Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

de Vylders släktarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/RA/720918
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/r97YFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
9,2 Hyllmeter  (-)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Digital, Kristina Lauridsen 2019
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
de Vylder (släkt)
Kategori: Person (släkt)
 
de Vylder, Ludvig (1871 – 1944)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete (Folkhögskolerektor)
 
Lundberg, Birger (1843 – 1927)
Kategori: Person (släkt). Övriga yrken (Frisör, perukmakare)
 
de Vylder, Louis (1825 – 1899)
Kategori: Person (släkt). Fotografer (Verksam i Tyskland)
 
de Vylder, Elisabeth (1875 – 1964)
Alternativa namn: Lundberg, Elisabeth
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete (Folkhögskolelärare)
 
Ribbing, Maria (1842 – 1910)
Alternativa namn: de Vylder, Maria
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Ordning & struktur
Inledning (äldre form)De Vylders släktarkiv

Huvudpersonerna i de Vylders släktarkiv är Ludvig de Vylder och hans fru Elisabeth, född Lundberg. Ludvig föddes i Tyskland 1871. Hans far Louis de Vylder var en framstående fotograf. Modern Julia, född Nissle gick tidigt bort och Ludvig fick då flytta till sin faster Maria som bodde i Lund. Faster Maria var gift med den framstående läkaren Seved Ribbing. Ludvig studerade i Lund, bland annat teologi och sedan utbildade han sig till både präst och lärare. I Lund träffade han också sin hustru Elisabeth Lundberg, född 1875, dotter till perukmakare Birger Lundberg, som också var metodistpredikant och "renlevnadsmänniska". Med renlevnadsmänniska i Birgers fall, menas inte en fanatiker, utan en person som var övertygad om att människan skulle leva i samklang med naturen. Elisabeths mor hette Maria och var född Brunberg. Liksom Ludvigs mor gick hon bort i ganska unga år. I arkivet finns en del brev från Maria till dottern Elisabeth bevarade och fotografier av Maria som ung. Det finns också brevväxling mellan Elisabeth och fadern Birger och bröderna Karl, Enock och Jonas Lundberg, jämte fotografier.

De Vylders släktarkiv består till största delen av korrespondens, främst med familj och släkt. Otaliga brev från Ludvigs och Elisabeths åtta barn; Marie-Louise "Misse", Birgitta "Synne", Karl Ludvig "Vig", Estrid "Etti", Maj, Elisabeth "Lisa", Klas och Gunnel "Gull", är bevarade. Det finns också brev från Ludvigs tyska släkt, bland andra fadern Louis de Vylder och brodern Seved. Vidare finns också brevväxling mellan Ludvig, Elisabeth och Maria och Estrid "Etti" Ribbing.

Både Ludvig och Elisabeth var lärare och pionjärer inom den växande folkhögskolerörelsen i Sverige. I början av 1900-talet anlade de en folkhögskola i Matarengi i Över Torneå. Där stannade familjen till 1912, då de flyttade söderut igen och startade en folkhögskola i Katrineberg i Halland. I både Ludvigs och Elisabeths arkiv finns handlingar rörande undervisning. Båda var radikala och nytänkande, vilket särskilt märks bland Elisabeths planering av lektioner och föreläsningar, vilka ofta behandlade, för tiden tabu-belagda ämnen så som sexualkunskap. Elisabeth de Vylder undervisade i handarbete, lanthushållning och naturlära.

Ludvigs handlingar behandlar ofta kristendom och teologiska frågeställningar. Han gav också ut artiklar i dessa ämnen och även böcker. Manuskripten finns bevarade i hans arkiv. Det finns nedtecknade minnen från både Katrineberg och Matarengi, författade av Ludvig, Elisabeth och dottern Marie-Louise. Elisabeth skrev också en bok med titeln "Så minns jag det", som handlar om tiden som folkhögskolelärarinna. I arkivet finns också uppskattande brev från f.d. elever och andra lärare.

I Elisabeths arkiv märks särskilt korrespondens med vännerna författarinnorna Jeanna Oterdahl, Elsa Beskow, hennes man Nathanael och kompositören Alice Tegnér.

Bland de kanske mest intressanta handlingarna märks Ludvigs och Elisabeths engagemang för att hjälpa judiska flyktingar undan nazisterna 1939-1942. Brev och andra handlingar rörande denna verksamhet finns bevarade i Ludvigs arkiv. Ludvigs farbror Gustaf de Vylders arkiv kan också framhävas här. Gustaf de Vylder var entomolog och reste i mitten av 1800-talet till Afrika för att där studera insekter. Hans reseskildring som handlar om tiden i Afrika med alla äventyr han var med om där, finns i arkivet. Den gavs ut postumt, vilket ombesörjdes av Klas de Vylder.

De Vylders släktarkiv är intressant för den som vill fördjupa sig i den tidiga folkhögskolerörelsen i Sverige men också för historisk och idéhistorisk forskning rörande den första halvan av 1900-talet.

Kristina Lauridsen
April 2019

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Senast ändrad2019-07-15 15:49:36