UPPSALA STAD. ENSKILDA LÄROVERKET  (1892 – 1966)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
Alternativa namn
LUNDELLSKA LÄROVERKET I UPPSALA
HistorikJ.A. Lundell och Uppsala enskilda läroverk
Professorn i slaviska språk vid Uppsala universitet Johan August Lundell (1851-1940) spelade en framträdande roll i 1880-talet livliga pedagogiska debatt. Mest känd blev han som ivrare för reformen på språkundervisningens område, bl.a. som grundare och ledare för reformsällskapet Quesque tandem, som landsmåls- alfabetets skapare och som pionjär på fonetikens och den fonetiska uttalsskriftens område. Under 1890-talet framträdde han som en av de ivrigaste förespråkarna för införande av skolköksundervisning i flickskolan; ännu på ålderns dagar utgjorde den speciella kvinnoutbildningen ett av hans allra starkaste intressen, förstärkt under flera decenniers samarbete inom Fackskolan för huslig ekonomi med dess ledarinna Ida Norrby.
Då man på våren 1892 förberedde grundandet av den läroanstalt, vars namn läses i rubriken ovan, tog Lundell en synnerligen aktiv del i de offentliga diskussionerna liksom i pressdebatten. Intressenterna delade sig nästan genast i två grupper, några ivrade för ett nytt statligt läroverk med enbart reallinje, andra ville skapa en helt ny läroverkstyp, ett reformläroverk där tidens många nya pedagogiska uppslag skulle prövas. Lundell blev snabbt den erkände talesmannen för den senare gruppen, han utformade i detalj dess program och vann snart majoritet för detta. I programmet utgjorde kravet på samundervisning hela skolan igenom den viktigaste men också den mest omstridda punkten. En annan central sådan var kravet på uppdelning av det på den tiden enhetliga läroverksbegreppet på en mellanskola med särskild avgångsexamen och ett fristående gymnasium. Programmet avsåg uttryckligen att skapa ett läroverk som ej vore en lärdomsskola av då gängse typ; därför genomdrev Lundell att praktiskt arbete skulle få väsentligt ökat utrymme på skolans schema. I övrigt återfinna vi i programmet alla de krav på modernare och mera intresseskapande undervisningsmetoder som voro aktuella under 1890-talet.
Källmaterialet vittnar entydigt om att Uppsala enskilda läroverk helt utformades efter de av Lundell angivna riktlinjerna. Men också läroverkets uppbygg-nadsperiod, som sträckte sig över två decennier, bar i allt hans prägel. Från den centrala positionen som styrelsens sekreterare ledde han i 40 år verksamheten i stort, främst förhandlingarna med statliga och kommunala myndigheter, men också utformningen av den fortsatta reformverksamheten. Under praktiskt taget hela detta skede bestred han också viss timtjänstgöring vid skolan varigenom han förvärvade praktisk pedagogisk erfarenhet och fick tillfälle påverka kollegiets arbete. Som ordförande i det s.k. skolrådet utövade han de första decennierna i praktiken många av rektors uppgifter. Under några besvärliga begynnelseår, 1896-98, skötte han dessutom läroverkets rektorstjänst, under en senare period 1906-13 tjänstgjorde han också som dess inspektor. Först efter den sistnämnda tidpunkten lämnade han så småningom det direkta inflytandet på skolans dagliga liv, då Fackskolan för huslig ekonomi alltmer tog hans intresse i anspråk.
Liksom många andra av dåtidens reformpedagoger fick Lundell uppleva, att det är lättare starta ett reformläroverk än att få det accepterat av en föräldraopinion, som hellre diskuterar reformer än ser sina egna barn som föremål för dem. Utan att ge avkall på sina pedagogiska principer tvingades han emellanåt att jämka dem efter målsmännens krav; så blev t.ex. fallet med försökan att redan under den oscarianska tidens starka tyskinfluens ersätta tyskan som begynnelsespråk med först franska, sedan engelska. Större framgång hade försöken med nya skolämnen såsom samhällskunskap, ryska, bokföring, barnavård, huslig ekonomi med hemvård för att nämnda de viktigaste. Under 1910-talet bedrevs på Lundells initiativ ett annat experiment av stor betydelse, det första genomförda försöket med en uppdelning av de båda gymnasielinjerna genom en långt gående differentiering. Dess viktigaste resultat blev den nyspråklig-historiska linje, som startades år 1924 och ett kvartssekel senare omändrades till landets första allmänna gymnasielinje.
Lundell var emellertid icke bara grundaren och idégivaren, han lyckades också med stor uppslagsrikedom lotsa läroverket genom de första decenniernas ekonomiska besvärligheter och med biträde av välvilliga donatorer förvärva välbelägna, efter dåtidens förhållanden tillräckliga lokaler. Länge var han också den ledande kraften i de efter hand framgångsrika försöken att genom gemensamma framstötar från alla rikets enskilda läroverk förmå staten lämna frikostigare bidrag till dessa, som så gott som alla arbetade under ekonomiskt betryck. I detta sammanhang finnes anledning peka på att bilden av Lundell som läroverkets ledare icke är helt fri från kritiserade inslag. Det kan sålunda icke förnekas, att de ekonomiska svårigheterna för Uppsala enskilda läroverks vidkommande stundom blevo onödigt besvärande, då reformivern ledde till påbyggnader på skilda stadier (Fackskolan för huslig ekonomi, flickskolelinje, kindergartenseminarium, socialutbildning). Erkännas måste också att Lundell, liksom många banbrytare, icke förstod att draga sig tillbaka, då åldern borde motiverat detta. Under 1920-talet blev han därför rätt isolerad, utsattes för kritik inom både styrelse och kollegium. Hans långa verksamhet i skolväsendets tjänst slutade på så sätt mindre lyckosamt, då han mot sin vilja tvingades lämna de av honom grundade skolorna.
Tre decennier ha i det närmaste förflutit sedan dess, varför vi i dag med större objektivitet kunna se tillbaka på Lundells gärning som ett avslutat helt. I detta perspektiv får förtjänster och svagheter riktigare proportioner. Anledning saknas då att förstora upp de nyss antydda motsatserna, som icke kunna reducera pioniärens ovanliga framsynthet. Slutomdömet kan därför endast bli ett: Uppsala enskilda läroverk grundades av J.A. Lundell, dess organisation och program var alltigenom hans verk, dess verksamhet dominerades under det första kvartsseklet helt av honom. Ingen annan enskild person har under denna tid haft en tillnärmelsevis liknanande betydelse för läroverket, som därför historiskt sett med all rätt borde bära Lundells namn.
Herbert Lundh
HISTORIK
AB Upsala Enskilda Läroverk
konstituerades den 21 maj 1892, då man också valde bolagets styrelse. Styrelsen övertog enl protokoll den 3 juni samma år f d Schramska skolan.
Vid sammanträde den 10 december 1894 beslutade man att fr o m vårterminen 1895 inrätta en fackskola för huslig ekonomi. Fr o m hösten 1898 inrättades också ett privatgymnasium.
Bolaget upplöstes den 29 oktober 1898 och dess verksamhet övertogs av det den 29 december 1898 konstituerade Sällskapet Upsala Enskilda Läroverk. Se överenskommelse den 18 februari 1899 i styrelsens för AB Upsala Enskilda Läroverk protokoll för samma dag (A Ia:1).
Fackskolan för huslig ekonomi förstatligades fr o m budgetåret 1961/62 genom Kungl Maj:ts skrivelse den 30 juni 1960 (se bilaga till styrelsens protokoll 14.10.1960, § 64). Den efterträddes av ett statligt seminarium för huslig utbildning.
Uppsala enskilda läroverks gymnasium förstatligades under namnet "Lundellska läroverket i Uppsala" fr o m budgetåret 1960/61 enl Kungl Maj:ts regleringsbrev den 20 maj 1960 (se ovan nämnda bilaga, § 66). Privatläroverkets realskola avvecklades samtidigt enl samma källa.
Sällskapet upplöstes 1969 och dess tillgångar jämte grundfonderna överfördes till den nybildade Lundellska fondstiftelsen. Sällskapet räkenskaper avslutades den 28 februari 1969 och dess återstående tillgångar överfördes till fondförvaltningen. För eventuellt tillkommande utgiftsposter reserverade denna förvaltning medel. Grundfondförvaltningens räkenskaper avslutades i sin tur den 31 mars 1969, då dess samtliga tillgångar överfördes till Lundellska fondstiftelsen, vars verksamhet började den 1 april 1969.
I enlighet med Lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319), SFS 1964:899 och KK om ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (nr 439), SFS 1966:114 övergick Lundellska Läroverket fr o m Ht 1966 i kommunal regi under namnet Lundellska skolan, se även protokoll för styrelsen för Sällskapet Upsala enskilda läroverk för den 23 maj 1966, § 6.
Till Konungen.
Sedan Eders Kungl. Maj:t i proposition till Riksdagen föreslagit förstatligande av gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk har frågan om läroverkets framtida benämning varit föremål för debatt inom dess styrelse och kollegium. Undertecknad får härmed bringa, vad som sålunda förekommit, till Eders Kungl. Maj:ts kännedom.
Vid frågans debatterande har man utgått från att den återstående delen av den enskilda skolan, dess realskola, kommer att avvecklas under loppet av de fyra närmaste läsåren. Organisatoriskt skulle det nya statliga läroverket sålunda, som väl fallet blir med övriga statsläroverk, framdeles komma att bestå av ett statligt gymnasium i lokal förbindelse med avdelningar ur den obligatoriska skolans högstadium. Huruvida begreppet läroverk som enhetlig benämning därvid fortfarande kommer att vara användbart har icke varit oss bekant. En utgångspunkt har däremot funnits i förslaget att det nuvarande statsläroverket i staden skulle erhålla namnet "Uppsala Katedralskola".
Alla försök att finna ett namn på det nya statliga läroverket, för enkelhetens skull kallas det här så, med lokal anknytnig ha misslyckats. Att binda namngivningen vid läroverkets nuvarande läge synes omöjligt, då en snart erforderlig nybyggenskap av allt att döma kommer att förläggas i en annan stadsdel. För kollegium och styrelse har det då tett sig naturligt att söka skapa ett namn som i stället bevarade något av det förstatligade läroverkets egenart samtidigt som det vore praktiskt användbart och helt skilde sig från namnet "Uppsala Katedralskola".
Uppsala enskilda läroverk har en särpräglad historia. Från de tidigare decenniernas reformläroverk utvecklades skolan efter hand till ett riksläroverk, som under det senaste decenniet blivit ett ren Uppsalaläroverk. Skolan grundades av professor J.A. Lundell, som också i mer än ett kvartssekel i det väsentliga ledde dess utveckling. Det innehållsrika reformprogram, efter vilket verksamheten tidigare bedrevs, bar i allt Lundells signatur. I ett här bilagt p.m. finnes Lundells insats i läroverkets historia utförligare skildrad. Härav torde klart framgå, att starka skäl tala för att hans namn knytes till läroverket. Sin särprägel fick detta i början genom att samundervisning var obligatorisk på alla stadier, en på 1890-talet mycket omstridd reform. Hur djupt denna påverkade det allmänna medvetandet framgår kanske bäst av den omständigheten, att skolan ända till våra dagar kallats "Samskolan".
Med denna motivering, närmare utförd i bilagt p.m., ha kollegium och styrelse enat sig om att föreslå att Uppsala enskilda läroverk efter förstatligandet skall benämnas
Lundellska samskolan.
Givetvis kunna skilda varianter av namnet tänkas förekomma. Ett alternativ vore sålunda att tillägg "i Uppsala", ett annat, mera formellt, att man tillfogade benämningen "Högre allmänt läroverk" eller liknande. För den händelse namnförslaget icke skulle vinna nådigt bifall föreslogs inom styrelsen alternativt benämningen "Högre allmänna samläroverket i Uppsala".
För egen del får undertecknad helt ansluta sig till kollegiets och styrelsens uppfattning. Även om Uppsala enskilda läroverk nu kommer att försvinna, finna dessa lärare och elever det starkt motiverat att skolans särprägel bevaras i dess framtida benämning.
Under hänvisning till vad ovan anförts får undertecknad hemställa
att Eders Kunglig Majestät ville besluta, att i samband med förstatligandet av Uppsala enskilda läroverks gymnasium det nya statliga läroverkets (gymnasiets) benämning skall vara "Lundellska samskolan", ev. med tillägget "Högre allmänt läroverk".
Uppsala den 11 februari 1960
Underdånigst
Herbert Lundh
Rektor vid Uppsala enskilda läroverk
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/C005/USA_7265
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ZYbLOVrMKKw4WB5x5LeEy0
SpråkSvenska
ExtraIDUSA_7265