Plats
Plats
Vesterrekarne
Plats | Vesterrekarne |
Härad
Härad
Västerrekarne
Härad | Västerrekarne |
Län
Län
Södermanlands län
Län | Södermanlands län |
Beskrivning
Beskrivning
Vesterrekarne. Hd i Södermanlands län, utgörande dess nordvestligaste del vid gränsen till Vestmanlands län. Det når Mälarens fjärdar Galten och Blacken i n., och på s.v. sidan intränger Hjelmaren, hvilkens aflopp Hyndevadsströmmen och Eskilstunaån bildar gräns i ö. och skiljer det från Österrekarne hd. Vidden utgör 4,660 qv.-mil, hvaraf land 3,590 eller 83,074 tnld, hemmantalet 231 25/96 mtl, folkmängden 7,979 personer och uppskattningsvärdet 7,220,051 kr. Hdt tillhör Mälarens jemna bygd och är särskildt i öster i allmänhet odladt. Sjelfva stranden visar dock berg, och det inre har åsar och skogsmarker. Vid Hjelmaren ligga jemna, till betydlig utsträckning sanka marker, hvilka dock förbättras genom sjöns sänkning. Jordbruket är hufvudnäring och endast som binäringar märkas skogsbruk, fiske och industri, det sistnämda delvis beroende på grannskapet till Eskilstuna, som ligger vid ö. gränsen, liksom Torshälla; det förra är hdts tingsställe. Betydliga gods äro St. Sundby, Österby, Biby och Nyby: af verken må nämnas Tunafors och Nyby samt det likaledes inom hdt belägna Eskilstuna gevärsfaktori. Oxelösund-Flen-Vestmanlands jernväg går genom ö. och n.ö. delen, vid Rekarne grenande sig åt Valskog och Kolbäck. Ångbåtsfart eger rum på de två stora sjöarne och den dem förenande Eskilstuna kanal. Snrne äro 8: Fors, Torshälla landsförslg, Gillberga, Lista, Tumbo, Råby, Öja och Vestermo. De bilda med Österrekarne hd ett tg i Lifgedingets domsaga och ensamma ett länsmansdistrikt i 3:e fögderiet och ingå jemte Karlskyrka, Torpa, Eskilstuna, Kloster och Torshälla stad i Vesterrekarne kontrakt af Strengnäs stift.
Beskrivning | Vesterrekarne. Hd i Södermanlands län, utgörande dess nordvestligaste del vid gränsen till Vestmanlands län. Det når Mälarens fjärdar Galten och Blacken i n., och på s.v. sidan intränger Hjelmaren, hvilkens aflopp Hyndevadsströmmen och Eskilstunaån bildar gräns i ö. och skiljer det från Österrekarne hd. Vidden utgör 4,660 qv.-mil, hvaraf land 3,590 eller 83,074 tnld, hemmantalet 231 25/96 mtl, folkmängden 7,979 personer och uppskattningsvärdet 7,220,051 kr. Hdt tillhör Mälarens jemna bygd och är särskildt i öster i allmänhet odladt. Sjelfva stranden visar dock berg, och det inre har åsar och skogsmarker. Vid Hjelmaren ligga jemna, till betydlig utsträckning sanka marker, hvilka dock förbättras genom sjöns sänkning. Jordbruket är hufvudnäring och endast som binäringar märkas skogsbruk, fiske och industri, det sistnämda delvis beroende på grannskapet till Eskilstuna, som ligger vid ö. gränsen, liksom Torshälla; det förra är hdts tingsställe. Betydliga gods äro St. Sundby, Österby, Biby och Nyby: af verken må nämnas Tunafors och Nyby samt det likaledes inom hdt belägna Eskilstuna gevärsfaktori. Oxelösund-Flen-Vestmanlands jernväg går genom ö. och n.ö. delen, vid Rekarne grenande sig åt Valskog och Kolbäck. Ångbåtsfart eger rum på de två stora sjöarne och den dem förenande Eskilstuna kanal. Snrne äro 8: Fors, Torshälla landsförslg, Gillberga, Lista, Tumbo, Råby, Öja och Vestermo. De bilda med Österrekarne hd ett tg i Lifgedingets domsaga och ensamma ett länsmansdistrikt i 3:e fögderiet och ingå jemte Karlskyrka, Torpa, Eskilstuna, Kloster och Torshälla stad i Vesterrekarne kontrakt af Strengnäs stift. |
Upprättad av
Upprättad av
Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
Upprättad av | Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation |