bild
Arkiv

Professor Gerda Boëthius arkiv

Bertil och Gerda Boëthius släktarkiv och samlingar

Grunddata

ReferenskodSE/RA/720091/03
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/vehYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
6 Hyllmeter  (-, ca)
80 Volymer  (-)
Datering
18971961(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Förteckning u.å. Kompletterad med efterleverans av Carina Gunnarsson 2009.
Brevskrivarregister: Enskilda personer (pdf)
Brevskrivarregister: Institutioner och firmor (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Boëthius, Gerda (1890 – 1961)
Kategori: Person (släkt). Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete (Konsthistoriker, professor)

Innehåll

Inledning (äldre form)Professor Gerda Boëthius arkiv

Gerda Boëthius föddes 1890 i Uppsala, som dotter till Simon Johannes och Essie Boëthius. Fadern var professor vid Uppsala Universitet, modern var hemmafru och värdinna vid de bjudningar som ägde rum i det boëthiuska hemmet. Sammankomsterna hos familjen Boëthius var kända för sina spirituella och skarpa diskussioner och barnen kom tidigt i kontakt med det akademiska livet genom faderns kollegor och vänner. Gerda Boëthius var yngst i syskonskaran, som förutom henne bestod av de tre bröderna Gösta, Bertil och Axel.

Gerda Boëthius ansågs obegåvad i småskolan och fick avbryta skolgången för att i stället läsa privat tillsammans med brodern Axel. Efter studentexamen började Gerda Boëthius att ägna sig åt konstvetenskapliga studier. Hon blev fil kand 1912, fil lic 1916 och disputerade 1921 på avhandlingen De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Ett bidrag till kännedomen om stilströmningarna under den yngre medeltiden. Vid 1900-talets början hade projektet Svenska kyrkor, med uppgift att inventera och dokumentera landets kyrkor, startat. Då en av initiativtagarna till projektet även var Gerda Boëthius lärare och handledare i konsthistoria föll det sig naturligt att hon redan på ett tidigt stadium knöts till projektet. Under studietiden hade Gerda Boëthius också diverse uppdrag för Anders Zorns räkning i samband med uppbyggandet av museet Gammelgården i Mora. Från och med 1919 hade hon sin permanenta bostad i Zorngården. Efter Anders Zorns död ett år senare anställdes Gerda Boëthius av Emma Zorn som föreståndare, sedan intendent, för Zornsamlingarna. En tjänst som hon skulle komma att inneha fram till sin pension. Gerda Boëthius och Emma Zorn stod varandra nära och förutom att de delade bostad gjorde de många resor utomlands tillsammans. Resorna till kontinenten kan ses som förstudier inför det planerande och uppbyggande av Zornmuseet som sedan sker under 1930-talet.

Parallellt med sitt arbete med Zornsamlingarna fortsatte Gerda Boëthius med sin forskning och skrev ett antal biografier och bebyggelsehistoriska böcker. För Studier i den nordiska timmerbyggnadskonsten tilldelades hon 1927 en docentur i konsthistoria med konstteori vid Stockholms högskola. Docenturen gav Gerda Boëthius en möjlighet att som vikarierande professor undervisa i konsthistoria. När den Zornska professuren i Nordisk och jämförande konsthistoria sedan utlystes 1930 tvekade Gerda Boëthius inte att söka tjänsten, men den gick till en av hennes tidigare manliga studiekamrater. 1938 tilldelades dock Gerda Boëthius professors namn.

Gerda Boëthius engagerade sig tidigt i hemslöjds- och hembygdsrörelsen. Hon satt i styrelsen för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) och Svenska hemslöjdsförbundet. Till Stockholmsutställningen 1930 var Gerda Boëthius med och arrangerade hemslöjdens avdelning. För att främja kontakten mellan SHR och medlemmarna startade hon 1933 på eget initiativ tidskriften Hemslöjden, där hon själv medverkade som författare till en stor del av artiklarna. Hon var även en flitig recensent och föredragshållare. I slutet av 1930-talet blev det aktuellt med en omfattande restaurering av Uppsala Domkyrka där Gerda Boëthius ingick i restaureringskommittén. Samtidigt pågick arbetet med Zornmuseet, som stod färdigt 1939 med Gerda Boëthius som museichef.

När Gerda Boëthius avled 1961 testamenterade hon sitt bibliotek till Zornmuseet. Hennes arkiv har levererats till Riksarkivet i två omgångar. Under 2008 har den andra leveransen ordnats och förtecknats in i den första leveransens arkivförteckning. De volymer som tillhör den andra leveransen har anmärkningen efterleverans. Arkivet omfattar åren 1897 - 1961 och består i stort sett av efterlämnade handlingar från Gerda Boëthius yrkesverksamma liv. Här finns manuskript, anteckningar, dagböcker, tidningsurklipp och tryckta arbeten. Gerda Boëthius bedrev en omfattande korrespondens med den samtida kultureliten, vilket avspeglas i hennes brevsamling. Släkten Boëthius stod henne nära, speciellt brodern Axel, och åtskilliga brev finns bevarade från dem. Det är i korrespondensen med släkt och vänner som en mer privat sida av Gerda Boëthius framträder. Den första leveransens brev är ordnande i alfabetisk ordning och till dem finns ett brevskrivarregister. Breven från den andra leveransen har ordnats i kronologisk ordning som diverse korrespondens.

Riksarkivet i januari 2009

Carina Gunnarsson

Litteratur:
Järnfeldt-Carlsson, Märta, Gerda Boëthius: konsthistoriker och museichef bland idel män, Umeå 2008.
Linder, Nina, Två kvinnor - två liv, EB-nytt 2007.
Nyman, Thure, Gerda Boëthius, Svenska män och kvinnor Band A-B, Stockholm 1942.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Adelborg, Ottilia
Zornmuseet (1939)
Ämnesord, sak
Kyrkorestaurering, Uppsala domkyrka (Svenska ämnesord)

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2009-04-07 12:16:40