Från Kungl. Maj:t till Johan Banér/Fältmarskalk

Axel Oxenstiernas skrifter och brev

Innehåll

Regeringen har fått Banérs brev av 16 februari, 6, 10 och 18 mars samt 12 april, men av olika skäl har svaret blivit fördröjt. De viktigaste frågorna besvaras nu genom denna skrivelse i åtta punkter: 1) Utskeppningen av truppförstärkningar och tillförsel av förnödenheter har trots Banérs mycket välgrundade påtryckningar blivit fördröjd; regeringens förhoppning är att de nu ändå anländer i tid. 2) Fienden kommer att koncentrera sina aktioner mot ”sjökanten”, därför måste armén och garnisonerna förstärkas så mycket som möjligt. Garnisonerna bör bemannas med svenska trupper, i första hand de nu överförda, och deras underhåll säkerställas. 3) Om tillsättning av officerare vid landsregementena. 4) Den hessiska alliansen är inte att lita på. Banér bör hålla de hessiska trupperna med kvarter och underhåll, och så länge lantgrevinnan Amalie Elisabeth inte ansluter sig till freden med kejsaren, bör han behålla de hessiska trupperna och inte ge minsta anledning till misstanke eller klagomål. 5) I nuvarande läge kan Kungl. Maj:t inte undvika att lägga ansvaret för både krigföringen och civilstaten i Pommern på Banér. Kungl. Maj:t avvaktar med en instruktion tills Johan Nicodemi [Lillieström] har utarbetat ett projekt på plats. Under tiden bör Banér utnyttja den uppkomna situationen för att ta hand om regeringen i Pommern. 6) Om inventering av den pommerske hertigens artilleri, ammunition och rustkammare m.m., likaså den sachsiska hertiginnans kvarlåtenskap. Nicodemi [Lillieström] skall ta hand om arkivet och skicka det till Sverige. 7) [Paul] Strassburg och Nicodemi [Lillieström] kan användas ”till adsistence”; Banérs svåger Bertram Pfuel bör bli commissarius vid armén. 8) Om försvaret av Frisches Haff hänvisas till tidigare skrivelser. Vid Stettin bör Banér låta uppföra ett litet varv för strussar, lodjor och pråmar.