamberg och Sarek. Prof Hilding Köhler berättar.
Prof Hilding Köhler, Uppsala var en bra men ganska egensinnig berättare.
Han vistades två hela år uppe på Pårtetjåkko-observatoriet. Även hela
vintrarna med jul och nyår. Det var åren 1914-16. Han berättar om resan upp
till Kvikkjokk, hur han bar, hur de övernattade. Hur var det på över 2000 meters
höjd? Kallt på golvet och massor med is inomhus p g av kondens. Om Hambergs
gåvor t ex på julafton. Om Axel Hamberg som människa och vetenskapare. Han
tog ständigt upp nya problem och var en stor impulsgivare.
Insp 19680912
ORT:105
Axel Hamberg och Sarek. Albert Östlund och Erik Länta berättar.
Albert Östlund, f 1900, Erik Länta, f 1888, båda Tjåmotis.
De berättar om Axel Hamberg och hans Sarekliv. Albert Ö: Om hur de bar stora
bördor åt honom över fjällen. Om en gång då AH mötte björn och svimmade.
Han berättar också om folkmedicin, div örtavkok m m. Erik L: Berättar också
om Axel H, men mest om folkmedicin. Bl a en fullständig berättelse om Moxa-
-bränning.
Insp 19680910
ORT:106
Axel Hamberg och Sarek. Rupert Eriksson berättar.
Rupert Eriksson, Kvikkjokk, berättar bl a om Axel Hamberg. Hur AH ofta
bjöd på en konjak, men i väldigt små glas. Ganska mycket om Manne
Hoflings död på väg mellan Pårtetjåkko och Kvikjokk. Han berättar också
lite om Grönlandsfararna Tuorda och Rassa.
Insp 19680910
ORT:107
Oskar Hansson, Nautijaur, berättar om Grönlandsfararna Tuorda och Rassa.
God berättare som ingående skildrar de båda samerna. Särskilt fin skildring
av deras död i vildmarken.
Insp 19680902
ORT:108
Tvångsförflyttningarna från Karesuando 1920.
Anders Persson Blind, Moskosel, var en god berättare. Han berättar om
tvångsförflyttningarna, den s k "dislokationen" av nordsamer till Jokkmokk-
Arjeplog och ännu längre söderut.
Insp dec 1966
ORT:109
Samernas framtid. Erik Nilsson Mankok berättar.
Erik Nilsson Mankok är en intressant person. Det här är originalbandet till
ett program i en serie om sameförfattare, som jag gjorde 1966/67. De andra
var Andreas Labba och Paulus Utsi.
Jag minns när vi kom till Saxnäs, teknikern Erik Lidman och jag, i dec 1966.
Mankok bodde i en liten koja vid Kultsjön och var mycket enstavig och motsträvig,
trots att jag i förväg avtalat ett besök för inspelning.
Det visade sig att han just skrivit en ny bok "U-land i norr". Den skulle
komma från tryckeriet i Vilhelmina med kvällsbussen. Han ville att inspelningen
mest skulle handla om den.
Nåväl, vi kom överens om att träffas vid bussen.
Där fick jag ett ex av boken och använde kvällen till att läsa den. Jag avtalade
med Mankok, att jag skulle bjuda honom på lunch på Saxnäsgården nästa dag.
Så blev det. Efteråt gick vi till vårt rum. Jag erbjöd honom en whisky, vilken han
gärna tog emot. Sedan lossnade det helt och jag fick det här långa samtalet,
som sedan resulterade ett program.
Insp 19661203
ORT:110
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 1 (8).
Insp 19680913
ORT:111
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 2 (8).
Insp 19680913
ORT:112
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 3 (8).
Insp 19680913
ORT:113
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 4 (8).
Insp 19680913
ORT:114
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 5 (8).
Insp 19680913
ORT:115
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 6 (8).
Insp 19680913
ORT:116
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 7 (8).
Insp 19680913
ORT:117
En samehövding berättar. Israel Ruong berättar om sitt liv. Band 8 (8).
Insp 19680913
ORT:118
Lars Rensund jojkar och berättar.
1. Lars Rensund berättar om sin morfarsfars gamla härk. Slutar med tre jojkar:
Steggo aja vuolle - hans morfarsfar
Erik Larsson Steggos vuolle - hans morfar
Anna Steggos vuolle - hans faster
Utöver detta finns två inslag sända i Samenytt.
Insp 1965
ORT:119
Nils Höven samtalar med Paulus och Inger Utsi och de läser en del av Paulus
dikter:
1. Intervju
2. Åskväder vid en kåta
3. Då dagen gryr
4. Miesse, renkalven
5. Kvällsrodnad
6. Vännen min
7. Den dräktiga
8. Smärtande kärlek
9. Klövjehärken
10. Om hösten
11. Snö
Insp i Murjek jan 1966 av Höven
ORT:120
Insp 19660115 av Höven. Israel Ruong läser dikter av Paulus Utsi. På svenska
1. Smärtande kärlek
2. Den dräktiga
3. Dagen gryr
4. Klövjehärken
5. Sårat släkte
Flera av dikterna upprepas på slutet.
ORT:121
Haldis Helander läser på samiska "Maino mainas" av Pedar Jalvi.
Pedar Jalvi är en samisk kulturpersonlighet.
Haldis Helander var studerande i Karasjokk när vi spelade in den.
Insp omkr 1965
ORT:122
Sydsamiskt symposium i Vilhelmina 1969. 1 (2)
Kortfattat innehåll:
Hur många talar sydsamiska i västerbotten? Används den i renskogen fortf?
Är det här ett katastrofmöte? Ett bra skriftspråk saknas. Vetenskapsmännen
i tidsnöd, språket försvinner. Man håller på med en ordbok. Går sydlapskan
att använda för författare? Ja! Kommer sydsamiskan att klara trycket från
norr? Blir det en sammansmältning? Knappast troligt menar Hasselbrink.
Insp 19691004
ORT:123
Sydsamiskt symposium i Vilhelmina 1969. 2 (2)
Kortfattat innehåll:
Hur många talar sydsamiska i västerbotten? Används den i renskogen fortf?
Är det här ett katastrofmöte? Ett bra skriftspråk saknas. Vetenskapsmännen
i tidsnöd, språket försvinner. Man håller på med en ordbok. Går sydlapskan
att använda för författare? Ja! Kommer sydsamiskan att klara trycket från
norr? Blir det en sammansmältning? Knappast troligt menar Hasselbrink.
Insp 19691004
ORT:124
Gudstjänst på sydsamiska.
Inspelad i Saxnäs kyrka, Vilhelmina 19691004
Präst: Gustav Hasselbrink
Kantor: Gösta Wallden
Prod: Bo Johansson
ORT:125
Johan Mathis Triumf intervjuas på samiska av Johani (Jussi) Lihtonen i
någåt för Höven obekant Ämne. Insp i Rovaniemi 1969. Jussi Lihtonen
var då producent för Finlands Radios sändningar för samer.
ORT:126
Samisk gudstjänst från Jmks gamla kyrka. Band 1 (2)
Gudstjänst helt på samiska.
Den leds av Johan Märak, som också predikar på lulesamiska.
Insp nov 1966
ORT:127
Samisk gudstjänst från Jmks gamla kyrka. Band 2 (2)
Gudstjänst helt på samiska.
Den leds av Johan Märak, som också predikar på lulesamiska.
Insp nov 1966
ORT:128
Inslag för Familjespegeln av Gun Hövenmark. Birgitta Sid, chef för lantbrukets
provkök, berättar om renköttets fördelar och nyttighet. Sigrid Ruthfjell om
matlagning i gamla tider.
Insp dec 1966
ORT:129
Samisk gudstjänst i Gällivare gamla kyrka med predikan av kyrkoherde
Gottfrid Nordlund (på svenka) översattes till lulesamiska av Nils-Erik Spiik.
På band nr ORT:131 finns Nils-Eriks översättning samt ett inslag där pastor
Nordlund berättar om den gamla kyrkan, den sk "ettöreskyrkan".
Band 1 (3)
ORT:130
Samisk gudstjänst i Gällivare gamla kyrka med predikan av kyrkoherde
Gottfrid Nordlund (på svenka) översattes till lulesamiska av Nils-Erik Spiik.
På band nr ORT:131 finns Nils-Eriks översättning samt ett inslag där pastor
Nordlund berättar om den gamla kyrkan, den sk "ettöreskyrkan".
Band 2 (3)
ORT:131
Samisk gudstjänst i Gällivare gamla kyrka med predikan av kyrkoherde
Gottfrid Nordlund (på svenka) översattes till lulesamiska av Nils-Erik Spiik.
På band nr ORT:131 finns Nils-Eriks översättning samt ett inslag där pastor
Nordlund berättar om den gamla kyrkan, den sk "ettöreskyrkan".
Band 3 (3)
ORT:132
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 1 av 10 band ORT 132-141.
10 band oredigerat material (ORT:132-141). Den här debatten var ett samarrangemang mellan Sveriges Radio och Jokmokks Museum. Den ägde
rum i Östra Centralskolans aula, som var spängfylld. Debattlusten var det
inge fel på. Vi började kl 19.00 och slutade 23.40! Det var inte bara synpunkter
som kom fram. Det blev många jakt- och rovdjurshistorier också! KG Svensson
från SR i Luleå var debattledare. Det hela inleddes av en panel bestående av
Israel Ruong, ordf i SSR, Per Idivuoma, färgstark ordningsman i Lainiovuoma
sameby. På natursidan fanns Nils Linnman, välkänd natur-radioröst, samt
Alf Johnels från Riksmuseet i Stockholm. Debatten sändes dels i riks i en
utredigerad version den 5/2 1966 kl 13.45, dels i utlandsprogrammet den
7/2. Regionalt sändes den i BD-kvarten 3/2 och naturligtvis i Samenytt
den 5/2, dvs morgonen efter debatten. Det var att helt enkelt sitta uppe och
redigera programmet på natten efter diskutionens slut. Det utredigerade
programmet finns på band P:070.
På detta band finns debattörerna: Nils Linnman, Israel Ruong, Per Idivuoma,
Alf Johnels och Nikolaus Kuhmunen.
Insp feb 1966.
ORT:133
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 2 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Nikolaus Kuhmunen, Bertil Haglund, Israel Ruong,
Per Idivuoma, Nils Linnman och Lars Utsi.
Insp feb 1966
ORT:134
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 3 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Lars Utsi, Nils Linnman, Jovva Spiik,
Per Lithander, Tomas Cramér och Sven Wahlberg.
Insp feb 1966
ORT:135
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 4 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Sven Wahlberg, Per Idivuoma, Tomas Cramér,
Apmut Ivar Kuoljok, Bertil Haglund, Kristina Rimpi och Nils-Erik Spiik.
Insp feb 1966
ORT:136
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 5 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Nils-Erik Spiik, Lars Rensund, Lennart Wallmark,
Petrus Gruvvisare, Petter Spiik, Nils Linnman och Israel Ruong.
Insp feb 1966
ORT:137
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 6 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Israel Ruong, Nils Linnman, Sven Wahlberg,
Petter-Erik Kuoljok, Bertil Haglund, Tomas Cramér, Johan Parffa,
Cai Poulsen, Ibba Läntta och Per Markus Bals.
Insp feb 1966
ORT:138
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 7 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Per Markus Bals, Olof Päiviö,
Israel Ruong, Alf Johnels, Per Johan Palopää och Lars Hotti.
Insp feb 1966
ORT:139
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 8 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Lars Hotti, Lars Rensund, Arvid Kaddik,
Lennart Wallmark, Sven Wahlberg, Israel Ruong, Bertil Haglund,
Per Idivuoma, Nils Linnman, Lars Spiik och Anders Spiik.
Insp feb 1966
ORT:140
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 9 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Nils Erik Kuoljok, Bertil Haglund och John Utsi.
Insp feb 1966
ORT:141
Vargdebatt vid Jokkmokks marknad 1966 - nr 10 av 10 band ORT 132-141.
Allmänt om debatten, se fritext vid band ORT132.
På detta band finns debattörerna: Jovva Spiik.
I förväg inspelat inlägg, då Jovva Spiik låg inlagd på Bodens lasarett
och inte kunde närvara.
Insp feb 1966
ORT:142 - 145 registrerade som MATTISGÅRDEN:01-04
ORT:146
Hans Andersson berättar om livet på tundran i norra Canada.
ORT:147
Porsibor berättar.
Det här bandet fanns i bandarkivet. Är troligen insp 1956, då Hugo Jakobsson
samlade sina kusiner, bröderna Gotthard, Sigurd, Bertil och Helge Johansson i
Porsi till en pratstund om gamla tider. Jag har bara lyssnat här och var.
Innehåller berättelser om gamla tider, om deras föräldrars tragiska bakgrund.
ORT:148 - 152 registrerade som MATTISGÅRDEN:05-09
ORT:153
Samer på Kolahalvön - Inspelning av Hans Andersson.
ORT:154
Porjus kraftverk 50 år:
Detta är andra bandet av ett bordssamtal, som Höven arrangerade före det
egentliga jubileumsfirandet. Vi hade fått samman följande:
Valdemar Borgkvist, tidigare generaldi i Vattenfall och med under byggnadstiden.
Ca 90 år ganska stimmig.
Hjalmar Ullenius, kamrer och skrivare under bygget.
Hjalmar Nilsson, byggmästare
John Wennberg, 1:e maskinist
Magnus Nilsson, snickare
Evert Harnesk, f d dammvakt i Suorva. Mycket färgstark.
Tyvärr visade det sig att den gamle gen-dirren satte en väldig sordin på de övriga.
Kamreren Ullenius hukade sig defenitivt för överheten. De andra försökte berätta,
men när de talade om nöden och eländet, stoppade Borgkvist dem. Folket hade
inte alls så dåligt under byggnadstiden. Vattenfall ordnade ungkarlsbaracker åt
arbetarna men de envisades att ta dit fruarna. Dem kunde inte Vattenfall svara
för. Så de fick skylla sig själva, att de fick dåliga bostäder. Jag vet inte om det
finns med på bandet, men det var hans version av sanningen. Första hälften av
inspelningen finns på band nr ORT:056. Jag slutade inspelningen efter en timme.
Då var det också dags att gå till jubileumsfesten, som finns på band ORT:057.
Insp 19650821
ORT:155
Invigning av nya Kuolpavare renforskningsstation:
Detta är egentligen ett intressant band. Chef på nya stationen var agronom
Sven Persson, som främst sysslade med foderfrågor o dyl. Intressant samtal
om snöforskning. Det blir ganska humoristiskt, därför att Sven trasslar in sig
och kan inte hålla sig för skratt. Renveterinären Magnus Nordkvist medverkar
också och berättar främst om parasitbekämpning och andra veterinära
problem. Även om renforskningens ekonomiska problem.
I redigerat skick sänt i Norrbottens-kvarten troligen 1968.
ORT:156
En dag med renkonsulenten Magnus Nordkvist november 1969. Band 1 (3).
Tre originalband till ett program i Samenytt den 19691114 band nr SP:368.
Renkonsulenten veterinär Magnus Nordkvist intervjuas först i Stockholm
på veterinärmedicinska anstalten (band ORT:156-157) sedan i en renhage
i Malå, där man sysslar med kormbekämpning. Där samtalar Höven också
med renägare Bruno Stenberg.
ORT:157
En dag med renkonsulenten Magnus Nordkvist november 1969. Band 2 (3).
Tre originalband till ett program i Samenytt den 19691114 band nr SP:368.
Renkonsulenten veterinär Magnus Nordkvist intervjuas först i Stockholm
på veterinärmedicinska anstalten (band ORT:156-157) sedan i en renhage
i Malå, där man sysslar med kormbekämpning. Där samtalar Höven också
med renägare Bruno Stenberg.
ORT:158
En dag med renkonsulenten Magnus Nordkvist november 1969. Band 3 (3).
Tre originalband till ett program i Samenytt den 19691114 band nr SP:368.
Renkonsulenten veterinär Magnus Nordkvist intervjuas först i Stockholm
på veterinärmedicinska anstalten (band ORT:156-157) sedan i en renhage
i Malå, där man sysslar med kormbekämpning. Där samtalar Höven också
med renägare Bruno Stenberg.
ORT:159
Lulesamiska berättare.
Paulus Åstot berättar på lulesamiska om en vargjakt.
Maria Kielatis berättar om sin släkt m m och avslutar med en jojk.
Nils-Erik Spiik intervjuar
Insp 1967
ORT:160
Paulus Utsi berättar om sin diktning och om renskötseln förr och nu.
Inspelat i Murjek omkring 1968. Jag säjer på bandet att han snart
fyller 50år ..
Början av samtalet finns på band ORT:095
Färdigt program band P:066
ORT:161
Andreas Labba berättar.
Andreas Labba var en välkänd kulturpersonlighet. Här berättar han mycket
engagerat om sitt liv. Om fattigdom i gamla tider, om nöd och död och elände.
Detta är det fjärde bandet - de tidigare ORT:082-084
Utredigerat program finns under rubriken: Man måste kunna gråta också -
titeln är hämtad från de här banden, Andreas själv gör det konstaterandet.
Band nr P:119
Insp 19661129
ORT:162
Enok Sarri berättar. Band 1 (2).
Enok Sarri är en välkänd sameprofil. Väderobservatör och spåman i Nikkaluokta.
Nisse Höven med tekniker Erik Lidman var där 1965. Han var rolig att vara till-
sammans med, men mycket surrig. Materialet gick enligt min dåtida bedömning
inte att göra program av. Har inte lyssnat igenom det nu, men det kan vara värt att
spara av kulturhistoriska skäl.
ORT:163
Enok Sarri berättar. Band 2 (2).
Enok Sarri är en välkänd sameprofil. Väderobservatör och spåman i Nikkaluokta.
Nisse Höven med tekniker Erik Lidman var där 1965. Han var rolig att vara till-
-sammans med, men mycket surrig. Materialet gick enligt min dåtida bedömning
inte att göra program av. Har inte lyssnat igenom det nu, men det kan vara värt att
spara av kulturhistoriska skäl.
ORT:164
Janne Nordlund berättar för Nils-Erik Spiik om gamla tider, t ex om marknaderna
i Jokkmokk.
Insp dec 1965
ORT:165
Nils Antaris Gruvvisare berättar för Nils-Erik Spiik på samiska.
Insp 1965
ORT:166
Erik Axel Stenman berättar om gamla tider för David Hedkvist
Ger inte så mycket - Erik Axel alltför senil (90 år gammal)
Insp 1965
ORT:167
Jonas Blind berättar om tvångsförflyttningen från Karesuando. Han flyttade
först till Luokta-Mavas. Sedan fick han betestillstånd i Norge och nu (1964) tillhörde han Vilhelmina södra sameby. Anders Kuhmunen berättar om flyttning med tåg från Luokta-Mavas till
Vilhelmina södra.
Insp 19640304
ORT:168
Renskötsel i Skottland - Band till kåseri om Mikael Utsi.
Insp 1969
ORT:169
Janne Nordlund berättar för Nils-Erik Spiik:
Den här gången berättar Janne mest om Grönlandsfararna Pavva Lasse Tuorda
och Anders Rassa. Pavva Lasse hade enl Janne ett hemman, som han fått via
Nordenskiöldefter Grönlandsresan. Anders Rassa fick aldrig nånting och frös
ihjäl utfattig.
Janne var 80 år vid den här inspelningen.
Insp 19651213
ORT:170
Paulus Åstot samtalar på samiska med Nils-Erik Spiik.
ORT:171
Att vara renskötare i dag - Lars-Åke Spiik berättar.
ORT:172
Torbjörn Arnold intervjuar.
Han intervjuar först Johan Märak och Bo Lundmark om kyrkan, missionen
och samernas förkristna religion.
Dålig teknisk kvalitet, som gör första tredje delen oanvändbar.
Sedan samtal med Frans Teilus om skinnmarknaderna.
Insp 19800115
ORT:173
Maria och Edvard Ström berättar:
Edvard Ström, f 1884, och hans hustru Maria Ström, f 1882,
intervjuas i Kåbdalis av Torbjörn Arnold.
Insp maj 1980, de var då 97 resp 95 år fyllda!
Har inte lyssnat igenom banden, men de verkar bra, inte minst med hänsyn av
deras ålder. Har säkert enormt mycket att berätta!
Inledningen är emellertid förtjusande:
De berättar om hur de träffades och första intrycket av varandra.
ORT:174
Maria och Edvard Ström berättar:
Edvard Ström, f 1884, och hans hustru Maria Ström, f 1882,
intervjuas i Kåbdalis av Torbjörn Arnold.
Insp maj 1980, de var då 97 resp 95 år fyllda!
Har inte lyssnat igenom banden, men de verkar bra, inte minst med hänsyn av
deras ålder. Har säkert enormt mycket att berätta!
ORT:175
Nils-Erik Hansegård berättar om finska låneord i samiskan. Inspelning
för sameprogram. Insp 19590923 sänt 19600507.
Intressant föredrag. Berättar också om teorierna om samernas ursprung
och att de kanske bytt språk.
ORT:176
En skogs-exkursion 1976. Hans Andersson samtalar om skogsvård
och naturvård med jägmästarna Stig Nilsson och Gösta Svanberg
samt diverse andra skogsmänniskor.
ORT:177
Samisk mat och matlagning. Band 1.
Samtal på samiska mellan:
Sunna Tuolja
Niilas Tuolja
Elli Karin Pavval
Ella Rassa samt
Susanna Jannok och Karin Tuolja, samtalsledare
Insp 19831116
ORT:178
Samisk mat och matlagning. Band 2.
Samtal på samiska mellan:
Sunna Tuolja
Niilas Tuolja
Elli Karin Pavval
Ella Rassa samt
Susanna Jannok och Karin Tuolja, samtalsledare
Insp 19831116
ORT:179
Resa till Sameland - radioteater på tyska.
Obekant ursprung och innehåll.
Insp 1985
ORT:180
Johan Märak jojkar och berättar:
Originalband till Jokkmokks Museum jojkskivor. Jojkarna finns utkopierade
på band nr JO:073. Han berättar om jojkarna och de människor eller natur-
företeelser som skildras.
Insp 19650209
ORT:181
Pavva Kallok jojkar och berättar:
Originalband till Jokkmokks Museum jojkskivor. Jojkarna finns utkopierade
på band nr JO:073. Han berättar om jojkarna och de människor eller natur-
företeelser som skildras.
På bandet finns också samtal med Lars Ano Kuorak. Han var under många
år postförare längs Stora Lulevatten och vidare. Berättar i hiskeliga äventyr
på svaga vårisar. Men posten måste fram!
Insp 1965
ORT:182
Originalband till Jokkmokks Museum jojkskivor.
1. Mattias Kuoljok
2. Sigga Kuoljok
Båda jojkar och berättar.
Insp 1965
ORT:183
Vid jubileumsmarknaden 1955 hade Hövens sin första kontakt med Sveriges
Radio. Jokkmokk invaderades av radio och tv-folk. Några kom att bo hos oss däribland Håkan Unsgaard, som var uppe på den unga tevens första reportageresa. Man gjorde program om Erland Ström och hans samlingar. Jag hade köpt min första bandspelare, en mycket enkel Philips. En natt satt vi och surrade
och jag hade bandspelaren igång. Håkan berättade då om en rolig inspelnings-
resa under hans tid som radiochef i Sundsvall. Jag tycker den är värd att spara
till eftervärden. TV-filmen finns numera på videokasett på Ajtte. Vid inspelningen spelade jag
också in en 8-mm film, som jag överfört till video. En kopia finns i bandarkivet
i källaren.
ORT:184
På sin insp-resa möter Håkan Unsgaard i Kvikkjokk Lars Holmbom från
Njunes, En av de fyra originella bröderna. Lars berättar om deras växt-
fjärils- och ägg-samlande. Han är lite kritisk mot Håkans bristande kunskaper
i botanik. Till sist läser Lars en översättning av en kärleksjojk, som han
lärt sig av en same han mött på fjället. Allra sist jojkar han den också,
riktigt bra!
Håkan berättar mycket roligt om mödor under den här inspelningsresan
i en amatörinspelning som finns kopierad till band nr ORT:183
Insp 19520907
ORT:185
Bengt Edholm talar vid hopslagning av Pärlälvens och Görgeå revir.
Vid sammanslagningen av reviren höll chefen och jämästare Bengt Edholm
ett långt tal, där han ganska hårt kritiserade Domänverkets skogspolitik.
Han bad Nisse Höven spela in det för han ville efteråt veta vad han sagt.
Bengt Edholm var färgstark och hans framträdande gillades inte alls av
hans överordnade. Så småningom lämnade han - ganska frivilligt - reviret
och skogssidan. Blev istället chef för alla de stora nationalparkerna i
Jokkmokk. S

Kontroll

Skapad	2019-10-18 12:45:34
Senast ändrad	2019-10-18 12:45:34