Sök i arkiven
Genvägar MENY

SJUKSTUGANS I SÖDRA UNNARYD MEDICINSKA ARKIV

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Se pärm nr 7)
HistorikH I S T O R I K
LtHalland
36033 SJUKSTUGAN I SÖDRA UNNARYD.
Om man på 1890-talet kunnat förutse den kommande avfolkningen av den egentliga landsbygden, är det väl knappast troligt, att en sjukstuga förlagts till Södra Unnaryd.
Men när häradsskrivare C Wibeck 1894 väckte motion om ett anslag på 5000 kronor till en sjukstuga därstädes, var det annorlunda. Det var en relativt välbefolkad byggd men avlägset beläget i förhållande till sjukvårdsinrättningar. Motionären åberopade också, att bygden var vanlottad ifråga om kommunikationer och att kommunerna var alltför fattiga för att själva bekosta en sjukstuga.
Tredje utskottet framhöll, att det var brist på vårdplatser både på länslasarettet och på sjukstugorna i Värnamo och Gislaved och ville först ha en utredning om sjukvården i hela länet.
Det blev också landstingets beslut, och när denna utredning var klar 1895 beviljade landstinget 5000 kronor till utrustning och inredning av en ny sjukstuga i Södra Unnaryd med 10 vårdplatser, varjämte landstinget åtog sig såväl byggnadernas underhåll som sjukvårdens upprätthållande. För uppförande av sjukstugan hade Södra Unnareds kommun anslagit 5437 kronor, Jälluntofta 195kronor, Femsjö 100 kronor,och Bolsö 80 kronor. Södra Unnaryds kommun stod från början som ägare till sjukstugan.
Denna uppfördes på en av Unnaryds kommun upplåten tomt, tillhörig kyrkans utjord, och avsynades 1896. Synemännen, provinsialläkaren B. Svensson, C. J. Molander och A.P.Rydell , hade funnit att sjukstugan var solitt uppförd och att anordningen av lokalerna och dess inredning "vittnar om stor sakkunskap samt sällspord möda och omsorg hos byggnadsdirektionen och i synnerhet dess ordförande, doktor Gustaf Essén".
I samband med behandlingen av synenämndens protokoll beslöts göra framställning hos kyrkostämman i Unnared om medverkan till att landstinget förvärvade äganderätten till sjukhusområdet.
Sjukstugan stod sedan praktiskt taget oförändrad till fram på 1940-talet. Men om den från början någorlunda motsvarade de dåtida kraven på en mindre sjukvårdsinrättning, så blev den givetvis ganska snart föråldrad. 1936 begärde direktionen modernisering och delvis nybyggnad av sjukstugan. I skrivelsen till landstinget påpekades bland annat, att köket hade en fri golvyta på endast 2,3x3,6 meter och saknade skafferi. I detta utrymme måste mathållning ombesörjas för både sjukstugan och det senare tillkomna epidemisjukhuset. Och i fortsättningen hette det bland annat;" Lämpliga förrådslokaler saknas, likaså isoleringsrum, laboratorium, mörkrum, vaktrum och sköljrum. Mittgången är smal (1,5 meter) och ljusfattig. Dagrum saknas. Sjukstugan uppvärmes med kakelugnar i rummen och kamin i mittgången. Antalet kakelugnar är 10. Det är alltså elva eldstäder, som vid kall årstid skola skötas. Avträdena bestå av illa anordnade torvmullsklosetter, sanitärt i hög grad otillfredsställande. Det ligger i öppen dag att arbetet vid sjukstugan under rådande förhållanden är mycket betungande och att patienterna där icke åtnjuta de sanitära förmåner, som de skäligen kunna göra anspråk på".
Detta var alltså i mitten av 1930-talet. Landstinget avvisade icke direktionens framställning, men som vanligt måste det först bli en utredning, och med den gjorde man sig ingen brådska. Under tiden kom direktionen med ett förslag om hel nybyggnad av sjukstugan. Kommunalfullmäktige i Södra Unnaryd hade då erbjudit sig att köpa den gamla sjukstugan för 15000 kronor och dessutom bidraga med 15000 kronor kontant jämte fri tomt.
Kommitterade uppdrog åt arkitekt Oscar Öberg i Jönköping att utarbeta skissritning för nybyggnad, men samtidigt hade doktor G. Vidfelt, Värnamo, som biträdde kommittén såsom sakkunnig, utarbetat ett förslag till tillbyggnad av den gamla sjukstugan med utrymme även för tandpoloklinik. Kommitterade stannade för doktor Vidfelts förslag och begärde ett anslag på 116.500 kronor för modernisering och tillbyggnad av sjukstugan. Landstinget 1940 biföll förslaget.
Arbetet blev mera omfattande än man räknat med och dessutom var det ju krigstid med åtföljande prisstegringar. Landstinget 1943 måste därför bevila ett tilläggsanslag på 83.209 kronor och anslog samtidigt 24.770 kronor till nyanskaffning av inventarier. Sjukstugan hade nu fått 16 vårdplatser.
För bland annat utökning och modernisering av köket samt uppförande av bårhus beviljade 1948 års landsting 125.300 kronor. Sjukstugans norra gavel tillbyggdes och förutom ökade köksutrymmen fick man nu även lokaler för mödra- och barnavårdsmottagningarna, som ditills hållits i tandpoliklinikens lokaler.
Det 1921 beslutade epidemisjukhuset i Södra Unnaryd togs 1950 i anspråk för vården av kroniskt sjuka och har officiellt 16 vårdplatser. Även på sjukstugan vårdas emellertid en del patienter, som torde kunna hänföras till den så kallade kronikervården, och det torde väl vara en tidsfråga , närsjukstugan blir överflödig för sitt ursprungliga ändamål. Landsbygdens avfolkning och de snabbt förbättrade kommunikationerna avsätter spår även inom sjukvårdsorganisationen.
ReferenskodSE/N002/LTHD_36033
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/pRXzgXZ98o9BZpnvCUiCN2
SpråkSvenska
ExtraIDLTHD_36033