Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Herbert Rettigs personarkiv

Herbert Rettigs samling

Grunddata

ReferenskodSE/RA/720435/001
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/butYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
8 Hyllmeter 
108 Volymer 
Datering
1877–1961(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Anette Brännkärr 1997
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Rettig, Herbert
Kategori: Person (släkt). Jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksledning
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer (Hedersli Kungl Vitterhetsakad)

Innehåll

Inledning (äldre form)INLEDNING

Herbert Rettigs personarkiv deponerades av Kungl. Vitterhetsakademien till RA i mars 1997 (dnr 54-758-97). Vid ordnings- och förteckningsarbetet föll det sig naturligt att dela upp handlingarna i tre personarkiv: Herbert Rettig, Nils Rettig och Hjalmar Rettig. Eftersom det rör sig om familjemedlemmar kan handlingar (exempelvis brev, fotografier, teckningar och anteckningar) från en arkivbildare återfinnas även i de andra två arkiven. De tre arkiven kan därför med fördel studeras tillsammans för att ge en mer heltäckande bild av arkivbildarna.

Personhistorik:

Carl Herbert Rettig föddes den 4 feb. 1888 i Stockholm. Föräldrarna var Hjalmar Rettig, från den kända köpman- och redarsläkten Rettig, och Julia Rettig (f. Björkman), dotter till landshövdingen i Gävleborgs län C.A.T Björkman och hustrun Julie (f. Sandströmer).

Efter studentexamen i Nya Elementarläroverket i Stockholm 1906, studerade Herbert några månader i Montpellier, Frankrike, där han våren 1907 tog en examen i franska språket. Herbert fortsatte sina studier på Universitetet i Uppsala där han avlade fil kand examen 1909 i ämnena statskunskap, franska och geografi samt nordisk och jämförande fornkunskap. Under åren 1909-1916 studerade Herbert främst historia men även lantbrukskunskap i Berlin och Leipzig. Han disputerade 1916 i Leipzig med en historisk avhandling med titeln "Die Stellung der Regierung und des Reichstages Schwedens zur polnischen Frage 1634-1635".

Herbert återupptog sina studier i lantbrukskunskap i Sverige och inköpte 1918 Tuna gård i Tensta socken, Uppland. Han satt under flera år med i Bondeförbundets förtroenderåd samt arbetsutskott och representerade Bondeförbundet samt Jordbrukarungdomens förbund utomlands under 1920-talet. Herbert medverkade även med artiklar i olika jordbrukartidningar i flera europeiska länder. Från 1927 koncentrerade Herbert främst sitt internationella samarbete i jordbruksfrågor till de belgiska jordbruksorganisationerna, främst Société Internationale pour l'embellessement de la vie rurale.

Under åren på Tuna gård kom Herbert att alltmer ägna sig åt hembygds- och kulturhistoriska frågor och donerade bl.a. ett sockenmuseum till Tensta församling. 1929 inköpte Herbert Skånelaholm i Skånela socken, Uppland. Herbert fortsatte ägna mycket tid åt inköp av allmogeföremål, hembygds- och kulturminnesvård. Bl.a. inrättade och skänkte han en hembygdsgård med museiföremål till Skånela församling.

1942 gifte sig Herbert med den då 27-åriga nyblivna Röda Kors-sjuksköterskan Ing-Marie Rehnberg.

Efter föräldrarna och brodern Nils ärvde Herbert familjens förmögenhet och inrättade tillsammans med Ing-Marie den Rettigska kulturstiftelsen att förvaltas av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhetsakademien (testamente 31 maj 1958). Samma år valdes Herbert Rettig till hedersledamot i Kungl. Vitterhetsakademien. Akademien fick även genom Herberts testamente bl.a. fastigheterna Villagatan 3 i Stockholm och Skånelaholm.

Under hela sitt liv var Herbert ofta sjuk och led bl.a. av sviterna efter en för sent upptäckt och behandlad malaria. Herbert Rettig avled den 3 juli 1963.

Arkivet:

Herbert Rettig överlevde både sin far, Hjalmar, och bror, Nils, och fick därmed överta familjens handlingar. Jag har därför valt att placera bl.a. vykort, fotografier och dödsbohandlingar i Herbert Rettigs personarkiv. Här finns även en serie för genealogiska handlingar, vilka alla tre arkivbildarna forskade i och bidrog till, med bl.a. korrespondens och anteckningar samt insamlade brev och autografer från förfäder. Av Herberts egna handlingar finns bl.a. teckningar till födelsedagar, 12 nummer av tidningen LUX utgiven 1900-1901 av Herbert och vännen Raoul Oscar Wallenberg (1888-1912), dagböcker 1910-1933, korrespondens samt pressklipp. I Herbert Rettigs personarkiv finns även några få handlingar tillhörande hustrun Ing-Marie Rettig, f. Rehnberg (1915-1995).

En stor del av familjen Rettigs inköpta samlingar av föremål, böcker och äldre brev förvaras i familjen Rettigs museivåning på Villagatan 3, förvaltad av Kungl. Vitterhetsakademien. Ytterligare arkivhandlingar kan eventuellt finnas på Skånelaholm, tidigare Herbert och Ing-Marie Rettigs bostad, även det förvaltat av Kungl. Vitterhetsakademien.

Riksarkivet i augusti 1997

Anette Brännkärr

Ämnesord

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2021-05-26 17:24:10