Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

FRÅGELISTOR OCH SVAR

DOKUMENTATIONER OCH INSAMLINGAR

Nordiska museet har sänt ut frågelistor till fasta meddelare i hela landet sedan 1920-talets slut. Idag omfattar samlingen svaren på mer än 460 frågelistor i olika ämnen.
När verksamheten inleddes 1928 etablerades ett nät av ortsmeddelare, som redan under det första året hade fått närmare tiotalet frågelistor att besvara. Den uppdrivna insamlingstakten framkallades av ett behov av att skyndsamt dokumentera den försvinnande allmogekulturen.
Frågelistan lämpade sig väl för den tidens etnologer/folklivsforskare, som var inriktade på studiet av kulturgränser, kulturområden och spridningsvägar och som hade kartan som ett viktigt redskap. Med frågelistornas hjälp kunde karteringsmetoden snabbt ge synliga belägg för olika företeelsers förekomst och utbredning.
Ortsmeddelarna antogs ha god förankring på hemorten och hade till uppgift att beskriva de lokala förhållandena. Nödvändiga upplysningar inhämtades från minnesgoda, gärna äldre sagesmän, både män och kvinnor. Efter hand breddades etnologiämnet och nya sociala grupper blev föremål för forskarnas intresse. Det ställde nya krav på meddelarstabens sammansättning, exempelvis rekryterades meddelare ur arbetarklassen i samband med Nordiska museets arbetarundersökningar, som inleddes i början av 1940-talet.
I det äldre frågelistmaterialet bygger de upplysningar som lämnats om olika företeelser många gånger inte på meddelarnas egna erfarenheter; ortsmeddelarna fungerade som upptecknare och skrev ned vad olika sagesmän hade att berätta. Med hjälp av de gamla sagesmännen ville forskarna nå det ”oförstörda” allmogesamhällets traditionsvärld, ett kunskapsmål som man med tiden tvingades lämna.
På 1960-talet började det självupplevda att stå i fokus, samtidigt som tidsdjupet förändrades till att gälla meddelarens egna minnesbilder. Den nya inriktningen medförde att också yngre personer blev värdefulla i verksamheten. Etnologiämnet blev alltmer samtidsinriktat och sökte inte längre efter kulturgränser och kulturområden. Meddelarna upphörde att vara ortsmeddelare, det vill säga representanter för sin bygd.
Frågor om just representativitet ställs ofta till senare tiders frågelistmaterial. Meddelarstaben utgör inget statistiskt urval av befolkningen och den enskilda meddelaren har inte engagerats som representerande en viss kategori eller grupp av människor. Inte heller könsfördelningen är jämn då dagens meddelarstab till stor del består av kvinnor, en förändring som kommit med övergången till det subjektiva. Meddelarna representerar i första hand sig själva och frågelistmaterialet måste betraktas ur det perspektivet.
Dan Waldetoft

 Serier (4 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
3.2Svar på frågelistor NMI Nm-serien ingår Nordiska museets mer omfattande frågelistor. Hänvisning till frågelistans nummer föregås av förkortningen NM [Nordiska museet]. 
3.3Svar på specialfrågelistor (Sp-nr)Specialfrågelistorna är genomgående kortfattade och mestadels inriktade på speciella detaljer. Frågelistans nummer föregås av Sp. 
3.4Svar på frågelistor från ULMA och LUFFrågelistorna är utsända till Nordiska museets meddelare och ingår inte i Nm- eller Sp-serien. 
3.5Provfrågelistor