Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[TIDNINGSKLIPP - JOKKMOKKS SOCKEN]

NORRBOTTENS MUSEUM

Grunddata

ReferenskodSE/BD003/NBM_1-1/Ö 3 BAG/[H0019]
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HQVDSzV4RQF75DMjyg297B
ExtraID[H0019]
Datering
1980 – 1982  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionNorrbottens museum

Innehåll

Allmän anmärkningJokkmokks socken 1980-1982.
NK 1982-11-20: ”P-A-N-G- laddad med 34 kilo sprängdeg störtade Akkatsbron.” Med en våldsam smäll och i ett moln av svart rök störtade Akkasbron samman på fredagen. ING 3 sprängde helt exemplariskt och precis efter instruktionsboken den 46 år gamla förbindelsen över Lilla Lule älv två kilometer norr om Jokkmokk.
NSD 1982-05-21: ”Bredare program vid festivalen.” Föreningen för musikfestival i Jokkmokk anordnar för fjärde året i rad festligheter under midsommar. Programmet blir i huvudsak lika som de tidigare åren, men med bredare utbud.
NK 1982-05-21: ”Square dance, hardingfelor och balalajkor i Jokkmokk.” Föreningen för musikfestival i Jokkmokk anordnar för fjärde året i rad festligheter under midsommar. Programmet blir i huvudsak lika som de tidigare åren, men med bredare utbud.
NK 1982-01-11: ”Tjäkovarats, alias Sitoädno alias Sitoälven. Sitoälven – nästa offer?” Insändare skriven av Edvin Nilsson, om Vattenfall och socialdemokraterna i Jokkmokk kommuns planer på att bygga ut Sitoälven.
NK 1981-11-25: ”Markstriden i Snesudden: Förloraren går vidare till hovrätten.” Ernst Berg, 77, som förlorade tvisten om den omstridda markbiten i Snesudden, enligt fastighetsdomstolen i Luleå, till Jokkmokks kommunalråd Karl-Axel Nilsson och hustrun Inez, har inte gett upp och tänker gå vidare med ärendet till hovrätten.
NSD 1982-11-20: ”Perfekt skott när bron föll…” Med en våldsam smäll och i ett moln av svart rök störtade Akkasbron samman på fredagen. ING 3 sprängde helt exemplariskt och precis efter instruktionsboken den 46 år gamla förbindelsen över Lilla Lule älv två kilometer norr om Jokkmokk.
NK 1982-11-18: ”På fredag smäller det – då sprängs bron i luften.” På fredag smäller det utanför Jokkmokk. Då har gamla Akkatsbron gjort sitt. Skickliga sprängare från Ing 3 började på onsdagen ladda med sprängdeg och sen är kommunen ett blickfång fattigare.
NSD 1982-09-28: ”Snart sprängs bron.” I början av november ska Akkatsbron utanför Jokkmokk sprängas, för nästan ett år senare ska en ny bro stå klar.
NSD 1982-02-03: ”Kulturnämnden i Jokkmokk.” Presenterar under marknadsdagarna en rad intressanta program i museet regi.
NSD 1982-02-02: ”Aili fick hedersuppdrag i hembygden: Visar besökare på marknaden hur rotslöjd går till.” Aili Johansson har haft många framgångar som slöjdare. Hon har fått både pris och stipendier. Men i vinter tycker hon sig ha fått en av sina finaste framgångar. Hon ska få sitt i Jokkmokks museum under marknaden och visa hur en rotslöjdare arbetar.
NK 1981-11-24: ”Jokkmokks centrumplan – en olycka.” Under måndagens kommunal-fullmäktiges sammanträde erkände kommunalrådet Karl-Axel Nilsson att Jokkmokks nya centrumplan är en olycka. Och han får medhåll av moderaten Rolf Ericsson, som även anser att Jokkmokksborna har blivit lurade på konfekten vid ett informationsmöte om planen.
PT 1981-11-23: ”- Stoppa det norska smältverket!” Jokkmokks kommun kräver i ett brev till regeringen att utsläppen från smältverket i Sulitjelma i Norge, 15 kilometer från den svenska gränsen, måste stoppas. Det brådskar, eftersom man i Norge redan i december avgör om driften vid smältverket ska fortsätta efter 1986.
NSD 1981-10-17: ”Midnattsolvägen nytt lockbete för turister.” Fyra kommuner i Norrbotten ska tillsammans marknadsföra Midnattsommarvägen. Det gör man bland annat genom att gå ut till länder som Västtyskland och Norge, man vill nå den turism som inte kommer till nordliga Sverige under högsäsongen. – Vi vill förlänga turistsäsongen vår och höst, säger kommunalrådet Karl Axel Nilsson, Jokkmokk.
NK 1981-10-17: ”Jägarliv – en bok om de verkliga storviltjägarna i fjällen.” Intresset för människor, djur och natur gjorde att Yngve Ryd, 29, och Gunnar Edholm, 25, intervjuade storviltjägare i Jokkmokk, för att sedan göra en bok på materialet. Frågan är bara om den kommit till om killarna inte varit arbetslösa, för det låg mycket arbete bakom projektet men desto mindre pengar. De fick 10.000 kronor från Kempefonden och 5.000 kronor från Längmanska kulturfonden i arbetsstipendier.
NK 1981-10-17: ”Jaktliv.” Sven Larsson, 79 år, är en av de intervjuade stortviltjägarna som Yngve Ryd och Gunnar Edholm berättar om i deras bok om de verkliga storviltjägarna i fjällen.
PT 1981-10-05: ”Fynd i Jokkmokk av volfram och molybden.” Höga halter av volfram och molybden har hittats i Tjåmotisområdet i Jokkmokks kommun. Det rapporterar nämnden för statens gruvegendom (NSG) till regeringen.
PT 1981-10-05: ”Nytt fjällmuseum inrättas i Jokkmokk.” Sveriges nya fjällmuseum med samiskt centrum skall placeras i Jokkmokk. Det föreslog länsstyrelsen i Norrbotten regering på fredagen.
NSD 1981-10-02: ”Fjällmuseum färdigt 1985.” Ett planerat fjällmuseum kostnadsberäknat till 28 miljoner kronor och förlagt till Jokkmokk, kan komma att stå färdigt först någon gång mellan åren 1984-85. I dag presenteras utredningen för länsstyrelsen i Luleå. I går var det kommuninvånarna i Jokkmokk som fick ta del av det stora projektet.
NSD 1981-10-02: ”Fjällmuseet kostar 30 miljoner kronor.” Redan till veckan skickar länsstyrelsen i Norrbotten in en framställning till regeringen om att ett fjällmuseum ska inrättas i Jokkmokk. Den notan kommer att kosta minst 30 miljoner kr. Man räknar nämligen med att ett hundraprocentigt statsbidrag. För driften kommer 2,7 miljoner från Vattenfall. Det är kostnaderna för turistvattnet i Stora Sjöfallet som ska flyta in i museets bidrag.
NK 1981-10-03: ”Fjällmuseet tar form.” Nu gå länsstyrelsen i Norrbotten till regeringen med förslaget om ett fjällmuseum i Jokkmokk, och hoppas att 30 miljonersprojektet ska bli en av de tunga bitarna i regeringens Norrbottenspakte till våren. Driften tänker länsstyrelsen klara genom att stoppa turistappningarna i Stora Sjöfallet och för över 2,7 miljoner till fjällmuseet istället.
NSD 1981-10-01: ”Har LKAB lagt kalkbrytningen på hyllan?” Ska Norvikjaurprojektet – brytningen av kalk och framställning av filler – läggas på hyllan? Eller kommer något annat gruvbolag att ta över från LKAB? Det är nu snart två år sedan NSD kunde avslöja att LKAB hade planer på att bryta kalk i Norvikjaur och förädla den till filler som används i pappersbruk. Då lovade man från LKAB besked i december 1979. Men sedan dess har det inte hänt någoting. På Jokkmokks kommun är man nu orolig att projektet ska rinna ut i sanden.
NSD 1981-10-01: ”Här ska Jokkmokks framtid byggas.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson står på den nyuppförda jättesandplanen i Jokkmokks industriområde, som ska komma att rymma kommunens två första industrihus.
NK 1981-09-30: ”Rikskampanj för fjällskogar.” En kampanj som saknar motstycke för att rädda de svenska fjällskogarna har startats i Jokkmokk. Jokkmokkskretsen av Svenska Naturskyddsföreningen tänker i höst rejält ruska om i etablissemanget. Makthavare runt om i landet ända in i regeringskretsen kan räkna med att bli påminda om månghundraåriga skogars betydelse i många avseenden. 15.000 vykort med plats för sex namnteckningar på varje kort ska spridas till 33 adressater som är allt från kommunstyrelser, skogsbolag, miljövårdande instanser till representanter för samtliga partier.
NK 1981-09-30: ”Hoppsan! Nu går det bra för gamla Jokkmokk!” Det går bra nu för Jokkmokk, det berättar Ivar Ögren, chef för arbetsförmedlingen i kommunen.
NK 1981-09-30: ”Claes Rensfeldt om 30-miljonerssatsningen: - Fjällmuseet fantastisk idé.” Nu är det klart att det är Jokkmokk som får nästa svenska riksmuseum, något som Claes Rensfeldt tycker är en jättebra idé.
NK 1981-09-22: ”Stiftelser tar över i Jokkmokk.” Nu ska Jokkmokks Industrier samt dess fritidsanläggningar föras in i stiftelser. Det är ett förslag i motionsform som kommer från den socialdemokratiske fullmäktigegruppen.
NSD 1981-09-24: ”Jokkmokks kommun: Fjällanläggningarna kunde drivas bättre.” – STF bör kvarstå som huvudman för fjällanläggningarna. Den slutsatsen gör den statliga arbetsgrupp som 1979 tillsattes för att se över vissa ekonomiska frågor som rör fjällanläggningarna och planeringsprocessen vid utbyggnaden av dessa anläggningar. – De skäl som talar för staten bedöms väga mycket tungt, anser arbetsgruppen. Men den vill ändå inte ta över STF:s anläggningar.
NSD 1981-09-24: ”Förlängd säsong önskemål.” De bofasta i Kvikkjokk blir allt färre för varje säsong, hoppet är turismen. Men för att det ska lyckas, måste turistsäsongen bli längre än de tio veckorna som STF fjällstation håller öppet.
NSD 1981-09-26: ”Skivan som ska klara skivan!” I början av november startar en ny epok i Jokkmokks träindustrihistoria. Då kommer den första svensktillverkade fiberskivan ut från fd Sarek Board, numera Masonite AB. På Masonite är man full av optimism. Ska det bli tredje gången gillt?
NSD 1981-07-24: ”Klartecken för nya industrihus.” Jokkmokks kommun fick på torsdagen klartecken för ett av de två industrihus som planeras i Jokkmokk.
NSD 1981-04-28: ”Ja till nytt storhotell.” Tog Jokkmokks kommunfullmäktige första steget mot ett nytt storhotell när man på måndagen beslöt att köpta in AB Svenssons järnhandel med tillhörande markområde? I det område där järnhandeln – som drivs av Anders Lundström Vuollerim – har man i ett utkast till centrumplan placerat ett nytt storhotell. Moderaterna gick emot köpet.
FV. 1981-10-29--11-04: ”I Murjek - den röda byn säger man: ”Vi är inte bortskämda här i Murjek. Men vi ger inte upp. Murjek ska inte dö.”.” I Murjek är man van att kämpa och kämpat har man gjort för att behålla byns skola, som idag har tretton elever i klass ett till klass fem. De är byns framtid och är medvetna om svårigheterna att få jobb, så länge skolan finns kvar finns det hopp i Murjek – den röda byn.
FV. 1981-10-29--11-04: ”LKAB ”drar på” i Ranstad.” Undersökningarna av de svenska urantillgångarna fortsätter oavbrutet. Nyligen har en ansökan om att fortsätta under-sökningarna av uranskiffrarna i Västergötland och Närke lämnats in av Ranstads Skifferaktiebolag – där LKAB är delägare.
FV. 1981-10-29--11-04: ”Högskolan packar Gränges kappsäck.” Högskolan i Luleå och det privata gruvbolaget Gränges International Mining, förkortat GIM, ska till våren tillsammans utbilda utländska tekniker. Biståndsorganet SIDA betalar och Gränges ser utbildningen som en god ”affärsidé”, ett sätt att sälja ”kunnande”. Lennart Ekman på Gränges berättar.
NSD 1981-02-04: ”Han bröt hästskon med tänderna.” Erik Linde berättar några av sina marknadsminnen från Jokkmokk, bl.a. om hans första 1908, och han själv var sex år gammal.
NB 1981-02-19: ”De samlas då och då för att väva vadmal, sticka vantar, göra dockor och tygtryck…” Eva-Stina Sandling, från Porsi, är en av medlemmarna i Jokkmokks Förenade Handkraft, berättar om hur det hela startade.
NK 1981-02-09: ”Sol (men ingen ballong) över marknadsbesökare.” Totalt under de tre marknadsdagarna har cirka 25.000 människor besökt Jokkmokk, som är något av ett rekord.
NK 1981-02-06: ”Bra start för marknaden. Karuseller går – Toppenväder och full fart från start!” Det blev en bra start för den 376:e vintermarknaden i Jokkmokk, med bara 13 grader kallt, en blek vintersol och massa glada människor.
NK 1981-02-06: ”Alla är de riddare och ladies.” Nästa år firar den danska gruppresan till Jokkmokk 25 år. Resledaren Jörgen Anker Jensen berättar att de tänker planera något extra inför nästa års resa.
NFL 1981-02-04: ”Kulturnämnden i Jokkmokk.” Annons om marknadsprogrammet under årets vintermarknad.
NK 1981-02-04: ”Han nobbade kronans säkra kaka och blev sin egen.” Gustav Sandberg, 52, Jokkmokk, har idag en tryggare existens som egen företagare i hemslöjdsbranschen, än för tio år sedan. Då sade han nämligen upp sig, efter 12 års anställning hos Vattenfall, som armerare på kraftverksbyggen. Just nu är han aktuell på den årliga vintermarknaden, men det är inte bara där han är välkänt namn, utan även på de flesta marknader i Norrland.
NK 1981-02-02: ”Marknadsbesökare i Jokkmokk. Ett härdat släkte…” På fredagen var det åter dags för årets vintermarknad i Jokkmokk, - 25 grader kallt, marknadsbesökarna är ett beprövat släkte.
NSD 1981-01-31: ”Jokkmokk vintermarknad.” Annons inför årets vintermarknad.
NSD 1981-07-07: ”Sveriges egen transsibiriska järnvägslinje.” På lördag passerar historiens första charterresa på Inlandsbanan Jokkmokk. Det är tidningen Land som vill göra Inlandsbanan till Sveriges motsvarighet till Transsibiriska järnväg. Därför har man chartrat en rälsbuss och åker delen Mora – Gällivare under en vecka.
NSD 1980-03-19: ”Nu har tiden och grönskan läkt såren i Auvakkojaure. Vattnet bröt igenom isen! Byn räddades.” Erik Andersson, Jokkmokk, avslutar här sin artikelserie för NSD om dammkatastrofen i Auvakkojaure, då en flodvåg var nära att ödelägga Jokkmokksbyn Högträsk. Tillsammans med ett ögonvittne från katastrofen Nina Svanberg i Högträsk, besöker han också 47 år efteråt de områden för där flodvågen gick fram. Fortfarande vittnar vita skelett av väldiga tallar samt jättestora stenblock på upp till 20 ton om flodvågens styrka.
NSD 1980-06-06: ”Avslutning med tårta och tårar. När barnen tog slut dog den lilla skolan…” I dag är skolavslutning. I tre norrbottensbyar är det definitivt – nästa termin är byn utan skola. NSD var med när man festade av Holmträsk skola i Snesudden, södra Jokkmokks kommun. Med tårta och tårar av vemod hade elever, föräldrar, skolpersonal och bybor samlats till en sista skolmåltid.
NK 1982-12-10: ”Jokkmokk får fjällmuseum.” Nu är det helt klart att Jokkmokk får sitt fjällmuseum. Intressenter är staten, landstinget, Jokkmokks kommun och ett par sameorganisationer.
PT 1982-12-97: ”Jokkmokks-kyrka renoveras.” Församlingen i Jokkmokk har av AMS fått närmare 1,5 miljoner kronor för att restaurera kyrkan i Jokkmokk, som kommer att starta i januari, nästa år och avslutas tio månader senare.
NK 1982-12-06: ”Jokkmokks kyrka restaureras 1983.” Församlingen i Jokkmokk har av AMS fått närmare 1,5 miljoner kronor för att restaurera kyrkan i Jokkmokk, som kommer att starta i januari, nästa år och avslutas tio månader senare.
NK 1982-04-20: ”Folket som ska sköta våra fjäll på plats.” En av byggstenarna för att göra Jokkmokk till ett fjällcentrum sattes på plats på måndagen. Då inrättades det fjällråd som tillsammans med en fjällenhet ska svara för den övergripande och direkta skötseln av fjällområdet i Norrbotten.
NK 1982-10-19: ”Jokkmokks nya skola ger alla elever jobb!”– Det här är ett viktigt bidrag till utbildningsarbetet i Norrbotten. Den här linjen följer våra strävanden att prioritera yrkesinriktad utbildning. Det framhöll skolöverstyrelsens generaldirektör Lennart Orehag i Jokkmokk på torsdagen.
DN 1982-10-02: ”Bror Ejdemo död. Starkt engagerad inom lappväsendet.” En notis om byråchefen vid länsstyrelsen i Luleå Bror Ejedemo har avlidit 63 år gammal.
NK 1982-08-30: ”20.000 kom till marknaden i Jokkmokk.” Årets höstmarknad i Jokkmokk blev succé, under tre dagar kom nästan 20. 000 besökare, det berättar marknadsgeneralen hos Jokkmokks Skidklubb, Jan-Ove Jönsson.
NK 1982-08-26: ”Marknadsdags igen.” När sommaren är över och hösten annalkas, då är det åter dags för höstmarknaden i Jokkmokk. Arrangörer är som vanligt Jokkmokks skidklubb, kommunen och Kuriren, som tillsammans livar upp samhället. Förra året kom det 15.000 besökare under de tre marknadsdagarna och det förväntas komma lika många i år med.
NK 1982-08-28: ”Serri ny oas för naturfolk.” Till vederkvickelse för alla naturälskare har ett nytt naturreservat skapats norr om Jokkmokk. Det heter Serri, har samma namn som samebyn i området och ligger i Slakkaområdet insprängt mellan Stora och Lilla Lule älv. Det kanske är fel att säga att Serri naturreservat är ”nytt”. Länsstyrelsen avsatte det redan den 6 februari 1970, men det är först i sommar det blivit tillgängligt för en bredare allmänhet genom de omfattande utbyggnader som gjorts i reservatet.
NSD 1982-08-26: ”En rosa dröm i stället för det gröna råttboet.” Västra skolan i Jokkmokk har byggts om, borta är det gamla tvåvåningshuset, som även kallades för det gröna råttboet. Istället möttes eleverna av en rosafärgad enplansbyggnad med egna ingångar för två klasser, dessutom har lågstadiet och mellanstadiet fått var sin skolgård.
NSD 1982-08-06: ”Flaggorna i topp när Brita Maria fyller 100.” I dag hissas alla flaggor i Kåbdalis, då Brita Maria fyller 100 år.
NK 1982-07-02: ”Eva Thomell Hur är läget?” NSD tar pulsen på Eva Thomell, initiativtagare, inför de kommande Linné-dagarna i Kvikkjokk den 5-6 juli.
NSD 1982-06-29: ”Hantverk i grupp.” Just nu ställer fyra kvinnor ut sina verk i Jokkmokk, de berättar att det är början till ett hantverkskooperativ, som kallar sig för Jokkmokks förenade handkraft.
NSD 1982-06-29: ”Festivalen kommer tillbaka.” Musikfestivalen i Jokkmokk kommer att fortsätta även nästa år, det kom festivalarrangörerna fram till under mötet på söndagskvällen.
NSD 1982-06-16: ”Branden krävde att dödsoffer.” En man omkom vid den brand som utbröt i Jokkmokks centrum sent på måndagskvällen.
NK 1982-06-16: ”Omkom i brand.” En person innebrändes när ett av Jokkmokks karakteriska kulturhus eldhärjades natten mot tisdagen.
NSD 1982-05-18: ”Nybyggarmuseum efter Fjällmuséet?” Jokkmokks hembygdsförening tycker att kommunen behöver ett nybyggarmuseum och föreslår därmed att de ska ta sig an ansvaret för att projektera och bygga just ett sådant museum.
NK 1983-02-05: ”Skarorna tinar fram.” Solen sken över årets vintermarknad i Jokkmokk på fredagen. Det var en mycket fin vinterdag, dock något kall, minus 20 grader, vilket inte är skärskilt kallt för tåliga nordbor och folk strömmade faktiskt till i något större skara än på torsdagen.
NSD 1982-06-12: ”Meningarna är delade om ströängsområdena.” Ströängsfrågan som skulle avgjorts i domstol kommer inte att bli av. Styrelsen för Jokkmokks Sockenallmänning led ett nederlag vid dess vårstämma i Jokkmokk. Enligt delägarna ska ärendet omedelbart återkallas. Många av delägarna ansåg att stämman handlat helt fel. Frågan gäller om det är staten eller fastighetsägarna som är ägare till ströängarna.
NK 1982-06-02: ”Eleverna gick in i historien.” Eleverna i klass 5 C, mellanstadiet i Jokkmokk har fått en annorlunda historieundervisning, de bytte tråkiga historielektioner i klassrummet mot friluftandet på en hembygdsgård.
NSD 1982-05-13: ”Midnattsolsvägen samarbetesprojekt.” – Äntligen, blev kommentaren från läraren Åke Snellman, när han kunde konstatera att nio kommuner mellan Piteå och Nordkap gått samman i ”Samarbetsorganet för Midnattsolsvägen”.
NSD 1982-03-20: ”Här var det klippt för Åslings skötebarn.” När industriministern Nils G. Åsling invigde Masonite Fiberträs nya anläggning i Jokkmokk, under fredagen fick han både beröm och applåder av kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1982-03-20: ”Fiberträfabrik ger 40 nya jobb.” När industriministern Nils G. Åsling invigde Masonite Fiberträs nya anläggning i Jokkmokk, under fredagen fick han både beröm och applåder av kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1932-03-13: ”Tonfilm i Jokkmokk.” Nu har äntligen Jokkmokk fått ljudfilm, biograf direktör Axel Åkerlund installerade i dagarna ljudapparaten i sin biograflokal. Alla som besökte premiären, då filmen ”Den leende löjtnanten” visades, var mycket glada över den lyckade återinvigningen av både tal och musik.
NB 1982-03-04-10: ”Lars Pirak, Jokkmokk: Industriföreningen är oerhört viktig!” Konstnären och hantverkaren Lars Pirak, Jokkmokk, är ordförande i den nybildande föreningen Jokkmokks Industriförening, som nyligen bildades i kommunen, berättar att han är mycket glad åt industriföreningen och att den är mycket viktig för samhället.
NK 1982-02-22: ”Inga pengar till utsmyckning.” Jokkmokk är en av få kommuner i länet, som inte har några pengar undansatta för konstnärliga utsmyckningar av offentliga byggnader, som först och främst gäller nybyggnationer.
FV. 1982-02-11-- 17: ””Här finns en tradition av samarbete”.” Folkviljan är i Porsi, hos Eva-Stina Sandling och Gunnar Fogelvik, och pratar om livet i glesbygden och dess framtid.
FV. 1982-02-11--17: ”Dál’vadis i Jokkmokk. En saga – om verklighet.” Med sitt snöspel Vinterdrömmar har den samiska teatergruppen Dál’vadis ytterligare tänjt ut gränsen för vad som går under begreppet teater. Diskussionerna i pauserna i tältkåtorna ger åskådarna fler infallsvinklar och sätter ännu mer fart på tankarna än ”bara” själva spelet.
NFL 1982-02-11: ”Fjällmuseum i Jokkmokk?” Varken kammarkollegiet eller naturvårdsverket har några invändningar mot ett svenskt fjällmuseum i Jokkmokk. En förutsättning är dock att de inblandande kommunerna kan enas om hur ”sjöfallpengarna” skall användas.
NSD 1982-06-12: ”NSD hallåar…” Claes Markusson, ekonomichef, Jokkmokks kommun, med andledning av att Vattenfall skattar 75 miljoner till Jokkmokks kommun.
NK 1982-01-02: ”Hur är Läget?” … Ivar Ögren, arbetsförmedlingens chef i Jokkmokk. Han får det kämpigt att nästa år skaffa jobb åt alla som friställs hos Vattenfall vid Luleälven.
NB 1982-02-1--17: ”Marknaden i Jokkmokk: Strålande skådespel och hederliga knallar. Strålande skådespel i snön om samernas liv.” Det var en magnifik upplevelse som den samiska teatergruppen Dál’vadis bjöd på, ute på isen på Talvatissjön i Jokkmokk under marknadsdagarna. May-Doris Rimpi som tillsammans med Harriet Nordlund har skrivit teaterpjäsen ”Vinterdrömmar”, berättar att de vill få människor att fundera över frågor som: Hur ser det samiska samhället ut idag? Vad händer med människan när man ersätter hennes kultur med någon annan? Vad är det som säger att det moderna samhället är högre stående än ”primitiva kulturer”?
NB 1982-02-11--17: ”Ove är marknadsbiten: Han återupplivade traditionen med Matarengi marknad.” Ove Rönnbäck är en marknadsbiten man från Övertorneå. För sjunde året i rad tog ledigt från sitt lärarjobb för att kunna ställa sig i sin brors fiskstånd på marknaden i Jokkmokk. – Folkmyllret och de hederliga marknadsknallarna fascinerar mig, säger Ove.
NSD 1982-02-15: ”Tack för missen, Stenmark! Då kom folket till marknaden.” Stenmark i TV – då fruktade marknadsledningen i Kiruna det värsta. Men världsmästaren föll ur redan i första åket och strax därefter började folket strömma till runt marknadsstånden!
PT 1982-02-09: ”Ingen marknad utan musik och dans.” Musiken och då kanske framför allt folkmusiken spelar avsevärd roll under de tre intensiva marknadsdagarna. Grupp efter grupp avlöser varandra och hundratals, ja tusentals människor lever med i dans och med handklappningar. Musiken - inte bara folkmusiken – är en del av marknader modell Jokkmokk och en del som man med alla medel vill behålla.
PT 1982-02-09: ””Jag brinner av hunger…”.” Helan Jokkmokks samhälle ställer upp med matservering under marknaden, ingen ska behöva gå hungrig. Till och med brandkåren ställer upp under årets vintermarknad.
NK 1982-02-06: ”Sprakande utställning av Jokkmokkskonstnärerna.” Om man gillar konst- och hantverk är Jokkmokks marknad den rätta platsen att besöka, för där finns det många utställningar av olika slag. Allt från målningar, till slöjd och keramik för att nämna några exempel. Det är Jokkmokkskonstnärerna som ställer ut och de är en liten grupp på fyra personer som bor eller har sina rötter i Jokkmokk, även på somrarna håller de igång och ser till att konsten når ut till turisterna.
NK 1982-01-28: ”Jokkmokks Vintermarknad. Den 4-5-6 februari 377:e årgången.” En notis om årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1982-02-05: ”Värmen” bäddar för rekordträngsel.” Jokkmokks vintermarknad är vad vädret gör den till. Det kan bli rekorderlig succé i år för när man drog upp rullgardinen i går morse höll kvicksilvret på att bestämma sig för om det skulle vara en grad varmt eller lika mycket kyla. Det är ju toppen!
NK 1982-02-05: ”20:e resa för Aksel.” Danske Aksel Willadsen, Köpenhamn fick en rejäl pulka, eller kalla det akkja för sina 20 år på Jokkmokks marknad. Hans stora problem just nu: att få tingesten transporterad till Danmark.
NK 1982-02-05: ”Sprakande spel på sjön.” Det var en riskapel chansning som Harriet Nordlund och Maj-Doris Rimpi gav sig in på, när de skev snöspelet ”Vinterdrömmar”. Ett skådespel som utspelade sig ute på Talvatissjöns is under Jokkmokks marknad.
NFL 1982-02-03: “Jokkmokks marknad för 377: gången.” Nu är det åter dags för Jokkmokks marknad, för 377:e året i rad.
NSD 1982-02-05: ”Ernst trogen marknadsgäst sedan 1892!” Ernst Westerlund, 95, är inte särskilt inponerad över den moderna marknaden, han saknar skinnhandeln. Och han vet vad han pratar om, för han var fem år gammal när han besökte Jokkmokks marknad för första gången, året då var 1892.
NSD 1982-02-05: ”Snöspel som skildrar den samiska historien.” Recension av teaterpjäsen ”Vinterdrömmar”.
NSD 1982-02-05: ”Lättare följa samernas historia.” ”Den långa vandringen” heter den permenenta utställningen på Jokkmokks museum som nu är klar.
NSD 1982-02-05: ”Han åker i en dansk ack-ja…” Danske Aksel Willadsen, Nödebo, som är skadechef vid ett av Danmarks försäkringsbolag, fick en riktig ackja för sina 20 år på Jokkmokks marknad.
NSD 1982-02-04: ”Pigors slarv med elden ödelade marknadsplatsen.” Jokkmokks marknad har traditioner från tidigt 1600-tal. I denna artikel i NSD, berättar länsmuseichefen Kjell Lundholm, bl.a. om branden som ödelagde Jokkmokks marknadsplats 1751, inför årets Jokkmokks marknad.
NSD 1982-02-03: ”Tradition, romantik och jakt efter miljö…” Nu är det dags igen! Jokkmokks marknad inträffar för 377:e gången. Jokkmokksbornas tidräkning går in på ett nytt år. Orten går i väntan – väntan på den stora invasionen av turister och framför allt av utflugna före detta Jokkmokksbor.
NSD 1982-02-03: ”Unikt pris till alla som vinner.” Rolf Pettersson, 35 år, är en av dem som arbetar för att genomföra en etapp i O-ringen – 5-dagarstävling i orientering. En av etapperna är Polcirkeletappen, som arrangeras i Vuollerim. För agremanget står Jokkmokk och Vuollerim SK. Förberedelserna har pågått i över ett år, Rolf Pettersson som har haft hand om PR och information, har även tillsammans med Lars Pirak och Åhmans Tenn, varit med och tagit fram ett unikt pris för just deras etapp; ett tennfat med teckning av Lars Pirak, som kommer att ges till alla klassegrare.
NSD 1982-02-03: ”Lapphunds invasion!” På lördag blir det invasion av lapphundar i Jokkmokk. 65 renrasiga hundar och ett okänt antal renvallarhundar kommer då att möta upp till utställning.
NSD 1982-02-03: ””Användbar till allt”.” Lapphunduppfödare Kajsa Holmqvist i Jokkmokk är uppfödd med lapphundar och berättar att rasen är användbar till det mesta.
NSD 1982-02-03: ””Vinterdrömmar” på dammens is.” Under årets Jokkmokks marknad kommer den samiska teatergruppen Dál’vadis att bjuda på snöspelet ”Dalvinieko”, som betyder vinterdrömmar på svenska, ute på Talvatisdammens is.
FV. 1982-01-28: ”- Vi vill se historien med samernas ögon.” Jokkmokks museum är muséet som tagit ställning. En halv miljon besök har gjorts där sedan 70-talets början. Många diskussioner har förts bland skärmar, koltar och ackjor när exempelvis Vattenfalls folk guidats runt. – Vi vill se på historien genom samernas ögon, säger Hans Andersson, stridsbar chef museichef som nu sagt upp sig från sin tjänst.
NK 1982-01-26: Ingen riktig titel. En liten notis angående ledig tjänst som museiintendent vid Jokkmokks museum.
NSD 1982-01-14: ”Fru Groth i Quickjok.” Stig Carlsson skriver om Carl von Linné som trodde på den gudomliga vedergällningen (Nemesis divina), som han även skrev ner. I den kan man bl.a. läsa om pastorskan Groth i Quickjok och 1700-talskändisar, som i Linnés ögon var både högfärdiga och uppblåsta.
NK 1982-01-12: ”Klart för strid om Jaurekaska.” Vattenfall har nu till Vattendomstolen i Luleå lämnat in sin ansökan om att få bygga ut Jaurekaska i Stora Lule vatten. Projektet ska sysselsätta 35 man i knappt fyra år och byggnadsarbetena beräknas starta våren 1984.
NK 1982-01-02: ”Vi lever i ett bra samhälle.” Rune Fredriksson skriver vinterbrev från Jokkmokk.
NK 1981-11-11: ”Jokkmokks kommun köper tio fastigheter.” En stor fastighetsaffär mellan stiftelsen Jokkmokkshus och kommunen är i det närmaste klar efter ett beslut i kommun-styrelsen. Stiftelsen köper 10 fastigheter i centrala Jokkmokk för 786.500 kronor. I sin tur ska dock kommunen av stiftelsen förvärva fastigheten prästbodet 1:44 för 470.000 kronor. Den totala köpsumman för stiftelsens del blir därmed 316.500 kronor.
NSD 1981-12-15: ”Kulturnämnden attackerar kommunens personalpolitik.” Kulturnämnden i Jokkmokk vill att kommunstyrelsen ska ompröva kommunens personalpolitik, angående kommunens policy att man endast i undantagsfall får tjänstledigt, trots att lönen uteblir om man är ledig.
FV. 1981-10-29--11-04: ”Spånplattan som ska ta död på fördomarna.” Roger Fjellström, som är fackets (träindustriarbetarförbundets) man i Mazonit Fiberträ AB:s styrelse i Jokkmokk, berättar att det känns lite nervöst, men att de tror stenhårt på produktionen av den nya spånfiberplattan, som kommer att påbörjas i slutet av den här månaden.
NK 1981-12-10: ”Regeringens sparande drabbar rika kommuner hårt. Jokkmokk tappas på 17 milj kr 1993.” Regeringen skall spara 12 miljarder. Till det ska kommuner och landsting bidra med tre miljarder. Budgetminister Rolf Wirthén meddelade på onsdagen att staten kommer att dra in en procent av kommunernas skatteunderlag.
NK 1982-02-08: ”Rekordmarknad? – minst 25.000 besökte Jokkmokk.” Publiktrycket var enormt sista marknadsdagen i Jokkmokk. Gamla förståsigpåare gör gällande att det aldrig någonsin varit så mycket folk i Jokkmokk.
NK 1982-02-06: ”Så kan du göra stora upptäckter.” Folk som bara cirkulerar bland salustånden på Jokkmokks marknad har inte till fullo upptäckt denna säregna vinterhändelse. Om ni har lite upptäckarlust så gör lite vidare svängar och upplevelserna blir fler. Hembygdsgården är en liten fin oas. I församlingshemmet sjuder det av aktiviteter. Svenska mästaren i trollmålning finns i Östra skolan. Det händer sevärda ting i samernas folkhögskola och bibliotek, och Katiumgården är belamrad med konst.
NSD 1982-02-08: ”25.000 markandsbesökare.” Drygt 25 0000 besökare intog Jokkmokk under de tre marknadsdagarna, dock slog det inte rekordåret 1979, för då kom 30 000 besökare. Det var inte bara det gamla vanliga att se, utan det bjöds även på samisk teater och en hundutställning med lapphundar, bruks- och draghundar.
NSD 1982-02-08: ”Polisen saknade extrapersonal.” Trots att polisen i Jokkmokk var underbemannad under årets vintermarknad, ger de besökarna ett gott betyg.
NSD 1982-02-06: ”Falska sedlar på marknaden.” Falska hundralappar är i omlopp i Jokkmokk. En försäljare blev på torsdagskvällen lurad. En yngling kom fram till försäljarens stånd och bad att få handla. Han lämnade fram en hopvikt hundrakronorssedel. Senare på kvällen, när försäljaren skulle räkna sin dagskassa, upptäckte han den falska sedeln.
NSD 1982-02-06: ”Det finns många sätt att sälja…” Karl Olsson från Karatsudden, väster om Jokkmokk, tycker att det går bra att sälja sina knivar på Jokkmokks marknad.
NSD 1982-02-06: ”Varnar för falsk sameslöjd.” NSD frågar slöjdläraren Elsa Aira, på samernas folkhögskola, hur man ska kunna veta om det riktig sameslöja man har köpt?
NSD 1982-02-06: ”Trångt i hela samhället.” Det var trångt på årets vintermarknad i Jokkmokk och trängseln var stor i hela samhället.
PT 1982-02-08: ”Jokkmokksmarknad för 377:e gången och än rullar Ingas korvvang.” Det är inget tvivel om att ”Korv-Inga” Eriksson är en av Jokkmokks markands mest färgstarka profiler, för hon har sålt korv under femtiofem vintermarknader i rad i Jokkmokk, men i år den 377:e marknaden kanske blir hennes sista.
NSD 1981-12-15: ”NSD hallåar…” Hans Andersson, Jokkmokk, känd kulturarbetare och chef för Jokkmokks museum som den 1 mars slutar på museet efter 12 år.
NK 1981-12-04: ”Hans Andersson lämnar muséet.” Intendenten Hans Andersson vid Jokkmokks museum har sagt upp sig och kommer att sluta i början av mars. Han berättar att han vill ägna sig åt sin konst och författarskap i fortsättningen.
NSD 1981-12-04: ”Tjäkovarats kan bli ett nytt Alta!” Vattenfall lämnade in under onsdagen en utredning om en utbyggnad av kraftverket i Sitoälven vid Tjäkovarats, till regeringen. Något som Jokkmokkskretsen av Svenska naturskyddsföreningen och Jokkmokks miljögrupp, sätter sig emot, då de redan har skickat ett brev till politikerna i vilket man protesterar mot en utbyggnad av kraftverket.
NK 1981-12-03: ”Vill bygga ut i känsligt område. Regeringen har fått utredning om Tjäkovarats.” Vattenfall lämnade i går till regeringen sin utredning om en utbyggnad av Tjäkovarats kraftstation i Sitoälven i Lilla Lule älvs sjösystem. Om tillstångsproceduren inte fördröjs kan byggandet starta 1985 och vara klart 1990. 350 personer får arbete i nästan fem år. Därefter kommer ett 10-tal varaktiga arbetstillfällen i den driftgrupp som från Jokkmokk skall sköta stationen.
NFL 1981-12-02: ”Länsstyrelsen vill profilera Jokkmokk som samiskt center.” Länsstyrelsen i Norrbotten har i ett brev till regeringen begärt att ett fjällmuseum inrättas i Jokkmokk. Den främsta orsaken till ett sådant museum är att tillföra Jokkmokk ny sysselsättning, för att minska det ensidiga behovet av Vattenfall – vilken också minskar sin verksamhet i kommunen.
NSD 1981-12-02: ”Korgfärgningskurs löste klappfrågan.” De sex kvinnorna var mycket nöjda, efter de varit med i en korgfärgningskurs, arrangerad av ABF, i Vaikijaur.
NSD 1981-11-26: ””Doktorn” fann fler skulder… Sarek Wood i konkurs!” Sarek Wood har gått i konkurs. En i bokföringen dold skuld sätter punkt för historien om Sarekkoncernen. Det anses inte någon risk för att Jokkmokk ska förlora någon och de anställda bli utan arbete.
NK 1981-11-21: ”Kris hos Sarek. Betalningarna har inställts – ”doktor” är inkallad.” Jan Lundmark, Stockholm, ”professionell” företagsdoktor, har övertagit VD-stolen i Sarek Wood, Jokkmokk och skall försöka rädda företaget från konkurs.
NSD 1981-11-21: ””Företagsdoktorn” tar vid när Sarek Wood inställer betalningar.” Frågorna är många, då alla åttio anställda arbetare vid Sarek Wood som just har fått veta att deras företag har ställt in deras löner. Jan Lundmark, Stockholm, ”professionell” företagsdoktor, har övertagit VD-stolen i Sarek Wood, Jokkmokk och ska försöka rädda företaget från konkurs.
NK 1981-11-21: ”Nordens första MDF-fabrik starta i Jokkmokk.” Nordens första fabrik för tillverkning av MDF-board, så kallade fiberträ, står nu klar. Det är Mansonite Fiberträ AB, som nu kört igång tillverkningslinjen, vid sin MDF-fabrik i Jokkmokk.
NK 1981-11-04: ”Teaterförening i medvind.” Det går bra nu för Jokkmokks teaterförening, som bildades för att väcka teaterintresset i samhället och få dit bra teaterföreställningar. De hade ett bra verksamhetsår, vilket konstaterades under deras årsmöte som de hade nyligen.
NSD 1981-10-24: ”Han har stavat sig igenom fjällvärlden…” Året var 1937, när nitton åriga Bengt Edholm besökte Jokkmokks nationalparker för första gången, tillsamman med kamraten, Åke Fritofsson. Nu fyrtiofyra år senare, kunde han aldrig tro att han en dag skulle komma att bli chef för alltihop.
NK 1981-10-30: ”Möt Mr vildmark. Kungen bär och Silvia diskar. I hans värld är alla jämlikar.” Över de fyra nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet och Muddus har jägarmästare Bengt Edholm basat över sedan 1959. Den 1 november pensioneras han från domänverket. Under de här åren har han guidat regeringschefer och många andra höjdare i detta sitt rike.
NSD 1982-10-20: ”Pensionärernas framtid i Jokkmokk ska undersökas.” Nu ska pensionärerna i Jokkmokk – och andra intresserade – få chansen att tala om hur de vill ha det med boende, service med mera i framtiden.
NK 1982-07-06: ”Han visade nya sidor av blomkungen. Linné drog fulla hus första Kvikkjokksdagen.” Tillsammans med mästerfotografen Edvin Nilsson, har Gustaf Sandberg, förre chefen vid Abisko naturvetenskapliga station, skrivit en bok om fjällvärldens växtlighet. Något som han berättade under Linné-dagarna i Kvikkjokk, där han var en av föredragshållarna.
NK 1982-07-07: ”Radioproducent Boris Ersson huvudtalare i Kvikkjokk. Skriver roman om Linnés vägvisare.” I går berättade radiomannen och författaren Boris Ersson, som var en av föredragshållarna under Linné-dagarna i Kvikkjokk, om sina djupgående Linnéforskningar, att han har hunnit med att göra en radioserie, men även att han ska skriva en roman om Linné och de människor han möte under sin upptäcksfärd i Lappland.
NSD 1982-07-03: ”Klart för Linnédagarna.” Nu är programmet klart till Linnédagarna i Kvikkjokk, som kommer att äga rum på måndag och tisdag. Det kommer att bli två intensiva dagar med många intressanta föredragshållare.
NSD 1982-07-06: ”Linné får egna dagar.” Eva Thomell, en av initiativtagarna bakom Linnédagarna i Kvikkjokk, anser att det är vår uppgift att visa vad Kvikkjokk står för idag, eftersom att Linné gjorde det på hans tid. Nu har hennes dröm blivit verklighet, då den första av två Linnédagar tog sin början igår, måndag.
NB 1982-07-08--14: ”Succé för Linnédagarna i Kvikkjokk.” Eva Thomell, en av initiativtagarna bakom Linnédagarna i Kvikkjokk, kan pusta ut. Premiären på måndagen och tisdagen blev mycket lyckade och tanken på att göra Linnédagarna återkommande kan komma att förverkligas.
NK 1982-02-04: ”Marknaden ett måste på 20-talet. Långa resorna avsträckte inte.” Elin Ruthström Widman från Boden, berättar i denna artikel vad Jokkmokks marknad betydde förr i tiden.
NSD 1981-02-04: ”Drev in skatt på marknaden.” Torsten Gustasson, f.d. polischef född och uppvuxen i Jokkmokk, berättar att i början när han arbetade som polis i Jokkmokk, var poliserna också skattindrivare.
NSD 1981-10-20: ”Torgmötet – valupptakt i Jokkmokk.” Under lördagen hölls det torgmöte i Jokkmokk, som också kunde ses som valupptakt inför det kommande valet nästa år.
NSD 1981-10-10: ”Fjällenheten tar fast form.” Nu börjar formerna för den nya Fjällenheten i Jokkmokk ta fast form. I dagarna går Naturvårdsverket ut med en annons om en avdelningsdirektör. I mars ska denne finnas på plats i Jokkmokk och då sammanträder för första gången också det nya Fjällrådet.
DN 1981-10-02: ”Nya fjällmuseet placeras i Jokkmokk.” Länsstyrelsens styrelse i Norrbotten kommer idag, fredag att föreslå regeringen vid ett sammanträde att Sveriges nya fjällmuseum med samiskt centrum ska placeras i Jokkmokk! Detta enligt uppgifter som Dagens nyheter har luskat fram.
NSD 1981-09-15: ”Jokkmokk vid sekelskiftet: Säsongen 40 dagar för skogshuggarna.” Hur livet gestaltade sig i Jokkmokk från 1870 fram till 1920-talet framgår med intressant tydlighet av en uppsats i ekonomisk historia föredragen inom ramen för Luleälvsprojektet och publicerad i den senaste symposieskriften. Författaren Dan Bäcklund, Nils-Gustaf Lundgren och Hans-Urban Strand är samtliga forskare och verksamma vid Umeå universitet.
NSD 1981-09-25: ”Jokkmokk får industristiftelse.” Jokkmokk bör inrätta en kommunal industristiftelse. Det anser kommunstyrelsen som i går måndag tillstrykte en motion från socialdemokraterna.
NK 1981-09-19: ”Kärvare tider för Sarek Wood – men inga nya varsel är aktuella.” Sarek Wood i Jokkmokk har i likhet med större delen av industrierna i branschen drabbats av det kärva konjunkturläget. Läget för företaget om inte kritiskt så dock en aning prekärt. Man måste man sannolikt ut på lånemarknaden för att få ihop två miljoner som nästan omedelbart behövs för driften. Reserverna är tömda i företaget, fyra anställda har varslats om uppsägning. Dotterbolaget Bygg är på väg att läggas ned.
NSD 1981-09-18: ”Hälsocentral i Jokkmokk.” Under torsdagen gav regeringen klartecken till en ny företagshälsocentral i Jokkmokk.
NSD 1981-09-16: ”Jokkmokk får en ny unik skola.” En ny unik utbildning presenterades när Norrbottens syokonsulenter samlades till konferens i Jokkmokk. Konferensen gäller samverkan skola – näringsliv med speciell inriktning på ortens näringsliv. Därför var det logiskt att Vattenfall och Jokkmokks gymnasieskola kunde presentera en ny utbildning – en eldriftsteknisk linje som satsar på vattenkraft.
NSD 1981-09-16: ”Skolfakta.” Lite fakta om Jokkmokks nya gymnasielinje, eldriftsteknisk gren med vattenkraftteknisk profilering.
NK 1981-09-16:”100 fasta arbeten skapas i Jokkmokk.” 100 tillfälliga årsarbeten, lika många fasta jobb och investeringar på 100 miljoner. Det är vad Vattenfalls projekt ”Jobb till Jokkmokk” håller på att skapa. Projektet redovisades på tisdagen i Jokkmokk av kraftverksdirektör Uno Kihlström, Luleå, i sammanband med SYO-dagen om maskinistutbildningen i samhället.
NK 1981-09-16:”Sammarbete ger unik utbildning.” – Det här räddar gymnasieskolan i Jokkmokk, anser länsskolinspektör Stig Johansson, Luleå. – Utbildningen har samma betydelse för Jokkmokk som Högskolan i Luleå, påstår kraftdirektör Uno Kihlström, Luleå. – Ett sätt att nå ett differentierat näringsliv och få en infrastruktur i samhället, menar kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1981-09-03: ”Rapport om ”Jokkmokks-projektet” fortsatt malmprospektering.” Det blir en fortsättning på det stora projektet med mineralprospektering i Jokkmokks kommun. En tidigare hemlighetstämplad rapport om ”Jokkmokks-projektet” presenterades idag i Jokkmokk. Den utmynnar i att Nämnden för Statens Gruvegendomar (NSG) presenterar en treårsplan för det fortsatta prospekteringsarbetet. Det har hittills pågått i två år och resulterat i ytterst intressant fynd.
NB 1981-09-03: ”Högintressanta kopparfynd i Piteå, Jokkmokk och Kiruna.” Från den senaste granskningen av insända stenprover kan vi rapportera om ytterligare fynd som ser väldigt intressanta ut. Det säger Britt Perdalh i Norrlandsfonden och lovar att återkomma i mitten på september med en summering av 1981 års mineraljakt.
NFL 1981-09-01: ”Fynd i mineraljakten: Molybdenglans i Arjeplog och koppar i Jokkmokk och Piteå.” Från den senaste granskningen av insända stenprover kan vi rapportera om ytterligare fynd som ser väldigt intressanta ut. Det säger Britt Perdalh i Norrlandsfonden och lovar att återkomma i mitten på september med en summering av 1981 års mineraljakt.
NK 1981-08-31: ”Succé för Jokkmokksmarknad.”Väderprofeterna i Norrköping till trots – det blev tre alldeles glänsande dagar för Jokkmokks höstmarknad. Det är bara att ge sig och konstatera att skidklubben, kommunen och Kuriren kunde notera en ny succé.
NK 1981-08-31: ”- Marknadskorruption och pengar under bordet.” Hos Jegges Choklad AB i Korpilombolo känner sig innehavaren Per Larsson lite snett behandlad av arrangörerna för Jokkmokks höstmarknad. Företaget säljer cocosbollar, men nekades att vara med i marknaden.
NK 1981-01-29: ”Full fart på höstmarknaden i Jokkmokk.” Strålande väder, glada artister och en till synes köphungrig publik. Kan en marknad få en bättre avstamp? Mot en höstblå himmel svepte attackplanen in över Jokkmokk och satte utropstecken för ett arrangemang som sannolikt kommit för att stanna.
NSD 1981-08-27: ”Ingvar Carlsson: Planmässighet hindrar slagsmål.” – När krubban är tom då bits hästarna. Ingvar Carlsson och den socialdemokratiska krisgruppen fortsatte i går sin rundtur genom Norrbotten med att tillbringa en heldag i Jokkmokk. Liknelsen med krubban tog Ingvar Carlsson upp på NSD:s fråga om det inte fanns risk för att de olika norrbottens-kommunerna skulle börja slåss inbördes.
NSD 1981-05-08: ”Stenindustri i Jokkmokk?” Ska Jokkmokks kommun börja exportera byggnadssten till Västtyskland? Det hoppas Nils Bertil Svensson på Norrlandsfonden.
NSD 1981-05-27: ” Nytt i norr. Häggen blommar.” Liten notis om att häggen blommar ovanligt tidigt i år.
NSD 1981-05-27: ”Häggen blommar.” Liten notis om att häggen blommar ovanligt tidigt i år.
NK 1981-05-27: ”Nu blommar häggen – i Jokkmokk.” Notis om att häggen blommar ovanligt tidigt i år, i Jokkmokk.
NB 1981 – Sommar: ”Blomstergården som är utan like. Paradiset i Storbacken.” Vid Storbacken en mil söder om Polcirkeln, har Jokkmokk sitt paradis. Men kommunen vet inte om det, för blomstergården finns inte omnämnd i någon turistbroschyr eller information. Trots det hittar tusentals människor varje sommar till det blomstrande Per Albin-torpet. Mannen bakom verket heter Ruben Storbjörk. Han är 68 år gammal och pensionerad från Norrbottens kraftverk. År 1974 köpte han den nedlagda och buskbeväxta fastigheten av Jokkmokks kommun. Tillsammans med makan Birgit började han ett anläggningsarbete som i dag är en sevärdhet.
NB 1981 – Sommar: ”Ruben Storbjörk: - Flit är mitt nöje.” Lite bakgrundshistoria om Ruben Storbjörk.
NSD 1981-05-08: ”Kulturstipendium till dragspelare.” Dragspelaren Börje Zettervall har fått Jokkmokks kulturstipendium för 1981. – Det känns väldigt bra. Jag har aldrig trott att jag skulle få ett stipendium, säger stipendiaten när NSD ringer upp för att gratulera.
NK 1981-04-28: ”Senaste nytt från Jokkmokk kommun. Fullmäktige satte sprätt på 20 miljoner.” Jokkmokks kommunfäder etablerade stora pengakarusellen när man hade fullmäktige på måndagen. De satte sprätt på nästan fem miljoner på 20 minuter. Det mesta förstås bidrag ur regleringsfonderna, men ändå.
Land 1981-04-24: ”Jokkmokk.” Turistinformation om Jokkmokk inför den kommande säsongen.
Land 1981-04-24: ”Gällivare.” Turistinformation om Gällivare inför den kommande säsongen.
NSD 1981-04-05: ”- Bedrägeri inte nämna Jokkmokk. Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson kritisk mot riksdagens yttalande om Vattenfalls jättevinster.” Vilken tavla! Fem norrbottniska riksdagsmän tycker till om hur Vattenfalls jättevinster från Luleälven i Jokkmokks kommun ska användas och ingen av dom nämner Jokkmokk med ett ord. – Kusligt, tycker kommunalrådet Karl-Axel Nilsson. – Man är som korpar som hackar i sig vår kommun, anser observanta jokkmokksbor som ringt kommunalrådet.
NSD 1981-04-05: ”Kraftverkens tio i topp.” Lista på kraftverkens tio i topp.
NB 1981-03-26: ”Jokkmokk.” Två små tidningsnotiser om vad som händer i Jokkmokk och i Norrbotten.
NB 1981-03-12: ”Ur Jokkmokks nya centrumplan: Nytt storhotell till Jokkmokk? Jokkmokks nya fasad. I Jokkmokks nya centrumplan: Nytt Storhotell.” Centralorten Jokkmokk är ett modernt samhälle, som ska bli ännu mera attraktivt. En ny centrumplan håller på att form och den ska vara klar i att tas i bruk, redan i december. Ett storhotell i Jokkmokk diskuteras i samband med centrumplanen, som är tänkt att rymma bl.a. hundra sängar och konferenslokaler. Jokkmokk ska även få ett fjällmuseum i nära anslutning till det nuvarande museet.
NB. 1981-03-12: ”Kjell på anrika Hotell Engelmark: Nytt hotell till vilket pris?” – Visst kan det finnas behov av ett storhotell i Jokkmokk, men till vilket pris? Undrar Kjell Selberg på anrika och kulturhistoriska Hotell Engelmark.
NK 1981-02-07: ”Minns 60 marknader – 37 som polisman.” Torsten Gustasson, f.d. polisinspektör i Jokkmokk, har upplevt ett 60-tal marknader, varav 37 som polisman, minns 1944, året som Jokkmokk skulle torrläggas! Vilket resulterade i att langningen av sprit ökade istället.
FV. 1981-03-19--25: ”SGU slängs ut från Jokkmokk. 40-tal mister jobbet.” – SGU springgrabb åt gruvbolagen. Det här är en av många kritiska kommentarer till Mineralpolitiska utredningen som presenterades förra våren. En utredning som redan innan den slutbehandlas i riksdagen verkar tillämpas i utflyttningskommunen Jokkmokk. Resultaten från två års geologiska arbeten utförda av SGU kan nämligen komma att lämnas över till något gruvbolag. Detta innebär också att ett 40-tal Jokkmokksbor bli utan jobb.
FV. 1981-03-19--25: ”Gruvbolagen roffar åt sig godbitarna.” – Vi har inget fått veta så vi utgår från att vi blir uppsagda. Det säger Roland Boman, en av de 40 Jokkmokksbor, som snart i två arbetat med det så kallade Jokkmoksprojektet. Arbetsgivaren, SGU, vet ingeting om vad som ska hända. Facket, Gruvs avdelning 91, har inget att komma med. Kommunledningen säger sig inte veta någonting.
FV. 1981-03-19--25: ”Folkviljan ger bakgrunden.” 1974 tillsattes den Mineralpolitiska utredningen (MPU). Dess huvuduppgift blev att se över Sveriges framtida försörjning med mineralråvaror. Den fick också uppgift att överväga om det är motiverat med en ändring av den svenska mineralpolitiken.
FV. 1981-03-19--25: ”SCA om otillåten utplacering av skogsgötsel: - Det skita du skita i!” Under Jokkmokks gnistrande snötäcke ligger tusen ton giftigt skogsgötsel och väntar på sommarens helikopterfärder. Utan tillstånd har SCA lagt ut det i tusenkilos säckar på 12 platser i kommunen. Två månade innan hälsovårdsnämnden fick ta ställning till uppläggningen var den redan utförd. – Det ska du skita i, svarar skogsfaktor Folke Wågman när Folkviljan ber om en kommentar.
NFL 1980-10-10: ”Dödgrävarvisorna ackompanjeras av verkligheten… Jokkmokk – vår rikaste kommunbalanserar på konkursens brant.” Elström till miljonbelopp exporteras varje år från 11 kraftverk inom Jokkmokks kommun. Men det är i stort sett endast ören som stannar kvar i kommunen. Och med pengarna försvinner även jobben. – Staten måste ta sitt arbets-givaransvar, skriver kommunalrådet Karl-Axel Nilsson (s) som trots alla problem och bekymmer tror på en överlevnad.
NFL 1980-10-10: ” Färre och färre elever.” Skolchefen i Jokkmokk, Adolf Olofsson, har all anledning att vara bekymrad. Eleverna blir färre och färre. – Vi kan inte tvinga dem att stanna här när det inte finns arbete. Det är inte vår utan politikernas uppgift att skaffa arbete åt folk.
NFL 1980-10-10: ”Minst 610 personer arbetslösa.” Minst 610 personer saknar arbete i Jokkmokk. I vinter kan det komma att bli fler. Samtidigt ökar utflyttningen från kommunen.
NB 1981-02-05: ”Fler och fler utlänningar på Jokkmokks marknad.” I dag börjar en riktig folkfest, det är nämligen åter dags för vintermarknaden i Jokkmokk, den 376:e i ordningen. Vädret lär enligt prognoserna blir mycket mildare än i fjol, då temperaturen för det mesta höll sig under 30 grader. Vilket enligt marknadsarrangörerna kan resultera i publikrekord, då man räknar med drygt 20.000 marknadsbesökare, under de tre marknadsdagarna som kommer att vara fullspäckade med många kulturella och kyrkliga arrangemang.
NSD 1981-02-04: ”Jokkmokksrevy om att vara ung.” Ett trettiotal elever ska på torsdags-kvällen under Jokkmokks marknad, spela upp en egenskriven pjäs, i Östra skolan.
NSD 1981-02-04: ”Första taxibilen.” Bilden föreställer Bernhard Enbom, ägaren till Jokkmokks första tillstånd för yrkesmässig trafik.
NK 1981-01-30: ”Omstridda utbyggnader förbereds.” Nu förbereder Vattenfall två mycket kontroversiella älvutbyggnader i fjällen i Jokkmokk och Gällivare kommuner. I mars lämnar verket in en ansökan till vattendomstolen om att få bygga ut Jaurekaska i Stora Luleälv, sex mil väster om Porjus. Vid årsskiftet kommer den utredning som regeringen beställt om Tjäkovarats kraftstation i Sitoälven.
NK 1981-01-30: ”Isvarning!” Nu planeras ett kraftutbyggande i Jaurekaska som allvarligt kommer att försvåra samfärdseln på sjön Langas. Men redan i dag är problemen stora. Jägarmästare Bengt Edholm, Jokkmokk, som inspekterat Langas, varnar nu alla skoteråkare för den skoterled som finns mellan Kebnats och Saltoluokta. – De senaste dagarnas värme i par med vattenframsläpp från Vietas har gjort att stora vakar bildats, säger Bengt Edholm. Han har satt ut en skylt vid passagen, där det står: -Varning! Isens bärighet garanteras ej. Den markerande leden kan vara livsfarlig. Strömförhållandena kan snabbt förändra issituationen.
NSD 1981-01-23: ”Får mer pengar.” Länsstyrelsen i Norrbotten får ytterligare 150 000 kronor i bidrag av staten för att fortsätta utredningen om ett fjällmuseum i Jokkmokk.
NK 1980-12-02: ”30 jobb till Jokkmokk.” 30 nya jobb ligger som i en liten ask för Jokkmokk om ett par år. Då flyttas fjällnära aktiviteter till kommunen. Det rör sig om ett fjällmuseum och en fjällenhet som ska ha hand om översyn och skötsel av nationalparkerna.
PT 1980-08-19: ”Höstmarknad i Jokkmokk.” Kommunen har satsat 10.000 kronor på att arrangera den första höstmarknaden i Jokkmokk, som kommer att äga rum de tre sista dagarna i augusti.
NK 1980-08-30: ”Höstmarknad med Jokke. Karl IX:s order uppfylld efter 378 år… Höstmarknad i Jokkmokk.” Jokkmokks första höstmarknad gick av stapeln idag och det var en mycket lyckad tillställning.
NK 1980-08-28: ”Nu ska Jokkmokk få höstmarknad.” Höstmarknad i Jokkmokk! Det ska bli tradition i framtiden om Jokkmokks skidklubb får som den vill. Avstampet görs nu i helgen med ett arrangemang som i mångt och mycket liknar den populära vintermarknaden. Jokkmokk är översållat med salustånd, det blir dans i parken och på gatan, utställare kommer, folkmusikanter spelar och Jokkmokks-Jokke gör ett av sina få framträdanden i det samhälle som gett honom hans artistnamn.
NK 1980-08-09: ”Jokkmokks höstmarknad.” Annons inför Jokkmokks första höstmarknad.
NK 1980-08-22: ”Konst till Kaitumgården.” När Jokkmokks åldringscentra Kaitumgården hade dåligt med pengar till utsmyckning av lokalerna, ryckte samhällets Lions Club in och tog pengar ur sin egen kassa för att köpa konstverk åt åldringshemmet.
NSD 1980-08-22: ”Sarek Board i konkurs.” Jokkmokksföretaget Sarek Board begärs i dag i konkurs. Företaget som tillverkar spånplattor har länge haft svårigheter och sattes i slutet av juni, strax före semestrarna, i likvidation.
NK 1980-08-23: ”Sarek Board går i konkurs – 40 jobb hotas.” Spånskivefabriken Sarek Board i Jokkmokk begärdes på fredagen i konkurs av likvidatorerna Bengt Ove Jonsson och advokat Lennart J Haara, Luleå. Företaget som i många år gått dåligt begärdes i juni i likvidation och ett 40-tal anställda varslades om uppsägning.
NK 1980-08-09: ”Yttrande till Länsprogram 80: - Slå vakt om sågverksindustrins möjligheter anser Jokkmokks kommun.” Permanenta SGU:s prospekteringslaboratorium i Jokkmokk. Bygg vägen från Ritsem in i Norge. Möjligheterna att etablera ett aluminiumsmältverk eller ferrokiselverk bör undersökas. Ett gemensamt kraftbolag med Vattenfall och Jokkmokks kommun som intressenter bör bildas och bli ett pilotprojekt. Det är några av de önskemål som Jokkmokks kommun för fram i sitt yttrande över underlaget till Länsprogram 80.
NFL 1980-06-19: ”Rena rara Jokkmokk.” Informationsblad om Jokkmokks kommun.
NK 1980-06-07: ”Jokkmokks sockenallmänning slumpar bort Sarek Board.” Jokkmokks sockenallmänning som var med om att bygga upp spånskivefabriken Sarek Board i Jokkmokk släpper nu helt plötsligt alla sina intressen i förtaget. Allmänningen äger 80 procent av aktierna i Sarek Board och till en summa av 1,6 miljoner.
NK 1980-06-06: ”Jokkmokk får höstmarknad.” Som ett direkt plagiat av den populära vintermarknaden ska Jokkmokk nu också få en höstmarknad. Man sparkar igång 29 augusti dagen efter kung Carl Gustaf på sin eriksgata besökt samhället.
NK 1980-05-29: ”Nya aggregatet i Porjus. Störst i landet.” 600 ton väger hon. Ingeborg det nya aggregatet i Porjus kraftstation som rullade igång igår.
NK 1980-05-29: ”Porjus störst tack vare Ingeborg!” Nu är Porjus Luleälvens största kraftverk. På onsdagen hade man dopkalas efter att ha kört i gång Porjus G 12 eller Ingeborg som aggregatet döptes till.
NSD 1980-05-28: ”Glädjande bokslut i Jokkmokk.” Jokkmokks kommun har ökat sin likviditet med nära tre miljoner kronor. Det framgår av det bokslut som kommunstyrelsen godkände på måndagen.
NSD 1980-04-18: ”Söndagstankning retar kyrkoherden. Macken där du ”tankar” sprit på söndag. ”Folk frestas till langning” säger kyrkoherden i byn.” Vid Bert Ögrens bensinmack i Vuollerim kan du ”tanka” sprit på söndagarna – fullt lagligt! Bensinmacken fungerar nämligen som Vuollerims utlämningsställe åt Systembolaget. Men nu har byns kyrkoherde Anders Lundgren retat sig på hanteringen: - Folk frestas att sälja vidare på söndagarna, säger kyrkoherden i en protestskrivelse till sociala centralnämnden i Jokkmokk.
NK 1980-04-16: ”Ungdomar söks av SCA i Jokkmokk för skogsbekämpning.” Är det riktigt att använda 16-åringar för skogsbekämpning med olika preparat? SCA är just nu på jakt efter ungdomar som kan utföra så kallad ficking av björk och asp. Jokkmokks miljögrupp slår i dagarna till bolagen att sätta in ungdomar i den här hanteringen. Skogsarbetarförbundet är kritiskt.
NK 1980-04-16: ”Fickning förbjuds?” – Sannolikt får vi också ett förbud mot fickning av asp och björk i sommar. Det säger chefen för SCA i Luleå-regionen, jägarmästare Gösta Svanberg, Luleå.
NK 1980-04-17: ”Tillåt kemisk lövbekämpning.” Riksdagsman Per Petersson i Gäddvik (m) föreslår att man ska tillåta kemisk lövbekämpning i Lappland, så att inte löven tar över barren.
NK 1980-04-15: ”Klart för en ny musikfest.” Eftersom fjolårets midsommararrangemang blev en sådan succé, så kommer det även i sommar att bli en musikfestival i Jokkmokk.
NFL 1980-03-25: ”Invigning för Jokkmokks vårdcentral. 5 läkare saknas.” På lördag invigs den nya vårdcentralen i Jokkmokk. Patienter finns det gott om men det saknas tandläkare. Problemet har avhjälpts tack vare fem vikarier.
NB 1980-03-20: ”Ulrik Mukka, Kvarngården: - Socialvården får ragga hit människorna! Ulrik Mukka, Kvarngården till socialvården i Jokkmokk: - Ragga hit de hjälpbehövande!” Ulrik Mukka, föreståndare på Kvarngården, tycker att socialvården i Jokkmokk måste göra något för att få hit människorna som är i behov av vård till behandlingshemmet, nu när många jokkmokksbor har en negativ inställning till Kvarngårds-projektet och vill att verksamheten läggs ner.
NB 1980-03-20: ”Kvarngården ska hjälpa människor till sunt liv bland annat genom dans- och motionstvång.” Behandlingshemmet Kvarngården finns inrymt i en vanlig villa mitt i ett villaområde. Hemmet har åtta platser, och vistelsetiden för alla som kommer hit är minst sex månader. Verksamheten på Kvarngården bygger på grundsynen att människan har ansvar för sig själv och att hon är en produkt av sin sociala miljö. – Vi tar emot alla slags problematiker. Människor med alkoholproblem, narkomaner, hemmafruar som har städmani, människor med nervösa besvär…, säger föreståndaren för Kvarngården, Ulrik Mukka. Människorna som kommer hit får också lära sig ta ansvar för sig själv i allt. De gör naturligtvis själv alla rent vardagliga sysslor. Laga mat, städar, tvättar kläder, bakar… Men sedan bedriver man också studier, lär sig dansa, motionerar… Kvarngården har danstvång och motionstvång!!!
NFL 1980-03-31: ”De vill bo kvar i sin hembygd.” Det är svårt att vara ung i Norrbotten, för det finns inga jobb, men det finns hopp. Ungdomar som vill bo kvar och kämpar för sin hembygd, två av dessa ungdomar är Inger Viklund och Lillemor Ruuth, från Jokkmokk och de vill inte flytta.
NFL 1980-03-27: ”Gammeldans i Jokkmokk.” Gammeldansens vänner (GDV) anordnar i Jokkmokk, dans en gång i månaden, vilket är särskilt populärt bland den äldre befolkningen.
NSD 1980-03-22: ”Jokkmokk ska räddas – med hjälp av turismen.” Jokkmokk ska räddas – genom att kommunens byggs ut till ett stort fjäll- och turistcentrum.
NSD 1980-03-22: ”Så ska räddningen gå till.” Lägg rennäringens administrativa centrum i Jokkmokk, mot att som nu ha det i Jönköping. Det är ett av de många förslag som projekt-gruppen lägger fram för att rädda rennäringen.
NK 1980-03-15: ”Nådatid för Jokkmokk?” Nu radar frågetecknen upp sig kring den fortsatta utbyggnaden om vattenkraften i Luleälv. Ska Vattenfallepoken vara slut 1984 eller 1989. I år färdigställs Porjus och Harsprångets kraftstationer och det är stora byggen som man i dag inte ser någon ersättning för.
NSD 1980-03-14: ”När Auvakkojaure dammen brast 1929. 20 miljoner kubikmeter hotade ödelägga hel by.” Erik Andersson bilden nedan, ABF- ombudsman i Jokkmokk, har som folkutbildningsorganisatör i många studiecirklar kommit att intressera sig för hembygden. ”Gräv där du står” var och är ännu parollen för många amatörers forskarmöda landet runt. Erik hade länge intresserat sig för en dammkatastrof i Auvakkojaure 1929, då 20 miljoner kubikmeter vatten var nära att utplåna byn Högträsk, då en dammbyggnad brast. I denna och ett par följande artiklar för NSD skildrar han flodvågen efter olyckan i text och fotografier av de spår som ännu återstår av vattnets härjningar. NSD:s Åke Åkerlund, också jokkmokksbo, svarar för teckningarna.
NSD 1980-03-17: ”Odlarmöda räddade byn. Nyodling tog hand om jätteflodvågen.” Erik Andersson, Jokkmokk, fortsätter här sig sin skildring av översvämningskatastrofen som var nära att dränka Högträsk 1929. Anderssons berättelse kommer kanske småningom i bokform tillsammans med andra berättelser om människor och händelser i hemkommunen. Teckningen är gjord av NSD:s Åke Åkerlund.
NK 1980-03-11: ”Messaure: - Ja till aggregat tre.” Nu är det klart med ytterligare en kraftutbyggnad i Luleälven. Regeringen har gett vattenfall tillstånd att sätta i gång jobben med ett tredje aggregat i Messaure kraftstation. Som mest får 90 personer anställning vid bygget.
PT 1980-03-01: ”Jokkmokk bör bli nationalparkcentrum.” Svenska jägarförbundets tidning Svensk Jakt vill att Jokkmokk ska bli ett centrum för nationalparker.
NK 1980-02-21: ”Känslofyllt om ekologi.” – Känslan måste också vara ett argument i den pågående kärnkrafts- och miljödebatten. Detta tycker de elever som går på Jokkmokks folkhögskolas ekolinje. I en explosiv och chockerande utställning visar de bland annat på konsekvenserna av ett högteknologiskt samhälle med en hårdbevakning av människan. – Vi har tillåtligt oss att göra et utställning, som bygger på känsla, inlevelse och personligt engagemang och inte bara på torr fakta och statistik, säger Thomas Öberg som är lärare i ekologi på Jokkmokks folkhögskola.
NK 1980-02-12: ”Delade meningar om vad som ska bli Jokkmokks räddning.” Jokkmokks kommunstyrelse har nu slagit fast den redovisning av projekt som ska tillställas länsrapport 80. Det är ett digert aktstycke där kommunen tar fram en lång rad projekt som förhoppningsvis ska rädda Jokkmokk på längre sikt. Men det råder delande meningar om vissa satsningar, kommunstyrelseledamoten Rolf Ericsson (m) har till exempel själv utarbetat ett förslag till länsrapport 80 och det avviker på flera punkter från vad kommunden officiellt vill ha sagt.
NK 1980-02-12: ”Beslutet om byggstopp rivs upp.” I augusti förra året stoppade kommunfullmäktige i Jokkmokk byggandet av 16 lägenheter på kvarteret Ängen i Jokkmokk. Det är området i anslutning till Liggahusen i samhället.
NSD 1980-02-11: ”Rekord för marknadskort. ”Korv-Inga” fick sin belöning – och tackade genom att bjuda på – korv.” Inga Eriksson, Jokkmokk, populärt kallas för ”Korv-Inga” fick på lördagen ta emot den utmärkelse som fritidsnämnden utlovat. Hon tackade med att bjuda fritidsnämndens ordförande Inge Nilsson på en festmåltid, bestående av varm korv!
NSD 1980-02-11: ”Jokkmokks kärnkraftmotståndare säger nej till älvutbyggnad.” Nej – sidan i Jokkmokk säger inte bara nej till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Man kräver också ett fortsatt stopp för den planerande utbyggnaden av vattenkraften i Sitojaure och Tjäkovarats.
NSD 1980-02-11: ”25 000 – trots kylan!” Trots kylan – 35 grader på lördag kom cirka 25 000 besökare till den 375 jubileumsmarknaden.
NK 1980-02-11: ”Inga blev belönad. Inga blev uppvaktad.” 73-åriga Inga Eriksson populärt kallad ”Korv Inga” fick ett halssmycke i gåva av kommunen för att hon har varit med om att hela 51 marknader dra sin korvlåda genom samhället. Utmärkningen överlämnades av fritids-nämndens ordförande Inge Nilsson.
NK 1980-02-11: ”Succé i Jokkmokk under marknaden trots kylan.” Trots den stränga kylan i Jokkmokk under marknadsdagarna kom det mycket folk till samhället. Arrangörerna nämner en besökarsiffra på 25.000 personer under tre dagar. Mest var det förstås på lördagen då trängseln var stor. På morgonen var det 35° kallt i samhället men så småningom kröp kvicksilvret upp till 28° för att senare på kvällen parkera vid 31°.
PT 1980-02-11 : ””Korvgumman blev belönad”. ” ”Korv-Inga”, Inga Eriksson, 73 år i Jokkmokk fick under helgen motta en minnessak av Jokkmokks kommun. Anledningen är att hon under 53 år har sålt varm korv på vintermarknaden. ”Korv-Inga” har genom sin personlighet bidragit till marknadsföringen av Jokkmokks kommun, heter det bl a i fritidsnämndens motervering.
NK 1980-02-09: ”Andra marknadsdagen. Dans mot kylan.” Det finns fler beprövade sätt att värma sig på Jokkmokks marknad som i år ser ut att bli en av de kallare på många år. Ett mycket populärt sätt att hålla värmen är att dansa, till exempel på Folkets hus där det är packat varje kväll.
NK 1980-02-09: ”Åkarbrasor värmekällor på kylslagen marknad!” Det är en åkarbrasornas marknad i Jokkmokk. Kvicksilvret hade på fredagsmorgonen trillat nedåt 30 grader. Luften var alldeles grön, ångan stod tät kring munnarna på folk. Man är så påbyltad med kläder att man knappt känner igen varandra. Det är bara nästippen som sticker fram hos många. Kylan hade lagt en viss sordin på marknaden. Det kommer knappast att bli lika mycket folk som tidigare men de som kommer handlar friskt. Kommersen är med andra ord god.
NK 1980-02-09: ”Fransk minister besöker marknaden.” Frankrikes universitetsminister Alice Saunier-Seite kommer under en snabbvisit besöka Jokkmokks marknad, Eiscat och Esrange utanför Kiruna, för att lära sig mer om svensk undervisning.
NSD 1980-01-18: ”Rekordmarknad.” Om tre veckor är det dags för jubileumsmarknad i Jokkmokk och den kommer bli rekordstor.
NFL 1980-02-14: ”Bilder från Jokkmokks marknad. Marknadsbilder.” Thor Eklund skriver om dagen efter Jokkmokks marknad och bjuder läsarna på bilder från den glada folkfesten som var extremt kyligt i år.
NSD 1980-02-09: ”Marknaden i Jokkmokk. ”Korv-Inga” glömdes – men får utmärkelse.” Inga Eriksson, 73 år, Jokkmokk, populärt kallad ”Korv-Inga” har i femtioett år sålt varm korv på vintermarknaderna. Under torsdagen delade Jokkmokks kommuns fritidsnämnd ut bemärkelser till personer som kommit att betyda mycket för Jokkmokks kommun och dess marknadsföring av vintermarknaden. Men han hade glömt ”Korv-Inga”.
NSD 1980-02-09: ”Även en fransk minister trotsar marknadskylan…” Frankrikes universitetsminister Alice Saunier-Seite kommer under en snabbvisit besöka Jokkmokks marknad, Eiscat och Esrange utanför Kiruna, för att lära sig mer om svensk undervisning.
NSD 1980-02-09: ”Gör stora pengar på sameslöjd.” Sameslöjden kommer allt mer tillbaka i marknadssammanhang. Flera och fler samer väljer att saluföra sina alster just vid vintermarknaden. Och det är vid samernas folkhögskola som den verkliga kommersen med sameslöjd äger rum.
NSD 1980-02-09: ”Hittills har lugnet rått.” Trots det stora anhoppningen av marknads-besökare har polisen inte fram till torsdagseftermiddagen behövt plocka in en enda överförfriskad person. – Det här är väldigt glädjande säger man hos polisen i Jokkmokk. Marknadsbesökarna har skött sig bra. Till det som gläder oss är att trafiken också flutit lugnt. Hos polisen har man en teori varför det hitintills varit så nyktert och städat. Det kan bero på den stränga kylan. Termometern har hitintills pendlat mellan 30-35 grader kallt. Men ännu återstår en natt och en dag innan årets vintermarknad slår igen sina portar.
NSD 1980-02-09: ” Förlorar 20 000 på kylan.” Kylan gör att han förlorar mellan 15 till 20 000 kronor på Jokkmokks vintermarknad. Sven Björklund från Hampetorp i Närke kom till Jokkmokk för att plocka in pengar sin karusell. Men rekordkylan – 30 grader satte stopp för allt vad karusellåkande hette.
NSD 1980-02-08: ”Ska de hitta en ny gruva?” I ett nybyggt industrihus i vänstra delen av Jokkmokk sitter 13 personer och förbereder upptäckten av en ny gruva i Jokkmokks kommun.
DN 1980-02-08: ”Marknaden i Jokkmokk. Vinterns träffpunkt – men ingen renrajd.” Den 375:e marknaden i Jokkmokk invigdes på torsdagen under stor pompa av landshövdingen Ragnar Lassinantti. Från 468 marknadsstånd säljs det mesta av livets goda. Däremot lyser samer i samedräkt av någon anledning mest med sin frånvaro. Och renraiden är nedlagd – samerna ”strejkar” då de tycker att Jokkmokks kommun motarbetar samer.
NK 1980-02-08: ”Första marknadsdagen. Frans fick 1100 för lo-skinnet. Omstoppade! Marknadsrusch – se’n får det vara hur kallt det vill.” – Det ska vara kallt på markna’n sa en som varit med förr när Jokkmokks marknad drog i gång på torsdagen. Och inte verkade någon besväras av kylan. Tvärt om. Kommersen gick som smort, vilket inte minst skinnhandlaren Frans Tejlus kunde konstatera, som raskt fick sitt lo-skinn sålt för 1.100 kronor. Full fart var det också på landshövdingen Ragnar Lassinantti som invigningstalade och sedan åkte hundsläde.
NK 1980-02-08: ”Kurirens reporter tackad med tenn.” Kurirens reporter i Jokkmokk Lars G Pehrsson fick motta en gåva för insatser för marknaden i många år. Gåvan, en marknads-symbol i tenn, överlämnades av kommunfullmäktiges ordförande Sten Karlström, Vuollerim (till vänster).
NK 1980-02-08: ”Hinder i luften.” Marknadspubliken i Jokkmokk hade bespetsat sig på en grann flyguppvisning av F21 i samband med invigningen av marknaden. Men av det blev intet. Det var dimma och lågt i tak samhället och de SK 60 som skulle gjort uppvisningen kunde bara höras över molnen.
NSD 1980-02-08: ”Fjällcentrum kan ge Jokkmokk 150 jobb.” – Det är ett fattigdomsbevis att vi misslyckats att ge Jokkmokks befolkning samma möjligheter som landet i övrigt, sade landshövdingen Ragnar Lassinantti när han öppnade Jokkmokks marknad. Men han målade också upp bilden av ett framtida ”fjällcentrum” med 150 anställda.
NSD 1980-02-08: ” Buljong och nya jobb för Lassinantti.” Lassinantti har säkert sett flera körrenar som Laini. Han är en människa här uppifrån. Jokkmokksjojkaren Lars Pirak inledde Jokkmokks 375 marknad med en variant på en jojk om körrenen Laini. Landshövdingen Ragnar Lassinantti fick äran att nämnas i flera strofer.
NSD1980-02-08: ”Kallt och lågt i tak.” Exakt klockan elva på torsdagen sveper fyra SK 60 in över marknadsområdet i Jokkmokk. Men ingen av besökarna kan upptäcka planen. Det är helt enkelt för lågt i tak. Bara en mil från Jokkmokk möter flygarna en dimridå som gör det omöjligt att utföra ett program i avancerad flygning.
NSD 1980-02-08: ”Redan som liten flicka var Ingrid på marknaden.” Det året Ingrid Piltto från Porjus började skolan fick hon följa sin mor till marknaden – Jokkmokks marknad. I år upplever Ingrid Piltto sin femtioende marknad. Hon står tillsammans med sin man Peter Piltto och säljer egen sameslöjd.
NSD 1980-02-08: ” Marknaden i Jokkmokk. Även i USA finns intresse för NSD och marknaden…” Svea Larsson son Raymond skrev hem och bad om samtliga tidningsartiklar om marknaden i Jokkmokk.
NSD 1980-02-08: ”… och i Jokkmokk kom det danska smilet fram.” Det var känslosamt när man under vintermarknaden utnämnde sina Lady och Knight of Jokkmokk.
NSD 1980-02-08: ”Dagens marknadsnamn.” Kurirens reporter i Jokkmokk Lars G Pehrsson fick motta en gåva för insatser för marknaden i många år. Gåvan, en marknadssymbol i tenn, överlämnades av kommunfullmäktiges ordförande Sten Karlström, Vuollerim (till vänster).
NSD 1980-02-09: ”Arbete i sikte – men klarar det Jokkmokk?” I går presenterade Vattenfall – med generaldirektören Jonas Norrby i spetsen – en rad olika förslag för nya jobb i Jokkmokk. Förslagen har plockats fram av en arbetsgrupp inom Vattenfall och har nu visats upp för länsstyrelsens sk jokkmokksgrupp.
NK 1980-02-07: ”Hur ska Sjöfallet tappas?” Vattendomstolen sammanträdde på onsdagen i Porjus för att höra meningarna om hur den fortsatta turisttappningen över Stora Sjöfallet ska genomföras. Regeringen har ju begärt vattendomstolens utlåtande i den här frågan som faktiskt är ett litet känsligt kapitel. Gällivare och Jokkmokks kommuner vill inte ha någon tappning alls över Stora Sjöfallet utan menar att de energiintäkter man får genom att slopa tappningen ska gå till turistfrämjande åtgärder i områdena.
NSD 1980-02-07: ”När festen är över: 600 jokkmokksbor utan jobb.” ”Vi har det ganska bra i Jokkmokk – ett behöver vi dock: Jobb.” Så skriver kanslichefen i Jokkmokks kommun Astor Burman, i årets marknadsprogram. Och visst behöver Jokkmokk jobb. När jubileums- marknaden är avslutad och man har hämtat sig efter festen så står fortfarande över 600 jokkmokksbor utan fast arbete. Ändå har kommunen minskat kraftigt genom utflyttning under de senaste två åren – invånarantalet är snart under 7000. NSD har talat med två unga jokkmokksbor – Lennart Wikström 23 år och Pentti Hilonen 20 år. När de var spädbarn hade Jokkmokk över 11 000 invånare. ”Vi har det ganska bra i Jokkmokk”. Astor Burman får medhåll av både Pentti Hilonen och Lennart Wikström. De vill bägge stanna på orten i hela sitt liv. – Jag tror inte jag skulle trivas i en storstad, säger bägge två. Och bägge anser att naturen och friluftsliv är ett måste för trivseln. Det tycker ungefär likadant. Men när det gäller förutsättningarna för att få stanna kvar då slutar likheten. Lennart Wikström har arbete så länge han önskar – Pentti Hilonen är arbetslös.
NSD 1980-02-07: ”- Parkvakt drömjobbet.” – Ja, nog har jag tänkt på det. Att jag får ett jobb, så att jag måste flytta. Det försöker man undvika till max. I höstas gjorde Pentti Hilonen sin militärtjänstgöring. Nu går han utan arbete hemma i Jokkmokk.
NSD 1980-02-07: ”- Nu kan jag välja själv.” Att vara driftmaskinist vid Norrbottens kraftverk i Jokkmokks kommun det är att ha jobb tills man pensioneras. Vattnet sinar inte och vattenkraften kommer alltid att behövas. Lennart Wikström, 23 år, är driftmaskinist. Han håller hus 90 meter under jord i Harsprångets kraftstation.
NK 1980-02-06: ”Marknad för 375:e gången i rad. Dags igen för 375:e året.” Så var det dags igen i Jokkmokk! Marknaden skall under tre dagar sätta sin prägel på samhället. Det är lite extra ståhej den här gången för det är 375-årsjubilum. Skolbarnen får ledigt, knegarna på kontoret och i industrier tar ut innestående semesterdagar. Varenda skrymsle som kan utrustas med en säng är upptaget. Danskar kommer i ett större uppbåd än tidigare, pressen skall hård-bevaka evenemanget. Journalister från flera länder är aviserade. Det blir en PR-grej för Jokkmokk.
NK 1980-02-06: ”Från Nova’ Semljas fjäll till Skånes gröna slätter. Var helst en pärla finns… Om Fritz Olsson i Jokkmokk ur Guldsmedsposten anno 1918.” Karikatyr om Fritz Olsson i bild och text.
NK 1980-02-06: ”Då var det 1918. Pärlmarknad med förbjudna pärlor!” Jokkmokks marknad var en gång i tiden också en pärlmarknad. Till en bit in på 50-talet fiskades det pärlor i Pärlälven och största uppköpare var legendariske Fritz Olsson, Luleå. Han fanns med på marknaderna redan i början på 1900-talet då han hade ett marknadsstånd varje år där han köpte upp pärlor. Tingestar som behandlades och sattes i ringar och halsband vid Fritz Olssons verkstad i Luleå.
NK 1980-02-06: ”Tågen har slutat gå – istället kommer konstfolket.” Sveriges ensligaste järnvägsstation har blivit en plats på kartan. Inte för att tåget dundrar förbi. Dom har slutat stannat vid anhalten för länge sedan. Nej, mitt i vildmarken söder om Jokkmokk har ett centrum för konstutställningar inrättas.
NK 1980-02-06: ”Kontraktsprosten forskar i historien: - Med marknaden kom nya tiden till Lule lappmark.” Det har länge tvistas om när den första marknaden i Jokkmokk ägde rum, var det 1606 eller ett år senare? Men nu vet man med störst sannolikhet att det tidigaste var 1606, tack vare kontraktprost Gunnar Lundström, Jokkmokk, som forskade i marknadens ursprung. Vilket gör detta års marknad till 375-årsjubileum.
NK 1980-02-06: ”- Samer saknas. F d marknadsboss kritisk.” Gösta Åkerlund var med och arrangerade Jokkmokks 350 års marknad, som även det var ett historiskt jubileum. Den enda skillnaden mellan nu och då var att man inte hade lika mycket pengar att spendera, fast då hade man bara 163 marknadsplatser, jämfört med nu är siffran nästan tredubblad.
NK 1980-02-06: ”JSK – skidklubben i Jokkmokk – bjuder hungriga besökare på mat.” Det kommer inte att saknas mat för marknadsbesökarna detta år. Nu slår också skidklubben ett slag för att serva allmänheten med mat och dryck och även rumslogi. På det sättet får klubben in en del pengar till sin verksamhet. Den omspände för övrigt 650 000 kronor 1979.
NK 1980-02-06: ”Kärvare tider så pengarna behövs.” Den 1 juli signaleras kärvare ekonomi för landets idrottsklubbar. De kan komma att få betala 10 procent av lönekostnader för klubbarnas anställda kanslister.
NK 1980-02-06: ”Jokkmokks brandsmän skramlar. Bjuder holländare på junifirande.” Det kommer att krylla av brandmän under midsommarveckan i Jokkmokk. Men just därför måste kommunens brandpersonal jobba intensivt fram till dess för att kunna skaka fram de 50.000 kronor som behövs. De ska nämligen bjuda tillbaka Vledders brandkår från Holland.
NK 1980-02-06: ”Gamla kyrkböcker ger 14 kvinnor jobb. Men hur länge?” I Jokkmokk bidrar 15 anställda, varav 14 kvinnor, till forskningen i Umeå universitet. Det sker i den excerperingscentral som upprättades i början av november. Där jobbar 15 som beredskapsanställda med att gå igenom gamla kyrkoböcker från Mellannorrland. Man utläser dem och för över uppgifterna på kort – en mordernare variant jämfört med kyrkböckerna. Uppgifterna används sedan i forskning vid universitetet.
PT 1980-02-07: ”375:e marknaden i Jokkmokk.” I dag inleds Jokkmokks marknad, den 375:e i ordningen, och som invigs av landshövding Ragnar Lassinantti. 465 försäljare har slagit upp sina marknadsstånd för att under tre dagar försöka bli av med sina varor. Fjolårets marknad besöktes av 25.000 personer. En siffra man inte tror kommer att stå sig i år.
NSD 1980-02-06: ”Folkfest jubilerar. 1890. 1913. 1943. 1955. 1961. 1968. 1975. 1978. ” I morgon inleds årets stora folkfest i Jokkmokk. Jubileumsmarknaden – nr 375 – invigs av landhövdingen Ragnar Lassinantti. 465 försäljare har tre dagar på sig att kommersera bort tingeltangel och äkta varor. 25 000 personer besökte marknaden förra året. – Den siffran kommer inte att stå sig, tror fritidsnämndens ordförande Inge Nilsson.
NFL 1980-02-06: ”375-års jubileum för Jokkmokksmarknad: Kvalitetsförbättring och allt större omfång.” Landshövding Ragnar Lassinantti kommer att högtidstala vid invigningen av årets vintermarknad i Jokkmokk som är en jubileumsmarknad. Alltsedan starten år 1606 har nämligen 375 vintermarknader i följd anordnats i den norrbottniska inlandsmetropolen. Tre nya överläkartjänster beslöt sjukvårdsstyrelsen att inrätta på barnmottagningen i Luleå.
NSD 1980-02-05: ”Kommunalrådet fick ren-besök!” I måndags kom det en mycket ovanlig gäst på besök till förvaltningsbyggnaden i Jokkmokk. Det var nämligen hanrenen Jokke som tillsamman med sin ägare Jovva Spik, kom för att hälsa på hos kommunalrådet Karl-Axel Nilsson och kanslichefen Astor Burman.
NK 1980-02-05: ”Nu har festen börjat!” Inför detta års vintermarknad som även är en jubileumsmarknad, den 375:e i rad, tyckte den rikskände samen Jovva Spik att samhället behövdes livas upp lite, så han tog med sin hanrenen Jokke in till centrum. Där de bl.a. gjorde reklam för marknaden och renskötseln i kommunen, både på vanligt folk ute på gatorna och kommunalfolket uppe i kommunalhuset.
NK 1980-02-02: ”Är småföretagen Jokkmokks framtid?” - Nu ska vi bilda samrådsgrupper där småföretagsamheten och kommunen deltar. Kommun och företagarna bör gå hand i hand för att utveckla den mindre industrin till gagn för sysselsättning.
NK 1980-01-31: ”Nu letas det i Jokkmokk!” Den största prospekteringsinsatsningen som gjorts i landet i en enskild kommun pågår just nu i Jokkmokk. När folkpartiregeringen förra våren öppnade det så kallade Norrbottenspaketet så fanns det plötsligt 40 miljoner till en mineralinventering som är unik i sitt slag.
NK 1980-01-30: ”Förslag från ”Svensk Jakt”: - Gör Jokkmokk till ett nationalparkscentrum!” I det senaste nummet av Svensk Jakt, föreslår jägarförbundet att det ska byggas ett stort nationalmuseum i Jokkmokk.
NK 1981-10-13: ”Känslosvallar – delade meningar om brobygge i Kvikkjokk.” En anläggningsförrättning i Kvikkjokk har satt känslorna i svallning både inom och utanför fjällbyn. Naturvårdsverket vill göra Prinskullen och dess utlöpare mer tillgänglig och föreslår därför att en helt ny bro ska byggas över forsnacken på Kamajokk. Karl Ekblad och Lars-Erik Essping från naturvårdvereket har varit i Kvikkjokk och sammanträtt med bybor och övriga sakägare. Verket är inställt på att bygga bron men både kyrkan, näringsutövare och vissa markägare är tveksamma till en ny broförbindelse.
NSD 1982-06-15: ”Linné en kändis även i Tyskland.” Stig Carlsson följer i Carl Linnés fotspår 250 år efter den berömde upptäckresarens lappländska resa.
NSD 1982-06-15: ”… och den 15 juni kom han till Piteå.” Stig Carlsson följer i Carl Linnés fotspår 250 år efter den berömde upptäckresarens lappländska resa.
NSD 1982-06-15: ”Vill du veta mer..” Om man vill veta mer om Linné och hans lappländska resa kan man lyssna på Boris Eriksson pågående Linnéserie i radion P1 på lördagsförmiddag-dagarna.
NB 1982-05-13--17: ”Stora linnédagar i Kvikkjokk.” Det är i sommar 250 år sedan blomsterkungen Carl von Linné gjorde sin lapplänska resa. I sin resedagbok har han utförligt skildrat alla spännande upplevelser och äventyr han var med om. På resan som startade i maj 1732 kom han också till Kvikkjokk och detta hände i juli månad. Hans resedagbok är fylld av spännande och burleska episoder, men den är samtidigt mycket verklighetsnära och kan med fördel än i dag användas som guide för norrlandsturisten. I Jokkmokk och Kvikkjokk har man tagit fasta på de 250 åren och den 5-6 juli blir det stora linnédagar i Kvikkjokk med en massa kulturaktiviteter. Det är meningen att linnédagarna skall bli årligen återkommande.
PT 1982-03-06: ”Kvikkjokks delta. Levande mosaik.” I Lilla Lule älvs övre lopp, 13 mil väster om Jokkmokk, ligger byn Kvikkjokk vid sjön Saggat. Här slutar landsvägen och här börjar fjällvandrarna sin vandring mot de hägrande högfjällen i Sarek och Padjelanta. Olle Berglund och Göran Emerius har besökt fjälldalen och berättar i ett reportage i TV 2 ikväll om Kvikkjokks delta.
NB 1981-08-20: ”Vacker kyrka i Kvikkjokk.” Kort artikel om kyrkan i Kvikkjokk.
NK 1981-04-10: ”Skönast på jorden är Kvikkjokk om våren…” Våren har kommit till Kvikkjokk. Det observerar Manne Stenman, väderobservatören i fjällbyn som också är fågelkännare.
HB 1980-11-04: ”STF bygger i Kvikkjokk.” STF bygger i vinter om Kvikkjokks fjällstation för cirka 3 miljoner kronor.
PT 1980-08-22: ”Kvikkjokk – Lappmarkens paradis. Uppskattad knutpunkt för fjällvandrarna.” Det är fullt med folk som rör sig fram och tillbaka i Kvikkjokk så här års, det är nämligen sommartid i den lilla fjällbyn.
NSD 1980-05-19: ”Ilska och oro efter länsstyrelsens beslut: Ett företag får monopol på fjällflyg.” Två konkurerande flygbolag i fjällvärlden – Norrlandsflyg och Lapplandsflyg – påverkas särskilt av striden om en flyghamn i Kvikkjokk. Lapplandsflyg som opererar från Kvikkjokk har nekat linjetrafiktillstånd från 1980 av luftsverket. Det innebär att Norrlandsflyg som har sin lokala bas i Årrenjarka blir utan konkurens. Detta har upprört fler personer och institutioner, vilka har skrivit till kommunikationsdepartementet och protesterat.
NSD 1980-05-19: ”Sommargäst sätter stopp för flyghamnen i Kvikkjokk. – En stor förlust för oss…” – Vi vill inte ha något slags Skansen här. Vi vill ha flyghamnen kvar. Det säger två unga Kvikkjokkskvinnor, Elise Palovaara och Eva Thomell, vilka bägge driver turist-anläggningar i byn. Men det blir sannolikt ingen flyghamn. Efter femton års diskussioner tvingas Jokkmokks kommun ta bort flyghamnen i Kvikkjokk från byggnadsplanen. Länsstyrelsens naturvårdsenhet har sagt nej.
NSD 1980-01-16: ””Värna människan – inte bara djur”.” Eva Thomell, som flyttade till Kvikkjokk för 13 år sedan, där hon tillsammans med sin man Pelle Iverstrand, driver en turistanläggning. Vill att naturvårdsverket ska börja intressera sig för människor här i den lilla fjällbyn och inte bara forska om djurlivet i Kvikkjokk.
NK 1981-09-17: ”Ligga växer och rallarna har jobb i vinter.” Här är ett glatt besked till alla anläggningsrallare vid Ligga kraftverk utanför Jokkmokk. De flesta får övervintra med sina jobb vid kraftverksbygget. Det är först nästa år vid semestertid det kan kärva till sig.
NSD 1982-01-16: ”Kockan från kolarkojan – hon blev atomväktare.” Norrbotten har inga kärnkraftverk, med det finns norrbottningar som ändå jobbar med kärnkraft. En av dem är Svea Welin, hon är atomväktar i Ringhals och berättar att det är världens bästa jobb.
NK 1981-06-29: ”Turistturer till Muddus.” Jokkmokks kommunsfritidskontor med fritidsintendenten Henrik Skogh i spetsen har nu tagit ovanligt initiativ. Man kommer med start om en vecka, att ordna guidade turer till Muddus nationalpark och det är första gången det händer.
NK 1981-05-05: ”Med på noterna….” När Jokkmokks nya populäre kyrkoherde Johan Märak, 51, installerades i sitt ämbete var församlingen verkligen med på noterna.
NK 1982-09-06: ”Turistbilden som drar.” Turismen är idag, den största industrin i Jokkmokk efter Vattenfall.
NSD 1982-08-23: ”Bygge för 23 miljoner. Väl värt en fest!” I lördags återinvigdes Porjus gamla kraftstation, efter ombyggnationer som kostade Vattenfall 23 miljoner kronor.
NSD 1982-09-02: ”Snyggt bokverk om Porjusepoken. Blod svett och tårar och snus och brännvin.” Under invigningen av det gamla ställverket i Porjus, delades Nils Forsgrens bok ut till de många gästerna.
NK 1982-08-07: ”Här ligger en av våra finaste kulturbyggnader – men huset är namnlöst!” Vattenfall har fått ett angenämt problem på halsen i Porjus. Samhällets och förmedlingen en av Norrbottens finaste paradbyggnader av stort historiskt värde är namnlöst. Generaldirektör Jonas Norrby har stillsamt påpekat att varken ”Ställverksbyggnaden” eller ”Allaktivitets-huset” är vidare lämpligt och porjusborna håller med honom. Denna stenkoloss till byggnad som färdigställdes 1915 skall återinvigas av landshövdingen den 21 augusti. Huset har fått make up för drygt 23 miljoner, men så är det också en smått fantastisk skapelse som nu dröjer sig innanför tegelmurarna.
NK 1982-08-23: ”Festyra i Porjus. Ställverket återinvigt.” Kung Gustav V gjorde det den 8 februari 1915 och landshövding Ragnar Lassinantti den 21 augusti 1982. Bägge tryckte på en knapp och det bölade ut en sirén. Kung Gustaf stod på slottet i Stockholm och tryckte, landshövdingen på plats i Porjus imponerande sporthall. Kungen invigde Porjus kraftverk. Lassinantti återinvigde den gamla anläggningen charmant, vältaligt och spirituellt.
NSD 1982-08-14: ”Nu skall Porjus bli turistattraktion.” Vattenfalls gamla ställverksbyggnad i Porjus har blivit förklarad som byggnadsminnesmärke. Nu öppnas snart ett museum inne i byggnaden.
PT 1981-02-11: ”Porsi får ett tredje kraftaggregat?” Kommunstyrelsen i Jokkmokk är positiv till att Vattenfall bygger ett tredje kraftaggregat i Porsi och Laxede kraftstationer. Dessutom vill man att Vattenfall undersöker möjligheterna att sätta in ett fjärde aggregat i Messaure kraftstation.
NSD 1982-04-15: ”NSD hallåar.” … Alf Wallbing, Porjus arkivkommitté. Kommunstyrelsen har sagt ja till kommitténs ansökan om vattenregleringsmedel – 178 700.
NK 1981-11-03: ”Teko-kris? Nej, inte i Porsi!” Ett företag som inte är drabbat av Teko-krisens i Sverige, är Porsi Syprodukter.
NSD 1981-10-12: ”Nu är även äpplet på plats.” Under onsdagen sattes kronan på ställverksbyggnaden i Porjus, på plats.
NFL 1981-11-20: ”Porjus sista industribyggnad jämnad med marken.” Porjus sista industribyggnad har jämnats med marken. Det var det gamla smältverkets verkstad och förråd som för drygt en månad sedan sopades undan av en grävskopa. Det företag som sist utnyttjade byggnaden av Porjus kraftverk.
NSD 1981-08-08: ”Jenny, 89 år, återvänder till sina gamla elever.” Det var många före detta elever som ville tala med sin skolfröken Jenny Wallgren, Boden. Ruth Bergström och Anna-Maria Holmgren, Porjus, är två av dem som får minnas tillsammans med sin gamla lärarinna.
NFL 1981-02-04: ”Kölista tog torgplatserna vid 376:e vinter marknaden.” Ballonguppstigning från Talvatissjön och Porjus-Expo, det är årets nyheter vid den traditionella Jokkmokks-marknaden, som i imorgon slår upp sina portar och stånd. Och ballonguppstigare är bland andra kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1981-02-04: ”Också här blåser förändringens vind – ändå kommer folket.” Förändringens vindar sveper över Jokkmokks vintermarknad. Renrajden har ersatts med draghundar, tjutande reaplan med ballong. Skulle en hästfora skådas på väg in till samhället vore det en sensation. Det är dags för årliga vinterfesten, nu för 376:e gången. Danskarna har kommit, torghandlarnas överfyllda ekipage smög sig in i samhället under onsdagen. En del har redan börjat bygga sina salustånd, andra sätter fart på torsdagsmorgonen. Är inte kylan för bister sätter man Jokkmokksmarknaden på fötter på ett par timmar.
NB 1980-11-06: ”Ödemarkshemmandet blev bullrande rallarsamhälle. Porjus Expo – berättar om kraftverkssamhället Porjus.” Porjus arkivkommitté berättar om hur det lilla rallarsamhället växte fram från nästan ingeting till vad det är i dag.
FV. 1981-08-06: ”Porjus – här skulle egentligen Norrbottens järnverk ha legat.” Namnet Porjus förknippas i dag med vattenkraft och mustageprydda rallare med slokhattar. Men hur många känner till ”Industriepoken Porjus” med flera stora fabriker och försök från NJA att starta ett stålverk Porjus. Nu håller amatörforskarna i Porjus på att rädda historien.
FV. 1981-08-06: ”De gräver fram historien.” Det är Porjus arkivkommitté som håller på att rädda kraftverksamhällets historia. Föreningen har 8-10 aktiva hembygdsforskare och har arbetat sedan början på 60-talet. Mycket material har samlats genom åren och nu har Arkivkommittén fått lokaler i den gamla ställverksbyggnaden.
FV. 1981-08-06: ”Kvinnornas liv – ett omänskligt slit dygnet runt.” När det första kraftverket i Porjus börjades byggas 1910 ville Vattenfall inte ha några kvinnor i byn. Bygget i ödemarken skulle ändå överges när det var klart. Men det behövdes städerskor, kokerskor och senare tjänstefolk, så snart var kvinnofolket på plats. Rallarna tog också med sig familjerna, hyrde mark av den privata markägaren ”Porjus-gubben” och spikade ihop ett enkelt skjul till bostad. En kåkslum bildades så i Porjus.
NSD 1980-10-23: ”Kanon på väg till museet.” Under tornet till gamla kraftstationsbyggnaden i Porjus har luftvärnskanonen varit placerad, men under onsdagen togs den ned med hjälp av en helikopter, för att bli museiföremål.
NK 1980-10-22: ”Nu flyttas Pojus gamla puffra”. Nu ska Porjus avväpnas. Den kanon som stått på samhällets bastion tas ur tjänst idag, onsdag. Det är kanske inte så många som vet det sedan kriget stått en puffra i tornet på den gamla ställverksbyggnaden. Men nu ska den byggas om och då måste kanonen bort. Måhända försvaras samhället på annat sätt i stället.
NK 1980-08-08: ”Guds hand – nu har den hållit över Porjus i 20 år.” I samband med den fina bildutställningen Porjus Expo hålls varje sommar trivselkvällar i Porjus. Den första har nu avverkats och blev en hyllning till den skulptur av Carl Milles som står i parken i samhället. Skulpturen heter ”Guds hand”.
PT 1980-08-13: ””Svartbygget” som inte ens biskopen hade en aning om.” Ett kyrkligt ”svartbygge” om vars existens biskopen inte hade en aning. Det växte fram i Porjus i slutet av 1920-talet, när en obebodd barack förvandlades till kyrka. För att biskopen skulle kunna komma och inviga byggnaden tvingades man i all hast och efter det att kyrkan stod klar konstruera ihop några ritningar.
NFL 1980-06-05: ”Rallarmarsch i Porjus en hyllning till dem som tämjde vattenmassorna.” När ”Svensson” tryckter på knappen och ljuset tänds, ägnas sällan en tanke åt de män som gjorde det möjligt att utvinna elektrisk ström ur de norrbottniska vattenmassorna.
NFL 1980-05-30: ”En halv miljon rinner ut i sanden… Bara tiondel av Porjus utnyttjas.” Till ingen nytta rinner varje vecka för minst en miljon kronor genom Porjus kraftstation. Kraft-verket har tvingats slå av ett av de fyra aggregaten p g a ett fel i turbinhjulet. Eftersom ytterligare ett av aggregaten redan står stilla innebär det att endast en tiondel av Porjus effekt kan utnyttjas.
NK 1981-04-24: ”Stanley är tillbaka för att avsluta karriären.” Stanley Siljedahl, 57, är tillbaka till Vietas för att jobba med nya tunnelbygget. Men också för att avsluta sin långa karriär som vattenrallare. Han har jobbat hos Vattenfall sedan 1946 då han anställdes i Harsprånget. Nu i Vietas blir han pensionerad, 1984.
NK 1981-11-10: ”Naturvårdarna förnyar kampen mot Vattenfall: - Sitojaure är inte till salu!” Nu vässar naturvårdarna vapen för att gå till kampen igen! I dagarna lägger Vattenfall en utredning om utbyggnaden av Tjäkovarats kraftstation på regeringens bord. Precis samtidigt har Svenska Naturskyddsföreningens jokkmokkskrets sitt material klart, som manar till kamp för att rädda ett stycke av Jokkmokks fjällvärld. En jättebild av sjön Sitojaure sprids just nu i kommunen och ut över landet. Naturskyddsföreningen tar strid för ett område nära Sarek nationalpark och nära Rapadalen. Naturskyddarna utropar: - Sitojaure är inte till salu!
NK 1981-11-10: ”Sitoälven torrläggs”. En utbyggnad av Tjäkovarats kommer helt att torrlägga Sitoälven. Däremot har Vattenfall frångått sina tidigare planer på att dämma sjön Sitojaure. Ursprungsförslaget innebar en dämning på 8 meter. Nu kommer heller inte Sareks nationalpark att påverkas.
NSD 1980-07-17: ”Äntligen har han fått väg.” Efter fyrtio års kamp har äntligen den lilla byn Stainas, 1,5 kilometer från Vägen Västerut inte långt från Luspebryggan, fått en väg. Byns tre enda bybor, Henning Ivebo, tillsammans med hustrun Elin och den äldre brodern August Stainas, är glada, men eftersom de hör till den äldre generationen, så tycker de att det hade varit bättre om de hade fått vägen tidigare.
NSD 1980 10-05: ”- Stoppa broarna i Sarek!” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruksdepartementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
NK 1980-10-20: ”Nej till Sarek-broar.” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruksdepartementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
NK 1980-10-24: ”Regeringsja till broar i Sarek.” Naturvårdsverket har sagt bestämt nej och lantbruksstyrelsen ja till planerna att anlägga fem gångbroar för renskötande samer i Sareks Nationalpark. Regeringen avgjorde ärendet på torsdagen och beslöt att broarna skall byggas. De behövs för att rennäringen i området skall kunna bedrivas rationellt.
HB 1980-10-16: ”Inga broar i nationalpark.” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruks-departementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
NFL 1980-10-20: ”Sarek-broar får avslag i regeringen.” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruksdepartementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
PT 1980-08-20: ”Spelmansträff i Saltolukta. Nu gör spelmansmusiken entré i Norrbottens vackra fjällvärld.” Saltolukta fjällstationen djupt inne i den härliga norrbottniska fjällvärlden är på väg att bli ett begrepp för alla folkmusikentusiaster. För andra året i följd anordnades spelmansträff där denna augustivecka. Pitelåtar, JP Nyströms, Norrlåtar, Börje Zettervall med flera har sett till att göra ”Musik i Salto” till en oförglömlig upplevelse.
NSD 1982-03-18: ”Fynden måste undersökas.” För att ta ställning till vad som skall göras i fortsättningen måste de fynd av volfram som gjorts i Tjåmotis i Norrbotten undersökas närmare.
NSD 1980-10-09: ”Jättesälgen i Tuortaure den största?” Norrbottens största träd finns tydligen i Jokkmokks kommun. Porjus har ju rekordet för tallar – 371 cm – och nu blandar sig kommunen också in i kampen om länets största sälg. Rekordsälgen finns i Tuortaure mellan Vuollerim och Puottaure. 268 cm mätte den runt midjan och det var nätt och jämt man kunde se händerna på NSD:s medhjälpare när han stod på baksidan och försökte omfamna rekord-hållaren.
NK 1982-01-23: ”Aktiv syförening i Padjerim har håligt igång i kvartssekel.” Säkert har inte Lutherhjälpen, Stockholms stadsmission eller sjömanskyrkan en aning om att de jubilerar här uppe i Padjerim. Ändå sitter de året om och knypplar, stickar och väver för deras skull. Padjerims kyrkliga syförening firar nu 25 år.
NK 1981-04-24: ” En by återupptår. Vattenfall drar åter in i Vietas. ”Nu ska kraftverksbyn Vietas återuppstå fram till 1986. Vattenfall har dragit in i Vietas och startat förberedelserna för den nya tilloppstunneln. Kostnad cirka 320 miljoner kronor. Mellan 200-220 anställda kommer som mest att finnas tiden 1982-1985. Sedan börjar nedtrappningen - 1986 ska tunnelbygget vara klart.
FV. 1981-12-04--10: ”Amatörteater i Vuollerim: Man blir modigare.” Man blir modigare av att spela teater, det anser ungdomarna som är med i Vuollerims teatergrupp.
NK 1982-10-25: ”Barnkör-högtid i Vuollerim. Då räckte kyrkan knappt till.” Var det O-ringenorienteringen som gav Vuollerim en våldsam PR bland ungdomen? När några hundra unga fick välja mellan barnkörhögtid i Töre och Vuollerim så vann kraftverkssamhället i stor stil. Det innebar en sammadragning av 260 skönsjungande i stiftets organisation Ung Kyrkomusik. I Töre deltog i en liknande 150 ungdomar.
NSD 1981-10-05: ”Brandmännens station står klar.” Nu äntligen är den nya brandstationen i Vuollerim, klar. I fredags var det dags för invigning och dagen efter visades den upp för allmänheten.
NB 1981-08-06: ”Kommunen hade inte råd… Då byggde brandmännen brandstationen själv!” Här är brandstationen som brandmännen själva byggt ut. Den finns i Vuollerim i Jokkmokks kommun. Bakgrunden är denna: - Det fattades 210.000 kronor av byggnadskostnaden sedan kommunen bidragit med 300.000 och Vattenfall med 340.000 kronor. Eftersom kommunen i dagsläget inte ansåg sig ha råd att betala mera tog brandmännen saken i egna händer.
NSD 1981-07-10: ”De bygger själva sin brandstation.” När kommunen inte har råd så rycker brandmännen själva in och bygger sin brandstation. Det är vad som händer i Vuollerim just nu. Ortens frivilliga brandkår är i full gång att bygga upp en ny brandstation. – Det är nog första och sista gången i det här landet, tror brandchefen och initiativtagaren Alf Lundström.
NK 1980-12-18: ”Vuollerim tränar för nästa års revy.” Vuollerims revy och teatersällskap är i full gång med att repetera inför årets upplaga.
NSD 1980-07-15: ”Åldringar isolerade – telefonen har krånglat i tre år.” Erik och Hilma Höglin, Framnäs, Vuollerim, är två pensionärer som har haft krångel med telefonen i tre år.
NSD 1980-06-28: ”Mekongfloden en kopia av Lule älv.” Mekongfloden i Thailand ska bli som Lule älv i Norrbotten! Igår besöktes driftcentralen i Vuollerim av Dr Khun Kaseme, f.d. industriminister, numera generaldirektör för det statliga kraftverksbolaget i Thailand! Han vill bygga ut vattenkraften i Mekongfloden efter samma system som används i Lule älv!
NK 1980-06-13: ”Så kan Mineraljakten göras populärare: - Satsa på smågruvor.” Trots att lönen är 125. 000 kronor årligen finns det färre mineraljägare idag. Medelåldern är hög och ungdomar verkar inte lockas till att knacka berg.
NSD 1980-06-13: ”Smågruvor – ska de sätta fart på mineraljakten?” Smågruvor – ska det begreppet vända den nedåtgående mineraljakten i Norrbotten?
NSD 1980-01-07: ”Visst går det göra revy i Vuollerim!” Det blev en lyckad premiär för Vuollerims revy – och teatersällskapets allra första revy; ”Rimsaltat”.
NK 1980-01-02: ”Nybildat revysällskap bjuder på ”Rimsaltat”.” På fredag är det premiär för Vuollerims revy – och teatersällskapets allra första revy; ”Rimsaltat.”

Kontroll

Skapad2020-03-26 15:07:50
Senast ändrad2020-03-26 15:07:50