Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

August Abrahamsons stiftelses arkiv - GLA/B0232


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12113
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lyWT1r8xweZJUG018W43t3
Omfång
46 Hyllmeter 
Datering
1680 – 1969  (Tidsomfång)
1830 – 1969  (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareGrp Ägare Admin
VillkorsanmStiftelsens eller landsarkivets medgivande
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört m hist 164/71, Undervisningsanstalter
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan, Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
August Abrahamssons stiftelse (1872)
Alternativa namn: Nääs slott
Kategori: Övriga. Stiftelser

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: GLA/12113

Förteckning 164/1971









Förteckning

över

August Abrahamsons Stiftelses arkiv
ArkivhistorikAv Josef Edström i förteckning nr 164/1971. Här lätt redigerad. Sammandraget över arkivförteckningen som är upptagen sist i Edströms text har inte medtagits i denna digitala version.

"AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE PÅ NÄÄS I SKALLSJÖ SOCKEN, ÄLVSBORGS LÄN. Arkivbildning och arkivförteckning.
August Abrahamsons stiftelse är namnet på en donation till svenska staten, som skedde genom testamentariskt förordnande av godsägaren August Abrahamson. Donationen mottogs genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 april 1899. Den består av Nääs egendom och en kapitalfond på 380 000 kronor. Syftemålet är att betrygga fortvaron av den läroanstalt, Nääs slöjdlärareseminarium, som Aug. Abrahamson inrättat på sin egendom Nääs i Skallsjö socken av Älvsborgs län.
År 1872 grundade Aug. Abrahamson "Nääs slöjdskola för gossar" i första hand avsedd för egendomens underlydande. Föreståndare blev grundarens systerson Otto Salomon. Skolan ombildades snart till en privat högre folkskola. År 1874 tillkom en motsvarande högre folkskola för flickor och samma år ett slöjdlärarseminarium, samtliga med Otto Salomon som föreståndare. Denne lyckades snart göra seminariet internationellt känt. Stiftelsen utgör Sveriges enda seminarium för utbildande av slöjdlärare. Förutom slöjdundervisning meddelas undervisning för lärare m.fl. även i andra övningsämnen. Stiftelsens verksamhet har under hela dess historia genomgått mycket få förändringar men för tillfället pågår en utredning som syftar till en genomgripande omorganisation.
Inom stiftelsens arkiv kan i huvudsak tre arkivbildande delar urskiljas, stiftelsens styrelse, läroanstalten samt Nääs verktygs- och skolmöbeltillverkning. Vidare har förvaltningen av jordegendomen efterlämnat handlingar. Slutligen tillhöra delar av vissa privatarkiv stiftelsen.
Av de nämnda arkivbildarna är styrelsen den yngsta. Enligt donationsbestämmelserna förestod nämligen Otto Salomon ensam stiftelsen till sin död, vilken inträffade 1907. Året därpå inrättades en styrelse som, enligt donationsbestämmelserna, har att besluta om stiftelsens förvaltning. Styrelsen sammanträder minst två gånger per år. Den dagliga skötseln och administrationen handhaves av en, av styrelsen, utsedd föreståndare.
Styrelsens verksamhet av sätter inom arkivet: protokoll, korrespondens och ekonomiska handlingar. Korrespondensserierna domineras av skrivelser till och från Kungl. Maj:t och centrala myndigheter.
Läroanstaltens arkiv visar en egendomlig utveckling på så sätt att arkivaliebeståndet per år under senare tider minskat i stället för att som vanligen sker, öka. från Otto Salomons tid som föreståndare är arkivet väl bevarat. den utgående korrespondensen kan följas i föreståndarens kopieböcker. Skriften i dessa är dock på väg att utplånas. Arkivet domineras emellertid under denna tid av inkomna skrivelser, dels till föreståndaren och dels av ansökningar till kurserna. Brevserien, som även innehåller en stor del av Otto Salomons privata korrespondens angående pedagogiska problem och undervisningsfrågor i allmänhet, är till en början kronologiskt ordnad med ett alfabetiskt register över brevskrivarna i varje pärm. Senare har breven ordnats alfabetiskt efter brevskrivarna. Ansökningshandlingarna utgör den mest skrymmande delen av arkivet. Både antagna och icke antagna sökandens handlingar finns bevarade. Sedan diarium över inkomna ansökningar införts 1890 ordnades handlingarna efter detta. Andra diarier saknas trots att Kungl. Maj:ts reglemente av den 31 maj 1901 föreskriver att föreståndaren skall föra dylika. I övrigt återfinns i läroanstaltens arkiv från denna tid de liggare, matriklar, betygsböcker m.m., vilka man vanligen finner i undervisningsanstalters arkiv. En unik form av liggare, som infördes av Otto Salomon, utgöres av de s.k. Granskningsjournalerna. Däri infördes anmärkningar och betygsättning av de i slöjdkurserna tillverkade föremålen. För att göra betygsättningen så objektiv som möjligt var eleven anonym för läraren och representerades blott av ett hemligt nummer på föremålen och i liggaren. Tryckta årsredogörelser började utgivas 1898.
Otto Salomons intresse för att åt eftervärlden bevara en så fullständig bild som möjligt av arbetet vid seminariet tog sig flera uttryck.Under en rad år diskuterades folkskoleproblem och undervisningsfrågor i en förening kallad Nääs diskussionsförening. Vid sammanträdena fördes utförliga protokoll, vilka torde utgöra en ganska enastående källa för sekelskiftets interna skolfrågor. Otto Salomons egna anteckningar och koncept till föreläsningar och föredrag finns i stor utsträckning bevarade liksom manuskript och korrektur till av honom utgivna skrifter.
Att finna en lämplig föreståndare efter Otto Salomon visade sig vara svårt. Under de första åren förestod därför ingenjör Volrath Berg stiftelsen, utom under pågående kurser, då en särskild föreståndare förordnades. Först 1913 lyckades styrelsen anställa en föreståndare på heltid, nämligen Teologie och Filosofie doktor Rurik Holm, som innehade sysslan till 1944. Efter hans avgång följde åter en tid av provisorium. Numera är ingenjör Gunnar Berg ekonomisk föreståndare medan undervisningen vid läroanstalten leds av en, för varje år, särskilt tillförordnad rektor.
Omrorganisationer med åtföljande provisorier vid ledningen av läroanstalten har inverkat menligt på arkivbildningen. Föreståndarens korrespondensserier upphör 1908. den bristande kontinuiteten på föreståndarposten torde ha spelat en avgörande roll. Inte heller Rurik Holms långa tjänstgöring har avsatt några serier med koncept eller inkomna skrivelser. Den nuvarande arbetsordningen kan vara en förklaring. Enligt arbetsordningen åligger det läroanstaltens sekreterare att sköta den rutinmässiga korrespondensen angående förfrågningar om kurser m.m. Dessa skrivelser ha sedan gallrats såsom värdelösa. Övrig korrespondens med föreståndaren har betraktats som underhandskrivelser av privat natur. Den har behandlats enligt föreståndarens godtycke och i allmänhet förstörts. En volym inkomna skrivelser skall dock enligt avtal med riksarkivet överlämnas dit som sluten deposition under 25 år. Ansökningshandlingarna från sökande till kurserna gallras, eller återsändes till vederbörande f.o.m. 1930. En slumpartat bevarad rest finns bevarad från år 1943. Årsredogörelserna, som från början varit utförliga, inskränktes från 1910-talet allt mer och trycktes inte efter 1936. Redan dessförrinnan finns luckor i serien. Från år 1944 skrevs åter redogörelser, som stencilerades. Tryckta förteckningar över kursdeltagare har funnits sedan 1901 och har efterhand ersatt de flesta matriklar.
Efter Otto salomons död 1907 ägnades föga intresse stiftelsens, och än mindre, läroanstaltens arkiv. Resultatet har blivit en förstörelse av handlingar som främst återspeglar läroanstaltens verksamhet. Åtgärder har dock på sistone utlovats för att åstadkomma en mera normal arkivbildning i läroanstaltens arkiv.
Nääs verktygs- och skolmöbeltillverkning uppstod 1917 genom sammanslagning av två affärsföretag, Nääs verktygsförsäljning och Nääs skolmöbeltillverkning. Det förstnämnda startade 1875 för tillverkning och försäljning av slöjdverktyg för folkskolornas behov. Det senare bildades 1910. Företaget äges och drives fortfarande av stiftelsen. Föga finns bevarat av dessa företags arkiv. Bevarad korrespondens utgöres av en kopiebok 1892-1901, avskrifter av utgående räkningar 1919-1943 samt ett par volymer inkomna skrivelser och räkningar spridda år 1894-1919. Dessutom ingå i arkivet vissa liggare såsom orderböcker, arbetsböcker och arbetssammandrag samt slutligen specialräkenskaper.
Förvaltningen av stiftelsens jordegendom har i arkivet endast avsatt liggare och vissa specialräkenskaper. Liggarna utgöres av dagsverksjournaler och liggare över kreatursbesättningen. Då Nääs säteri och egendom utgör en del i stiftelsen hade man kunnat vänta att finna ett typiskt herrgårdsarkiv bland stiftelsens handlingar. Endast mycket få rester av detta , till större delen bestående av åtkomsthandlingar, arrendekontrakt och ekonomiska handlingar, finns i behåll. Några få rester av tidigare slottsinnehavares privatarkiv har påträffats under ordningsarbetet.
Föreningsbanden mellan ovan skildrade arkivenheter utgöres av stiftelseurkunden samt serierna av reviderade räkenskaper. Stiftelseurkunden utgöres av en originalduplett av August Abrahamsons testamente. Till stiftelsen hör även stärbhusets arkiv. Räkenskapserierna börjar samma år som stiftelsen stadfästes, 1899. Till år 1944 utfördes revisionen av riksräkenskapsverket. Från detta år sker konttrollen genom utsedda revisorer. Därför finns inga dupletter av räkenskapsböckerna fr.o.m. 1944. De reviderade serierna är huvudböcker, kassaböcker och journaler. Dessa omfattar uppgifter från stiftelsens samtliga verksamhetsgrenar såsom läroanstalten, jord- och skogsbruket, Nääs verktygs- och skolmöbeltillverkning m.m.
Vid förtecknandet av arkivalierna på Nääs stod valet mellan att antingen förteckna varje arkivbildares arkiv för sig, med hänvisningsförfarande i fråga om gemenssamma serier, eller att hålla samman hela arkivet i en förteckning. Det första förfaringssättet skulle ändå inte leda till att de olika arkivförteckningarna tjänade till ledning vid uppställandet och förvaringen av de aktuella arkiven. För tillfället förvaras den äldre delen av stiftelsens arkiv på Nääs slott och kommer troligen snart att överföras till landsarkivet i Göteborg, eller riksarkivet. Styrelsens handlingar förvaras i arkivskåp i Nääs fabriker. En del betygsböcker m.m. förvaras i läroanstaltens expedition medan räkenskaperna samt liggare och andra handlingar för skolmöbelfabriken handhaves av stiftelsens förvaltare. Inventarieförteckningar över stiftelsens hushåll, linneförråd m.m. föres av husmor o.s.v. En förteckning över stiftelsens hela bestånd av arkivalier kommer i detta fall snarast att utgöra ett föreningsband och poängtera den enhet som redan finns i arkivet, representerat av stiftelseurkunden och räkenskapsserien. Därför har detta tillvägagångssätt använts. Då huvuddelen av arkivet utgöres av läroanstaltens handlingar, och läroanstalten står i centrum för stiftelsens verksamhet, så har den förteckningsplan som fastställts för rikets allmänna läroverksarkiv följts. Vissa justeringar i denna har gjorts. Sålunda har räkenskapsserien fått bilda en särskild huvudavdelning, G, och de till stiftelsen hörande privatarkiven har placerats sist under signaturen J."

Ur P.M. ang. August Abrahamsons Stiftelses arkiv från Förteckning nr 164/1971:
"Stiftelsens arkiv ordnades 1949 på Nääs. Därefter lämnades det i många år utan någon egentlig tillsyn, och delar av det gick förlorade, se nedan. 1968 överfördes den på Nääs bevarade delen av handlingarna till landsarkivet i Göteborg, och under de följande åren tillkom arkivalier som påträffats på olika håll."

Ur Bilaga till förteckning nr 164/1971:
"År 1972 saknades följande volymer (signa och volymer efter äldre förteckningen) i August Abrahamsons stiftelses arkiv.
C IV Årskataloger, tryckta 1901-
C VIII Orderbok för verktygsfabriken 1927-1940
C VII a: 2 Orderbok för verktygsfabriken 1941 1/7-
C VII b: 1-2 Arbetsanteckningar 1934-1942
C VII c: 5-8 Arbetsammandrag för fabriken 1915-1921, 1921-1929,1929-1945,1946-
C VIII a: 1-2 Dagsverksjournaler 1932-1940
1940-
C VIII b: 1-4 Kontrollföreningarnas liggare 1909-1938
E II: 2 Årsredogörelse 1899-1936
F III a: 1 Inventarieböcker för slottet
och läroanstalten
F III b: 1-2 Invetarieböcker för verktygsfabriken
F III c: 1-3 Inventarieböcker för Vänhem
F IV a-b Budgeterings- och bokslutspapper
G I a: 17 Huvudbok 1914
G II a: 1-5 Avräkningsböcker för skogsbruket
och skolmöbeltillverkningen 1913-1943
1944-
G II b: 2-3 Dito ang. verktygs- och
skoltillverkn. 1929-1941,
1941-
G III a: 15- Kassaböcker 1945-
G III b: 17-18 Kassaböcker för läroanstalten 1934-1942
(kladd)
G III c: 1-8 Kassaböcker för övriga stiftelse 1932-1945
(kladd)
G III d: 6-13 Journaler 1912-1943,
1943-
G III e: 1-2 Memorial 1919-1946
G III f: 7-12 Verifikationer 1946-1949
G IV ca: 1-5 Kassakladdar för jordbruket 1916-1932
Inledning (äldre form)Ur Förteckning nr 164/1971:
"P.M. ang. August Abrahamsons Stiftelses arkiv.
Nääs slott ligger i Skallsjö socken i Älvsborgs län. Från åtminstone 1500-talet ägdes det av olika adelssläkter. 1824 köptes det av grosshandlaren P W Berg i Göteborg. Sonen Gottfried Berg sålde 1868 säteriet till Göteborgsgrosshandlaren August Abrahamson.
Denne lät 1872 inrätta en slöjdskola på gårdens mark, och två år senare ett slöjdlärareseminarium. Läroanstalten var en privat institution som leddes av Abrahamsons systerson Otto Salomon. August Abrahamson dog 1898. I sitt testamente förordnade han att läroanstalten under namnet August Abrahamson stiftelse för all framtid på Nääs skulle fortbilda lärare och lärarinnor, särskilt i slöjd. Till Stiftelsen överlämnades Nääs med underlydande gårdar, Nääs verktygsförsäljning, grundad på 1880-talet samt en kontant summa. Stiftelsen och dess tillgångar donerades
till Svenska staten. Under sin livstid skulle Salomon vara föreståndare, därefter skulle Kungl. Maj:t utse en styrelse för stiftelsen. Sedan Salomon avlidit 1907, var föreståndarebefattningen besatt med en rad vikarier tills Rurik Holm 1913 utsågs till föreståndare. Denna tjänst uppehöll han i över trettio år. I avvaktan på slöjdlärarutbildningens framtida utformning, utsågs ej någon ny ordinarie föreståndare sedan Holm 1943 avgått.
Sedan ett slöjdlärarseminarium inrättats i Linköping har kursverksamheten på Nääs upphört. Den sista kursen anordnades 1966.
Praktiskt taget inga handlingar finns bevarade från tiden före 1868, då August Abrahamson övertog Nääs. Huvuddelen av stiftelsens arkiv härrör från läroanstalten, men dessutom finns handlingar som hänför sig till andra verksamheter: förvaltningen av jordbruket och skogen, Nääs verktygsförsäljning och skolmöbelfabrik (den senare inrättad 1900), föreningar vid skolan samt delar av August Abrahamsons, Otto Salomons och Rurik Holms privatarkiv.
Stiftelsens arkiv ordnades 1949 på Nääs. Därefter lämnades det i många år utan någon egentlig tillsyn, och delar av det gick förlorade, se nedan. 1968 överfördes den på Nääs bevarade delen av handlingarna till landsarkivet i Göteborg, och under de följande åren tillkom arkivalier som påträffats på olika håll.

År 1972 saknades följande volymer (signa och volymer efter äldre förteckningen) i August Abrahamsons stiftelses arkiv.
C IV Årskataloger, tryckta 1901-
C VIII Orderbok för verktygsfabriken 1927-1940
C VII a: 2 Orderbok för verktygsfabriken 1941 1/7-
C VII b: 1-2 Arbetsanteckningar 1934-1942
C VII c: 5-8 Arbetsammandrag för fabriken 1915-1921, 1921-1929,1929-1945,1946-
C VIII a: 1-2 Dagsverksjournaler 1932-1940
1940-
C VIII b: 1-4 Kontrollföreningarnas liggare 1909-1938
E II: 2 Årsredogörelse 1899-1936
F III a: 1 Inventarieböcker för slottet
och läroanstalten
F III b: 1-2 Invetarieböcker för verktygsfabriken
F III c: 1-3 Inventarieböcker för Vänhem
F IV a-b Budgeterings- och bokslutspapper
G I a: 17 Huvudbok 1914
G II a: 1-5 Avräkningsböcker för skogsbruket
och skolmöbeltillverkningen 1913-1943
1944-
G II b: 2-3 Dito ang. verktygs- och
skoltillverkn. 1929-1941,
1941-
G III a: 15- Kassaböcker 1945-
G III b: 17-18 Kassaböcker för läroanstalten 1934-1942
(kladd)
G III c: 1-8 Kassaböcker för övriga stiftelse 1932-1945
(kladd)
G III d: 6-13 Journaler 1912-1943,
1943-
G III e: 1-2 Memorial 1919-1946
G III f: 7-12 Verifikationer 1946-1949
G IV ca: 1-5 Kassakladdar för jordbruket 1916-1932

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Holm Rurik.
Salomon, Otto (1849 – 1907)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-10-18 13:38:46