Arkiv

Kammarkollegiet Domänavdelningen 1878-1882

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/521/521.19

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZqYNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

4 Hyllmeter

61 Volymer

Datering

1812 – 1891 (Tidsomfång)
1878 – 1882 (Huvudsaklig tid)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kammarkollegiet (1618)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Syfte & innehåll	B. Koncept 1878-82 (20 volymer), konceptmemorial 1878-79 (2 vol) c. Ingående diarium huvudserie 1878-82 (7 vol), advokatfiskalens diarier i domänärenden 1878-82 (4 vol), remissböcker 1877-79 (1 vol), utgående diarier 1878-82 (2 vol) D. Liggare över kronoboställen och utarrenderade kronoegendomar 1877-82/1891 (8 vol), auktionslistor 1861-89 (1 vol) E. Redogörelser från länen 1878-82 (2 vol) F. Handlingar om syner och besiktningar 1876-83 (3 vol), brandförsäkringshandlingar för militieboställen 1833-77 (1 vol), allmänna hospitalfondens arrendekontrakt 1800-talet (3 vol), handlingar om Herrevadsklosters kungsgård 1812-86 (2 vol)
Allmän anmärkning	C Danielson, Inledande P M till fört (1971) Hänvisningar: Kammarkollegiets kansli, Provinskontoren, Kammarkollegiets huvudarkiv 1880-1972. RA ämbetsarkiv 1905 och 1914 års förteckningar, Förteckning över Kungliga Domänstyrelsens arkiv nr III Kammarkollegiets ämbetsarkiv; Kammarkollegii domänavdelnings arkiv 1878-1882 Kammarkollegiet/ Huvudarkivet CI b /Kansliarkivet serie C IV a Synehandlingar för kronans fasta egendom finns även i Kammarkollegiet/ Advokatsfiskalens arkiv. Domänavdelningen övertog 1878 ett stort antal arrendeakter från provinskontoren, vilka överfördes till Domänstyrelsen 1883, tillsammans med avdelningens övriga arkivhandlingar. Därifrån återlämnades 1939 arrendeakterna till Kammarkollegiet medan avdelningens arkiv i övrigt levererades till Riksarkivet mellan 1953-1961. Domänavdelningens arkiv levererades från Domänstyrelsen till Riksarkivet i tre omgångar 1950, 1961 och 1963 (11/4 1950 acc 24, 10/4 1961 acc 17, 10/9 1963 acc 40) och placerades på riksarkivets dåvarande fjärde sektion, inrymt i gamla kvinnofängelset på Östermalm. Vid riksarkivets flytt därifrån på våren 1968 överflyttades arkivet (91 volymer) till kammararkivet (KA acc 2/1968). Dessa 91 volymer utgör inte dåvarande Domänavdelningens hela arkivbestånd som 1883 övergick till Domänstyrelsen. Nästan hela aktmaterialet samt en del andra handlingar har blivit kvar i Domänstyrelsens arkiv eller senare återförts till Kammarkollegiet. Domänavdelningen utgjorde en egen arkivenhet inom Kammarkollegiet, med undantag för protokoll och räkenskaper. Ingående diarier fördes både i domänavdelningen och i kollegiet. Av okänd anledning överfördes även kollegiets diarier över domänärenden till Domänstyrelsen. Dessa har återförts till Kammarkollegiets arkiv i samband med genomgång av arkivmaterialet (1971). Arkivbeståndet består av diverse liggare och ämnesordnade handlingar, t ex landshövdingerapporter om syner och besiktningar, brandförsäkringshandlingar för militieboställen, allmänna hospitalsfondens arrendekontrakt samt handlingar för Herrevadsklosters kungsgård (1812-1886). Aktmaterialet för arrenden, syner mm finns till en del kvar i Domänstyrelsens arkiv (topografiskt ordnade) och har till stor del återlämnats till Kammarkollegiet och där sorterats in bland provinskontorens akter (nummerserien) I samband med förteckningsarbetet 1971 har diverse arrendekontrakt (11 volymer) från tiden efter 1882 återlämnats till Riksarkivets sjunde sektion för inplacering i Domänstyrelsens arkiv. I samband med senare leveranser från Kammarkollegiet till Riksarkivet, kan arrendeakter ha lämnats till Riksarkivet och placerats in i Kammarkollegiets olika arkiv.
Inledning (äldre form)	Kammarkollegiet svarade sedan gammalt för förvaltning och tillsyn av statens fasta egendom, bl.a. av de till civil- och ecklesiastikstaterna anslagna boställena, Från och med 1877 ställdes även militieboställena och hospitalhemmanen under kollegiets förvaltning. Mot denna bakgrund tillkom kollegiets "avdelning för domänförvaltningen" genom kungligt brev 1877 (SFS 1877:40). Avdelningen, som bestod av presidenten som ordförande, två kammarråd och biträdespersonal, skulle fungera som centralstyrelse över domänerna och särskilt handlägga ärenden om utarrendering av kronans egendomar. Bakgrunden till denna avdelning var att antalet arrendeärenden väntades öka kraftigt, dels som en följd av landstats-, häradshövdinge- och militiboställen kom att dras in till kronan vid lönesystemets omläggning ('underdånigt betänkande och förslag angående förvaltningen av Statens fastigheter och upplåtande till nybyggen af mark i Norrland afgifvet af dertill i nåder förordnande komiterande den 19 maj 1876'. Kammarkollegiets historia s 363-364), dels att Kammarkollegiet även i fortsättningen skulle omhänderta alla hospitalhemman. Kammarkollegiet förvaltade sedan tidigare alla civila boställen med vissa undantag (akademihemman, hospitalhemman och barnhushemman) och även alla till statsverket indragna boställen. Från och med 1877 skulle kollegiet överta förvaltningen av militieboställen från det upphörda Krigskollegiet (Kammarkollegiets historia s. 366-367, 372) samt omhänderta alla hospitalhemman. De skulle dras in till kronan och ställas under Kammarkollegiets förvaltning, i samband med att huvudmannaskapet för hospitalen överflyttades från Serfimerordensgillet till Sundhetskollegium (Kungligt brev 12 maj 1876, SFS 1876 nr 26). SLS: Hospitalhemman - Äldre kameral jordbruksfastighet som ägdes av eller vars avkastning var anslagen till offentligt sjukhus eller fattigvårdsinrättning. Hospitalshemmanen övertogs av staten när sjukhusväsendet och dess finansiering omorganiserades. Under senmedeltiden var de vanligen klostrens jordegendomar. Hospitalshemmanen tillföll vanligen hospitalen efter reformationen. Därefter tillkom de hospitalen genom köp och gåva, lagligt förvärv genom arv efter hospitalshjon som avlidit på inrättningen eller återgång av skatteförsålda hemman utan bördsrätt. År 1796 förbjöds all vidare försäljning av hospitalshemman. Kammarkollegiets domänavdelning kom att verka endast under fem år. Avdelningen upphörde 1882 när den sammanfördes med Skogsstyrelsen till den nyinrättade Domänstyrelsen (Kungligt brev 10 november 1882, SFS 1882:59). Inom kollegiet utgjorde domänavdelningens handlingar ett eget arkiv, med undantag för protokoll och räkenskaper som ingår i Kansliet (1878-79) respektive i Kammarkollegiets huvudarkiv (1880-82). Domänavdelningen övertog 1878 ett stort antal arrendeakter från provinskontoren, vilka överfördes till Domänstyrelsen 1883, tillsammans med avdelningens övriga arkivhandlingar. Därifrån återlämnades 1939 arrendeakterna till Kammarkollegiet medan avdelningens arkiv i övrigt levererades till Riksarkivet mellan 1953-1961.

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2024-08-16 14:44:25

Kammarkollegiet svarade sedan gammalt för förvaltning och tillsyn av statens fasta egendom, bl.a. av de till civil- och ecklesiastikstaterna anslagna boställena, Från och med 1877 ställdes även militieboställena och hospitalhemmanen under kollegiets förvaltning. Mot denna bakgrund tillkom kollegiets "avdelning för domänförvaltningen" genom kungligt brev 1877 (SFS 1877:40).

Avdelningen, som bestod av presidenten som ordförande, två kammarråd och biträdespersonal, skulle fungera som centralstyrelse över domänerna och särskilt handlägga ärenden om utarrendering av kronans egendomar.

Bakgrunden till denna avdelning var att antalet arrendeärenden väntades öka kraftigt, dels som en följd av landstats-, häradshövdinge- och militiboställen kom att dras in till kronan vid lönesystemets omläggning ('underdånigt betänkande och förslag angående förvaltningen av Statens fastigheter och upplåtande till nybyggen af mark i Norrland afgifvet af dertill i nåder förordnande komiterande den 19 maj 1876'. Kammarkollegiets historia s 363-364), dels att Kammarkollegiet även i fortsättningen skulle omhänderta alla hospitalhemman. Kammarkollegiet förvaltade sedan tidigare alla civila boställen med vissa undantag (akademihemman, hospitalhemman och barnhushemman) och även alla till statsverket indragna boställen.

Från och med 1877 skulle kollegiet överta förvaltningen av militieboställen från det upphörda Krigskollegiet (Kammarkollegiets historia s. 366-367, 372) samt omhänderta alla hospitalhemman. De skulle dras in till kronan och ställas under Kammarkollegiets förvaltning, i samband med att huvudmannaskapet för hospitalen överflyttades från Serfimerordensgillet till Sundhetskollegium (Kungligt brev 12 maj 1876, SFS 1876 nr 26).

SLS: Hospitalhemman - Äldre kameral jordbruksfastighet som ägdes av eller vars avkastning var anslagen till offentligt sjukhus eller fattigvårdsinrättning. Hospitalshemmanen övertogs av staten när sjukhusväsendet och dess finansiering omorganiserades. Under senmedeltiden var de vanligen klostrens jordegendomar. Hospitalshemmanen tillföll vanligen hospitalen efter reformationen. Därefter tillkom de hospitalen genom köp och gåva, lagligt förvärv genom arv efter hospitalshjon som avlidit på inrättningen eller återgång av skatteförsålda hemman utan bördsrätt. År 1796 förbjöds all vidare försäljning av hospitalshemman.

Kammarkollegiets domänavdelning kom att verka endast under fem år. Avdelningen upphörde 1882 när den sammanfördes med Skogsstyrelsen till den nyinrättade Domänstyrelsen (Kungligt brev 10 november 1882, SFS 1882:59).

Inom kollegiet utgjorde domänavdelningens handlingar ett eget arkiv, med undantag för protokoll och räkenskaper som ingår i Kansliet (1878-79) respektive i Kammarkollegiets huvudarkiv (1880-82).

Domänavdelningen övertog 1878 ett stort antal arrendeakter från provinskontoren, vilka överfördes till Domänstyrelsen 1883, tillsammans med avdelningens övriga arkivhandlingar. Därifrån återlämnades 1939 arrendeakterna till Kammarkollegiet medan avdelningens arkiv i övrigt levererades till Riksarkivet mellan 1953-1961.

Serier (5 st)

Referenskod	Titel
B	Koncept
C	Diarier
D	Liggare
E	Inkomna handlingar
F	Ämnesordnade handlingar