Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/116
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Kf0J929du4otgaXIVJ7Pa1
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkningStorfors Rörverk. Främmande verk och egendomar: III 1-18. Hornkullen och Hornkullstorp (mapp 1).
IV 1. Kallkällehult 2. Kinkhytte hytta 3-6. Knappforsdammen, Knappforshyttan och Knappfors kvarn 7. Karsby 8. Kristinehamns Mekaniska Verkstad (mapp 2).
V 1-4. Kristinehamns stad och dess vattenledning 5. Kristinehamns stadsjordar 6. Kräftudden 7. Östra Kvarnberget 8. Kvarnfallet (mapp 3).
Hemmanet Hornkullen förr i Fernebo nu i Kroppa socken: Donationsbref kopia hvarigenom Konung Carl IX:s enka Drottning Christina öfverlåter till bergmästaren Christoffer Graf, såsom erkänsla för den trogna tjenst, som han bevisat hennes aflidne herre och man, besittningsrätten till ett kronans hemman, Hornkulla benämnt, i Fernebo socken fritt från alla utlagor under hans under hans och hans hustrus lifstid, hvarefter deras barn skulle utgöra skatt för hemmanet 22.10.1613 (mapp 1/1).
Samma handling Konung Gustaf II Adolfs stadsfästelse af förestående donationsbref för Christoffer Grafs enka Abeluna, hvarigenom frihet meddelades henne från vissa och ovissa utlagor för gården, undantagandes det som till krigsutförande vore pålagda 22.3.1629 kopia (mapp 1/1).
Samma handling Christinas confirmation af ofvanstående 2e Kungl. Bref för sonen Anders Christoffersson, hvilken egde att behålla och besitta hemmanet så länge han förmådde erlägga de deraf gående utlagar 30.6.1646 kopia (mapp 1/1).
Bergskronotorpet Hornkullen i Kroppa socken: Köpebref hvarigenom Drottning Christina försäljer till Claud Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16.8.1653 (mapp 1/2) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
Skattelagda torpen Hornkullen krono i Kroppa socken: Skatteköpebref för majoren Claes Linroth å bland annat dessa torp 4 st 1.10.1714 (mapp 1/3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
Torpen på Hornkullsskogen: Kungl. Maj:ts bref till Kammarkollegium med förklaring att, enär det befarades, att åboerna å de till majoren och brukspatronen Claes Linroth den 1 okt. 1714 skatteförsålda torpen på Hornkullsskogen icke kunde afhålla sig från skogsåverkan, skulle skatteköpet återgå, mot det att major Linroth återbekomme värderingssumman för torpen 260 daler Silfmt, 10.1.1717 (mapp 1/4) se även Hornkullsskogen på den Persbergs grufvor anslagna 12 1/7.
Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Natanael Ekman angående sättet för åstadkommande af medel till betalning af nämnda 260 daler Silf.mt. 22.6.1725 (mapp 1/4) se även Hornkullsskogen på Persbergs grufvor anslagna 12 1/8 saknas.
Torpen Hornkullen och Hornkullstorp i Kroppa socken: Bergs och Grufvetingsrättens utslag i anledning af bergsfogden Erik Fahlbecks mot samtliga torpare i Hornkullen och Hornkullstorp gjorda stämningspåståenden, dels att de måtte visa, med hvad rättighet de hade sina tillhåll i berörda torp, dels och att rätten måtte pröfva, om icke bland torparne funnes alltför många hushåll till skada för skogen. Torparne förete.... enkedrottningen Christinas donationsbref af den 22/10 1613 till bergmästaren Christoffer Graf på besittningsrätten till hemmanet Hornkullen, Konung Gustaf II Adolfs bekräftelse deraf 1639 för enkan Abeluna samt Drottning Christinas år 1646 gjorda bekräftelse för sonen Anders Christoffersson, och som de antingen sjelfva eller genom deras hustrur vore Grafs efterkommande, ansågs de sig ega besittningsrätt till torpen. Hushållen hade under tidernas lopp ökats, men någon skada på skogen hade derigenim icke uppstått. De vore villiga att mot betalning göra arbete åt grufvorna. Rätten tillerkände torparne besittningsfrihet, dock under bergmästarens och Bergstingsrättens uppsigt om deras rättigheter och skyldigheter, och då det befanns, att på Hornkullen funnes åbor och på Hornkullstorp 4 , förordnades att endast 3 åbor skulle vara besuttna på Hornkullen och 2 på Hornkullstorp. De öfriga kunde icke utdrifvas utan finge kvarsitta under sin lifstid. Dagslösviken och Mon förklarades såsom hörande till Hornkullstorp se särskild rättegång 22.4.1747 (mapp 1/5).
Bergskollegii utslag på de besvär, som torpare anfört hvarigenom Bergs och Grufvetingsrättens utslag fastställdes 27.3.1749 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts bref utskrift till Kammar och Bergkollegierna angående Nils Olssons m.fl. åbors i Hornkullen och Carl Jonssons m. fl. åbors i Hornkullstorp gjorda ansökningar, att de måtte få bibehålla besittningsrättentill sina åbodda lägenheter, så länge de utgjorde skatt för desamma, enär Persbergs Grufveintressenter väckt fråga om lägenheternas utläggande till skogsmark å den till grufvorna anslagna Hornkullsskogen. Till stöd för ansökningarna åberopades ett af Carl IX:s enkedrottning Christina till bergmästaren Christoffer Graf den 22 okt. 1613 utgifvet donationsbref å hemmanet Hornkullen att skattefritt besittas under hans och hans hustrus lifstid, hvarefter deras barn och efterkommande skulle erlägga skatt för hemmanet. Denna donation hade blifvit stadfästad år 1629 af Gustaf II Adolf för Grafs enka och 1646 af Drottning Christina för sonen Anders Christoffersson. under tidens lopp hade hemmanet Hornkullen blifvit uppdelat i 2 torp, benämnda Hornkullen och Hornkullstorp. Kungl. Maj:t kunde icke lemna bifall till ansökningarna af anledning att torpen öfvergått till annan natur än rena kronotorp derigenom att, sedan majoren Claes Linroth å Alkvettern den 1 okt 1714 erhållit skatteköpebref å de genom reduktionen till kronan år 1685 indragna Kroppabruken jemte åtskilliga hemman och lägenheter, deribland torpen på Hornkullsskogen tillika med en del af sjelfva skogen, men som hela skogen vore anslagen till Persbergs grufvor, skulle enligt Kungl. brefvet den 10 jan. 1717 försäljningen af de ifrågavarande torpen och skogsdelen till majoren Linroth återgå, mot dels det han af löseskillingen återbekomma 260 daler Silf.mt. som skulle gäldas af Persbergs Grufvebolag 10.10.1827 (mapp 1/6).
Bergstingsrättens protokoll och utslag angående Persbergs Grufveintressenters mot Olof Didriksson i Hornkullen gjorda påstående , att han måtte åläggas emot ersättning för röjsel och byggnad till Grufvebolaget afträda sin innehafvande torpägenhet. Efter kärandebolagets föredragning af åtskilliga Kungl. bref från förra hälften af 1700-talet, bland andra Kund gl. brefvet af den 10 jan. 1717, hvari förskrifves, att sedan majoren Claes Linroth den 1 okt. 1714 erhållit skatteköpebref å de indragna Kroppabruken med tillhörande hemman och lägenheter jemte Hornkullstorpen och en del af Hornkullsskogen, köpet af berörda torp och skogsdel skulle återgå, mot det att major Linroth af löseskillingen återbekomme 260 daler Silf.mt. som af Persbergs Grufvebolag genast skulle gälda, samt det genom Bergs och Grufvetingsrättens den 22 april 1747 meddelade och af Bergskollegiet den 17 febr. 1749 fastställda utslag blifvit föreskrifvet, att på Hornkullen ej mer än 3e och Hornkullstorp endast 2e åbor vore besutne, med rättighet dock för de öfriga att kvarsitta i sin lifstid, och sedan det blifvit upplyst, att ej mindre än 19 åbor funnes å de ifrågavarande torpen, afkunnades utslag i målet. Oaktade Olof Didriksson egde Fernebo Häradsrätts fastebref å 1 Lispund osmundsskatt i Hornkullen, dömde Bergstingsrätten honom likväl skyldig att till Persbergs Grufvebolag afträda sin innehafvande torplägenhet 8.4.1835 (mapp 1/7).
Hofrättens dom afskrift i tvistemål mellan delegarne i Persbergs större Grufvebolag samt nummeregarne i Persbergs grufvor, å ena sidan , och samtliga åboerna på de å Hornkullsskogen befintliga torpen Hornkullen och Hornkullstorp, å andra sidan, angående bättre rätt till dessa torp. Grufvegarne hade vid Fernebo Häradsrätt yrkat, att åboerna skulle till dem afstå torpen, och genom utslag den 8 nov. 1838 hade Häradsrätten förklarat att, oafsedt fasta blifvit meddelad åboerna på deras bebodda torp, de likväl ej egde någon besittningsrätt till torpen utan vore att anse endast som torpare under grufvorna. Lagmansrätten deremot hade med upphäfvande af Häradsrättens utslag genom dom den 30 okt. 1839 gifvit det utlåtandet. att åboerna egde fullkomlig besittningsrätt å sina torp. Och slutligen förklarade Hofrätten, som gillade Lagmansrättens dom, att grufegarnas påstående om åboernas skiljande från besittningsrätten å de ifrågavarande torpen icke kunde bifallas 3.8.1842 (mapp 1/8).
Torp (lägenheten) i Hornkullen om 3 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: 4 inteckningsprotokoll rörande Storfors Bruksbolags ansökan om inteckning i Anders Jonssons egande 3 L.. osmundsskatt i Hornkullen till säkerhet för en af Anders Jonsson den 8 mars 1841 utgifven revers å 1088 Rdr. 26 sk. 3 rst. jemte ränta 1841.1842.1843 (mapp 1/9).
Torp i Hornkullen om 3 L.. osmundsskatt: Fernebo Häradsrätts utslag i ett af Carl Carlsson i Blåsjön, såsom förmyndare för sina styfbarn, instämt mål mot deras förre förmyndare aflidne Erik Anderssons i Norra Höjden sterbhusdelegare, nemligen sönerna Anders och Olof Erssöner samt mågarne Anders Jansson i Hornkullen och Olof ståhl på Dalnäsfallet, hvilka ålades att utgifva myndligarnes arfmedel med 90 Rdr 3 sk 9 mt banco 22.10.1842 (mapp 1/10).
Samma Häradsrätts utslag, hvarigenom Anders Jonsson i Hornkullen blifvit ålagd att till sina medarfvingar efter aflidne torparen Erik Andersson i Kroppstahöjden utgifva 130 rdr Banco, hvilka redan 1815 blifvit intecknade i 3 L.. osmundsskatt i Hornkullen 22.10.1842 (mapp 1/10).
Remissorial om exekutiv verkställighet af båda utslagna 5.5.1843 (mapp 1/10).
Torp Lägenhet i Hornkullen om 3 1/2 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: 4 inteckningsprotokoll rörande Storfors bruksbolags ansökan om inteckning i denna lägenhet till säkerhet för en af Nils Nilsson, Anna Catharina Stålnacke, Olof Didriksson och Carl Nilsson i Hornkullen den 8 mars 1841 utgifven skuldsedel å 829 Rdr 4 sk 11 rst jemte ränta 1841.1842.1843 (mapp 1/12).
Torp i Hornkullen om 3 L.. osmundsskatt: Fernebo Häradsrätts utslag, hvarigenom Erik Jonssons i Hornkullen sterbhusdelegare blifvit ålagda att till Storfors Bolags utgifva 1120 Rdr Rg.. jemte ränta och rättegångskostnader 23.10.1852 (mapp 1/11).
Inneliggande diarii-och utmätningsbevis m.m. 1852 (mapp 1/11).
Torpet Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken före under Storfors Bruk: 3e instrument öfver förrättade husesyner 1840.1843.1845 (mapp 1/13).
Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt på Persbergs Grufveskog: Lantmätaren C. Sjöholms, på begäran af Kammarherren Claes af Geijerstam, såsom disponent för Storfors bruksbolag, verkställda uppmätning och taxering af egorna till ofvanstående Bruksbolaget tillhöriga torp, enligt protokoll af den 1.11.1841 (mapp 1/14).
Torpet Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: Storfors Bruksegares utfärdade brukningskontrakt om torpet för Carl Carlsson 29.1.1843 (mapp 1/15).
Torpet Lägenheten Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: 2:a inteckningsprotokoll rörande Storfors bruksegares sökande af inteckning i Erik Jonssons egande 6 Rdr osmundsskatt i hornkullen till säkerhet för 1200 Riksdaler Banco jemte ränta 1843.1844 (mapp 1/16).
2e inteckningsprotokoll rörande Storfors bruksegares ansökan om inteckning i förestående egendom till säkerhet för 200 Riksdaler Riksgäld jemte ränta 1843.1844 (mapp 1/16).
Torpet Lägenheten Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: Inteckningsprotokoll rörande Storfors Bruksbolags ansökan om inteckning i Horkullens Silferverks intressenters enligt uppgift egande 6 L.. osmundsskatt i Hornkullen till säkerhet för 3 förskrifningar å sammanräknade köpeskillingsbeloppet 1675 Rdr. 24 sk. Banco jemte ränta. Ansökningen afslogs, enär Silfververksintressenterna icke vore laglige egare till 6L.. osmundsskatt och sålunda icke kunde erhålla lagfart derå 25.2.1846 (mapp 1/17).
Torpen Lägenheterna Hornkullen: Storfors Bolagsintressenters fullmakt för disponenten kammarheren Claes af Geijerstam att å Bolagets vägnar försälja ej mindre de 3 1/2 L.. osmundsskatt i Hornkullen, som Bolaget före 1850 egt, än och fastighetsdelar i Hornkullens andra skattetorp, som Bolaget kunde komma att åt sig förvärfva, samt att utfärda salubref å de gjorda försäljningarna eller inköpen 19.2.1852 (mapp 1/18).
Torpet Kallkällehult om 2 1/2 L.. osmundsskatt i Lungsunds socken: Köpebref af N. Oterdahl och B. Åkerman m.fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta torp 1.7.1829 (mapp 2/1).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 27.11.1830 (mapp 2/1) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
Kinkhytte hytta i Fernebo socken: Donationsbref, hvarigenom bergsfogden Olof Olofsson erhöll en den gammal kronohammaren i Asphyttan såsom vedelag för Kinkhytte hytta, som hans föräldrar på egen bekostnad uppbyggt i ödemarken, men som sedermera blef lagd under staden Flipstad 29.1.1651 (mapp 2/2) se även Asphytte (ödehammare) hamrar 17 3/1.
Knappforsdammen och Knappforshyttan: Rättegångs m.fl. handlingar rörande yrkade ombyggnader af Knappforsdammen och rifning af Knappforshyttan af den orsak att vid flodtiden bakvatten från dammen ej blott hindrade gången för vattenverken vid Bjurbäcken, matlången m.fl. Bruk utan äfven gjorde skada på egorna till åtskilliga jordegendomar, hvar förutom dem nedanför belägna Björkborns bruksdamm lede av vattnets för hastiga framsläppande vid Knappforsen, hvars damm äfven menligt inverkade på vattenståndet i Norsbäcken. Handlingarna är följande, Protokoll vid Carlskoga sockenstämma 28/3 1634, Carlskoga häradsrätts resolution 31/10 1663, Carlskoga Bergstingsrätts utslag 23/5 1732, Landshöfdinge-embetets resolution på anförda klagomål, hvarigenom förordnas om laga undersökning af domare i orten 6/7 1791, Domhafvandes till K.B. afgifna betänkande i dammfrågan 7/9 1792, Kun. Befallningshafvandes utslag i saken 1/10 1792, Bergskollegii utslag angående Knappforshyttans ödeläggande och blåsningens flyttning till andra hyttelag 31/12 1799, Anförande till protokollet vid Häradssynerättens sammanträde vid Knappforsen 6/6 1842 (mapp 2/8).
Vattenkraft och vattenrätter: Knappforsdammen i Karlskoga socken. Protokoll vid hållen undersökning af Knappforsdammen 3.9.1827 (mapp 2/4).
Protokoll vid ny syn å samma damm 6.9.1832 (mapp 2/4).
Främmande verk och egendomar: Knappfors och Kväggeshyttorna i bjurkärns socken. Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Nathanael Ekman angående tilldelning af skog åt Knappfors och Kvägges hyttelagar 20.4.1726 (mapp 2/5).
Knappfors kvarn i Bjurkärns socken: Kaptenen Carl Linrots skrifvelse till landshöfdingen under förmälan att Knappfors hyttelag utan tillstånd byggt en kvarn med 2 par stenar samt att denna kvarn betjenade allmänheten med malning mot tull, äfvensom att den samma vore till stort förfång för Storfors tullkvarn med landshöfdingens derå gifna resolution, hvarigenom hyttelagarne förbjudas att vid sin utan tillåtelse uppsatta kvarn, vid 50 daler silf.mt. vite, mala åt andra , utan begagna kvarnen endast för eget behof 28.7.1746 (mapp 2/6).
Karlskoga Häradsrätts 2e uppskofsprotokoll i Storfors Bruks egares mot Knappfors kvarnintressenter instämda mål med yrkande, att de måtte dömmas att utgifva det i ofvannämnda resolution bestämda rätt 7/11 och 13/11 1749 (mapp 2/6).
1/4 mtl Korsby i Malungs socken Elfsborgs län under Sälboda Bruk i Wermland: Köpekontrakt af den 10/7 1877 och köpebref, hvarigenom Gammelkroppa Aktiebolag genom baron Svante Fleetwood försäljer till Carl Johansson i Skogsäter 1/4 mtl Korsbyn, 1/8 mtl Kortered och 1/16 Anered i Naglums socken af Elfsborgs län 12.7.1877 (mapp 2/7).
Köpeskillingslikvid för de försålda egendomarne 12.7.1877 (mapp 2/7).
Utdrag af Korsby egendoms fastighets och förlagsräkning 1860-1882 (mapp 2/7).
Utdrag af Sälboda Bruks böcker för Korsby egendoms förlag 11/11 1870-1/1 1873 (mapp 2/7).
Kristinehamns Mekaniska Verkstad: Förslag för tillämnad anläggning af mekanisk verkstad vid Kristinehamn 1857 (mapp 2/8).
Aftal mellan köparen C. Arvedson och säljaren P.W. Brattström jemte 4 andra säljare vid uppgjordt fastighetsköp 23.5.1859 (mapp 2/8).
Kostnadsförslag för anläggning af en mekanisk verkstad vid Kristinehamn 26.3.1858 (mapp 2/8).
Uppgifter rörande materialåtgång till div. byggnader 1858 (mapp 2/8).
Kontrakt hvarigenom kammarherren Claes af Geijerstam å Storfors Bruksbolags vägnar, antager H. Asplund till ingeniör vid en tillämnad maskinverkstad vid Kristinehamn 1857 (mapp 2/8).
Kassaverifikationer 1857 (mapp 2/8).
2 kartor öfver fastighetsköpet samt 2 ritningar 1857 (mapp 2/8).
Kristinehamn: Förslag tryckt till vattenledning i Kristinehamn af löjtnanten vid väg och vattenbyggnadskåren H.S. Torulf 1902 (mapp 3/1).
Kristinehamn stad: Ang. vattenledning till staden. En karta uppgjord vid undersökningen 1902 (mapp 3/1).
Ekonomiska kartverkets karta öfver Ölme härad, hvarå vattenledningen från Sandköping finnes uppdragen. Kartlagd 1883 Tryckt 1887 (mapp 3/2).
Ang. vattenledning. Kristinehamns Drätselkammares skrifvelse till Kaptenen Aug. Herlenius Storfors, med begäran att som en grundvattenledning för staden vore föreslagen från Sandköping, Nybäck och Wagntorp, staden finge för vattenledningar köpa ett område af c:a 14 hektar på Spjutbäckshemmanet 1.7. 1903 (mapp 3/3).
Protokoll utdrag vid Storfors Bruks Aktiebolags styrelsesammanträde i anledning af en från Kristinehamns stad inkommen anhållan att på 50 år få arrendera ett visst område på Spjutbäcken egndom 25.8.1903 (mapp 3/3).
Utdrag af protokollet hos stadsfullmäktige i Kristinehamn. I hvars 7:e punkt de af Storfors Bruks Aktiebolags styrelse framställda villkor för Spjutbäcksarrendet afslås 6.10.1903 (mapp 3/3).
En särskild skrifvelse, att Stadsfullmäktige icke antagit Storfors villkor, hvaden frågan derom förfallit 7.10.1903 (mapp 3/3).
Ang. vattenlenledning från Sandköping m.fl. ställen. Stadsfullmäktigaes hos Kungl. Maj:ts gjorda ansökan att för vattenledningen behof få expropriationsvis lösa den från anläggningen erforderliga enskilda mark m.m., hvarom godvillig uppgörelse ej kunde träffas 11.2.1904 (mapp 3/4).
Storfors Bruks Aktiebolags hos Kon. Befallningshafvande anförda protest mot expropriering af de på Spjutbäckens egendom befintliga källorna 1904 (mapp 3/4).
Kristinehamns stadsjordar. Köpekontrakt, hvarigenom Storfors Bolag genom disponenten J. Herlenius försäljer till P.W. Brattström Bolagets på Kristinehamns stads område egande jord, bestående af egoskiften till åtskilliga uppräknade tomter. Deremot förbinder sig Bolaget att under 5 år från köparens tobaksfabrik årligen tillhandla sig 2000 rullar tobak 20.4.1866 (mapp 3/5).
Lägenheten Kräftudden om 10 penningar skatt egostycke af 1/2 mtl Ackkärr i Lungsunds socken: Köpekontrakt, hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till torparen Anders Andersson i Snårbotten egendomen Kräftudden om 72,15 ar 25.2.1913 (mapp 3/6).
Lägenheten Östra kvarnberget No 22 A i Karlstad: Öfverexekutors i Karlstad utslag, hvarigenom A. Westberg å Östra Kvarnberget No 22 A ålägges att till Storfors Bruks AB betala fordrade 250 kronor jemte ränte ers kostnader. Storfors Bolag hade bekommit denna fordran hos Westberg derigenom att, sedan A.P. Adamsson från Storfors genom köpekontrakt den 29 dec 1896 försålt ifrågavarande fastighet till A.W. Westberg från Skillingsfors, dervid blifvit bestämdt en del af köpeskillingen skulle betalas med 250 kronor hvardera af åren 1897-1898 och 1899, säljaren Adamsson öfverlåtit dessa årsfordringar på Bolaget. Westberg sökte göra gällande, att svek och bedrägeri förelåge vid denna egendomshandel 12.1.1898 (mapp 3/7).
Torpet Kvarnfallet om 4 L.. osmundsskatt i Lungsunds socken: Köpebref af N Oterdahl och B. Åkerman m. fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta torp 1.7.1829 (mapp 3/8).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 27.11.1830 (mapp 3/8) se även Kungskogs masugn 117 1/4.

Kontroll

Skapad2015-08-31 08:41:13
Senast ändrad2016-01-22 15:44:40