Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/110
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/jyEb5mm1BwF5zsOppzkhN9
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkningArbetare och underhavande. Torparnas tjänstbarheter till bruken: Landshövdingen Didrik Wrangels kungörelse att, ehuru väl han givit torparna under Kroppa kronobruk förmaningar att till brukets nytta vara arrendatorn vi bruket lydiga med betjäning av kolning, körslar och annat arbete, dessa likväl visat sig lata och trilskna, varför landshövdingen nu giver torparna den påminnelsen, att om klagomål vidare skulle förekomma och den försumliga namngives, denne komme att sättas från torpet, och en annan torpare antages, som icke undandrage sig arbetet 21/1 1690 (mapp 1/1).
Bergstingsrättens utslag, varigenom på tilltal av assessorn Johan Gustaf Linroth torparna Jan Eliasson samt Anders och Carl Bengtsson i Höjden dömdes att vardera plikta 40 marker silvermynt för det de mot stadgat förbud låtit sig leja att köra stångjärn åt borgaren Elof Ersson i Kristinehamn. Därjämte dömdes torparna Nils Ersson vid Hättälvstorp samt Sven Andersson och Hans Erasmusson i Höjden till 20 mark silvermynts plikt vardera, för det de icke visat behörig lydnad och hörsamhet vid kallelse till körslar och arbete vid Storfors bruk 30/4 1723 (mapp 1/2).
Bergstingsrättens uppskovsprotokoll i ett av assessorn Hans Gustaf Linroth genom bruksbokhållaren Erik Bergius instämt instämt mål mot torparna Simon Erson, Simon och Johan Persson i Slädbråten, Jan Håkansson och Per Månsson i Brunnsbol samt Carl Carlsson i Sjötorp med yrkande om åläggande för dessa att utgiva det stadgade vitet av 40 mark silvermynt för hemmans och torps åbor under Storfors bruk, all den stund bemälda personer icke velat betjäna bruket med körslar utan hellre varit andra med sådant arbete behjälpliga. De instämda torparna påstodo sig icke vara skyldiga att betjäna Storfors bruk med något arbete, enär de varo självägande skattebönder. För bevisning om motsatsen uppsköts målet 21/4 1727 (mapp 1/3).
Protokoll vid disponenten Carl Arondt Jerelström hållna förhör på Storfors gård med åtskilliga torpare från Höjden, Näset, Jordkullen m.fl. torp angående orsakerna till deras försummelse att köra tackjärn från Finnhyttan 11/1 1743 (mapp 1/4).
Disponenten C.A. Jerelströms utfärdande kungörelse i anledning av att någon torpare under Storfors bruk företagit sig att, tvärt emot bergmästaren Nat. Ekmans stadgade förbud att betjäna andra med arbete och körslar, olovligen betjänat Skarphytte åborna, i synnerhet bruksidkaren Nils Hagberg därstädes. En belöning av 30 daler kopparmynt utfästes till den, som kunde bevisa att någon torpare nu eller framdeles bröt mot bergmästarens förenämnda förbud 17/12 1743 (mapp 1/5).
Bergstingsrättens protokoll och utslag i ett av åtskilliga torpare under Bjurbäcks bruk instämt mål mot bruksägaren assessorn Gustaf Linroth med påstående att han måtte åläggas dels att för rätten visa sina böcker och med torparnas förda räkningar, dels ingå på en laga likvidation samt betala dem för deras arbete efter i arten gångbart pris, varemot bruksägaren i genstämning yrkat åläggande för torparna att betala sina skulder till honom. I en till rätten ingiven skrift förklarade assessor Linroth, att han oberoende av stämningen ämnat i avseende till den dyra tiden öka torparnas arbetslöner, då de samtliga varo beskedliga utom två av dem, som tubbat de andra, samt att .... icke hade något emot en likvidation. Att verkställa denna likvidation eller utredning förordnade rätten bergsfogden Erik Fahlbeck 27/4 1763 (mapp 1/6).
Protokoll vid förenämnda likvidation, därvid bruksägaren gjorde en tillökning för åren 1760-1762 i betalning för alla slags dagsverken, vilket av torparna erkändes med tacksamhet. En överenskommelse hade alltså träffats 1/12 1763 (mapp 1/6).
Bergstingsrättens fastställelse av denna överenskommelse 6/6 1764 (mapp 1/6).
Förslag, utvisande huru mycket varje torpare under Storfors Bruk hittills utgjort årligen i kolning och dagsverken, samt huru mycket kol varje hästtorpare borde kunna åstadkomma, om han vore befriad från de vanliga dagsverkena utan blott behövde bärga skäppländsstängningen och köra kol, malm, tackjärn och stångjärn, samt timmer och sten till nödiga byggnader, vid vilka torparen om sommaren kunde få biträda för lego efter ackord. Men förnödenheterna av säd, sill och salt finge torparna hädanefter betala efter gångbart pris, och genom friheten från dagsverken ansågas de kunna odla sina torp, så att de av dessa kunde hava nödig föda 23/1 1807 (mapp 1/7).
Bergstingsprotokoll rörande en av åborna i Storhult, Bäckelid, Nolhult och Myren utverkad stämning å Lars Ekelund i egenskap av förvaltare av Bjurbäcks bruksegendom åt änkegrevinnan Sara Cajsa Löwenhielm, med påstående att de måtte gottgöras efter allmänt gängse prisförhalning, körslar och dagsverken. Enär bruksägaren var boende och mantalsskriven utom bergstingslaget, men icke åtnjutit den föreskrivna stämningstiden, behövde bruksförvaltaren icke ingå i svaromål 5/4 1819 (mapp 1/8).
Bergmästarens resolution å en av bruksförvaltaren Lars Ekelund insänd skrivelse ifråga om likvidation med åborna. då den förordnade likvidationsförrättaren icke hade några fasta grunder att följa, hänvisade bergmästaren åborna att vid domstol göra sina anspråk gällande, för så vitt överenskommelse ej kunde träffas 22/4 1819 (mapp 1/8).
Arbetskontrakt mellan disponenten för Bjurbäcks bruk Emil von Gerdten samt åborna i Bäckelid, Högåsen, Myren, Nolhulr, Stockhult och Snårbotten 28/4 1819 (mapp 1/8).
Torparnas eller åboarnas processer mot Storfors bruksägare dels om högre betalning tjänstbarheter till bruket och dels om orubbad besittningsrätt till deras åboende hemman och torp. Processen 1737-1742: Åboarnas- enligt uppgift 94 st. - på de under Storfors bruk lydande hemman och torp i Kroppa och Lungsunds socknar hos Kon. Befh. de anförda klagomål över att bruksägarna förutom annat arbete numera pålagt dem vissa årliga dagsverken, oaktat att deras åboende hemman och torp icke vore frälsegods utan dem tillhöriga på grund av stubbe och röjselrätts besittning, varför de anhöllo, att de redan utgjorda dagsverkena måtte antingen avdragas på deras bruksskulder eller betalas kontant och alldeles avskaffas, samt deras stubbe och röjselrätts fastställes 1737 (mapp 3/1).
Kon. Befh. des resolution, varigenom de klagande åborna förklaras vara blotta lantbor och torpare under Storfors, samt bruksägarna ägde rätt att pålägga vilket arbete som helst, enär alla de hemman och torp, som klagandena bebodde, ingingo i den av Kammarkollegium den 1 oktober 1714 till majoren Claes Linroth gjorda skatteförsäljningar av Kroppa och Storfors bruksegendomar, därvid kollegiet icke förbehållit åborna någon stubbe och röjselrätt 6/5 1737 (mapp 3/1).
Trenne sammanhängande avskrifter, innehållande dels Storfors bruksägares förklaring i anledning av åbornas hos Kammarkollegium gjorda anspråk på stubbe och röjselrättsbesittning till sina åboende hemman och torp, dels åbornas till Kammarkollegium ingivna skrift 1737-1759 (mapp 3/1).
Avskrift av kammarkollegii skrivelse till landshövdingen angående förbemälda åbors anspråk på stubbe och röjsellrätt, som icke hade något fog för sig 28/1 1742 (mapp 3/1).
Processer 1758-1759: Bergstingsrättens utslag i ett av de under Storfors bruk lydande torparna instämt mål mot bruksdirektören Claes Frietzcky och Storfors bruks intressenter med påstående att som de tid efter annan blivit betungade med flera dagsverken, körslar och arbete, än jordeboken över deras hemman utvisade, samt de därför ävensom för kolning icke erhållit betalning efter gångbart pris i orten och varje års markegång de med dem förda böcker och räkning av mått visas för bergstingsrätten, och att allt, vad de icke fått full ersättning för, måtte efter föregången likvidation dem gottgöras, samt slutligen att förvaltningen måtte åläggas att i motböcker införa deras arbetsförtjänster. Bergstingsrätten avslog torparnas med åtskilliga författningsårtal späckade påståenden utom beträffande motböckerna, som bruket redan börjat hålla med arbetarna 5/4 1758 (mapp 3/2).
En likvidation med torparna på hemmanet Stegelviken 5/9 1758 (mapp 3/2).
Brukstorparnas till bergskollegium ingivna vadeinlaga mot bergstingsrättens utslag 1758 (mapp 3/2).
Bergskollegii utslag, som gillar och stadfäster bergstingets utslag i mars 1759 (mapp 3/2).
Processen 1774-1778: Kungl. Maj:ts utslag på torparen Jan Olofssons i Kroppahöjden anförda klagomål, att brukstorparna vis Storfors vore för hårt betungade med dagsverken m.m. , jämte ansökan att bliva tillerkända besittningsrätt till sina åboende hemman och torp. Enär Jan Olofssonställt sig i spetsen för ansökningen, förklarade Kungl. Maj:t att han och Hans Söderström, vilken författat densamma, skulle plikta 50 daler silvermynt 16/12 1774 (Mapp 3/3).
Kon. Befh. des order till kronobefallningsmannen Per Egelström att hos vederbörande uttaga de å dömda böterna och till torparnas varning låta i kyrkan kungöra Kungl. Maj:ts utslag 1/2 1755 (mapp 3/3).
Häradsrättens resolution angående torparen Jan Olofssons i Kroppahöjden mot bruksdirektören Claes Frietzcky instämda mål med påstående, att den uppsägning han fått, måtte förklaras ogiltig, och han själv bibehålles vid besittningsrätten till torpet. På grund av förenämnda Kungl. Maj:ts utslag förföllo påståendena 10/2 1755 (mapp 3/3).
Kon. Befh. des utslag på torparen Jan Olofssons enahanda påståenden som hos häradsrätten och med samma påföljd 11/7 1755 (mapp 3/3).
Häradsrättens utslag på f.d torparen Jan Olofssons gjorda stämningspåstående mot Storfors bruks intressenter om ansvar och ersättning, för det de drivit honom från torpet i Kroppahöjden. Med åberopande av Kungl. Maj:ts förut omnämnda utslag av den 16 dec. 1774 förklarade rätten, att det icke tillkom densamma att göra någon ändring däri 10/1 1778 samma handling (mapp 3/3).
Åbornas process mot Bjurbäcks bruksägare om högre betalning för kolning, körslar och dagsverken 1786-1799: En skrivelse till bergmästaren från åtskilliga åbor och torpare under Bjurbäcks bruk, varigenom de anhållna om hans förmedling för reglering av priset på deras tjänstbarheter till bruket, med bergmästarens därå givna resolution om infordrande av förklaring och utlåtande från disponenten vid bruket 10/11 1786 (mapp 2/1).
Utverkad stämning ( i samma handling) av nedannämnda åbor och disponenten vid Bjurbäcks bruk Claes Frietzcky med påstående, att han måtte åläggas till dem erlägga högre betalning för kolning, körslar och dagsverken, nämligen av Anders Ersson, Nils Nilsson och Anders Jansson i Lungstorp, Matts Jonsson i Myra, Jan Jansson i Brattbäcken, Hans Olsson och Håkan Hansson i Kärret, Nils Persson i Ladubäcken, Magnus Andersson i Lungälven, Sven Jonsson i Bjurbäcken, Jonas Ersson i Lämnäs, Jan Andersson och Sven Andersson i Sandviken, Bengt Jansson och Johan Jönsson i Snårbotten, Jonas Jakobsson i Vitteberg, Jan Pettersson i Lermarken, Olof Larsson i Högåsen, Anders Hansson i Mosstorp, Lars Persson, Petter Pettersson och Nils Jansson i Sillebäck samt Jöns Ersson, And. Jonsson och And. Jansson i Hulta 11/3 1787 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens uppskovsprotokoll i åbornas stämningspåstående 20/3 1787 (mapp 2/1).
Urtima bergstingsrättens utslag, varigenom rätten förklarade, det ej vore tillständigt att ändra det av Kungl. Maj:t år 1742 fastställda kolpriset vid Bjurbäcks bruk. Körslar och dagsverken betalades högre än vid andra bruk i orten. Däremot bestämdes på begäran, att en likvidation efter de gällande priserna skulle hållas mellan åborna och Bjurbäcks bruk, till vars förrättande bergsfogden Johan Erik Knistedt blev förordnad 12/7 1788 (mapp 2/1).
Åbornas vadeinlaga till Bergskollegium mot detta utslag 1788 (mapp 2/1).
Protokoll angående bruksägarnas häröver avgivna förklaring 24/10 1788 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom i denna av hemmansägarna Anders Jonsson i Lungstorp och Matts Jonsson i Myren samt numera endast 11 åbor och torpare å brukets skatteköpta hemman mot bruksägarna förda rättegång, varigenom kollegiet, med upphävande av bergstingsrättens utslag, förklarade, att såväl hemmansägarna som brukets åbor skulle för de kol, som levererades från skogarna till deras åboende hemman, erhålla betalning för varje år efter det gångbara priset i orten för kol från självägares eller bondehemman. För kol, som tillverkades på brukets enskilda skog, finge avdrag göras för skogsvärdet eller den s.k. stubbelönen. Känslan och dagsverken skulle betalas efter det pris, som en skattebonde i orten erhölle. Priset på vid bruket uttagen spannmål skulle beräknas efter årets förlagsmarkegång. På dessa grunder borde en likvidation från 1 november 1787 parterna emellan upprättas 11/5 1789 (mapp 2/1).
Likvidationer, som upprättats av bergsfogden Knistedt 12/11 1789 (mapp 2/1).
Åbornas klagomål över densamma hos Bergskollegiet, som hänvisar dem till domstol 21/4 1790 (mapp 2/1).
Bergskollegii protokoll angående Knistedts ofullbordade likvidation med föreskrift huruledes likvidationen borde upprättas, varom bergmästaren ägde att draga försorg 8/2 1791 (mapp 2/1).
Åbornas anhållan hos bergmästaren att en ny likvidation måtte hållas i enlighet med Bergskollegii dom den 11 maj 1789, vartill bergmästaren förordnade bergsfogden Sven Ekvall 16/3 1791 (mapp 2/1).
Likvidationen, som upprättats av bergsfogden Sven Ekvall jämte av båda parterna utsedda gode män 26/3 1791 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens utslag angående här ovan angivna hemmansägares och torpares gjorda stämningspåstående mot Bjurbäcks bruksägare, att de i den 26 mars 1791 upprättade likvidationen icke erhållit den tillökning i priset på kolning och annan betjäning till bruket, som Bergskollegii dom den 1 maj 1789 föreskriver 28/3 1792 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom, varigenom priserna närmare bestämmas, nämligen, för kol från det hemmans ägor, som åbon innehade och brukade, 32 skilling storstigen på tillverkningsstället och 2 skilling i farlön för varje 1/4 mil fram till bruket. För kol, som tillverkats på brukets egna skogar 16 skilling, för storstig med farlön lika med nyss nämnda. Vidare äro priser bestämda för mans-kvinns- och hästdagsverken under olika årstider, Av bruket utlämnade varor skulle betalas efter markegång 18/2 1793 (mapp 2/1).
En inlaga av bruksägaren greve C.G. Löwenhielm till Kungl. Maj:t vari han framhåller Bergskollegii oriktiga föreställning att brukets torpare skulle hava skog till sina åboende hemman, då de istället tage all sin gårdfång på Bjurbäcks bruksskog. Bland vederparterna ägde endast Anders Jonsson i Lungstorp och Matts Jonsson i Myra någon obetydlig skog, och detta endast inom deras inhägnader 24/1 1794 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom förenämnda av Bergskollegium den 18 febr. 1793 meddelade dom fastställes 13/10 1794 (mapp 2/1).
Likvidation mellan Bjurbäcks bruk ovan nämnda åbor och torpare, uppgjord på de grunder, som föreskrivits i Bergskollegii den 18 februari 1793 meddelade och av Kungl. Maj:t den 13 okt. 1794 fastställda dom 9/7 1795 (mapp 2/1).
Bergsfogden Sven Ekvalls protokoll angående greve C.G. Löwenhielms uppgörelse av räkningar med 18 av Bjurbäcks bruks åbor och torpare i enlighet med likvidationsinstrumentet, därvid ej blott förhöjning i deras arbetsförtjänster utan även gratifikationer tilldelades 3/3 1796 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens dom, varigenom likvidationen av den 9 juli fastställes, och Jan Jonsson i Brattbäcken jämte nio andra åbor i särskilda instämda mål åläggas att till Bjurbäcks bruk betala sina skulder i enlighet med likvidationsinstrumentet 9/4 1796 saknas (mapp 2/1).
Besvärsinlaga till Bergskollegium av 10 st åbor över denna bergstingsrättens dom 8/6 1796 (mapp 2/1).
Konungens Befallningshavandes utslag angående Bjurbäcks bruksägares fordran hos åtskilliga åbor och torpare 14/6 1796 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom, varigenom Jan Jonsson i Brattbäcken jämte de 9 andra åborna på yrkande av bruksägaren greve Löwenhielm förklaras förlustiga sin vadetalan mot bergstingsrättens dom, när de icke ställt borgen för kostnad och skada, och Jan Jonsson dessutom vid besvären begått flera olagligheter 12/12 1796 (mapp 2/1).
Bergskollegii resolution på Jan Janssons i Brattbäcken och hans medparters begäran att utan erläggande av revisionsskilling få hos Kungl. Maj:t överklaga Bergskollegii nyssnämnda dom. De ålade dels att genom undersökning av domarna i orten och genom edgång vid närmaste domstol styrka, att de tillhopa icke ägde tillgångar för 166 riksdaler 32 skillingar specie, dels att ställa borgen för kostnad och skada 19/12 1796 (mapp 2/1).
Stadsrätten i Filipstad utslag, varigenom Jan Jonsson i Brattbäcken förmenas att avlägga den honom föreskrivna eden, då fara för mened förelåge enligt de bevis, som bruksägaren givit om hans tillgångar 30/1 1797 (mapp 2/1).
Bergskollegii resolution, varigenom Jan Jonson i Brattbäcken och Lars Olsson i Lermarken, vilka, som enda klagande sedan de övriga åborna övergivit processen, hos kollegiet begärt att inför detsamma få avlägga fattigdomseden, som blivit Jan Jonsson förvägrad i Filipstad, förklaras oberättigade att avlägga eden enär de icke följt kollegiets givna föreskrifter 9/2 1797 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts utslag, varigenom Bergskollegii resolution upphäves, och ärendet återförvisas till kollegium, där de nämnda båda personerna förklarats berättigade att avlägga fattigdomseden m.m. 16/10 1797 (mapp 2/1).
Bergskollegi protokoll och utslag, varigenom Jan Jonsson i Brattbäcken och Lars Olsson i Lermarken, efter avlagd fattigdoms ed och efter kollegiums prövning av omtvistade vederhäftighet för deras borgen för kostnad och skada, förklaras berättigade att hos Kungl. Maj:t anföra besvär över Bergskollegii den 12 dec. 1796 meddela dom, som betager dom m.fl. åbor rätt att föra klagan över bergstingsrättens den 9 april 1796 avgivna dom 27/2 1798 (mapp 2/1).
Greve C.G. Löwenhielms hos Kungl. Maj:t anförda besvär häröver 1798 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom på besvär av Jan Jonsson i Brattbäcken, som numera blivit ensam klagande, denne ålägges att inom 2 månader anskaffa vederhäftig borgen för kostnad och skada, som kunde drabba greve Löwenhielm genom rättegången, samt därefter anmäla sig hos Bergskollegium 20/5 1799 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom, varigenom kollegiet låter målet avskrivas, sedan Jan Jonsson återkallat sina besvär och förlikning blivit ingången mellan honom och bruksägaren greve Carl gustaf Löwenhielm vid Bjurbäcks bruk 2/12 1799 (mapp 2/1).

Kontroll

Skapad2015-08-31 08:41:13
Senast ändrad2015-11-11 08:37:33