Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

NUMISMATIK

HELSINGBORGS MUSEER. MUSEIANA

 Volymer (2 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
1Odat. 1715 – 1950MAPP:
Tillkännagivande av Hans Perssons rätt att bära the Mercantile Marine War Medal 1928 (acc.nr. 129-50);
Tillkännagivande av Hans Perssons rätt att bära the British War Medal 1928 (acc.nr. 129-50);
Handling angående Hans Perssons rätt att bära krigsmedaljer (Authority to wear war medals for the mercantile marine, awarded by H. M. The King) 1922-1928 (acc.nr. 129-50);
Utdelning av "Erindringsmedallie for Deltagelse i Kampen for Faedrelandet 1864" till Otto Johannes Daniel Carlsson af Helsingborg 1876 (acc.nr. 73-37);
Utdelning av Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld med konugens bröstbild, andra storleken, till L G Andersson 1950 (acc.nr. 525-53);
MAPP:
Kongl. Maj:ts ytterligare FÖRORDNING om det Gamla Silfwermyntets Uphäfwande 1718 (acc.nr. 27-47);
Förordning från Kongl. Maj:t ang mynten fyrdubbla, dubbla, enkla och halva Caroliner 1718 (acc.nr. 28-47);
Kongl. Maj:ts Placat om deras Straff, som olåtligen utföra Guld- Silf- eller Kop.mynt 1817 (acc.nr. 29-47);
MAPP:
Kongl. Maj:ts Rådiga Förordning angående answar för utprångling af efterapade eller förfalskade Riksgäldssedlar 1823 (boknr 7595);
Kongl. Maj:ts Rådiga Kungörlese, angående tillåten utförsel af äldre Koppar-skiljemynt 1826 (boknr 7594);
Kongl. Maj:ts Rådiga Kungörelse, angående det pris, hwartill Silfwer år 1824 i Bancken inwerlas (boknr 7593);
Kongl. Maj:ts Rådiga Kungörelse angående det pris, hwartill myntbara metaller under loppet af år 1826 i Bancken inwerlas (boknr 7592);
Kongl. Maj:ts Rådiga Kungörelse angående ett nytt Koppar-skiljemynt af en sjettedels skilling Banko 1831 (boknr 7591);
Kongl. Maj:ts Rådiga Kungörelse Om ett nytt Koppar-skiljemynt 1820 (boknr 7590);
Hennes Kongl. Höghets Arf-Princessans och Kongl. Maj:ts Samtl. närwarande Herrar Råds Förordning angående plåtarne, som af Metall-Stycken blifwa gutne och myntade 1714 (acc.nr. 22-47);
Kungörelse angående möjligheten att omsätta Lånebancosedlar till gångbara mynt eller obligationer 1718 (acc.nr. 31-47);
Kongl. Maj:ts Rådigaste Förordning om Förhöjningen På de härtils slagne Koppar-Plåter och Koppar-Skilliemynt, Samt huru kopparmyntet som härefter myntat blifwer skal giälla 1715 (acc.nr. 23-47);
Kongl. Maj:ts Öpne PÅBUD Angående De Myntetekn, Som af Koppar blifwit slagne och myntade, til prägel och storlek sådane, som innestående Aftryck närmare utwisar, hwilka skole giälla En Daler Silfwermyt stycket 1716 (acc.nr. 24-47);
Kongl. Maj:st Öppne BREF Angående De nya myntetekn 1716 (acc.nr. 25-47);
Kongl. Maj:ts Rådige Förordning, om Carolinernas Uphäfwande, Och Silfwer Skilje-Myntets Förhöjande 1717 (acc.nr. 26-47);
Hennes Kongl. Maj:ts Rådigaste PÅBUD, om Skillnadens Uphäfwande, Emellan de Stämplade och ostämplade Kopparplåtar, samt om de gamla och nya halförars med de så kallade Slantars rätta Wärde 1715 (acc.nr. 32-47);
Kongl. Maj:ts Ytterligare Rådige Kundgiörelse, huru Med Koppar Mynte-Plåtars utförsel må til widare förhållas 1740 (acc.nr. 33-47);
Handling om tidigare förordning gällande ostämplade kopparplåtar 1718 (acc.nr. 30-47);
Tidningsartikel om oscarsmynt NST 10/9 1953;
MAPP:
Beskrivning av en dansk medalj, u.å. Avskrift ur en bok "Danske Medallier og Jetons" av Vilhelm Bergsöe;
MAPP:
Kungl. Patriotiska Sällskapet. Meddelande angående villkoren för erhållande av Sällskapets medaljer m.m. 1928;
Handling angående utdelning av medaljer på stadens bekostnad 1947;
MAPP:
Litet handskrivet papper med text innehållande vissa ord, daler silfvermynt ex, som även står listade på framsidan, u.å. (acc.nr. 985-29);
Broschyr om Helsingborgs första stadsmynt 1979 (acc.nr. 255-80);
Broschyr om Helsingborgs andra stadsmynt 1980 (acc.nr. 120-81);
Broschyr om Helsingborgs tredje stadsmynt 1981 (acc.nr. 115-81);
OBJEKT:
Vikttabell på tyska med de tyska myntens vikt (acc.nr. 761-56)		 
[H0196]20070410Numismatik, historia
numismatik (fr. numismatique, av senlat. numi´sma '(guld)mynt', av likabetydande lat. nomi´sma, av grek. no´misma 'det gällande myntet'), vetenskapen om mynt, myntsubstitut (sedlar, polletter m.m.) och medaljer. Dess syfte är att på grundval av en systematisk materialsamling och föremålsanalys sätta in dessa föremål i deras historiska sammanhang. Resultaten är av betydelse för t.ex. arkeologi, historia, konsthistoria, idéhistoria, ekonomisk historia och religionshistoria, speciellt i fråga om perioder med få eller inga skriftliga källor. För perioder då myntens värde huvudsakligen bestämdes av den ingående metallen är analyser av metallhalten ett viktigt hjälpmedel. Jämförande stampforskning kan ge upplysningar om upplagor och myntningens organisation. Analyser av myntfynd möjliggör slutsatser beträffande myntcirkulation och handelsvägar under olika epoker och om oidentifierade mynts präglingsort och datering; redan daterade mynt daterar fyndet och fyndet i sin tur indikerar datering för odaterade mynt.
Numismatikens ursprung är renässansens studier av antika, främst romerska mynt. På 1600-talet började man studera även andra mynt samt medaljer. De första metodiska framstegen gjordes vid uppordnandet av de samlingar som fanns vid de furstliga hoven. Inom den antika numismatiken gjorde österrikaren J.H. Eckhel (1737-98) en pionjärinsats genom sitt verk "Doctrina Numorum Veterum", som utgavs 1792-98 i åtta band. Elias Brenner lade genom "Thesaurus nummorum Sveo-Gothicorum" 1691 grunden för den svenska numismatiken.
Av tradition har den numismatiska forskningen i huvudsak ägnats mynt i metall från äldre tid då uppgifter om utgivare, präglingsort och årtal saknas, vilket oftast är fallet med mynt från antiken fram till 1500-talet. Många problem rörande senare tiders mynt har lösts genom modern forskning (t.ex. om de svenska plåtmynten). Studiet av medaljer, vilka i princip bara har tillverkningssättet gemensamt med mynten, inriktas främst på att klargöra deras konsthistoriska sammanhang. Även nyare tiders betalningsmedel som polletter, sedlar och kontokort samlas och katalogiseras efter liknande principer som mynten.
Kungl. Myntkabinettet i Stockholm är med sina omfattande samlingar (fler än 500 000 föremål, varav ca 200 000 från vikingatiden) och arkiv ett naturligt centrum för forskningen i Sverige. Ett flertal publikationsserier utges. År 1979 inrättades en forskningsprofessur i numismatik, sedan 1988 knuten till Stockholms universitet.