Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bengt Otto Geijers familjearkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0458
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/NE0uJ4hoF4z84o2F4uJhq3
Omfång
2,7 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/14717

Förteckning 458









Förteckning

över

Bengt Otto Geijers familjearkiv
Inledning (äldre form)Brevskrivarregister. Se den manuella förteckningen.

B O Geijers familjearkiv har överlämnats till stadsarkivet i omgångar under åren 1972-1974 av veterinär Bengt Laurell, dotterson till B O Geijer och hans hustru Julia. Ur samlingen har avskiljts ett 80-tal brev till makarna Maria och Wilhelm Barchæus, vilka har överlämnats till landsarkivet i Uppsala för att införlivas med dess Barchæus' samling. Från landsarkivet i Uppsala har stadsarkivet erhållit 16 brev, vilka hade kommit landsarkivet tillhanda tillsammans med en samling handlingar rörande släkten Barchæus. De 16 breven hör emellertid snarare samman med B O Geijers familjearkiv.

Bengt Otto Geijer föddes den 18 juli 1838 på Hjärpetans egendom i Nors socken i Värmland som son till kapten Gustaf Edvard Geijer och hans hustru Charlotta Geijer. Släkten tillhörde den Geijerska Ransätergrenen.

Efter studier i hemmet hade Otto Geijer bl a anställning som bruksbokhållare vid Föskefors bruk i Ekshärads socken från 1857-1862, varefter han genomgick Filipstads bergsskola. Efter att ha varit anställd som bokhållare och verkmästare vid Skultuna mässingsbruk blev han 1865 inspektor vid Sågmyra nickelverk i Bjursås socken. Under hans tid i Sågmyra gjorde han bekantskap med sin blivande hustru, Julia Albertina Fahlvik, född den 16 juni 1841 i Falun, dotter till gruvfogden Anders Fahlvik (1806-1878) och hans hustru Elisabeth Berghed.

Den 24 januari 1871 vigdes Otto Geijer vid Julia Fahlvik. Under Sågmyretiden föddes barnen Herman 1871, Gustaf 1873 och Elisabeth 1874. År 1875 flyttade familjen till Kuso beläget ej långt från Sågmyra och där föddes1876 dottern Maria (Maja).

Familjen Geijers vistelse i Dalarna kom endast att räcka till 1876. De goda konjunkturer, som hade rått i början av 1870-talet, förbyttes snart i sämre och nickelverket i Sågmyra måste avvecklas. Otto Geijer stod därmed utan anställning. Hösten 1876 sökte och fick han plats vid ett nickelverk vid Lövholmen utanför Stockholm. Anställningen kom emellertid endast att räcka till 1878, då även detta nickelverk måste upphöra med produktionen. Efter en kortare anställning vid bl a Danviks kvarns kontor övertog han i oktober 1879 Zickermans pappersaffär under firmanamnet B O Geijer. I januari 1903 överläts rörelsen på AB B O Geijers pappersaffär med Otto Geijer som delägare. Fram till 1910 biträdde han bl a med kontroll av bolagets kassa. Otto Geijer hade under Sågmyratiden en del kommunala uppdrag, bl a var han ordförande i kommunalnämnden i Bjursås 1869-1875. Sedan han lämnat affärerna i Stockholm var han bl a kassör vid Föreningen för Välgörenhetens Ordnande 1909-1912 och ledamot i Kungsholms fattigvårdsstyrelse 1907-1926.

Familjen hade 1881 utökats med ännu en medlem, dottern Malin. 1903, när Otto Geijer efter affärsöverlåtelsen fått en del pengar fria, inköpte han fastigheten Scheelegatan 3 samt en sommarbostad i Rönninge. I november 1917 avled Julia Geijer. Otto Geijer överlevde sin hustru i drygt 11 år och avled först i februari 1929.

Geijerska familjearkivet innehåller en stor samling brev av kulturhistoriskt intresse. Huvudparten av breven, drygt 70 %, utgöres av brev till Julia och Otto Geijer från de 5 barnen:
Herman (1871-1943), Gustaf (1873-1963), Elisabeth (1874-1960), Maria (Maja) (18761969), Malin (1881-1972) samt från Julia Geijers syskon, svågrar och svägerskor. Dessa brev har samlats under rubriken "Familjekorrespondens". Äldst i den Fahlvikska syskonskaran var Elisabeth (1828-1908) vanligen kallad Syster. Hon var gift med byggmästare Fredrik Holmsten (1820-1900) och bosatt tillsammans med maken i Bergsgården ej långt från Falun. År 1894 bosatte de sig i Stockholm. Maria (1831-1910) var gift med komministern i Rättvik Wilhelm Barchæus (1824-1906). Charlotta (1833-1904), endast kallad Lotten, var ogift och bosatt i Gävle, där hon hjälpte sin likaledes ogifta syster Amalia (1835-1914) med hennes manufakturaffär. August (1837-1909) var gift med Hilma Everström (1850-1890). Han drev en tid en verkstad, men när denna inte bar sig, försörjde han sig på diverse kontorsarbeten, innan han fick anställning som banktjänsteman i Falun. Han bedrev även lantbruk på Varbo i Bergsgården.
Makarna hade 5 barn, Elisabeth f 1877, Anna f 1878, Hedvig f 1879, Olof f 1881 och Karl Axel f 1883.

Aurora (1838-1919), kallad Rora, var ogift och skötte faderns, Anders Fahlvik, hushåll i Falun till hans död 1878. Därefter var hon husföreståndarinna i Långvind, Hälsingland och hade en del år samma befattning i Malung, där hon ägde ett hus. Axel (1849-1907) var gift med Gabriella (Ella) Sundström (1850-1922) från Visborg i Finland. Han drev en tid renhållningsverk i Gävle men gick i konkurs och bosatte sig sedan i Falun, där han sysslade med varjehanda. Senare köpte han en gård, Lövänget i Sundborns socken, där han bedrev lantbruk. Makarna hade 2 barn, Hans f 1880 och Maja f 1888.

Malin Geijer (1881-1972) efterlämnade en liten brevsamling och en del räkenskaper och dessa har förts till en särskild serie, B. Tyvärr är det med några få undantag endast hennes korrespondens före 1916 som har bevarats. Detta är så mycket att beklaga då man sannolikt genom hennes senare brevväxling hade kunnat få värdefulla inblickar i skolans värld genom hennes kontakter med kollegor och elever. Malin avlade studentexamen 1900 och utexaminerades 1902 från Privata Högre Lärarinneseminariet i Stockholm. 1906-1907 och 1909-1910 genomgick hon högre kurser vid nämnda seminarium. hon tjänstgjorde 1902-1906 vid Saltsjöbadens samskola, 1907-1908 vid Brummerska skolan, 1908-1910 vid Anna Sandströms skola. Från 1907 tjänstgjorde hon också vid Oskarsskolan (senare kallad Oskars högre flickskola) och blev denna skola trogen till 1939 då den uppgick i nybildade Östermalms kommunala flickskola. Åren 1933-1939 var hon rektor vid Oskarsskolan och från 1939 till sin pensionering 1941 tjänstgjorde hon som ämneslärarinna vid Östermalms kommunala flickskola. Under sin tid som lärarinna undervisade hon i kristendom, matematik, biologi, hälsolära och fysik.

Herman Geijer (1871-1943) efterlämnade brevsamling har fått en egen serie, C. Dessa efterlämnade brev är en tilläggsleverans och är inte ordnade i brevskrivarregistret utan är sorterade årsvis.

Stockholm i stadsarkivet den 25 februari 1975


Sigrid Högberg

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-04-07 16:27:48