Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Storfors bruk


STORFORS BRUK
Något exakt årtal för grundläggandet av Storfors bruk finns inte. Det är känt att hertig I Carl 1587-1588 förvärvade frälsegården Fors jämte andra egendomar i Värmland och därefter anlade en hammarsmedja vid Fors (eller Storfors). År 1589 var hammarsmidet i gång i ganska liten skala. Tackjärnet forslades via Östersjön och Mögsjön från Nykroppa till Storfors. Smidet bestod av manufaktursmide av verktyg för gruvor, hyttor och gårdar. Vid början av 1600-talet fanns vid Storfors två hammarsmedjor med fyra härdar, en klensmedja samt en dragsmedja med två härdar. Fors bruk (Storfors) jämte Lillfors och Hättälvs hammare (anlagda 1606 resp 1600) samt Nykroppa masugn kallas under 1600-talet fram till omkr 1720 Kroppa kronobruk. Fors bruk knöts samman med Kroppa kronobruk redan vid anläggandet.

I och med dragsmedjans tillkomst utvecklades smidet vid Storfors. Vid denna smedja bearbetades ragstångjärnet till dragjärn, vilket använts för tillverkning av spik, olika verktyg, hjulskenor m m. Det mesta dragjärnet levererades till kronans gevärsfaktorier där det blev skjutvapen, harnesk m m. År 1611 kom tillverkningen av dylika produkter i gång i Storfors. Där tillverkades färdiga harnesk, stormhattar (hjälmar), karbiner och pistolpipor m m.

För att öka sina inkomster lät Kronan 1622 arrendera ut Kroppa kronobruk till några i Göteborg boende holländare. För Storfors och de övriga bruken följde en förfallets och delvis ödeläggelsens tid. Bättre blev det inte heller när Louis de Geer från 1638 övertog arrendet av hemmanet Fors med två hamrar. Efter de Geers arrende sålde drottning Christina Kroppa kronobruks samtliga anläggningar inklusive Storfors till en privatperson. Efter att ha varit i flera privatpersoners ägo kom Kroppa kronobruk 1685 genom Karl den XI:s reduktion åter i kronans händer.
Åter utarrenderat 1686 till rådmannen Jonas Andersson Stockkuus blev Kroppa kronobruk efter dennes död 1696 utarrenderat till löjtnanten Claes Linroth.

Claes Linnroth köpte 1714 Storfors bruk tillsammans med alla andra till Kroppa kronobruk hörande anläggningar. De bestod vid denna tid av en masugn vid Nykroppa, två hammare vid Storfors samt en hammare vid Hättälven och en vid Lillfors. Hamrarna var tilldelade ett sammanlagt smide på 2 930 skeppund. Manufaktursmedjan vid Storfors var då tydligen nedlagd. I slutet av 1741 fick Storfors privilegier på ett nytt manufakturverk, på villkor att stångjärnssmidet inte utökades. Tillverkningen bestod av bl a spik och verktyg. De anläggningar som fanns vid Storfors bruk förblev oförändrade under resten av 1700-talet. Släkten Linroth kvarstod också som ägare till Kroppa kronobruks egendomar till 1809. Storfors bruk tilldelades 1806 privilegier att utvidga manufakturverket med två eller tre spikhamrar, två manufakturhamrar samt skärverk med flamugn. Manufaktursmidet fick uppgå till 175 skeppund.

Åren 1809-1839 var Storfors i familjen Löwenhielms ägo. Greve C G Löwenhielm hade 1830 förvärvat alla andelar i Storfors bruk. 1826 hade han vid sin moders död kommit i besittning av Bjurbäckens bruk. Storfors och Bjurbäcken hade var sin särskilda förvaltning. Under Storfors förvaltning lydde Nykroppa och gruvandelar.

Stångjärnssmidet vid Storfors utökades 1839 efter Bergskollegii privilegium så att de åtta härdarna tillsammans producerade 3 875 skeppund, vilka 1846 fördubblades.

Vid greve C G Löwenhielms död 1839 ärvdes hans vidsträckta egendomar av hans ende son och tre döttrar. 1840 bildade sonen tillsammans med svågrarna en förening för skötseln av Storfors bruk och de andra ärvda bruken. Därför tillkom detta år Storfors bolag. Greve C G Löwenhielm ägde två femtedelar i Storfors bolag och hans tre systrar en femtedel vardera. Bolaget omfattade utom Storfors, Nykroppa, Hättälvs, Lillfors och Bjurbäcks bruk.

Övergång från tysksmide till lancashiresmide ägde 1845 rum vid Storfors bruk. 1848 bestod bruket av smältsmedja med två lancashirehärdar och en mumblingshammare samt räcksmedja med en dubbel gasvällugn och två räckhammare. Vid Hättälvs bruk upphörde dock smidet samma år. Då smidet 1865 upphörde vid Lillfors bruk flyttades dess smältsmide till Storfors.

År 1864 valde bolagsstämman brukspatron Jonas Herlenius till bolagets disponent. På denna post stannade Herlenius till 1893. Under senare delen av 1860-talet uppstod lågkonjunktur för lancashirejärn. Ett alternativ fanns då nämligen att övergå till götmetalltillverkning enligt bessemermetoden.

År 1866 bildades Storfors Bruks Aktiebolag med ett aktiekapital på 1 800 000 riksdaler riksmynt fördelat på 900 aktier på 2 000 rdr. Som disponent fick Jonas Herlenius sitta kvar. Beslut fattades 1872 om övergång till ötmetalltillverkning enligt bessemermetoden. De nya masugnarna, bessemerverk och valsverk uppfördes vid Nykroppa. 1898 nedlades stångjärns- och manufaktursmidet i Storfors. Då var ett rörverk under uppbyggnad sedan två år.

Jonas Herlenius lämnade sin tjänst hos Storfors Bruks Aktiebolag 1893 och efterträddes av sin son August. Då bolaget 1898 förvärvade Gammelkroppa bruksegendom utökades aktiekapitalet till 2 500 OO0 kr. Röster hade tidigare höjts för att utnyttja vattenkraften till en trämassefabrik. Man satsade dock i stället på järnförädling som ett komplement till järnframställningen vid Nykroppa. Det 1896 beslutade rörverket, för tillverkning av helvalsade rör, uppfördes mycket snabbt. Efter en blygsam början med stora svårigheter, ökades och förbättrades tillverkningen för varje år. Ett drageri för tillverkning av kalldragna tuber uppfördes 1897 och 1898 installerades maskiner för ångrör. 1901 anskaffades en dragbänk för kalldragna rör av grova dimensioner och en för smårör. 1903 utökades valsverken och maskiner för provning av rören installerades.

Den nya tillverkningen i Storfors ställde stora krav på krafttillgången. Tillgången på vattenkraft måste ökas. Huvudanledningen till köpet av Gammelkroppa var att få tillgång till detta bruks vattenrätt i Kroppaälven. 1902-03 hade Storfors fullföljt köpet av all vattenrätt som ägdes av Asphytte hyttelag. En kanal, som ökade vattenflödet vid Storfors, grävdes mellan Daglösen och Östersjön.

Av stor vikt var malmförsörjningen. Vid sekelskiftet ägde Storfors ungefär en tredjedel av Persbergs Grufve AB förutom andelar i andra gruvor. 1903 hade Storfors 18 201 ton egen malm till disposition. Endast 4 243 ton malm behövde köpas.

Åren 1904-08 var produktionen under jämnt stigande. 1908 tillverkades 7 553 ton rörämnen och 6 354 ton färdiga rör.
Gjuteriet för tillverkning av dornar måste 1908 ersättas med ett nytt och större.

1907 kom tankar på sammanslagning av Storfors och Uddeholm till uttryck. Storfors hade kraftbrist, som gjorde sig påmind efter varje utvidgning av verksamheten. Bolaget var dessutom tyngt av skulder. Uddeholm kunde ordna Storfors kraftförsörjning och var intresserat av Storfors gruvinnehav, som gav 22 000 ton malm och Storfors skogar, som omfattade 40 000 hektar. Fusionen blev klar 1909, varvid Storfors för blev ett självständigt företag. Uddeholms båda disponenter tog plats i Storfors styrelse. 1911 blev August Herlenius disponent i Uddeholm och ny disponent i
Storfors blev Gustaf Ekman.

Rörverken i Storfors blev alltmer lönande. Den ryska marknaden öppnade sig för Storfors rör. 1913 startades ett galvaniseringsverk för framställning av rör till den ryska marinen. Storfors fick 1912 ensamrätt på försäljning av sömlösa rör till Ryssland och Finland. 1915 stod ett reducervalsverk klart i det utvidgade rörverket. Ett kraftverk byggdes vid Lillfors.

Första världskriget medförde problem med betalningen från Ryssland. Resultatet av rörelsen blev trots de sena betalningarna gott. Svårigheterna på den ryska marknaden ökade under krigets lopp. Kapitalet måste utökas. Behovet av mera drivkraft till industrierna kvarstod, eftersom Uddeholm nu inte kunde leverera någon elektrisk kraft. 1917 stod den ryska marknaden inför sin stängning; en ny marknad måste öppnas. Flera investeringar krävdes och bolaget hade nära 11 miljoner i skulder. Detta kunde Storfors Bruks AB inte klara av på egen hand.
Bolaget trädde i likvidation och uppgick i Uddeholms AB 1918.

Kraftverksbyggen hade påbörjats i Gammelkroppa 1916 och i Storfors 1917. Båda fullbordades av Uddeholm.

Storfors sex rörverk tillverkade i början av 1920-talet många olika typer av rör, flera varianter av både kalldragna rör och varmvalsade. Bland de viktigaste specialrören var lokomotivtuber och andra ångpannetuber, ångledningsrör och jordborrningsrör. Tuber till vattenrörpannan för den svenska marinen ach flera utländska mariner framställdes, liksom rör till cyklar, automobiler och flygmaskiner.

Uddeholm insåg att Storfors rörverks kapacitet måste utökas. För att detta skulle kunna ske måste brukets kraftbehov säkras. Ett beslut om kraftleverans till Storfors från Forshults kraftverk vid Klarälven fattades 1924. Samma år inköptes ett kontinuerligt pilgerrörverk från Tyskland. Anordning för tillverkning av gaffelsatser för cyklar skaffades 1927 och 1928 installerades en maskin för stukning av rör.

Storfors bruk drabbades 1915 av en stor eldsvåda, varvid pilgerrörvalsverket totalförstördes. Beslut fattades om uppförande av ett nytt, modernt rörvalsverk. Dragverket drabbades även det av eldsvåda 1936 och förstördes så att ett nytt dragverk måste byggas. Produktionsinskränkningar kunde inte undvikas. De nya industribyggena var i stort sett färdiga 1937. Stora problem med produktionen och avsättningssvårigheter uppstod på grund av avspärrningen under andra världskriget. Mot slutet av 1944 upphörde exporten nästan helt. Bränslebrist och inkallelser av personal orsakade också problem med att uppehålla driften vid bruket.

Året 1945 medförde för Storfors det att bruket uppnådde den största produktionen i sin historia eller 28 760 ton rör. Rörmanufakturen tillverkade bl a rörspiraler, lyktstolpar, cykeldelar, dammsugarrör, skidstavsrör och golfklubbskaft.
Manufakturen uppgick 1949 till 2 925 ton medan rörproduktionen uppgick till 30 458 ton. Anläggningsverksamheten koncentrerades i början på 50-talet på bygget av det nya skjutbänkverket för framställning av klena rör.

Nykroppa järnverk underställdes 1953 platschefen vid Storfors eftersom det förra bruket nästan helt blivit råmaterialleverantör till Storfors rörverk. Rörproduktionen uppgick till nästan 42 000 ton. Rördrageriet byggdes ut 1959. Detta år uppgick de tillverkade rörprodukterna till 48 121 ton. Kapaciteten för tillverkning av kvalitetsrör tökades. Produktionen av dragna och rostfria rör ökade medan handelsrörproduktionen minskade.

Ett stegvalsverk för rör och två högproducerande dragbänkar tillkom 1961. Bruket hade detta år ca 1 700 anställda. Rörproduktionen uppnådde 1964 rekordsiffran 51 000 ton. Den livliga byggnadsverksamheten i landet gynnade handelsrörförsäljningen. Rörämnen i form at halvfabrikat levererades av Nykroppa järnverk. Ännu ett stegvalsverk för rör tillkom i Storfors. 1965 påbörjades om- och utbyggnad av det rörverk med färdigställningsavdelning, som producerade grövre kvalitetsrör. Produktionen skulle därmed höjas med ca 30 %. Installation av en helautomatisk roterugn för värmning av rörämnen utökade kapaciteten i varmvalsverket för grövre rör. Produktionsprogrammet inriktades mot en koncentration på kvalitetsrör. Delar av rörmanufakturen flyttades till Degerfors. I Storfors utökades kapaciteten vid avdelningen för svetsade rostfria rör.

Efter nedläggningen 1972 av Nykroppa järnverk fick Storfors rörämnen efter provisorisk ämnesvalsning i Hagfors och Degerfors. I Degerfors togs ett nytt ämnesvalsverk i drift 1973 för att ersätta Nykroppas åtagande gentemot Storfors. Produktionen av handelsrör upphörde helt 1974. Samma år fick Storfors ta hand om tillverkning och marknadsföring av s k mantelrör för hydraulcylindrar åt det nya företaget Uddsan AB, vari Sandvik AB och Uddeholm ägde hälften vardera.

Litteratur:

Ekman, Gust: "Ur Storforsverkens historia. Anteckningar" (1921)
Andersson, Ingvar: "Uddeholms historia" Från äldsta tid till 1914
(1960)
Falk, Harald: "Storfors i gamla tider" I Uddeholmaren nr 3 1953
Kolmert, Gunnar: "Värmländska industribilder" (1961)
Ernvik, Arvid: Östvärmländska järnbruk (1968)

(För ytterligare historik och dylikt, särskilt rörande serie F 1, se pappersförteckningen i forskarexpeditionen.)

 Serier (105 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
#Kartor och ritningar från Kartia 
A 1Bolags- och styrelseprotokollSerien inbunden.
1810-1873 se serie F 1 : 95-98, samt UHB doss. 26-27.		 
A 2Bilagor till protokoll 
B 1 aKopieböcker, serie 1Seriesignum saknas 
B 1 bKopieböcker, serie 2Serien inbunden. 
B 1 cKopieböcker med orderSerien inbunden. Serien innehåller även brev fr. o m volym 5. 
B 2BrevkopiorSerien i kartonger. Alfabetiskt ordnad. A-Ö i volymerna 13-109. 
C 1Diarier över in- och utgångna brev 
D 1 aaSmidesjournalerSerien inbunden. 
D 1 abSpecialer avseende tillverkning, kolning, dagsverken, frakter, utlämning m m Serien inbunden om ej annat anges. 
D 1 acJournaler för dragverket och mekaniska verkstadenSerien inbunden. 
D 1 adJournaler för rörverketSerien inbunden. 
D 1 aeJournaler för rörverkets rapporter och avsändningarSerien inbunden. 
D 1 afRapporter för tillverkning och avsändningSerien inbunden. 
D 1 baLagerbok för valsade rörSerien inbunden. 
D 1 bbÖvriga lagerböckerSerien inbunden. 
D 1 bcFaktorijournalerSerien inbunden. 
D 1 bdOrderböcker, serie 1Serien inbunden. Bratt, Gulovsen, Standard, Ekman, Fagersta och diverse gruvor. 
D 1 beOrderböcker, serie 2Serien inbunden. Bratt, rörverket och dragverket. 
D 1 bfAvsändningsjournal m.m. vid rörverketSerien inbunden. Serien har nummer 2. 
D 1 bgAnkomst och utlämningsjournal vid rörverketSerien inbunden. Serien har nummer 3. 
D 1 bhUttagslistorSerien inbunden. 
D 1 caDagsverksböckerSerien inbunden. Torpare, hästkarlar m. fl. 
D 1 cbDagjournaler, kladdSerien inbunden. 
D 1 ccOrder till arbetareSerien inbunden om ej annat anges. 
D 1 cdBetingböckerSerien inbunen. 
D 1 ceJournaler över timade olycksfall m.m. 
D 1 daAktieregister och aktiebrevSerien inbunden om ej annat anges. 
D 1 dbFörsäljningsböckerSerien inbunden. Bratt. 
D 1 dcReversböcker 
D 2 aaLiggare rörande kol och kolningSerien i kartonger. 
D 2 abKuberingslistor å kolSerien i kartonger. 
D 2 acÖvriga register och liggare angående skogen 
D 2 baMjölk- och mejerijournalerSerien inbunden om ej annat anges. 
D 2 bbProvmjölkningsjournalerSerien inbunden. 
D 2 bcDagsverkslistor, lantbruketSerien i kartonger. 
D 2 bdUttagslistor , lantbruketSerien i kartonger om ej annat anges. 
D 2 beÖvriga register och liggare angående lantbruket 
D 3 aArkivregisterSerien inbunden om ej annat anges. 
D 3 bDiverse liggareSerien inbunden. 
D 3 cDiverse not- och anteckningsböckerSerien i kartonger. 
E 1Inkommande brevSerien i kartonger. Häri ingår serie E2 Korrespondens. Fr.o.m. volym 18 inkommande brev till J. Herlenius och bolaget om ej annat anges. 
E 2KorrespondensMed C. af Geijerstam, 1845-1850, 1855-1864. Ingår i serie E1 Inkommande brev, volymerna 1-3, 6, 8-9, 11-12, 14. 
E 3Order och brev, rörverketSerien i kartonger. Serien i alfabetiskt ordning på beställaren där ej annat anges. 
E 4Inkommande protokollAB Träkol. 
E 5TelegramböckerSerien inbunden. 
F 1Dossierer, huvudserieSerien i kartonger, 1 - 129. Särskilda manuella register finnes.
 
F 2Kontrakt med torpare och anställda, tjänstgöringsbetyg, husesyner m.m.Serien i kartonger. Jämför även volymerna F9:5 och 9 samt G9:19 och 20. 
F 3BrandförsäkringshandlingarSerien i kartonger. 
F 4PatenthandlingarSerien i kartonger. 
F 5Juridiska handlingarSerien i kartonger. 
F 6Handlingar angående lantbruket och skogenSerien i kartonger. Jfr. även serie F9 Strödda ämnesordnade handlingar. 
F 7Diverse handlingar med anknytning till myndigheterSerien inbunden. 
F 8Taxeringshandlingar, diverse socknarSerien i kartonger.
 
F 9Strödda ämnesordnade handlingarSerien i kartonger. Serien alfabetiskt ordnad.
 
G 1 aaKapitalböckerSerien inbunden.
 
G 1 abHuvudböckerSerien inbunden. 
G 1 acKoncept till kapital- och huvudböckerSerien inbunden om ej annat anges. 
G 1 bInventarieböckerSerien inbunden om ej annat anges. 
G 1 caBokslutshandlingarSerien i kartonger. 
G 1 cbBokslutshandlingar, bolaget i likvidation 
G 1 daDisponentböckerSerien inbunden. 
G 2 aAvräkningsböcker, serie 1Serien inbunden om ej annat anges.
 
G 2 bAvräkningsböcker, serie 2Serien inbunden. Med uttag och debiteringar. Jämför även serierna G2a och G2c. 
G 2 cKoncept till avräkningsböcker med hästtorpare, dagkarlar och bruksarbetareSerien inbunden. 
G 2 dAvräkningsböcker med lejd arbetskraftSerien inbunden. 
G 2 eAvräkningsböcker med skolroteSerien inbunden. 
G 2 fAvräkningsböcker med fattigroteSerien inbunden om ej annat anges. 
G 3 aaAvlöningsböckerSerien inbunden. Fr. o. m. volym 7 avser "Nr 1" rörverket. 
G 3 abAvlöningslistorSerien inbunden. Serien avser rörverket om ej annat anges. 
G 3 acAvlöningslistor, skogenSerien i kartonger. 
G 3 adStrödda avlöningslistorSerien i kartonger. 
G 3 baAvlöningssammandrag, serie 1Serien inbunden. Avser ångpanneturbinverkstaden och dragverket. 
G 3 bbAvlöningssammandrag, serie 2Serien inbunden. Avser hål- och valsverken. 
G 3 bcAvlöningssammandrag, serie 3Serien inbunden. Avser gjuteri, tubverkstad dragverk rv 1-4. 
G 3 caArbetsböckerSerien inbunden. 
G 3 cbArbetsjournaler för olycksfallsersättningSerien inbunden. 
G 3 cckontraböcker med arbetareSerien i kartonger. 
G 4MemorialSerien inbunden. 
G 5 aKassaböcker, huvudserieSerien inbunden. Serien följer räkenskapsår å volymerna 1-41 och ett kalenderår å övriga om ej annat anges. 
G 5 bKassakonceptSerien inbunden. I serien ingår bilagor. 
G 5 cDisponentkassaböckerSerien inbunden. Serien följer ett räkenskapsår i volymerna 2-4, därefter ett kalenderår. 
G 5 dUttagskassaböckerSerien inbunden. 
G 5 eSupplement till kassabokenSerien inbunden. 
G 5 fKassaböcker, Nykroppa förlagSerien inbunden. 
G 5 gDagböckerSerien inbunden. 
G 6 aUtlämningsjournalerSerien inbunden. Serien följer ett räkenskapsår i volymerna 1-25, därefter ett kalenderår. 
G 6 bUttagsjournalerSerien inbunden. Serien följer ett räkenskapsår. 
G 6 cManufakturjournalerSerien inbunden. 
G 6 dFraktböckerSerien inbunden. 
G 7Postböcker 
G 8 aOrderböckerSerien inbunden. 
G 8 bFörfalloböckerSerien inbunden. 
G 8 cUtgående fakturorSerien inbunden t.o.m volym 17, därefter kartonger. 
G 8 dInkommande fakturorSerien i kartonger. 
G 9 aKassaverifikationer och räkningarSerien i kartonger. 
G 9 bRäkningar med L. G. Bratt & CoSerien i kartonger om ej annat anges. 
G 9 cKronoränteböckerSerien inbunden. 
G 9 dKopieböcker med rekvisitionerSerien inbunden. 
G 9 eRekvisitioner, Storfors rörverkSerien inbunden. 
G 9 fStrödda räkenskaperSerien i kartonger om ej annat anges. 
J 1Kartor och ritningarSe serie F 9 Strödda ämnesordnade handlingar samt F 5, F 6 ocg F1. Kartor och ritningar finns registrerade i KARTIA. (se även äldre manuellt register). 
Ö 1Handlingar rörande Storfors handelSerien i kartonger om ej annat anges. 
Ö 2Diverse gruvorSerien inbunden om ej annat anges. Se även serie F9:6 Strödda ämnesordnade handlingar. 
Ö 3Diverse övriga handlingarSerien inbunden om ej annat anges.