Stockholms Fondbörs AB  (1863 – 1997)

1602

Att byta varor och tjänster var länge det enda sättet för oss människor att komma över sådant som vi själva inte kunde producera. Detta utbyte av varor skedde oftast på öppna marknadsplatser. Efter hand flyttades marknadsplatserna in till städernas tehus eller värdshus, för att med tiden få mer permanenta lokaler.

1602 skedde den första aktieförsäljningen i Amsterdam, det var Holländska Ostindiska Kompaniet som släppte sina handelsandelar till försäljning. Aktiehandeln hade kommit för att stanna.

1750

Bytesmarknaden var ofta en svår handelsmiljö och därför valde många bönder och köpmän att i förväg göra upp affärer. På så sätt kunde de garantera sig om att få köpa eller sälja varor till ett i förtid bestämt pris. Bönderna kunde då koncentrera sig på jordbruket och inte oroa sig för om skörden skulle bli såld eller inte. Optioner och terminer blev instrumenten för att reglera dessa affärer. Derivathandeln var därmed född.

1778

I Stockholm hade Stortorget i Gamla Stan länge fungerat som marknadsplats för byte av varor och tjänster. På 1760-talet bestämdes att ett börshus skulle byggas i Stockholm. Efter en tids diskussion bestämde man sig för att riva rådhuset och uppföra börshuset på Stortorgets norra sida. För att finansiera husbyggnationen infördes en tull på alla lyxvaror som importerades till Sverige. År 1778 stod börshuset slutligen klart. Den vackra byggnaden ritades av arkitekt Erik Palmstedt.

Med tiden upprättades ett system med börsmedlemmar. Medlemmarna fungerade som mellanhand mellan investeraren och börsen, och garanterade att handeln skedde på ett fullgott sätt.

Under 1700-talet och början av 1800-talet var det mest varor, reverser, växlar och sjöförsäkringar man handlade med på börsen. Med industrialiseringen ändrade dock handeln karaktär, även om det gick långsamt. Under åren 1853-1860 noterade stadsmäklarna på börsen bara sex avslut i aktier och fyra i obligationer. Övrig handel i aktier skedde på auktionsverket och i obligationer över disk hos de stora bankerna.

1863

En riktig fondbörs fick inte Sverige förrän 1863. Den 18 januari upplästes från Storkyrkans predikstol ett kungligt reglemente om försäljning av obligationer, lottbrev och aktier på Stockholms Fondbörs. Onsdagen den 4 februari klockan 14 hölls den första fondbörsauktionen. Det blev 22 avslut med en omsättning på 14 105 daler riksmynt. Fondbörsauktioner hölls därefter den första onsdagen i varje månad. Initiativtagaren Carl Gustaf Hierzéel blev den dominerande fondmäklaren. Under de fem första åren svarade han för mer än 92 % av omsättningen.

1901

Fondbörsen fick en ny instruktion då Handels- och sjöfartsnämnden erhöll rätten att auktorisera mäklare. Fondbörskommitterande inrättades för förvaltning och tillsyn. Två kurslistor skapades, A och B, och årets omsättning uppgick till 4 miljoner kronor.

1907

Affärsbankerna tilläts bli medlemmar och antalet medlemmar ökade från 5 till 20. Handeln pågick en timme per dag, men en stor del av värdepappershandeln pågick fortfarande utanför börsen.

1912

En timmes efterbörs efter uppropet infördes. En officiell kurslista anslogs i börssalen och från 1913 fanns även listan i tidningarna.

1918

Börshuset byggdes om, Fondbörsen fick hela bottenvåningen, med pulpeter och plats för 82 mäklare i uppropssalen. Antalet medlemsföretag var 44 stycken. Omsättningen uppgick till hela 1 586 miljoner kronor - ett rekord som stod sig till 1972.

Ett nytt elektriskt markeringssystem togs i bruk i september. Stockholms Fondbörs var nu modernast i Europa och kallades "världens tystaste börs".

1929

Wallstreets "svarta torsdag" inträffade 24 oktober. New York-börsen föll med fyra miljarder dollar på en dag.

1931

Fondbörsen stängde tre veckor då Storbritannien släppte guldmyntfoten och man befarade valutasvårigheter.

1932

Under 1920-talet var Ivar Kreuger och hans "Svenska Tändsticksbolaget" en mycket viktig del i svenskt näringsliv. Kreuger byggde sina framgångar på att erbjuda hårt pressade efterkrigsekonomier i Europa gigantiska krediter i utbyte mot tändsticksmonopol i landet. Lånen finanansierades genom återkommande nyemissioner av aktier i bolaget. När börskraschen i New York nådde Sverige slog det hårt mot Ivar Kreugers Tändsticksbolag. Aktierna såldes ut till bottennoteringar och konkursen var ett faktum.

Börsen var stängd i nio dagar efter Ivar Kreugers självmord i Paris. Svenska Tändsticks AB avnoterades från börsen och listades inte igen förrän sex år senare.

1972

Förenklad aktiehantering infördes, då Värdepapperscentralen för bolagens aktieböcker lades in i datoriserade register.

1973

Optionsbörsen i Chicago erbjöd handel i så kallade standardiserade aktieoptioner, vilket innebar att man införde standardiserade löptider på det antal aktier optionen gällde.

Fisher Black och Myron Scholes publicerade sin tes: "the Pricing of Options and Corporate Liabilities". Tesen belönades med Nobelpriset 1997.

1974

Datoriseringen av Fondbörsen påbörjades och elektroniken började ersätta krittavlorna på efterbörsen. Datakommunikationstjänster för börsmedlemmarna och andra aktörer utvecklades. Aktieomsättningen uppgick till 2 miljarder kronor.

1979

Reviderad lag gav börsen lagligt monopol på handel i fondpapper.

1985

Olof Stenhammar startade OM och den 12 juni erbjöd OM köpoptioner i sex aktier. Det gynnsamma börsklimatet i mitten av 80-talet bidrog till att OM gick bra och utvecklades i snabb takt. Året efter introducerades OMX-index och OM utvecklade en fungerande verksamhet för clearing. Clearing innebar att OM gick in som mellanhand mellan köpare och säljare, och därmed tog på sig motpartsrisken. Det är detta helhetskoncept som OMs framgång till stor del ligger i.

1986

Aktieomsättningen på Fondbörsen var 144 miljarder kronor.

1987

Kurserna på Stockholms Fondbörs steg med 50 % fram till 8 oktober. 19 oktober inträffade den "svarta måndagen" på Wallstreet, då kurserna föll med 23 %. Under de kommande fem veckorna föll kurserna på Stockholms Fondbörs med ca 40 %. Aktieomsättningen var 128 miljarder kronor.

Premiär för börsens marknadsinformationssystem SIX - Stockholm Information eXchange.

OM noteras på Stockholms fondbörs.

1989

2 juni startade börsens elektroniska handelssystem SAX, Stockholm Automated eXchange, med aktiehandel i sex företag. SAX var ett orderbaserat system som sammanförde köp- och säljorder automatiskt. Det innebar att börsmedlemmarna inte längre behövde några representanter i själva börshuset, utan mäklarna kunde nu sitta uppkopplade mot SAX vart som helst i världen.

1990

Sista börsuppropet hölls 31 maj. Den sista aktien som ropades upp var Försäkrings AB Skandia - den enda kvarvarande aktien som noterats på Stockholms Fondbörs ända sedan den första fondbörsauktionen 1863. Vid halvårsskiftet var samtliga aktier överförda till SAX-systemet.

1991

I november startade Stockholms obligationsbörs, SOX, med handel i obligationer för mindre placerare.

1992

Nytt rekord i aktieomsättning, 172 miljarder kronor.

1993

I januari började en ny era i Fondbörsens historia. Riksdagen hade beslutat att bifalla hemställan och anta den nya lagen där börsmonopolet upphörde och Stockholms Fondbörs ombildades till aktiebolag. Stockholms Fondbörs AB hade nu startat och ägdes till lika delar av börsens medlemmar och emittenter. Stockholms Fondbörs blev världens första vinstdrivande börs.

1994

40 nya bolag introducerades på Stockholms Fondbörs. Sex nya medlemmar antogs, varav tre utländska företag som verkställde handeln i SAX, från terminaler placerade utomlands. Omsättningen på Stockholms Obligationbörs, SOX, uppgick till 29 miljarder kronor. Informationstjänsten SIX såldes till Bonnier Information Services AB. Aktiehandeln uppgick till 659 miljarder kronor.

1995

Treasury i London godkänner Stockholms Fondbörs som "Recognized Overseas Investment Exchange". I september introducerades Stockholms Fondbörs på Internet. Aktiehandeln omsatte 665 miljarder kronor.

1996

Aktiehandeln omsatte 918 miljarder kronor, en ökning med 38 % jämfört med 1995. Under året förlängdes handelstiden med en timme till klockan 17, för att öka tillgängligheten, framförallt för amerikanska placerare. Automatisk orderförmedling - möjligheten för börsmedlemmar att ta emot kundorder, som automatiskt kontrolleras och skickas vidare till SAX - blev tillåten från september.

1997

OM och Stockholms Fondbörs gick samman med syftet att stärka Stockholm, och därmed Norden, som finansplats. Stockholmsbörsen och Köpenhamnsbörsen undertecknade en avsiktsförklaring om en gemensam nordisk värdepappersmarknad - NOREX. I juni blev Stockholms Fondbörs, som världens första aktiebörs, certifierad enligt den internationella kvalitetsstandarden ISO 9001. Under året ökade aktiehandeln med 47 % till 1 346 miljarder kronor.

1998

I januari fullbordades samgåendet mellan Stockholms Fondbörs och OM Gruppen. För att OM Gruppen skulle kunna fortsätta vara noterad på sin, nu egenägda, börs tog Finansinspektionen över det direkta ansvaret för tillsynen över handeln i OM-aktien. Namnet på det nybildade företaget blev "OM Stockholmsbörsen" och företaget ingår i koncernen "OM Gruppen".

Nya Marknaden bildades för att bidra till att säkra återväxten av börsbolag, och för att förbättra förutsättningarna för småföretagens riskkapitalförsörjning. Aktiehandeln ökade med 36 % till 1 830 miljarder kronor.

2001

Namnbyte från OM Stockholmsbörsen till Stockholmsbörsen.