Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens utlänningskommission


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420393
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/waENeBUQrH6d0002H087k3
Datering
1916 – 1976  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmSe respektive delarkiv
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Statens polisbyrå för övervakande av utlänningar i (1914 – 1937)
Alternativa namn: Generalstaben. polisbyrån  (1914 – 1918)
Kategori: Statlig myndighet
 
Utrikesdepartementet (1840)
Alternativa namn: UD
Kategori: Statlig myndighet. Kungl. Maj:ts kansli / Regeringskansliet
 
Socialstyrelsen (1913)
Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen
Alternativa namn: SoS
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter
 
Statens utlänningskommission (1944 – 1969)
Alternativa namn: SUK
Alternativa namn: UK
Alternativa namn: Utlänningskommissionen
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter
 
Statens invandrarverk (1969 – 2000)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Allmän anmärkningStatens utlänningskommissions arkiv innehåller även handlingar från föregångarna och efterträdaren till utlänningskommissionen:

Föregångare:
Socialstyrelsen Avdelningen för utlänningsförläggningar
Socialstyrelsen Byrån för sociala ärenden i allmänhet: utlänningsärenden
Socialstyrelsen Utlänningsbyrån
Statens polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket
Utrikesdepartementets expedition för utländska passärenden

Efterträdare:
Statens invandrarverk

För mera information se Inledningen till arkivförteckningen, under rubriken Arkivet.
Inledning (äldre form)Statens utlänningskommission började sin verksamhet den 1 juli 1944. Kommissionen bildades enligt beslut av 1944 års riksdag genom sammanslagning av Utrikesdepartementets expedition för utländska passärenden med Socialstyrelsens utlänningsbyrå och avdelning för utlänningsförläggningar. I avvaktan på mera normala förhållanden ansågs den nya centrala utlänningsmyndigheten böra få karaktär av provisorium och den organiserades därför som en kommission, bestående av en ordförande och chef samt högst åtta ledamöter.

Inom kommissionen fanns från början tre byråer - passbyrån, kontrollbyrån och sociala byrån - och en kansliavdelning. Den sociala byrån avvecklades den 1 juli 1947

En stor omorganisation genomfördes den 1 januari 1953 och kommissionen fick därmed en fackavdelning (skandinaviska avdelningen, upphörd redan den 30 juni 1954), två fackbyråer (1:a och 2:a byrån) och en kanslibyrå (3:e byrån).

Statens utlänningskommission upphörde den 1 juli 1969 då ett självständigt centralt ämbetsverk, Statens invandrarverk, bildades.

Statens utlänningskommission 1944 1/7 - 1952

På passbyrån handlades ärenden rörande rätt för utlänningar att inresa och uppehålla sig i riket samt att här anta eller inneha arbetsanställning. Dessutom handlades på byrån ärenden om utrese- och förpassningsbeslut, som meddelades i samband med avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller om förlängning därav.

Kontrollbyrån handhade den löpande individuella utlänningskontrollen och svarade därvid särskilt för övervakning av utlänningarna från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Uppehålls- och arbetstillståndsärenden för ett visst svårbedömt klientel, förpassnings- och verkställighetsärenden samt utlännings tagande i förvar handlades inom kontrollbyrån på en särskild avdelning för förpassnings- och uppehållsärenden, liksom omhändertagande i förläggning så länge interneringsläger förekom.

En särskild kontrollavdelning svarade inom byrån för den s.k. tekniska utlänningskontrollen, dvs övervakning av att utlänning följde gällande föreskrifter och inte vistades eller arbetade i riket utan erforderligt tillstånd. Till kontrollbyrån hörde ett stort antal register och expeditionsorgan.

Inom kontrollbyrån inrättades en speciell efterforskningsavdelning i oktober 1945 med uppgift att i samarbete med övriga nationella s.k. tracingbyråer och Internationella Röda korset hjälpa flyktingar och tvångsförflyttade (displaced persons) att komma i förbindelse med sina anhöriga och vänner.

Sociala byrån var en efterföljare till Socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar och hade till uppgift dels att ombesörja hjälpverksamheten för flyktingar bl a genom anordnandet av flyktingläger, dels att sköta de s k interneringslägren för vissa utlänningar. Byrån var också kansli åt Statens flyktingnämnd. Byrån avvecklades den 1 juli 1947 i och med att förläggningsverksamheten upphörde och hjälpverksamheten överfördes på andra organ.

Kansliavdelningen hade hand om personalärenden samt administrativa och kamerala ärenden. Under avdelningen lydde statistikavdelningen.

Statens utlänningskommission 1953 - 1969 30/6

De två fackbyråerna, 1:a och 2:a byrån, var indelade i vardera två sektioner. Som indelningsgrund mellan sektionerna gällde att alla slag av utlänningsärenden rörande en nationalitet eller grupp av nationaliteter skulle handläggas vid en viss sektion.

Indelningen förändrades något under åren lopp, men huvudsakligen handlade 1:a byrån ärenden angående nordiska medborgare, balter, medborgare i Tyskland, Österrike samt under vissa perioder medborgare i Polen, Sovjetunionen och stater i Afrika och Asien samt artister, oavsett nationalitet.

2:a byrån handlade ärenden angående medborgare i övriga Östeuropa samt övriga utlänningar.

Skandinaviska avdelningen handlade ärenden angående medborgare i Danmark och Norge. När nordiska medborgare fr o m den 1 juli 1954 inte längre behövde uppehållstillstånd för att vistas i riket övergick kvarvarande ärenden rörande skandinaver till 1:a byrån.

3:e byrån eller kanslibyrån fick i stort sett samma arbetsuppgifter som den tidigare kansliavdelningen. Dessutom överfördes till byrån ärenden angående pass- och gränskontroll, teknisk utlänningskontroll samt register och expeditionsorgan åt de båda andra byråerna. Byrån fick således hand om hanteringen av centralregister och utlänningsdossiéer.

Viktigare handlingstyper

Centralregistret

Kommissionen hade i uppgift att på grundval av inkomna anmälningar och andra uppgifter föra ett centralt register över utlänningar som vistades i riket. De viktigaste enheterna i centralregistret bestod av det centrala diariet samt tre förfalloregister.

Det centrala diariet var ett i alfabetisk ordning uppställt diarium över enskilda utlänningsärenden och bestod av s k centralregisterkort, som upplades dels när ansökan om visering inkom till kommissionen för att där behandlas och avgöras, dels när ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd första gången inkom till kommissionen. På varje registerkort antecknades uppgifter om utlänningens namn, medborgarskap, födelsetid, kön och numret på den centraldossié, i vilken kommissionens handlingar beträffande utlänningen förvarades. Kortet försågs vidare med ett K, om kommissionen innehade ofördelaktiga uppgifter om utlänningen. I motsatt fall försågs kortet med O. På registerkortet gjordes fortlöpande anteckningar om samtliga inkommande ansökningsärenden och besluten i dessa. Även av lokala polismyndigheter och länsarbetsnämnder fattade beslut i tillståndsärenden noterades på kortet med stöd av inkomna protokollsutdrag. På registerkortet antecknades vidare i fråga om viseringspliktig utlänning dagen för hans inresa i och utresa ur Sverige och i fråga om viseringsfri utlänning dagen för hans inresa i det nordiska passkontrollområdet. I det centrala diariet förvarades även aktuella arbetsgivaranmälningar rörande utlänningar, för vilka centralregisterkort fanns upplagda.

Förfalloregistren bildade grundvalen för den inre utlänningskontrollen. De bestod av ett register för inresekort, ett för förstagångsanmälningar om bostadsupplåtelse samt ett för beslut om uppehålls- och arbetstillstånd.

Kontrollregistret

Till kommissionen inkomna uppgifter om av utlänning begångna brott eller förseelser samt andra från övervakningssynpuntk betydelsefulla omständigheter antecknades på individualla kort i ett särskilt register, kontrollregistret. Om kontrollregisterkort upplagts, gjordes anteckning härom på utlänningens centralregisterkort.

Dossiéer

Till de stora registren hörde också motsvarande dossiéer, centraldossiéer och kontrolldossiéer vari handlingarna i de individuella utlänningsärendena förvarades.

Arkivet

Det har varit många avgränsningsproblem vad gäller att urskilja SUK:s arkiv från de olika föregångarna (Statens polisbyrå, Socialstyrelsen och UD:s expedition för utländska passärenden) och från efterträdaren (Statens invandrarverk). Register och dossiéer har förts fortlöpande utan hänsyn till de olika huvudmännen. Uppdelningen av arkiven har måst göras i efterhand och därför inte kunnat bli helt konsekvent. SUK:s arkiv innehåller därför t ex stora dossiébestånd med proveniens från Socialstyrelsen (t ex centraldossiéer med handlingar fr o m 1920) och UD (inresedossiéer fr o m 1917).

SUK:s arkiv har förtecknats i olika delarkiv, i princip efter de olika byråerna (motsvarande). Kansliavdelningen (1944-1952) och kanslibyrån (3:e byrån) (1953-1969) har dock förtecknats som ett enda arkiv benämnt kanslibyrån. Där ingår bl a centralregister och centraldossiéer. Inresedossiéerna återfinns däremot i passbyråns arkiv.

Det hemliga arkivet är gemensamt för SUK:s samtliga byråer. Där ingår bl a kontrollregister och kontrolldossiéer. Till hemliga arkivet har också förts de olika serierna av arkivdossiéer för bl a nordbor fr o m 1952.

I kontrollbyråns efterforskningsavdelnings arkiv (Ö-serierna) finns vissa handlingar med utländsk proveniens. Det gäller t ex en volym innehållande Tyska Röda korsets korrespondens med eller rörande svenskar 1933-1945.

Arkiven efter SUK:s (och föregångaren Socialstyrelsens) läger för flyktingar från andra världskriget och tiden närmast därefter finns i en separat arkivförteckning benämnd "Statens utlänningskommission. Andra världskrigets lägerarkiv". I dessa ingår även vissa handlingar, som inkommit till SUK från lägren.

Sist i arkivförteckningen finns regler för hus SUK har registrerat utlänningars namn "ljudalfabetiskt". Flera serier i arkivet är upplagda i ljudalfabetisk ordning.

Även om SUK:s bevarade arkiv är mycket omfattande så har det varit föremål för stora, delvis väl hårdhänta gallringar. Gallringen har bl a omfattat stora sviter av tillståndsprotokoll och andra stora serier av handlingar som inte arkivlagts i centraldossiéerna. Detta gör att forskning, som inte är inriktad på namngivna personer har försvårats. Gallringsbesluten har fattats av Kung Maj:t, Riksarkivet eller av SUK och Statens invandrarverk. Gallrade serier har i de flesta fall redovisats i arkivförteckningen. En lista över gallringsbesluten finns nedan.

SUK:s arkiv har levererats till Riksarkivet från Statens invandrarverk i flera omgångar. Huvuddelen av det "öppna" arkivet överlämnades vid mitten av 1970-talet inför Invandrarverkets omlokalisering till Norrköping, medan det hemliga arkivet levererades under 1980-talet: accessionsnummer 42/1974, 45/1975, 60/1975, 76/1975, 26/1976, 38/1979, 3/1982, 4/1982, 27/1984, 49/1984, L 70/1991 och L 245/1991.

Vid utlämning av handlingar ur arkivet måste sekretessfrågorna beaktas. SUK sekretessbelade handlingar förutom enligt 14 § (utlänningssekretess) också enligt 3 och 10 §§ i 1937 års sekretesslag. Detta motsvaras i 1980 års sekretesslag av 7 kap 14 § (utlänningssekretess), 2 kap (rikets säkerhet och dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation) och 5 kap (intresset att förebygga eller beivra brott).

Arkivet har ordnats och förtecknats bl a av Kaj Hallqvist (-1976) och Lars Hallberg.

Stockholm i juni 1992

Lars Hallberg


Vissa författningar

SUK:s instruktion: 1944-489, 1958:593 och 1965:678 med ändringar

Utlänningslagar: 1937:344, 1945:315 och 1954:193 med ändringar

Utlänningskungörelser: 1937:1912, 1945:317 och 1954:457 med ändringar

Gallringsbeslut

Kungl. Maj:t (Inrikesdepartementet): den 24 november 1950, den 26 september 1958, den 30 september 1959, den 11 mars 1960 och den 25 maj 1973.

Riksarkivet: nr 275, 313, 438, 497, 515, 524 och 657.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2001-04-02 00:00:00
Senast ändrad2023-09-15 12:43:49