Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Carl och Carl Olof Behms arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/VALA/02020
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/sPRvyavqQWZTuu1eMvyUeB
Omfång
1,5 Hyllmeter 
Datering
1802 – 1910  (Tidsomfång)
Sökmedel
Brevskrivarregister (pdf)
Brevskrivarregister (pdf)
Brevskrivarregister (pdf)
Personregister (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)
Arkivbildare/upphov
Behm, Carl Olof (kyrkoherde) (1814 – 1868)
Kategori: Person (släkt)
 
Behm, Carl (kyrkoherde) (1781 – 1857)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Carl och Carl Olof Behms arkiv

Nedan förtecknade handlingar härrör till största delen från tre personer, kyrkoherden i Norra Vi, Carl Behm, dennes son, kyrkoherden i Trehörna, Carl Olof Behm, och den sistnämndes hustru, Gustafva Charlotta Nilsson.

Carl Behm föddes den 30 september 1781 i Linköping som son till konditorn och kämnären därstädes, Per Behm, och dennes andra hustru Brita Helena Söderstrand. Carl Behm intogs i Linköpings trivialskola 1790 och blev student i Uppsala år 1800. Tillsammans med sin äldre, redan år 1810 avlidne, broder Olof var han verksam som informator och undervisade bl.a. grosshandlaren Gerles i Uddevalla två söner. Carl Behm blev fil.mag. 1806 och följande år blev han vice collega och apologist i Vadstena där han 1809 blev collega superior. Han speciminerade samma år för rektorat och blev rektor i Vimmerby år 1810, vilken syssla han innehade i sex år. Han prästvigdes i Kumla kyrka i Närke år 1811 av biskop Carl von Rosenstein och gifte sig samma år med Carolina Petronella Fornander, dotter till vice rektorn och komministern i Skeda, Olof Fornander och dennes hustru Carolina Ehrenström.
År 1813 avlade Carl Behm pastoralexamen och blev den 28/8 1816 komminister i Skeda efter svärfadern. Genom enhälligt val blev han år 1822 kallad till kyrkoherde i Frödinge, vilken post han tillträdde påföljande år. År 1838 kallades han, likaledes efter enhälligt val till kyrkoherde i Norra Vi och Tidersrum. År 1857 promoverades han till jubelmagister, dock i sin frånvaro. I augusti samma år insjuknade han i vattusot och avled den 2 oktober kl ½ 2 på em. 1*)

Sonen Carl Olof Behm föddes den 16 mars 1814 i Vimmerby. Han synes till en början ha undervisats i hemmet, väl i första hand av fadern, men troligen senare även av informatorer. I oktober 1828 inskrevs han i Linköpings läroverk vilket han lämnade i september 1832. Den 27 februari 1833 avlade han studentexamen vid universitetet i Uppsala. Efter teologiska studier där avlade han den 10 maj 1837 prästexamen i Linköping och prästvigdes den 14 maj. Samtidigt erhöll han sitt första förordnande som adjunkt hos fadern i Frödinge. 1839 erhöll han förordnande som adjunkt i Norra Vi och Tidersrum där han en kortare tid år 1843 var förordnad som vice pastor. År 1845 speciminerade han för pastoralexamen och påföljande år erhöll han tjänstledighet i två perioder för att förbereda sig för denna examen som han avlade den 28 april 1847. Den 6 juni samma år avlade han folkskollärarexamen. Han innehade därefter följande förordnanden:


- Adjunkt i Klockrike och Brunneby enligt domkapit. beslut 1848 26/4
- Adjunkt i Ingatorp och Bellö enligt domkapit. beslut 1848 13/9
- Vice pastor i Ingatorp och Bellö enligt domkapit. beslut 1848 28/10
- Vice pastor i Trehörna enligt domkapit. beslut 1850 10/4
- Vice pastor i Skrukeby och Lillkyrka enligt domkapit. beslut 1852 7/8
- Vice pastor i Norra Vi och Tidersrum enligt domkapit. beslut 1853 6/4
- Vice pastor i Östra Ny och Rönö enligt domkapit. beslut 1859 1/5
- Vice pastor i Dagsberg och Krokek enligt domkapit. beslut 1859 20/7

Den 2 november 1864 utnämndes Carl Olof Behm ”uppå vederbörl. kallelse till kyrkoherde i Trehörna församlings patronella pastorat”. Den 2 december samma år befullmäktigades han som kyrkoherde, men tillträdde inte tjänsten förrän i början av år 1866. Den 3 mars detta år avlade han tro- och huldhetseden och den 19 augusti installerades han. Carl Olof Behm avled dock redan den 6 november 1868 i en ålder av 54 år, 7 månader och 21 dagar. 2*)

Den som kallade Carl Olof Behm till kyrkoherde i Trehörna var hans blivande hustru, den ovan nämnda Gustafva Charlotta Nilsson. Hon var en märklig kvinna inte bara genom det förhållandet, att hon förvärvade det med patronatsrätt förknippade säteriet Trehörna och därpå kallade sin blivande man till kyrkoherde i församlingen, utan ännu mer därigenom att hon efter mannens död drev säteriet till sin egen död år 1908 och därefter genom testamentariskt förordnande bestämde att säteriet skulle bilda en fond vars avkastning skulle användas till ”fattigas och fattiga skolbarns underhåll och sjukvård inom församlingen”. Denna Gustafva Charlotta Behms stiftelse existerar än och säteriet taxerades för några år sen till 830 000 kr. Stiftelsens årliga utdelning uppgick vid samma tid till mellan 15 000 och 18 000 kr.

Om Gustafva Charlotta Nilsson har bl.a. följande uppgifter publicerats. Hon kom tillsammans med sina föräldrar i mitten på 1800-talet till Trehörna och träffade där Carl Olof Behm, med vilken hon fick ett barn. Detta födde hon emellertid i Stockholm. Hon började vid denna tidpunkt målmedvetet att arbeta för att få ihop pengar att hon kunde köpa Trehörna säteri. Hon lyckades i sitt uppsåt och förvärvade säterier genom att lösa ut sina syskon. Därefter kallade hon sin blivande man till kyrkoherde. Deras äktenskap blev dock mindre lyckligt och mannen flyttade till Kolhult, en gård som hustrun därefter skänkte församlingen som prästgård.
Gustafva Charlotta Nilsson tog aldrig hand om sitt barn och visste ej var det fanns. Hon föreskrev därför i sitt testamente att barnet, en flicka vid namn Maria Karolina, i första hand skulle bli arvtagare till säteriet. Kunde dottern ej påträffas, skulle egendomen användas så som ovan beskrivits. Verkställda efterforskningar ledde aldrig till något positivt resultat. Det har även uppgivits att Carl Olof Behm och Gustafva Charlotta fått ännu ett utomäktenskapligt barn. 3*)

Försök har gjorts att verifiera och komplettera dessa uppgifter, varvid följande framkommit. Gustafva Charlotta föddes den 5 november 1821 i Skrufhult Norrgården, Trehörna församling som dotter till frälseägaren Nils Olofsson och dennes hustru Stina Greta Andersson. Nils Olofsson, som även var nämndeman, föddes den 5 mars 1791 i Adelöv medan hustrun var född i Trehörna den 14 oktober 1798. De gifte sig den 23 juni 1820. I äktenskapet föddes ytterligare två barn, som dock avled i späd ålder. Hustrun avled redan den 28 december 1828. Påföljande år flyttade Nils Olofsson och dottern Gustafva Charlotta till Ekeberg inom Trehörna församling 4*).

Den 9 december 1829 gifte Nils Olofsson om sig med änkan Maja Andersdotter från Linderås. Den nya hustrun var född den 8 december 1787 i Linderås och hade tre barn i sitt förra gifte. År 1831 flyttade familjen till Rök och där föddes den 9 november 1833 dottern Sophia Theodora. 5*)

Den 29 augusti 1838 ingick Nils Olofsson och hans hustru en bytesöverenskommelse med fanjunkaren J P Wadsberg. Den sistnämnde bortbytte sin ”egendom bestående av ½ hemman Trehörna Fr. säteri, ½ hemman frälse Slangeryd, 1/16 Hallongen med underlydande hälft uti skattlagde mjölkvarnen med 3 par stenar, hälften uti sågen med ett blad jämte tillhörande inventarier och lika anpart uti alla på desse hemmansområden varande torp och åbyggnader samt andre tillhörande lägenheter, samt enahanda andel av den med säteriet Trehörna förenliga jus patronatus, belägna inom Trehörna socken….emot…. ½ mtl Goijeryd och ½ mtl Skogäng inom Röks socken och en mellangift 6 000 Rdr Bco…”. Den andra hälften av denna egendom inköpte Nils Olofsson av Wadsberg för 16 666 rd 32 sk banco 6*).

Med detta egendomsförvärv följde påföljande år en återflyttning till Trehörna. Gustafva Charlotta flyttade dock ifrån Trehörna den 26 oktober 1845 för att ta tjänst som piga på Sonnorps frälsegård i Vinnerstads socken. Redan påföljande år flyttade hon till Linköping där hon hade tjänst först hos ryttmästarinnan Eleon. König och därefter hos sekreteraren Anders Kinnander. Den 21 november 1848 skrevs hon ut från Linköpings Domkyrkoförsamling och återvände till Trehörna 7*). Under Gustafva Charlottas frånvaro från Trehörna hade fadern dött, närmare bestämt den 16 juni 1847. Arvingar var, förutom Gustafva Charlotta, hennes styvmor och halvsyster. Boets behållning uppgick till c:a 10 000 rd och enbart säteriet uppskattades till 8050 rd. Gustafva Charlotta blev nu ägare till 17/60 av säteriet. Hennes halvsyster ägde lika mycket och styvmodern ägde 13/30 8*).

Den 26 juli 1851 födde Gustafva Charlotta i Trehörna ett utomäktenskapligt barn, Catharina Lovisa. Faderns namn anges ej i födelseboken (Trehörna C:5, sid 45) 9*). Mycket talar dock för att Carl Olof Behm var fadern. I alla händelser synes han ha haft ett förhållande med Gustafva Charlotta. Flera brev från fadern till Carl Olof Behm talar här sitt tydliga språk. Frågan berörs i ett brev daterat den 9 maj 1851 i vilket fadern förordar ett giftermål. I ett brev en vecka senare, den 17 maj, är fadern tydligare. Det heter i brevet bland annat:
”Du måste sansa Dig: ty det hade kunnat ske Dig mycket värre. Om händelsen inträffat med en fattig Fröken eller … mamsell, skulle jag i högsta grad beklagat Dig: Nu är affairen annorlunda. Det kan alldrig nu komma i fråga, att Din blivande hälft skall bliva nådehjon och en förargelse under Din avvaktan på befordran; då hon har medel till självständighet. På en glänsande yta förenad med fattigdom, följer förakt men icke så med förmögenhet.
…. Du har visst icke förlorat utsikten för Din framtid. Får Du blott ett förslag, t.ex. till Krigsberg eller något annat – har Du goda rekommendationer att påräkna. Men vad Du talar om Gustavas snara avflyttning, förstår jag ej – såsom ett förhastande av Dig. Faster Cari Molander, som ej ville hava sin lysning i Ljung, tog en flyttningsattest till Winnerstad, varest hennes lysning skedde, med(an) hon var kvar i Ljung. Det behövs ej vidare för Dig, än att skicka mig Gustavas flyttningsattest, hennes styvmoders bifall, Ditt eget bifall, samt Din debetsedel. Men, för att jag själv skall undslippa och uppläsa denna lysning i N. Vi bör hennes flyttningsattest bliva ställd till Tidersrum, varest jag vidtalar en bonde om hyrandet av ett rum (vilket rum hon aldrig kommer att begagna) men hon inskrives i Tid(ersrums) kyrkobok såsom där boende, då jag utfärdar lysningen i Tid(ersrums) kyrka. Likväl skaffar jag en städad boning uti N. Vi åt Gustava, där hon i trygghet skall få ro och vistas. Men Du finner väl härav att hennes personliga flyttning ej är så brått med, då lysningen kan ske, utan hennes närvaro på stället. Av dessa lysningar har jag många andra exempel, utom det anförda om syster Cari. Gustava skall bliva av oss väl emottagen och vi skall nog skaffa henne en bekvämlig och anständig plats – när Du finner tid vara därtill. Ditt jämna och värdiga sätt har tillvunnit Dig hennes kärlek och fasta tillgivenhet – att hon refuserar den livlige och snillrike Blom (?) som vill i denna ställning hon är, taga henne, är en verklig heder för Dig, och en sådan ovanlig tillgivenhet bör en gång väcka Din. Resultatet: Du bör som klok man finna Dig i Ditt öde, trösta Dig därmed. Det hade varit värre om det inträffat med den vackra mams. Lindgren eller någon dylik. Lyd mitt råd. Var vänlig mot Gustafva. Du har henne på Dina fingrar. Bliv lugn och stormen skall lägga sig i Ditt bröst…..”

Ännu den 20 juli 1851 återkom fadern till giftermålet och framhåller att ”otalige….skulle med glädje tillbyta det öde, du nu så hårt motspjärnar, nämligen att hoppa i guldkaret.” Han fortsatte: ”Men vad du gör, gör snart. Du har haft många bittra stunder, och den stackars G. är högst beklagansvärd. Mildra hennes sorgliga öde. Men jag fruktar att ej kunna röra Ditt sinne.”.
Farbrodern, rådmannen Fredric Behm i Linköping, som var Carl Olof Behm behjälplig när det gällde att söka tjänster, var inne på samma linje som fadern. I ett brev den 8 juni 1851 skrev han bl.a: ”Vad ditt ifrågakomne giftermål beträffar, så tycker jag för min del, att du i det fallet icke bör vara tveksam. Ett parti, som medför en så betydlig ekonomisk fördel är i dessa materiella tider icke att förkasta och 29 år för en kvinna är icke någon lastgammal ålder. Dessutom har du en moralisk förbindelse att uppfylla därpå Du såsom prästman i synnerhet bör fästa avseende”. 9*)

Ingenting hjälpte dock. Giftermålet blev inte av och Gustafva Charlotta födde, som tidigare nämnts, dottern Catharina Lovisa i Trehörna församling. Dottern omhändertogs först av Gustafva Charlottas styvmoder, Maria Andersdotter, och därefter av halvsystern och dennas man, Alfred Vilhelm Larsson. Gustafva Charlottas understöd till dotterns uppfostran utbetalades av Gustafvas förmyndare, kyrkvärden Gustaf Jacobsson i Hult. Catharina Lovisa flyttade år 1867 till Allhelgona församling samt år 1870 till Vadstena där hon avled i tyfus den 27 juli 1872 10*). Dottern var vid sin död i tjänst hos änkan Inga Sofia Ohrling som i ett brev den 28 juli underrättade modern om dödsfallet samtidigt som hon i översvallande ordalag prisade dotterns kristliga och ödmjuka sinnelag. Hon underlät inte att påpeka att dottern inte hade haft några ”jordiska fördelar”, men tillade att hon inte heller önskat några sådana. I slutet av brevet heter det: ”Louise bad visserligen icke om någon särskild hälsning till sin älskade mamma men jag anser det mest överensstämmande med det goda barnets kristendom att såsom en öm hälsning hänvisa till St Johannis 1sta epistel att, under bön om Guds Andas uppväckande, upplysande och pånyttfödande nåd betraktas och tagas till hjärtlig, flitig övning”. 11*) Det är inte utan att man i detta brev finner en aning av kritik av modern som, i goda omständigheter som hon var, så litet hade brytt sig om sin dotter. Måhända har dotterns öde i någon mån bidragit till den religiositet som präglade Gustafva Charlottas senare år.

Undersökningen har i alla händelser så långt klarlagt att, den tidigare inte närmare kända dottern var den som föddes först och i Trehörna församling. Denna dotter hade modern i alla händelser noggrann vetskap om och i någon mån kontakt med. Det är den andra, sedermera eftersökta, dottern som fortfarande utgör ett problem.

Vi har även sett att Gustafva Charlotta genom arv hade det tämligen gott ställt, även om hon inte direkt disponerade sitt arv, utan var beroende av förmyndarens tillstånd. Om förmögenhetens storlek lämnas en uppgift i ett brev till Carl Olof Behm från brodern, Olof Alfred Behm av den 29 september 1852. Han ger i brevet uttryck åt sin förvåning över att Behm, som han uttrycker det, ”övergav Gustafva med sina 18 000”. Han medger dock att han i viss mån förstår brodern då det inte fanns något ”animerande hos henne”. 12*)

Gustafva Charlottas öden har följts vidare i första hand i kyrkböckerna dock utan att erhålla några uppgifter om den andra dottern. Den 8 november 1854 utskrevs Gustafva Charlotta från Trehörna till Össebygarn. Därifrån avflyttade hon den 30 juni 1855 till ej angiven församling i Stockholm. I anmärkningskolumnen står antecknat: ”Har ett oäkta barn, som vistas i Trehörna. ärl. led. v. Afflyttade orten 24/4 55”. Den 3 juli 1855 inskrevs hon i Adolf Fredriks församling i Stockholm där hon åren 1856-1857 står antecknad såsom inneboende hos arbetskarlen Gustaf Johansson i huset Saltmätargränd 19, kv. Luftspringaren. Hon har därefter ej kunnat närmare följas, men står kvar i Adolf Fredriks församling till dess hon den 19 november 1864 utskrivs till Johannes församling. Vid inskrivningen i denna anges hennes adress till Tullportsgatan 28. Någon dotter förekommer inte under denna tid. Den 2 november 1866 inskrevs ”Fru Gustafva Charlotta Nilsson” från Stockholm och Jakobs församling till Kolhult. Samma år hade hon gift sig med Carl Olof Behm. 13*)

Klara belägg finns emellertid för att de ”officiella” flyttningarna ej riktigt svarar mot verkligheten. Gustafva Charlotta har vistats en längre tid i Stockholm före år 1854, då hon utskrevs från Trehörna. I ett brev från farbrodern, Fredric Behm i Linköping, av den 12 juli 1853 skriver denne bl.a. följande till Carl Olof Behm: ”Nu får jag emellertid underrätta dig, att ditt brev till Gustafva blev samma postdag översänt till Stockholm”. Den 3 januari 1854 skriver han vidare: ”Brevet till Gustafva avsände jag genast. Det är besynnerligt, att hon inte låtit sig avhöra sedan oktober. Möjligtvis kan hon vara sjuk. Död tror jag icke hon är, ty då hade sådant nog blivit försport”.
I slutet av samma månad skriver vidare hemmansägaren Carl Gustaf Jaensson i Stubben om Gustafva att han hört att hon ”förleden sommar och höst har uppehållit sig i Stockholm och efter berättelse har varit hushållerska på ett bättre ställe, men nu sedermera på vintern har hon skrivit hem till Trehörna och yttrat att hon hemkommer på våren….”.

Det tycks alltså vara klarlagt att Gustafva i alla händelser under en stor del av år 1853 vistats i Stockholm och det synes inte uteslutet att hon kommit dit redan året dessförinnan. Carl Olof Behm har vidare stått i brevförbindelse med henne, även om det verkar som om det endast är han som har skrivit.

Ett par brev, hänförande sig till de efter Gustafvas död föranstaltade efterforskningarna efter dottern, ger även vissa upplysningar om tidpunkten för den andra dotterns födelse. Sålunda skriver den på Liljeholmen utanför Stockholm bosatte ”arkivforskaren” M. Sahlström bl.a. följande i ett brev den 26 juni 1909 till kyrkoherden i Trehörna, F M Allard: ”Jag har konstaterat att A. m. hustru o 1 barn fanns i slutet 1852 men slutet 1853 återfinnes han ensam. Några fosterbarn funnos ej upptagna i den källa jag då hann att genomgå. Emellertid måste jag på grund af efterliggande andra uppdrag, någon tid låta denna forskning hvila. Att Karolina Maria är dotter till Gustafva Charlotta Nilsdotter har jag officiellt intyg om”. 16*)

Av Sahlströms brev framgår två ting av vikt. Han har eftersökt dottern som fosterbarn år 1852 och han har uppenbarligen även funnit födelsenotisen och har skaffat sig utdrag ur födelseboken. Då en Stockholmsforskares tjänster utnyttjats är det troligt, att barnet ifråga fötts i Stockholm.

Tidpunkten för födelsen bekräftas av ett annat, dock sannolikt mindre tillförlitligt brev, från en till USA utvandrad sockenbo, August Samuelsson. 17*)
I brevet säges följande: ”Angående utredningen efter fru Bem så har ni skrifvit bra orätt som leter efter den dottren som föddes 1852, ty hon är död. Hon dog innan vi (Samuelssons) gick ifrån Sverige. Hon var född samma år som Fallström. Fru Bem var åt Stockholm och födde två barn, en pojk och en flicka, innan jag gifte mig. Det sade August Carlsson, nämndeman i Bomhult, att han letade efter två barn, namnen på dem och kunde icke hitta dem. Maria som ni annonserade om i tidningen var den samma som vi har skrifvit om och hon hade mycket väl reda på att hon var dotter till Fru Bem. Hon grät många gånger öfver det att hennes moder skulle så försjuta hennes barn. Då hon var sex år gammal togs hon ifrån Stockholm och då mötte hennes fosterfar henne vid Vadstena och då kom hennes egna moder och kastade en säck med kläder och kastade öfver hennes hals. Sedan var hon vid Tre Hörne för hon skulle få se henne många gånger och fick se samma ansigte”.

Födelseåret för barnet, 1852, återfinnes alltså även i detta brev. I övrigt verkar det som om man här blandat ihop dottern Catharina Lovisa, som ju så småningom hamnade i Vadstena, med dottern Karolina Maria.

I Stockholms stadsarkiv verkställda efterforskningar har givit vid handen att pigan Gustafva Charlotta Nilsson den 2 januari 1853 på barnbördshuset Pro Patria i Stockholm födde flickebarnet Carolina Maria. Enligt uppgift i dopboken (eg. födelsejournalen) var det andra gången Gustafva Charlotta var havande. Något ytterligare barn, förutom Catharina Lovisa hade hon alltså ej fått innan hon födde Carolina Maria. Gustafva hade kommit till Stockholm i oktober månad 1852 och var bosatt på adressen Hornsgatan 57. Å denna adress, - fastigheten tillhörde Maria församling, - har dock varken Gustafva eller hennes dotter återfunnits. Sannolikt, och härpå tyder Sahlströms ovan anförda brev, har barnet utackorderats privat. Det kan tilläggas att i Pro Patrias dopbok har inbundits en skrivelse daterad den 5 maj 1909 från innehavaren av Advokatbyrån i Linköping, v. häradshövdingen P. Arnander, i vilket han anhåller om upplysningar om Karolina Maria. I brevet anges Gustafvas efternamn oriktigt som ”Andersdotter”. 18*)

Det kan i sammanhanget även nämnas, att Gustafvas officiella mantalsskrivningsadress ej heller i fortsättningen överensstämde med verkligheten. Ett brev från förmyndaren, Gustaf Jacobsson, daterat den 13 december 1857 är sålunda sänt till adressen Tullportsgatan 28, Stockholm, till vilken adress Gustafva officiellt utskrevs först år 1864. Ett annat brev till henne från svågern A V Larsson, daterat den 13 oktober 1862, är ställt till Dagsberg, där Gustafvas blivande man var vice pastor. Av det första brevet framgår att Gustafva skrivit till sin förmyndare den 12 oktober och att denne i flera år inte vetat var hon bott eller ens om hon fortfarande var i livet. Tydligen hade Gustafva begärt besked om sina ekonomiska omständigheter och Gustaf Jacobsson kunde nu meddela att Gustafva ”den 17 förstkommande aprill” ägde ”fullt 11 000 Rdr Riksmynt och något derutöfver”. Gustafvas andel i fastigheten (Trehörna säteri) gav vidare en årlig utdelning om 541 rdr riksmynt. Gustaf Jacobsson kunde även meddela att svågern, A V Larsson, köpt sin svärmors andel i Trehörna för 16 000 rdr riksmynt.

Den 1 april 1864 upprättades ett köpekontrakt mellan A V Larsson och Gustafva enligt vilket hon förvärvade hela Trehörna. Sedan svågern i särskild skrivelse till domkapitlet i Linköping bekräftat köpet och meddelat att han inte hade något att invända emot att Carl Olof Behm av Gustafva kallades till kyrkoherde i Trehörna trots att lagfart ännu ej erhållits på fastigheten och köpeskillingen först skulle erläggas följande år, befullmäktigades som omtalat ovan, Behm som kyrkoherde i Trehörna. 20*)

Carl Olof Behm och Gustafva Charlotta Nilsson gifte sig år 1866. Var har ej kunnat fastställas. De inskrevs som gifta i Trehörna församling, Kolhult där Carl Olof avled redan två år senare. 21*) Gustafva Charlotta överlevde sin man med fyrtio år. Hon avled först den 30 mars 1908. 22*)


Samlingen domineras av predikosamlingen inkl. likpredikningarna (serierna B I-III) samt de inkomna breven (serierna E I-III). Själva predikosamlingen är ordnad kronologiskt. I den mån å en predikan antecknats att den hållits vid flera tillfällen har predikningen lagts på datum för det första tillfället. Predikosamlingen torde endast till en del direkt härstamma från kyrkoherdarna Behm. Åtskilliga predikningar har de uppenbarligen övertagit från andra präster. En sådan grupp av predikningar har fått bilda en egen serie (B II). Denna grupp härrör från Johan Christopher Elson (född 1776, prästvigd 1802, död i Östra Ny 1829 24/1). En del predikningar har varit numrerade. Dessa har sammanhållits i en volym (BI:6). Bland dessa återfinnes flera provpredikningar: nr 82 1828 pingstdagen i Tingstad, nr 83 1830 24/1 i Hägerstad, nr 89 (odaterad) i Norra Vi och nr 107 1859 5/5 i Kättilstad.

Handstilarna, ort där predikan först hållits, initialer och vissa namnangivelser utgör tydliga bevis för samlingens disparata ursprung. Detta framgår av nedanstående – ej helt uttömmande – översikt över predikningarna i vol. B I:1-5:

Volym Uppgift om år, ort, signaturer m.m., kommentarer

B I:1 1810 ”Stafby” 1) Linköping, Hycklinge, Loftahammar
1811 Hycklinge, Horn, Gamleby
1812 Hycklinge, Horn, Styra
1813 Hycklinge, Gusum
1814 Gusum
1815 Gusum, Skällvik
1817 Loftahammar, Gusum
1818 bl.a. provpredikan i Grebo och 5/3 häradspredikan i Slaka 2)
1819 Gusum
1819-1820 och odaterat i Wk

1) Trol. = Stavby i Norunda härad, Uppsala stift.
2) Hållen ”uti Sophia Albertinae kyrka av komministern i Skeda magister Carl Behm” 23*)

Som synes härrör en av predikningarna med bestämdhet från Carl Behm. Hans handstil avviker dock markant från handstilen hos övriga predikningar. Dessa synes, med undantag från predikningarna 1819-1820 hållna i ”Wk”, vara skrivna med en och samma hand. Predikoorterna antyder även en och samma upphovsman. Provpredikan hållen i Grebo år 1818 ger i detta fall en tämligen säker ledtråd. Det gällde komministertjänsten i Grebo och av de tre präster, mellan vilka valet stod, märkes Theodor Hammer, född i Loftahammar den 22 september 1783, student i Uppsala 1808, den 9 december 1810 ordinerad till pastorsadjunkt i Horn och den 27 mars 1813 befullmäktigad som brukspredikant. Hans ansökan till tjänsten är daterad Gusum den 9 februari 1818. 24*) Hammer blev komminister i Gusum 1819 och avled där 1837.

Predikningarna delvis hållna i ”Wk” är skrivna med en mycket klar och distinkt stil som helt skiljer sig från de övriga i predikosamlingen förekommande stilarna. Samma stil återfinnes i Västervik C I:6 juni 1818 – aug. 1839. Den påträffas även i en skrivelse av den 15 april 1818 från dåvarande komministern i Västervik, Sven Ulander, som i skrivelsen framhåller att han räknar med att under maj månad tillträda Västerviks och Törnsfalla pastorat. 26*) Det torde vara tämligen säkert att predikningarna härrör från kyrkoherden och kontraktsprosten Sven Ulander. 27*)

Volym Uppgift om år, ort, signaturer m.m., kommentarer
1820
1823 Styra
1825

B I:2 1827 19/8 Torpa ”af Girardt”
2:a sönd. i advent T M
3.e sönd. i advent P U K
4.e sönd. i advent V H
1828 Torpa påskdagen ”af E.B”
Torpa 13 S e Tref ”J J I C”
1829 2 S i Fastan ” J J C”
2:a böndagen
Torpa (2 st) ”L M H”
Torpa “M”
1830 3 S i Fastan “C E B”
Karlstad Domkyrka ”Den heliga Michaelis dag”
Torpa ”J J C” (J I C, J H?)
1831 Maria beb. ”Hammarö kyrka”
Torpa ”S”
1833 Fasterna (6 pred)
Frödinge
1834 Frödinge, Fasterna
1835 Styra, Frödinge
3:e sönd. i Fastan ”J J H” (?)

Av ovanstående signaturer har med bestämdhet endast en kunnat identifieras, nämligen ”L M H” 1829. Bakom denna signatur döljer sig kyrkoherden L M Holmberger i Torpa. Bokstaven ”H” är skriven på ett sådant sätt att den även kan läsas som ”I C”. Detta skrivsätt överensstämmer helt med Holmbergers sätt att skriva sitt efternamn. 28*) Bakom signaturen ”J J C” (ev. ”J I C”?, ”J H”?) skulle möjligen kunna dölja sig komministern Johan Isak Cedermark. Han blev 1824 komminister i Ukna och 1829 i V. Ed. Han skrev ”I” i Isak och ”C” i Cedermark på ett sådant sätt att de båda bokstäverna såg ut som ett ”H”. Han synes dock ej ha haft något förordnande i Torpa. 29*) Predikningen på 2:a böndagen 1829 är skriven på papper i litet format och avviker helt från de övriga predikningarna. Det sistnämnda gäller även de med samma hand skrivna predikningarna hållna i Karlstads domkyrka 1830 och i Hammarö kyrka (Karlstads stift) 1831. Från ett annat stift, ärkestiftet, härrör de i Fasterna, Rimbo kontrakt, 1833-1834 hållna predikningarna.
Det bör dock observeras att ortsbeteckningen ”Fasterna” och årtalen har skrivits med annan hand än den som skrivit själva predikan. Denna kan alltså ha hållits tidigare och på annat ställe. De i Frödinge hållna predikningarna borde rimligtvis härröra från Behm d ä. Predikningarna synes dock inte vara skrivna med hans handstil, vilket framgår bäst om man jämför med den utan tvivel av honom skrivna inträdespredikningen i Norra Vi den 12 maj 1839 (se volym B I:3). Man kan även jämföra med de till sonen skrivna breven (i volym E I:1) eller med häradspredikningen i Slaka 1818 (vol B I:1).

Volym Uppgift om år, ort, signaturer m.m., kommentarer
B I:3 1836 Frödinge
1837 Frödinge
1838 Frödinge
1839 Frödinge
4 S e påsk, Torpa
Inträdespredikan i N Vi 2 böndagen
Norra Vi
Torpa 1 S i Tref. ”G”
Torpa 4 S i Adv. ”K”
Tingspredikan ”nyttjad af Bernau 39”
Skriftemålstal N Vi
1840 Norra Vi
4 S i Adv. ”Tr Fr H-g af L.W. (M?) H”
Norra Vi Juldagen

1841 Norra Vi
5 S i Fastan, Torpa ”af L W (M?) H”
Norra Vi
Tirserum
19 S e Tr, Torpa ”J J H”
3 S i Advent, Torpa “af M-r o P U K”

De åren 1836-1839 hållna predikningarna synes fortfarande inte vara av Behm d ä:s hand. Det bör också observeras anteckningen att predikningen hållits i Frödinge och tidpunkt för predikan i en del fall direkt ingår i rubriken och är skriven med samma hand som denna, medan den i andra fall är tillagd efteråt med annan hand, troligen Carl Behms. Själva predikningarna kan ha skrivits av sonen. Även i denna volym uppträder predikningar som har hållits i Torpa och samma initialer som ovan uppträder.
”L W H” skall sannolikt läsas ”L M H” och skulle då vara den tidigare nämnda kyrkoherden L M Holmbergers initialer. Tingspredikningen år 1839 synes vara skriven med Carl Behms handstil. Med Bernau åsyftas komministern i Norra Vi och Tidersrum J Bernau. De åren 1840 och 1841 i Norra Vi hållna predikningarna synes vara skrivna av flera olika händer. Anteckningarna om plats och tid för predikningarna synes genomgående vara gjorda i efterhand. Predikningarna har alltså skrivits tidigare. De kan uppenbarligen ha nyttjats av antingen Carl Behm eller sonen som ju var förordnad som adjunkt i Norra Vi och Tidersrum de aktuella åren.



Volym Uppgift om år, ort, signaturer m.m., kommentarer
B I:4 1842 Norra Vi
Torpa ”af M-n”, ”af R”, ”L W H”, ”J J H”
1843 Norra Vi
Torpa ”af L M H”
Tidersrum
1844 ”Ottensång på Klagodagen d 2 Maij 1844”
Norra Vi
Torpa ”På Midsommarsdagen… 1844 af H-g”
1845-
1846 Norra Vi + okänd ort
1847 Tidersrum, Norra Vi
1848-
1849 Norra Vi + okänd plats
1850 Ingatorp
1852 Avskedsord i Trehörna 29/8
Östra Skrukeby och Lillkyrka
1853 Norra Vi

I denna volym återfinnes sålunda en del av de från Torpa härrörande predikningarna. Avskedsorden i Trehörna 1852 är uppenbarligen egenhändigt skrivna av Carl Olof Behm. Samma synes vid en jämförelse vara fallet med de i Norra Vi och Tidersrum hållna predikningarna, i alla händelser från 1846. ”Ottensången” 1844 synes däremot vara skriven av Carl Behm.

Volym Uppgift om år, ort, signaturer m.m., kommentarer
B I:5 1855 Norra Vi
Nykil
1856-
1858 Ingatorp, Norra Vi, V. Ryd, skriftetal m.m.
1859 Avskedspredikan Ö. Ny
Skriftetal Norra Vi
1860-
1861 Dagsberg
Tre tal hållna i olika gårdar efter husförhör
1862 Dagsberg
Ett tal hållet efter husförhör
1863 Dagsberg
Ö. Stenby
1864 Dagsberg
1865 Tal vid husförhör
Tal vid tinget
1866 Norrköping, häradspredikan 27/3
Trehörna
1867-
1868 Trehörna
Skriftetal

Huvudparten av dessa predikningar synes härröra från Carl Behm. En viss osäkerhet råder beträffande vem som hållit avskedspredikan i Östra Ny 1859. Att döma av stilen kunde den vara skriven av Carl Behm, som ju nämnda år lämnade sitt förordnande som vice pastor i Östra Ny och Rönö. Att märka är vidare att ort och årtal tillskrivits senare, om inte av samma hand, så i alla händelser med annat bläck. Av innehållet i predikan framgår emellertid att vederbörande tjänstgjort i församlingen i 15 år och under denna tid förlorat släktingar som begravts i församlingen. Dessa uppgifter stämmer inte in på Carl Behm och Östra Ny.
Ev. skulle man kunna tänka sig att han använt sig av delar av denna predikan när han lämnat Östra Ny. Egendomligt är emellertid att ingressen överensstämmer med avskedsorden i Trehörna 29/8 1852. Problemet torde ej kunna lösas utan ytterligare undersökningar.

Likpredikningarna (serie B III) har ursprungligen legat som bilagor till predikningar. Likpredikningarna har dock i stor utsträckning förvarats separata. Med tanke på de värdefulla personuppgifter de ger har de lagts alfabetiskt. I slutet av serien återfinnes fragment och likpredikningar över barn. I många fall har flera likpredikningar hållits vid samma tillfälle. De har då skrivits på samma ark. Vid inplaceringen i den alfabetiska ordningen har de lagts på det först förekommande namnet, såvida detta inte varit namnet på ett barn. I bilaga 1 återfinnes ett alfabetiskt register över likpredikningarna. I förekommande fall har hänvisning givits till det namn, på vilket ark innehållande flera likpredikningar placerats. För att underlätta identifieringar har i registret medtagits uppgifter om den avlidnes namn, titel, bostadsort, födelsedag och födelseförsamling samt dödsdatum och församling i vilken vederbörande avlidit. Fullständigt dödsdatum saknas i stor utsträckning i likpredikningarna. Månad och dag och i alla händelser ålder vid dödstillfället återfinnes dock i regel, likaså födelsedag- och ort. Med ledning av dessa uppgifter har dödsdagen uträknats. Detta datum har sedan i de flesta fall kollationerats mot dödboken. Likaså har en del födelseuppgifter kontrollerats. Dessa kontroller har lett till åtskilliga justeringar i registret. Det kan alltså hända att uppgift i registret ej överensstämmer med uppgift i likpredikningen. Uppgift som återfunnits i kyrkobok har getts företräde vid registreringen.

Till serierna inkomna skrivelser E I-III har brevskrivarregister upprättats (bilagor 2-4). Så långt det varit möjligt har försök gjorts att identifiera brevskrivarna. Serien E IV innehåller tomma kuvert. Dessa kuvert förvarades separat redan vid leveransen till landsarkivet. I den mån brev fortfarande förvarades i eller i anslutning till kuvert, har kuvertet lagts tillsammans med brevet. Det kan observeras att många kuvert är ”hemmagjorda”, varvid i en del fall gamla brev kommit till användning. Dessa kuvert har lagts i ett särskilt fascikelomslag i vol. E IV:1.

Bland de ämnesordnade handlingarna märkes enstaka handlingar som synes sakna nära anknytning till familjen Behm, bl.a. en hushåll- och läkarrreceptbok för Catharina Charlotta Livin, 1759 (F:1 fasc. 5) och handlingar rörande arv efter sjökapten Anders Fredrik Ehrenström, död 1815 (F:3 fasc. 5). Den sistnämnde kan vara släkt med Carl Behms svärmor, Carolina Ehrenström. Bland de överlämnade handlingarna återfanns även en rad tjänstehandlingar härrörande från kyrkoherdarna Behm. Dessa handlingar har tillförts resp. kyrkoarkiv.

Samlingen har deponerats i landsarkivet av styrelsen för Gustafva Charlotta Behms stiftelse i Trehörna (acc. 51/1976).


Noter till inledning:

1*) V. Örnberg, Sv. Ättartal 14 s 30 f. Linköpings stifts herdaminne, del 4 s 334: likpredikan över Carl Behm i vol B III:1: se även av Carl Behm förd dagbok 1800-1822, 1839 i vol F I:1 fasc 2.
2*) Vol. F:1 fasc 3, Betyg och andra personl. handl. rör. C O Behm, 1833-1859; Linköpings lärov. C III a:13, matrikel 1821-1857; Linköpings domkap. A I a:108, prot. 5/10 1864 § 5, 2/11 1864 § 9; Linköpings stifts tidningar 1864 s 83, 89, 1866 s 20, 26, 86, 1868 s 85; Dagsberg A I:13 s 214, A I:14 s 104

3*) Irving Lindholm, Gustafva Behms donationsgård (i Östgöta Correspondentens bilaga Regnbågen den 19/2 1972)

4*) Trehörna C:4, A I:3 s 143, A I:5 s 94

5*) Linderås C:4 s 655, Rök A I:10 s 116

6*) Lysings häradsrätt A II a:24, 4/10 1838 § 4-5

7*) Trehörna A I:6 s 82, 122, 230-31, B:1 s 61, Vinnerstad B I:1, A I:5 s 208, Linköpings domkyrkoförs. A I:44 s 359, 310, B I a:4 s 71

8*) Trehörna C:5, A I:6 s 378, Lysings häradsrätt F:38 s 401

9*) Breven i volym E I:1

10*) Handl. delvis rör. Gustafvas dotter Catharina Lovisa i volym F I:1 fasc.6. Se även Trehörna A I:11 uppsl. 77, Allhelgona A I:15 s 8, Vadstena A I:31, gård 56 ½

11* ) Brevet i volym E II:1

12*) Brevet i volym E I:1

13) Trehörna A I:8 s 274; meddelanden från landsarkivet i Uppsala resp. stadsarkivet i Stockholm; Trehörna B:2 nr 10 år 1866, A I:11 s 94

14*) Breven i volym E I.1

15*) Brevet i volym E I:1

16*) Brevet i volym E I:3

17*) Brevet ställt till Johan Gustafsson, Summen, Trehörna i vol. E I.3

18*) Uppgifterna har välvilligt lämnats av arkivarie Lars Wikström, Stockholms stadsarkiv

19*) Breven i vol. E II:1

20*) Se domkapitlets prot. i not 2 ovan

21*) Trehörna A I:5 uppsl. 94. Vigseln har ej återfunnits varken i Trehörna eller Dagsbergs församlings resp. lysnings- och vigselbok. Måhända har vigseln ägt rum i Stockholm?

22*) Se volym F I:1 fasc. 5

23*) Hanekinds häradsrätt A I a:45 s 1921, 5/3 1818

24*) Linköpings domkapitel E IV:58

25*) Linköpings stifts herdaminne 2, s 379

26*) Linköpings domkapitel E IV:290

27*) Om denne se Linköpings stifts herdaminne 4, s 77 f; ett brev från Ulander, dat. Västervik 9/7 1813 till Carl Behm finns i serie E III

28*) Se hans namnteckning t.ex. Torpa K I a:5

29*) Se hans ansökningshandl. till komministertjänsten i V. Ed i Linköpings domkapitel E IV:26

Kontroll

Skapad1995-08-22 00:00:00
Senast ändrad2017-05-12 07:53:16