Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

TIDNINGSKLIPP - JOKKMOKKS SOCKEN

NORRBOTTENS MUSEUM

 Volymer (8 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
[H0014]1988Jokkmokk socken 1988.
NSD 1988-08-01: ”Kvarnstenar snurrade när byn fyllde 250 år.” När byn Vettasjärvi fyllde 250 år kom det mycket folk, trots att dagen inleddes med regn, för att fira. Byn firades vid den gamla skvaltkvarnen, som finns vid Vettasjärvis bäckflöde.
”Han följer inte boken…” Kontraktsadjunkt Sölve Anderzen höll friluftsgudstjänst när Vettasjärvi fyllde 250 år.
”Kapellet på fjället. Rekordmånga i kapellet. – som fyllde 200 år!” Etthundrafemtio besökare hade kommit för att fira den lilla kyrkkåtan i Alkavare när kapellet fyllde 200 år.
”Lilla Lisa i samma fotspår…” Lisa Yrsa Anna Nordberg, Koskullskulle, döptes av kyrkoherde Gunnar Lundström - samma präst som vigde hennes föräldrar och som även döpte hennes storebror.
”Belåten biskop.” Biskop Gunnar Weman var mycket nöjd efter högtidens slut i Alkavare kapell, för att kollekten var den största hittills; 1620 kronor.
”De knäböjde på jordgolvet…” Gun Andersson och Rolf Helmersson, Lindesberg, valde att vigas i Alkavare kapell.
”Ellys cykeltur blev en film om byn Kangos.” Elly Jannes återvänder efter 45 år till Kangos där filmen ”Tornebygd” spelades in 1943.
”Allmogekonst en kulturskatt.” Paulus Aili, en av landets främsta allmogemålare och kännare av allmogekonst, berättar att allmogemålningar är en kulturskatt som är helt fantastisk.
NSD 1988-12-27: ”Sagt i bussen.” Lennart Wallström från NSD:s nattredaktion kåserar om Jokkmokk.
NSD 1989-01-02: ”Afrikanskt och samiskt hand i hand…” Musikgruppen Bolon Bata och norske jojkaren Ailo Gaup, Kautokeino, uppträdde på konsert i Jokkmokk, Folkets hus på lördagen.
”Nyårsfest med traditioner.” Varje nyårsafton arrangeras en superstar-tävling i sporthallen i Jokkmokk, när samerna har sitt speciella nyårsfirande. Denna tävling har blivit en tradition som alltid lockar folk till sporthallen, även så i år.
NSD 1988-12-15: ”Sven Olof – elefantföraren…” Sven Olof Uusitalo, Jokkmokk, är enligt telefonkatalogen elefantförare. Men till vardags är han köksmästare på Hotell Jokkmokk.
NK 1988-12-02: ”Jokkmokk ställer in Nordenskiöldsloppet?” Jokkmokk kan komma att ställa in sitt paradarrangemang på skidor, Nordenskiöldsloppet, nästa år. Orsaken är en för tillfället raserad skidstadion, men värre är jokkmokksbornas svala intresse för att stötta tävlingen.
NB 1988-11-10: ”Gamla Apoteket – kulturlivets högborg.” Det kulturella livet i Jokkmokk tycks ha sin bas i det gamla Apotekarhuset, för när det händer något, vilket det oftast gör, händer det just där. Huset är ett vördnadsfullt bevarat kråkslott, rejält utsmyckat. Följ med på en tur längs de svindlande trapporna i huset med de spröjsande gavlarna, där apotekaren och deckarförfattaren Höwenmark bodde innan han gick i pension.
NK 1988-10-25: ”Ny spelmansklubb.” I samband med den pågående kulturveckan som Jokkmokks kommun och Norrbottensmusik arrangerat tillsammans med föreningar och studieförbund, bildades i lördags Jokkmokksbygdens spelmansklubb.
NK 1988-11-01: ”Grand final i helgen på Jokkmokks kulturvecka.” Under musikveckan i Jokkmokk, fick man kultur i alla dess former: musik, sång, dans och konstutställningar.
”Diktdag i Boden.” ”Alla Dikters Dag” ordnas för trettonde året i rad i Boden. I år har 38 personer lämnat in sina dikter till kulturkontoret.
NK 1988-10-13: ”Sveriges dyraste dass? – Fyller ett stort behov.” Gamla kyrkan i Jokkmokk har äntligen fått sin efterlängtande toalett, den tros även vara Sveriges dyraste, med en kostnad på 333,790 kronor och 24 öre.
NSD 1988-09-29: ”Kulturvecka i Jokkmokk.” Programmet för kulturveckan i Jokkmokk 21-30 oktober är nu klart, det kommer att bjudas på allt från klassisk musik, kyrklig sånggudstjänst till rockgala för ungdomar.
NSD 1988-09-30: ”Nu har prästen tröttnat på ungdomarnas klotter. – Jag bygger ett klotterplank!” I Kvikkjokk har Jokkmokks församling en ungdomsgård, där konfirmander och skolklasser, kyrkokörer och församlingar vistas på läger. Men ungdomarna som kommer till gården passar också på att klottra på väggarna och nu har kyrkoherde Bertil Fors i Vuollerim, fått nog!
NK 1988-09-17: ”Miljonsatsning på Kronogård.” Domänverket har planer på att renovera Kronogård för 7,5 miljoner kronor, vilket gör att det kommer att bli den största satsningen någonsin i Norrbotten i domänverkets historia när det gäller fritidssidan. Man kommer att bygga till en reception, naturrum, duschar, toaletter och bastur.
NSD 1988-09-15: ”Sagt i bussen.” Lennart Wallström från NSD:s nattredaktion kåserar om Jokkmokk.
NK 1988-09-21: ”Nu väntar Antarktis på huset från Jokkmokk.” Lindfors Snickerifabrik AB i Jokkmokk har konstruerat och tillverkat en mycket speciell byggnad, på uppdrag av Svenska sydpolsexpeditionen som ska syssla med forskning i Antarktis.
NK 1988-09-21: ”Sverige invaldes i Antarktisfördraget.” Sverige har nu invalts i Antarktisfördraget, bland de länder som har rätt att bestämma om Antarktis framtid, världens sista orörda kontinent med stora slumrande naturtillgångar.
NK 1988-08-30: ”Höstmarknaden som slog alla rekord.” Under de tre dagar som Jokkmokks nionde höstmarknad varade var det fint väder, vilket bidrog till ett tusental besökare.
NSD 1988-08-29: ”Full fart.” Spriten flödade som aldrig förr under höstmarknaden i Jokkmokk och på grund av personalbrist kunde polisen bara gripa sex fyllerister, för det fanns bara två poliser i tjänst. Enligt polisen borde ytterligare minst ett 40-tal personer ha tagits hand om för fylleri.
”Bara två poliser.” Polisen har haft det jobbigt under höstmarknaden i Jokkmokk.
”En stor sak i Jokkmokk.” Ungdomarna som kom till höstmarknaden i Jokkmokk tycker om att träffa folk och roa sig.
NK 1988-08-27: ”Marknadsdags igen – utan alkoholförbud.” Under höstmarknaden i Jokkmokk är det fritt fram att dricka, trots att det finns ett beslut i fullmäktige om ett alkoholförbud i samhället med omnejd.
”Full fart på försäljningen.” Det var full fart på både besökare och försäljningen på den nionde höstmarknaden i Jokkmokk.
NK 1988-08-25: ”Kungaparet i Porjus. Kungligt roligt folkligt festligt.” Under Vattenfalls jubileumsfest var stämningen av dubbelt budskap, för att en era gick i graven medan en ny började.
”Kungaparet i Porjus. Ett ryck från kungen. Ett tryck från Silvia.” Kung Carl Gustafs besök i Porjus var väldigt uppskattat av folk, som verkligen flockades kring honom när han invigde rallarmonumentet över Luleälvens
kraftutbyggnad. Drottning Sylvia invigde Porjus nya driftcentral, som fjärrstyr sex av kraftstationerna i Luleälven.
”Vid kungens bord.” Lista över dem som satt vid kungens bord.
”Ur folkets röst.” Valda godbitar ur dagens händelser.
”Stort säkerhetspådrag.” När kungen besökte Porjus för att inviga gravstenen, fanns det både poliser och säkerhetsvakter på plats.
NK 1988-08-20: ”Kulturvecka i Jokkmokk.” Det ska anordnas en kulturvecka i Jokkmokk 21-30 oktober, fullspäckad med musik, konst och norrbottniska traditioner.
NK 1988-07-30: ”Nu vågar turisterna komma till Jokkmokk.” Förra året var ett elände för turismen i Jokkmokk, vädret och sviterna efter Tjernobyl höll definitivt på att däcka denna viktiga inkomstkälla för kommunen. Det hjälpte inte heller att den svenska representationen i utlandet avrådde folk från att resa till Norrland. Men nu har turisterna äntligen kommit tillbaka till den vackra fjällvärlden.
NSD 1988-07-30: ”Så var det förr.” En utställning i Jokkmokk som visar hur man levde vid sekelskiftet, ortsbor hjälpte till att tillverka och donera föremål till utställningen.
NK 1988-07-29: ”Musikhistorisk resa genom fjällvärlden.” Det blev en lång resa genom den norrbottniska folkmusikhistorien när ”Två Norrlåtar”, Hasse Sandin och Hasse Alatalo öppnade ”Musik i fjällvärld” i Saltoluokta för en tid sedan.
NSD 1988-07-11: ”Experter i Linnés fotspår.” När Carl von Linné kom till Kvikkjokk på sin lappländska resa möttes han av en blomsterprakt och en fauna utan dess like. Året var 1732, sedan dess är alla växter bevarade i Linnéträdgården i Uppsala. Under det årliga firandet av Linnédagarna i Kvikkjokk närvarade en rad blomster- och historieexperter.
NSD 1988-07-23: ”Sik föll besökarna i smaken.” Etthundrafemtio besökare kom till Purkijaur by, Jokkmokk, för att uppleva en riktig vildmarkskväll. Det bjöds på halstrad sik, med tunnbröd och smör vid sidan av.
NSD 1988-07-11: ”Jokkmokks främsta PR-man hyllades.” Det var en rörd Bengt Djupbäck, ”Jokkmokks-Jokke”, som tog emot årets kulturstipendium på 6000 kronor från Jokkmokks kulturnämnd.
NK 1988-07-09: ”Linnédagar med 1700-talsmiddag.” ”Jokkmokks-Jokke” kommer till Kvikkjokks kyrka för att ta emot årets kulturstipendium, i samband med Linnédagarna som började på fredag kväll och avslutas på söndag eftermiddag.
NK 1988-06-18: ”Nu ljuder musik över fjällvärlden.” ”Musik i fjällvärlden” invigdes av en kvartett i ”Slips” i Ajtte, Jokkmokk, ytterligare sju av länets sång- och musikgrupper ska upp på scen under de närmaste åtta veckorna.
NK 1988-06-15: ”Linnédagar för sjunde gången.” För sjunde året i rad arrangeras Linnédagar i Kvikkjokk i sommar, mellan den 9-10 juli. Det blir omväxlande program som ska passa både barnfamiljer och botaniska experter.
NK 1988-06-13: ”En prydlig port till Nordkalotten.” Äntligen har jokkmokksborna fått sin efterlängtande nya rastplats vid Polcirkeln på väg 97. Istället för ett par trasiga bänkar och några gamla soptunnor finns nu en färgglad, informativ anläggning med flaggspel och servering.
NSD 1988-06-06: ”Tjosan, tjosan… Jokke sviker aldrig Porsi.” När ”Jokkmokks-Jokke” kommer hem till sina hembygdstrakter, ger han järnet, vilket han också gjorde vid firandet av Porsidagen.
”Djärvt projekt i nya museet.” Ett djärvt projekt som kostat cirka 650,000 kronor invigdes på lördagen i Jokkmokks nya fjäll- och samemuseum. Utställningen som kallats ”Fjällnära – det yttre och inre landskapet” invigdes av Riksutställningars chef Bengt Skoog.
NK 1988-05-05: ”Här står lösningen till herdens problem.” Nu har kyrkoherde Johan Märaks dassproblem äntligen löst sig, han har nämligen fått ett dass i trä som är en gåva av IKS som förstod kyrkoherdens problem. Dasset ska stå Alkavare kapell.
NSD 1988-05-19: ”Aktivt kol ger 20 jobb.” Planerna på tillverkning av aktivt kol i Kåbdalis, som ger den lilla byn ett 20-tal arbetstillfällen, börjar ta form. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) satsar fem miljoner kronor i projektet.
NK 1988-05-18: ”Sonja vill göra Jokkmokk till en helt skattefri zon.” Sonja Forsberg, folkpartiet, vill bland annat göra Jokkmokk till en skattefri zon.
”Mona tror på kultur – inte minst för barnen.” Mona Lindberg, flitig kulturkvinna i Jokkmokk, tycker att kultur är viktig, inte minst för barnen. Speciellt viktig är den när det krisar i samhället, då behövs kulturen, anser hon.
NK 1988-05-18: ”Företagaren Ally satsar på Gnosjöanda i lilla formatet.” Ally Persson, egen företagare driver Porsi syprodukter, ett företag som tillverkar produkter till sjukvården.
”Rigmor hoppas att Vattenfall utlokaliserar tillverkningen.” Rigmor Hult i Jokkmokk, anser att Jokkmokk kommun måste utveckla sina naturtillgångar inför framtiden, istället för att för att skicka iväg dem till södra Sverige.
NK 1988-04-02: ”Elevkreativitet gav åtråvärda konstverk. – Oenighet råder kring placering.” Lena Khemi, lärare på Västra skolan i Jokkmokk, anser att det är både roligt och viktigt att jobba kreativt, det underlättar det teoretiska arbetet i skolan. Hon kan dessutom känna sig nöjd med sig själv och sina elever, för nu slåss olika insatser inom skolan att få ta hand om hennes och klassens konstverk.
NK 1988-02-23: ”Jokkes bönhus räddat.” Jokkmokks-Jokkes gamla bönehus i Porsi har räddats, byggnaden var nära på att övergå i privat ägo, men de planerna stoppades av fullmäktige på måndagen. Kommunen utövade sin förköpsrätt och hindrade därmed att byggnaden privatiseras.
NK 1988-02-15: ”Vaktombyte på vårdcentralen. Rolf går i pension efter 27 år i Jokkmokk.” Rolf Ericsson, chefsläkare vid vårdcentralen i Jokkmokk, går i pension efter 27 år. Som chefsläkare efterträds han av Robert Svartholm, känd politiker i Jokkmokk.
PT 1988-02-18: ”Två pratkvarnar möttes i Jokkmokk på marknaden.” Landets två största pratkvarnar, Carl Bildt och ”Vild-Hasse” Bengtsson träffades på marknaden i Jokkmokk.
NK 1988-02-08: ”Bildt på folkfesten.”
”… då protesterade Gällivares jägare.” Carl Bildt möttes av demonstrationer när han besökte Jokkmokk på lördagen.
”Nej till flera nationalparker!”, ”Varför vill du kasta ut oss från våra fritidsområden?”, stod det på ett par av plakaten. Det var en grupp jägare och fiskare från Gällivare som opponerade sig mot att moderaterna och folkpartiet lämnat in en motion till riksdagen om att förvandla Sjaunja till nationalpark.
”Bildt nobbade Nilsson.” Carl Bildt ville inte träffa det socialdemokratiska kommunalrådet, Karl-Axel Nilsson, när han besökte Jokkmokk på lördagen.
”Alla tiders rekordmarknad. Full rulle på varmaste marknaden på tjugo år.” Marknaden i Jokkmokk är slut för i år, de kringvandrande försäljarna har packat ihop och marknadsbesökarna har åkt hem, kvar finns bara minnen av en försäljningsmässigt, publikmässigt och värdemässigt lyckad marknad.
”Hertas dröm är verklighet.” Herta Qronstedt, 70 år, Sundbyberg, stora dröm är att en gång få besöka Jokkmokks marknad, det sade hon till sin dotter Gunnel och nu fem år senare är hon äntligen här!
PT 1988-02-05: ”Kulturkrock – Nej, knappast.” Det tycker inte greken Mparmpagiannis Arcirogianis som är pälshandlare och samen Peter Piltto, för de är gamla vänner.
”…och många tog raka spåret till marknaden.” Det var många som åkte tåg till Jokkmokks marknad i år.
”Gänget dammar av Moskosel – för att ha skoj!” Moskosel dammas av ordentligt tack vare ett samarbete där 25 av byns slöjdare och hantverkare gör gemensam sak i Jokkmokk. Eva Viklund, Solbritt Karlsson och Britt-Inger Lindgren är tre av dessa.
”Rena snurren i drivorna – för trettiofemte gången.” Ett litet tivoli, mitt bland snödrivorna, med karusell och allt… Men nog verkar ”diversearbetaren” Börje Andersson ha tagit ut fel kompassriktning när han styrde kosan från Örebro. Hans lilla nöjesfält ser utan tvivel att vara på fel plats vid fel tillfälle, fast i så fall har det varit på fel plats i 35 år.
”Flygande start i värmeböljan.” Det var endast tio minus på Jokkmokks vintermarknad i år under de första dagarna, när det vanligtvis brukar vara närmare – 40 grader kallt, vilket gjorde att det var full rulle redan från start.
NK 1988-02-05: ”Upp och ned i Jokkmokk.” Nu är Jokkmokks marknad här igen och för 383:e gången. Det var dock inte särskilt kallt, snarare varmt med endast 10 minusgrader, vilket inte utgjorde något problem. Det var många välkända ansikten där, till exempel samen Petter Pillto och hans grekiska vän, skinnhandlaren ”Johannes”(vars riktiga namn är Mparmpagiannis Arcirogianis), och inte minst ”Korv-Inga” Eriksson, 80 år gammal.
HB 1988-02-09: ”På marknad i Jokkmokk.” Nu är Jokkmokks marknad här igen och för 383:e gången. På marknaden vimlar det av renprodukter, men även andra saker. HB har kollat läget, bland annat hos ett par familjer från Tornedalen.
NSD 1988-02-06: ”Museirestaurang arrenderas ut.” Styrelsen för Fjällmuséet Ajtte i Jokkmokk, beslutade vid sitt senaste möte på torsdagen att arrendera ut restaurangen i museet. Museichefen Gunnar Hedborg berättar att det ska serveras mat som har anknytning till orten.
NK 1988-02-02 ”Förköp räddar Jokkes bönhus.” Jokkmokks-Jokkes gamla bönehus i Porsi kan komma att räddas av kommunen (från privatisering och samtidigt bevara det som kulturbyggnad), nu när en privatperson har bjudit 75,000 kronor för byggnaden och tomten.
NSD 1988-01-27: ”Folkets Hus blir sportbutik.” Folkets Hus i Vietas ska bli sportbutik i Boden. När Vattenfall sålde ”Folkan” på anbud kom bara ett seriöst bud in, från ett sportföretag i Boden som betalar omkring 50,000 kronor för huset.
NSD 1988-01-21: ”Hit flyttas spelmännen.” Spelmansstämman flyttas till hembygdsgården i Jokkmokk, så att de inte stör de som vill sova i Östra skolans förläggning.
NK 1987-10-02: ”Prisad för räddad bäck.” En av huvudpersonerna vid konferensen ”Landsbygd 90” var Kjell Svensson. Han fick motta ett nyinstiftat naturskyddspris som delades ut av länsrådet Jan-Olof Hedström.
”Satsar på en levande bygd.” ”Hela Norrbotten ska leva”, var mottot för den konferens som ”Landsbygd 90” höll till i Jokkmokk på onsdagen. Det är en satsning som ska stimulera näringslivet i kommunerna till utveckling och nya jobb. Tanken är också att få människorna att flytta från de överbelastade storstäderna tillbaka till landsbygden.
NSD 1987-10-01: ”Igår rullade miljonerna på hotellet.” Pengar rullade in på Hotell Jokkmokk under onsdagen, där höll nämligen allmänningarna i Jokkmokk, Gällivare och Jukkasjärvi skogsauktion. Totalt såldes skog för 9,2 miljoner kronor. Harry Andersson, virkeshandlare från Lassbyn, köpte skog för cirka 2,5 miljoner kronor. Han säljer skogen vidare, efter att han har köpt den på aktionen.
”- Det klagas alltid på priset.” Stig Nilsson, bas för allmänningen i Jokkmokk och styrelsens ordförande Göran Nilsson tycker att det alltid klagas på att det är för dyrt, men menar att konsumenterna nog alltid har råd att betala!
NK 1988-01-18: ”Daghemsbarnen visar sitt verk.” Tor Lundberg, 26, Kvikkjokk, är naturfotograf och fjällförare på halvtid. Han ställer ut sina bilder för första gången på Gamla Apoteket, andra som också ställer ut är lekis- och dagisbarn från Kåbdalis. Motivet för dem är deras samekultur, deras föräldrar har även hjälpt till.
NSD 1988-03-23: ”Nu är det slut med de glada danserna i byn!” Rune Nilsson, 57, i Messaure, tycker att det borde ordas en sista dans innan Folkets hus säljs.
FV 1988: 10 ”En kamp för Överlevnad. Egna historien ger stolthet och kamplust.” Bilaga om Murjek, det gamla stationssamhället vid malmbanan, fyra-fem mil öster om Jokkmokk, som en gång var ett sjudande samhälle men som idag kämpar för sin överlevnad.
NK 1988-10-12: ”Nu går Haldor och Eva i pension. Nautijaurs sista jordbruk läggs ned.” Det sista jordbruket i Nautijaur läggs ner, efter 25 år i bruk.
NSD 1988-11-15: ”Här är kungens eget renmärke!” När kung Carl Gustaf och drottning Silvia besökte Porjus, den 24 augusti, för att delta i Vattenfalls firande av utbyggnadsepoken längs med Lule älv, skänkte samen Nils Walkeapää, Porjus, två renar till kungen.
NK 1988-10-13: ”Kuppen mot kungen nära lyckas.” På samma dag som kung Carl Gustaf invigde Rallarmonumentet i Porjus, på onsdagsmorgonen den 24 augusti, upptäckte en av arrangörerna att det fanns ett plakat uppsatt under skynket som täckte stenmonumentet där det stod: ”Stenen fick fem miljoner kronor. Vi samer fick ingenting!”
NSD 1988-09-28: ”Byggs kåkstad även i Porjus?” Lennart Wallström tycker till om det femte exemplaret av ”Porjus kraft” och lite till.
NSD 1988-08-25: ”Kungaparet på rallarfest.” Kung Carl Gustaf och drottning Silvia besökte Porjus för att närvara vid Vattenfalls firande av utbyggnadsepoken längs med Lule älv. Men de var inte de enda där; Jokkmokks-Jokke var där, liksom Martin Ljung och Lill-Babs.
”Drottningen imponerad.” Drottning Sylvia var mycket imponerad av invigningen av Porjus nya driftcentral, som fjärrstyr sex av kraftstationerna i Luleälven.
”…och kungen blev renägare.” Samen Nils Walkeapää, Porjus, skänkte en vit vaja till kungen på onsdagen, när kung Carl Gustaf och drottning Silvia besökte hans lappkoja vid kraftstationen i Porjus.
”På menyn: Helstekt ren.” Åke Nordberg, turistföretagare i Gällivare, bjöd kungen, drottningen och 1600 personer på helstekt ren under vattenfallsfesten i Porjus.
”Skolan stängdes.” Emma Larsson, sju och ett halvt år gammal, fick ledigt tillsamman med sina klasskamrater för att kunna vinka åt kung Carl Gustaf och drottning Silvia.
”Still going strong.” Martin Ljung, omkring 70 år gammal, underhöll publiken med sina vitsar, de hade minsann inte glömt honom.
PT 1988-09-25: ”400 ton ”Kraft” avtäcktes.” Kung Carl Gustaf och drottning Silvia besökte Porjus, för att närvara vid Vattenfalls firande av utbyggnadsepoken längs med Lule älv och avtäckandet av ”Kraft”monumentet, skapat av konstnären Bo Holmlund. Men de var inte de enda där; Jokkmokks-Jokke var på plats, liksom Martin Ljung och Lill-Babs.
NSD 1988-08-24: ”De som gjorde’t blev inte bjudna…” Alla blev inte bjudna, speciellt inte de som fraktade det 400 ton tunga stenblocket från Harspånget till Porjus.
”Problem med täckelset.” Dagen innan avtäckningen av stenmonumentet i Porjus, fick man problem med hur man ska få täckelset att falla.
”Kungaparet gör snabbvisit.” Kungaparets program under onsdagen, invigningsdagen.
NSD 1988-08-16: ”Monumentet – gravsten i folkmun!” Under onsdagen den 24 augusti, besöker kung Carl Gustaf och drottning Silvia Porjus för att inviga monumentet, eller gravstenen som byborna kallar den - en skapelse av konstnären Bo Holmlund.
NSD 1988-08-06: ”Trivselkväll i Porjus.” Förre byggnadschefen Väniö Wanhainen, Stockholm, kom till den 78:e trivselkvällen i Porjus för att berätta om minnen från sin Suorva-tid.
NK 1988-08-01: ”Borgmästaren” fyller 50.” Alf Wallbing, Porjus, som kallas för ”Borgmästaren” fyller 50 år den 3 augusti. Smeknamnet har han fått för att han alltid har ett finger med i spelet i allt som rör Porjus.
NSD 1988-06-20: ”Vattenrallarnas barn möttes igen.” Efter 31 år möttes vattenrallarnas barn igen i Porjus, ett 20-tal glada 40-plussare.
NSD 1988-06-15: ”Porjusepoken firas med fest och glam.” När kung Carl Gustav och drottning Silvia kommer till Porjus för att inviga monumentet över vattenfallsepoken och den nya driftcentralen, onsdag den 24 augusti, kommer även Luleåsonen Martin Ljung, samt Porsis egna Jokkmokks-Jokke stå för underhållningen tillsammans med Barbro ”Lill-Babs” Svensson.
”Vietasbaracken brann ner.” Den riksbekanta kuppbaracken i Vietas har brunnit upp. En aprilnatt 1971 stals 540,000 kronor ur ett kassaskåp i baracken, en kupp som aldrig löstes.
NK 1988-04-29: ”Ta över och styr”.” Det var en stor dag för Porjus, då man precis klockan ett på fredagen fick ett driftmeddelande från centrala driftledningen i Stockholm som löd: ”Ta över och styr Ritsems kraftstation.” Den nya driftcentralen i Porjus är därmed klar att tas i bruk.
NSD 1988-04-21: ”Sagt i bussen.” Lennart Wallström från NSD:s nattredaktion kåserar om Porjus.
NK 1988-01-11: ”Butiken får bygden att leva.” En butik i glesbygden är ofta en förutsättning för annan samhällelig service och överhuvudtaget för att det ska finnas en tro på framtiden. Idag finns det omkring 200 glesbygdsbutiker i Norrbotten och nedläggningstakten har avtagit.
”Byns hjärta.” Den lilla lanthandelsboden mitt i byn är hjärtat i Tårrajaur, två mil söder om Jokkmokk.
NSD 1988-03-16: ”Nu ska kontoret i Vietas säljas… ”Jag känner kuppmännen”.” Hannes Nilsson, 68, från Gällivare säger sig veta vem det var som bröts sig in i Vattenfalls riksbekanta byggnadskontor och utförde den fräcka stölden av 540,000 kronor, år 1971.
NB 1988-11-10: ”70-års jubileum firas med ny Konsumhall.” Tommy Sundgren, Vuollerim, hoppas att den nya Konsumlokalen blir klar till Konsums 70-års jubileum den 17 november.
NK 1988-06-21: ”Vuollerim-dagen lockade 800.” Människor i Vuollerim är duktiga på att ordna underhållning av olika slag, med Vuollerims Revy- och Teatersällskap i botten har man ju lite erfarenhet. När ”Vuollerim-dagen” hade premiär på lördagen var det många som kom, närmare bestämt lite över 800 personer.
NSD 1988-05-21: ”För ful för flyttning. Bygdegård vägras plats mitt i byn.” Hembygdsföreningen i Vuollerim ville flytta sin hembygdsgård till Kyrktjärn mitt i byn, men byggnadsnämnden nekade, då de tycker att det skulle förfula området. Istället hänvisade de hembygdsgården till Pärudden, utanför samhället.
NSD 1988-03-01: ”Stenåldersby blir stiftelse.” Vuollerim, en 6000 år gammal stenåldersby, ska bli stiftelse. Det är Jokkmokks kommun tillsammans med Vattenfall och Domänverket, som bildar en stiftelse som huvudman för stenåldersbyn. Dessutom söker man från SIND (Statens Industriverk) ett bidrag på sex miljoner kronor till stiftelsen för stenåldersbyns utveckling.		 
[H0015]1939 – 1988Jokkmokk socken – Jokkmokks museum.
NK 1988-08-29: ”Fjällnära utställning skall visas riket runt.” I sommar visar Ajtte, samemuseum i Jokkmokk, upp en av de större och mer magnifika utställningar som producerats och visats i länet. Det gäller installationen ”Fjällnära” som sedan ska vidare ut över hela landet, för att visa vad Norrbotten förmår inom konstens och kreativitetens områden.
NK 1988-06-21: ”Ajtte räddat från haveri trots hårda proteststormar.” Kommunfullmäktige i Jokkmokk räddade Ajtte Fjällmuseum mot sin vilja från att haverera. Karl-Axel Nilsson vädjade att de skulle ge dem pengar, för annars blir det stora begränsningar inom verksamheten, det fattas drygt 10 miljoner kronor och av fullmäktige fick man bara sex miljoner kronor.
NSD 1988-06-21: ”Ekonomisk kris för samemuseet.” Kommunfullmäktige i Jokkmokk, räddade Ajtte Fjällmuseum mot sin vilja från att haverera. Karl-Axel Nilsson vädjade att de skulle ge dem pengar, för annars blir det stora begränsningar inom verksamheten, det fattas drygt 10 miljoner kronor och av fullmäktige fick man bara sex miljoner kronor.
FV 1988:22: ”ÁJTTE SVENSKT FJÄLL – och SAMEMUSEUM gläntar på dörren…” Ajtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, har nyligen invigt två nya utställningar. Trots att hela museet inte öppnas förrän nästa sommar, hoppas man att de saker man redan har kommer att locka dit många turister. Det lär nog inte bli något problem, för det finns nämligen massor av material att ta av.
NK 1988-06-07: ”Jokkmokk räddar museets ekonomi.” Kommunfullmäktige i Jokkmokk, räddade Ajtte Fjällmuseum mot sin vilja från att haverera. Karl-Axel Nilsson vädjade att de skulle ge dem pengar, för annars blir det stora begränsningar inom verksamheten, det fattas drygt 10 miljoner kronor och av fullmäktige fick man bara sex miljoner kronor.
NSD 1988-06-06: ”Jättesamling till Jokkmokk.” Ajtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk har nu blivit ägare till den största samlingen av samisk slöjd och konst. Ulla Wagner, chef för Folk museum etnologiska avdelning överlämnade samlingen till Johannes Marainen, som därmed förklarade samlingen invigd. Den innehåller 600 föremål och det äldsta är ett armborst från 1600-talet som kommer från Gällivare.
NK 1988-06-04: ”Ajtte öppnat ”På glänt”.” Ajtte fjäll- och samemuseum är utan tvekan det mest spännande som har hänt Jokkmokk de senaste åren, som äntligen har öppnats. Men bara på glänt, berättar Gunnar Hedborg, chef på museet, då den högtidliga invigningen blir nästa sommar.
”Djärva idéer på unik utställning.” ”Fjällnära – det yttre och inre landskapet”, en skapelse av forskare och konstnärer, som påstås vara unik. Den öppnas i helgen vid Ajtte fjäll- och samemuseum och är en av två stora utställningar vid anläggningen i sommar.
NK 1988-05-20: ”Invigningen av Ajtte i farozonen. Sex miljoner saknas i kassan.” Fjällmuseet Ajtte i Jokkmokk är hotat, då bygget blev mycket dyrare än beräknat, vilket har försatt projektet i en ekonomisk krissituation.
NSD 1988-04-20: ”Fyra vill servera renskav.” Fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk har fått in fyra anbud angående arrendet av restaurangen med 60 platser. Där ska det komma att serveras renskav och fiskrätter av olika slag – med anslutning till Jokkmokksortens och fjällvärlden.
NK 1988-04-09: ”Uppackning vid Ajtte.” Det var under strikt överinseende som det flögs in ett antal stora trälådor från Arlanda till Kallax. På fredagen såg innehållet dagens ljus för första gången på 30 år. Det var på Ajtte Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk som lådorna från Etnografiska museets samiska samlingar packades upp.
NK 1988-03-11: ”Vi håller tidsplanen.” Gunnar Hedborg, chef på Ajtte fjäll- och samemuseum tillbakavisar ryktet om deras försening, att personalen skulle resa för mycket, istället för att arbeta. Så är inte fallet, berättar han; ”Vi håller tidsplanen.”
NSD 1987-11-09: ”800 besökte Fjällmuséet.” När Fjällmuseet Ajtte hade öppet hus i lördags, var det första gången som allmänheten bjöds in i lokalerna och personal på museet hade inte många lediga stunder. Gunnar Hedborg, museichef, berättar att han och den övriga personalen aldrig hade trott att så många skulle dyka upp, de hade trott att kanske hälften skulle ha kommit, vilket gick över förväntan, då hela 800 besökare kom.
NK 1987-11-05: ”Fjällmuseum visas upp inför invigningen -89.” Ajtte Svenskt Fjäll & Samemuseum har nu öppet för press och allmänhet i viss grad, inför invigningen som sker sommaren 1989.
NK 1987-11-09: ”Folkfest när Ajtte öppnade portarna.” När Fjällmuséet i Ajtte, hade öppet hus i lördags, var det första gången som allmänheten bjöds in i lokalerna och personal på museet hade inte många lediga stunder. Gunnar Hedborg, museichef, berättar att han och den övriga personalen aldrig hade trott att så många skulle dyka upp, de hade trott att kanske hälften skulle ha kommit, vilket gick över förväntan, då hela 800 besökare kom
NK 1987-08-07: ”Ajtte slog upp portarna.” När Sveriges nyaste riksmuseum, Ajtte i Jokkmokk, öppnade portarna på glänt för allmänheten i onsdags, så var det första evenemanget en författarafton med bland annat Gunnar Kieri och Lars Pirak i de splitternya lokalerna. Museichefen Gunnar Hedborg visade samtidigt runt i den storslagna utställningshallen, som ännu var helt tom förutom travar av målarpytsar och annat inredningsmaterial.
NSD 1987-05-18: ”Han tog chefsjobbet trots kritiken: ”Jag är ingen expert på samisk kultur”.” Gunnar Hedborg lämnade sin tjänst som länsantikvarie vid länsförvaltningen i Luleå, då han tog cheftjänsten på Ajtte Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk, trots kritik mot honom.
”- Hedborg är inte rätt person.” I det senaste numret av Sáminuorra, som är officiellt språkrör för den samiska ungdomsorganisationen med samma namn, går man till hård attack mot styrelsen för Fjällmuseet Ajttes handläggning av chefsfrågan. De tycker helt enkelt inte att Gunnar Hedborg är rätt man för jobbet.
NSD 1987-04-30: ”Samiskt avhopp efter chefsbråk.” Efter att Gunnar Hedborg blivit utsedd till chef för Fjällmuseet Ajtte i Jokkmokk av regeringen, avgick Johannes Marainen, som var ordförande i samiska nämnden. Han avsäger sig dessutom uppdraget som suppleant i Ajttes styrelse, då han hävdar att; ”Man inte har lyssnat till de samiska synpunkterna som han fört fram.”
”Tystlåten personal.” När det stod klart att Gunnar Hedborg blivit utsett till chef för Fjäll-muséet Ajtte, av regeringen, kallade de DIK-anslutna bland personalen till ett kort fackmöte för att ge sin syn på saken.
”NSD hallåar.” NSD hallåar Gunnar Hedborg, länsantikvarie vid länsförvaltningen i Luleå, som på onsdagen utsågs till museichef på Ajtte Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk.
NSD 1987-04-02: ”Ajtte växer fram.” Fjällmuséet Ajtte i Jokkmokk börjar ta form, i maj i år kommer personalen att börja jobba, men det är inte förrän i maj 1988 som invigningen blir av. I stort sätt är bygget klart utvändigt, men invärtes är den långt ifrån färdigt.
”Då flög konstnären i taket…” Ingegerd Möller, konstnär från Norrtälje, har fått i uppdrag att utsmycka taket i fjällmuseet Ajttes bibliotek med en målning. Det höll inte på att bli någon målning, då hon hade tänkt ta ledigt, men när hon fick höra talas om fjällmuseet kom hon på andra tankar.
NK 1987-03-06: ”Striden om chefen skakar nya huset – samerna uppvaktar kulturministern om tillsättningen.” Fjällmuseet Ajtte i Jokkmokk ske enligt planerna öppnas nästa år, men nu skakas den starkaste satsningen på ett samiskt huvudmuseum i Skandinavien av inre strider. Museistyrelsen och de samiska organisationerna har hamnat på direkt kollisionskurs, facket och de redan anställda vid Ajtte vill inte ens träffa den person som utsetts till chef, alltså Gunnar Hedborg. Kulturministern Bengt Göransson uppvaktas om chefstillsättningen av samerna. De båda parterna anser att de inte har fått säga sitt i frågan, helt enkelt.
NK 1984-10-08: ”Nya fjällmuseet på historisk mark. Nu grävs det äldsta Jokkmokk fram igen.” Det nya fjällmuseet i Jokkmokk ska självklart ligga på det gamla samhället, det som fanns på 1600-och 1700-talet, som man vet mycket lite om. Hur Jokkmokk såg ut då är mycket kortfattat skildrat i skriftlig form och vill man veta, ja då är det bara att; gräva fram historien, vilket man också har gjort, på just den plats där fjällmuseet Ajtte ska ligga.
NK 1983-02-05: ”Nytt museum klart -85.” Det var en högtidlig Bengt Göransson, kulturminister, som på fredagen skrev under avtalet om ett nytt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.
NSD 1983-02-05: ”Klart med nya fjällmuseet.” Det var en högtidlig Bengt Göransson, kulturminister, som på fredagen skrev under avtalet om ett nytt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.
NK 1982-05-10: ”Ny chef för museet.” Personalnämnden i Jokkmokk har utsett en ny intendent till museet, Susanna Jannok Porsbo, bosatt i Karssjokk i Norge. Hon efterträder Hans Andersson som slutade den första mars i år.
NFL 1982-05-10: ”Jannok-Porsbo ny intendent vid Jokkmokksmuset.” Personalnämnden i Jokkmokk har utsett en ny intendent till museet, Susanna Jannok Porsbo, bosatt i Karssjokk i Norge. Hon efterträder Hans Andersson som slutade den första mars i år.
PT 1982-02-10: ”Hoppas på ett fjällmuseum. ”Äntligen kan vi åstadkomma något vettigt utan att förstöra naturen”.” Hans Andersson, museichef, författare och en stor kännare av samiskt liv och samisk kultur, är entusiastisk inför tanken på ett stort fjällmuseum i Jokkmokk.
”Norrbottens hantverkare Snart får de ”fritt spelrum”.” Kunniga hantverkare från när och fjärran visade intresserade besökare hur äkta norrbottniskt hantverk går till. Däribland Vifast Björklund som är något av en mångsysslare; hantverkare, slöjdare, livsfilosof och spelman, visade hur man tvinnade näver till rep. Margit Kitok-Åström, rotslöjdare från Malmberget, även hon var med på marknaden i Jokkmokk, där hon var något av en ”publikmagnet”.
DN 1982-01-04: ”Månghundraårig vandring genom samernas historia.” Hans Andersson, museichef (som ska avgå) har tillsammans med två medarbetare och fem AMS-anställda i Jokkmokk, gjort en utställning; ”Den långa vandringen”. Syftet med den är att visa vilken ”otäck situation” som kommunen och politikerna har hamnat i, på grund av vattenkraftsutbyggnaden i Luleälven.
NSD 1981-11-13: ”Kan inte vårda museiföremålen.” Museipersonalen i Jokkmokk saknar resurser, dvs. tillräckligt med personal och material för att ta hand om museiföremålen som de har och får in, på rätt sätt. De saknar även detta till katalogiseringen av föremålen.
NSD 1978-04-08: ”Jokkmokk tar emot tre utställningar.” Jokkmokks museum tar emot tre utställningar, efter ”Valen - utrotningshotad”. Den första kommer i slutet av april och är en geologisk bildserie – Berg och Jord i högan nord, ytterligare en kommer i maj, då är det naturhistoriska museet i Göteborg och Riksutställningar som ställer frågan; Träd – behöver vi dem?
NSD 1978-02-04: ”- Ge inte efter!” Vi får inte ge efter för en vanmakt att Norrbotten ska läggas ner, istället vill vi utöka verksamheten, starta något nytt. Hans Andersson, museiman i Jokkmokk, är en av initiativtagarna till Jokkmokks Musei Vänner, och förklarar varför man vill skapa en stödförening till Jokkmokks museum.
NK 1978-02-03: ”Var femte medlem i Musei Vänner danska medborgare.” Jokkmokks Musei Vänner bildades officiellt när föreningen hade sitt årsmöte, den är tänkt att vara en stödförening åt museet i samhället och genom den ska man skapa ekonomi för att bland annat kunna göra inköp av nya föremål.
NSD 1978-02-03: ”Rajd bara i konsten.” Då det inte blev någon riktig renrajd, på grund av att snön var för djup under årets upplaga av Jokkmokks marknad, fick man istället njuta av att se den i konstform.
NSD 1977-11-09: ”Museivänner förenar sig i Jokkmokk.” En ny förening - Jokkmokks museivänner har bildats i Jokkmokk, syftet är att öka intresset för museet och att på olika sätt bidra till dess verksamhet.
NSD 1977-10-03: ”Takläckor i museum ger chefen nattjobb.” Trots att Jokkmokks museum har fått ett nytt tak för 173 000 kronor regnar det fortfarande in, museipersonalen och kulturnämnden har klagat över bristerna flera gånger. Hans Andersson, museiföreståndaren i Jokkmokk, är less på att tjata och därför vänder han sig till NSD. Han får nämligen dag som natt rycka ut för att rädda museets värdesaker.
NK 1977-09-23: ”Dålig sommar skrämde bort Jokkmokksturister 5,000 färre besökare jämfört med rekordåret.” Museet i Jokkmokk har haft 5,000 färre besökare jämfört med rekordåret, på grund av en dålig sommar.
NSD 1977-06-29: ”Jokkmokk museum visar mänsklighetens utkanter.” Hans Andersson, museichef som även är författare och konstnär, har satt ihop en utställning; ”Taiga och tundra – mänskligheten utmarker”, av bland annat eget material som han har samlat på sig under åtta år, taget från resor som han har varit på, bland annat till nordligare breddgrader, inom området som kallas Arktis, t.ex. Sibirien, Alaska och Grönland, Kanada eller Uralbergen och ishavstundran. Utställningen handlar om människorna och hur de levde just inom dessa områden.
NK 1977-06-24: ”Museets storsatsning spräcker budgeten. Utställning om våra nordliga grannfolk.” Hans Andersson, museichef som även är författare och konstnär, har satt ihop en utställning; ”Taiga och tundra – mänskligheten utmarker”. Utställningen handlar om människor och hur de levde just inom de arktiska områdena.
NK 1976-07-15: ”Sänkt standard nu. Om 25 år är det för sent.” Museichef Hans Andersson, Jokkmokk och Magnus Sjögren, Luleå har gjort en skogsutställning, i vilken de inte är rädda för att ge kritik om skogsavverkningen, kalhuggning och andra miljöproblem.
NSD 1975-06-24: ”Utställningen som är en protest mot planerna på flera kraftverk: ”Vi måste hindra dem”.” Museiassistent Hans Andersson, Jokkmokk, och Magnus Sjögren, som studerar etnologi vid Umeå universitet har arrangerat en utställning i Jokkmokks museum. Den heter ”Vi måste hindra dem”, och protesterar mot en befarad vattenkraftutbyggnad i tre nationalparker.
NK 1975-06-24: ”Vi måste hindra dem.” Utställning varnar för utbyggnader.” Museiassistenten Hans Andersson, Jokkmokk, och Magnus Sjögren har arrangerat en utställning i Jokkmokks museum. Den heter ”Vi måste hindra dem”, och protesterar mot en befarad vattenkraftutbyggnad i tre nationalparker.
NSD 1974-10-31: ”Musei-rosor till Lars Rask.” Lars Rask avgår från sin post som ordförande i kulturnämnden vid Jokkmokks museum.
NFL 1975-02-28: ”Jokkmokk: Samekulturen ses numera på museum. Museet i Jokkmokk.” Bilder på samekultur från sameutställningen på Jokkmokks museum.
NK 1973-12-14: ”Museet börjar ny aktivitet.” Under måndagen startar Jokkmokk en ny form av aktivitet; det ska arrangeras en trivselkväll med flera intressanta inslag.
NK 1973-02-05: ”Publikrekord igen 20 000 på 3 dagar.” Det blev rekord igen, cirka 20 000 besökare på tre dagar besökte Jokkmokks marknad i år.
”Det samiska skall ha sin självklara plats.” Den samiska folkhögskolans marknadsafton har blivit något av en självklar final för väldigt många marknadsbesökare i Jokkmokk.
”Misstänkt för skoterfylleri.” Under årets Jokkmokks marknad, greps bland annat en man för misstänkt skoterfylleri.
NF 1973-12-01: Annons för program angående Jokkmokks marknad som anordnas av Jokkmokks museum.
NK 1973-11-01: Annons för program angående Jokkmokks marknad som anornas av Jokkmokks museum.
NK 1971-03-07: ”Kritiska bilder visar fjällturismens baksida.” Hans Andersson, museichef på Jokkmokks museum, har gjort en bildutställning om fjällen och turismens nackdelar.
NK 1971-03-31: ”Tundran – en bägare till dess ära.” ”Tundrasilver” är en utställning skapad av det nu berömda konstnärsparet Regine och Frank Juhls, från Kautokeino, där har sin verksamhet av samiska silversmycken. Det var Hans Andersson, museichef på Jokkmokks museum som kom på idén bakom själva utställningen.
NK 1970-01-27: ”Museischismen i Jokkmokk ett faktum. – Bara en styrelseledamot stannar.” Under måndagen meddelade fyra av museinämndens fem ordinarie ledamöter att de tänker avgå från sina poster, detta i och med kommunalnämndens beslut att utse konstnären och författaren Hans Andersson, Jokkmokk till museiassistent. De vill inte ha honom.
NSD 1970-01-26: ”Andersson! Är namnet ett rött skynke för Jokkmokks museum? Fallet Andersson I: Fallet Andersson II: ”Medan turisterna i Jokkmokk besökte det nya museet, där de också kan köpa sameslöjd, så har det varit virrvarr bakom kulisserna. Först nu efter flera år av tystnad, pratar man öppet om intrigerna på museet, som har blivit ett hett ämne inom kommunalpolitiken. NSD berättar om de två fallen Andersson som turisterna inte fått veta någonting om.
NFL 1970-01-23: ”Museistrid i Jokkmokk.” Tre av museinämndens fem ordinarie ledamöter meddelar att de tänker avgå från sina poster. Det var kommunalnämndens beslut att utse konstnären och författaren Hans Andersson, Jokkmokk till museiassistent som utlöste schismen mellan dem och museistyrelsen.
NSD 1970-01-22: ”Museistrid – Tre avgår.” Tre av museinämndens fem ordinarie ledamöter meddelar att de tänker avgå från sina poster, detta i och med kommunalnämndens beslut att utse konstnären och författaren Hans Andersson, Jokkmokk, till museiassistent.
NK 1970-01-22: ”Kris vid museet. Styrelsen avgår.” Tre av museinämndens fem ordinarie ledamöter meddelar att de tänker avgå från sina poster, detta i och med kommunalnämndens beslut att utse konstnären och författaren Hans Andersson, Jokkmokk till museiassistent.
NSD 1970-01-21: ”Ny museiassistent.” Kommunalrådet har utsett konstnären och författaren Hans Andersson, Jokkmokk, till museiassistent.
NSD 1969-10-15: ”Människor reagerar som djur.” Utställningen ”Djuriskt/mänskligt beteende”, som sammanställts av Naturhistoriska Riksmuseet hade premiär på lördagen i Jokkmokks museum.
NK 1969-10-14: ”Ungvetenskap redovisas i utställning om beteende.” Utställningen ”Djuriskt/mänskligt beteende”, som sammanställts av Naturhistoriska Riksmuseet hade premiär på lördagen i Jokkmokks museum.
NK 1969-12-02: ”Vindsinventering gav Jokkmokks museum unika bruksföremål.” Jokkmokksborna värnar om sitt museum, beviset på detta är den unika samlingen av bl.a. bruksföremål som har fått en central plats i museihallen. Fynden är gjorda av ortsbor som bor eller har bott i området, de har senare skänkt föremålen till museet.
NK 1969-02-07: ”Vattenrallarna grävde fram många fornfynd.” Marknadsutställningen i Jokkmokk ”Stenålder vid Polcirkeln” visar gamla föremål från mer än tre och ett halvt sekel sedan. Det var i och med att Vattenfall började bygga ut vattendragen som man hittade dessa fornminnen.
NK 1969-02-04: ”Jokkmokk visar sin stenålder.” Marknadsutställningen i Jokkmokk ”Stenålder vid Polcirkeln” visar föremål som är mer än tre och ett halvt sekel gamla. Det var i och med att Vattenfall började bygga ut vattendragen som man hittade dessa fornminnen.
NK 1969-01-13: ”Fototävling ny attraktion under marknadsdagarna.” En av toppattraktionerna under Jokkmokks vintermarknad var då Sveriges tonårsflicka skulle krönas. Den lyckliga flickan var Eva Söderberg, 16 år gammal från Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik.
NK 1968-11-12: ”Representativ bildutställning.” En bildutställning som premiärvisas den 17 november, visar kontrast mellan vår vintriga fjällvärld och Östafrikas djurvärld, sammanställt av Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
NFL 1968-10-15: ”Olympisk kulturmedalj till Norrbotten.” Bert Persson, fotograf från Luleå gjorde att Jokkmokk fick OS-guld vid kulturolympiaden i Mexico, på grund av de bilder som han tagit för Jokkmokks museum.
NK 1968-10-15: ”Jokkmokks museum återigen belönat.” Jokkmokks museum fick under museinämndens sammanträde ett mycket vördnadsfullt brev från LKAB, som ville visa sin uppskattning för deras trivsamma vistelse i kommunen. De gav museet 1,000 kronor i present.
NSD 1968-10-14: ”Norrmuseum tog OS-medalj.” Sysslomannen David Hedkvist, Jokkmokks museum, är glad över OS-medaljen som Sverige tilldelades i kulturolympiaden i Mexico City.
NSD 1968-04-17: Jobbannons: Jokkmokks museum söker museivärdinnor.
NFL 1968-04-17: Jobbannons: Jokkmokks museum söker museivärdinnor.
NK 1968-04-17: Jobbannons: Jokkmokks museum söker museivärdinnor.
NVB 1968-02-05: ”Jokkmokksmarknad med museivisning bland krimskramset.” Norrbottens museum ska vid den 356:e Jokkmokksmarknaden ha ett stånd och sälja konst, böcker och souvenirer.
NK 1968-01-22: ”Helvetet – Skärselden – Paradiset på Salvador Dali – utställning.” Jokkmokks museum är det enda i länet som har fått tillåtelse att visa konst av Salvador Dali.
NK 1968-01-10: ”Stor konsthändelse stundar i Jokkmokk.” Inom kort tid kommer en anmärkningsvärd konstutställning att ta plats vid Jokkmokks museum, närmare bestämt i slutet av januari, och det är ingen annan än självaste Salvador Dali. Till saken hör också att museet fått ensamrätt till att visa just denna utställning.
NSD 1967-10-13: ”Kempefonden gav Steinway - flygel.” Museet i Jokkmokk har fått en väldigt fin gåva från Kempefonden, en Stein- flygel värd 8,000 kronor.
NK 1967-06-22: ”Fältseminarium hålls om folklivsforskning.” I Jokkmokk ska det hållas ett fältseminarium om folklivsforskning mellan 21 augusti och 2 september i år. 34 studenter från de fyra nordiska länderna deltar i seminariet för att både göra en rekonstruktion av det förflutna, men även göra en analys av det moderna samhället.
NSD 1967-06-19: ”Hamberg och Sarek i jokkmokksmuseum.” På lördagen invigdes utställningen om ”Alex Hamberg och Sarek” i Jokkmokks museum, det var sonen Per-Gustav Hamberg, professor i Uppsala, som invigde den. Han berättade bl.a. om sin fars hårda och strapatsrika år i fjällvärlden, hans betydelsefulla utforskning av glaciärernas tillstånd och förändringar. Vetenskapsakademien, riksantikvarieämbetet, Svenska fjällklubben, domänverket och Svenska turistföreningen var även där.
NK 1967-06-16: ”Han öppnade Europas största vildmark. Nu hedras han i Jokkmokk – 34 år efter sin bortgång. Otymplig fotoutrustning men bilderna blev bra.” På lördagen invigdes utställningen om ”Alex Hamberg och Sarek” i Jokkmokks museum, det var sonen Per Gustav Hamberg, professor i Uppsala, som invigde den
NSD 1967-06-10: ”Tjågnorisstugan byter miljö.” Den 55 år gamla Tjågnorisstugan intill Rapadalen, byter miljö från Sareks nationalpark till tallskogen vid Jokkmokks museum.
NK 1967-04-21: ”Komplicerad husflyttning. Isoleringen bröts för fem i stugan. Helikopterräddning av de fjällisolerade.” Flyttningen av Tjågnorisstugan i Rapadalen, Sareks nationalpark visade sig vara mer komplicerad än vad man anat. De fem personer som i måndags kom för att förbereda flyttningen av stugan, överraskades av en snöstorm och blev därför isolerade i stugan. Det var först på torsdagen som räddningen kom, i form av en helikopter. Två personer som var hantverkare stannade kvar för att montera ner stugan.
NSD 1967-04-21: ”Fem fjällfarare isolerades. Blixtvisit blev tre dygn.” Flyttningen av Tjågnorisstugan i Rapadalen, Sareks nationalpark visade sig vara mer komplicerad än vad man anat
NK 1967-04-20: ”Flyttexpeditionen isolerad. Får pröva Hambergs Sarek.” Flyttningen av Tjågnorisstugan i Rapadalen, Sareks nationalpark visade sig vara mer komplicerad än vad man anat
NK 1967-04-18: ”Hambergsstuga i Sarek flyttas till Jokkmokk.” Den 55 år gamla Tjågnorisstugan intill Rapadalen, byter miljö från Sareks nationalpark till tallskogen vid Jokkmokks museum.
NK 1967-04-04: ”Utställning i Jokkmokk om första maj-firandet.” ”Folklig demonstration” är utställning som hade premiär på söndagen i Jokkmokks museum. Den visade hur man firade första maj genom tiderna.
NK 1967-03-02: ”Positivt mottagande av jokkmokksfilmen.” Den nya jokkmokksfilmen ”Fjällskog och vatten”, fick ett varmt mottagande, då den visades på torsdagen i Jokkmokks museum. En produktion av apotekaren Nils Hövenmark, Jokkmokk, andra dragplåster var samekonstnärerna Nils Nilsson - Skum och Johan Turi.
NK 1966-12-10: ”Musei- och förvaltningsgiv riksantikvarien imponerad. Får rosor.” Sven B.F. Jansson, före detta professor i runskrift, nuvarande riksantikvarie var helt lyrisk när han besökte Norrbottens länsmuseum i Kalix under några dagar.
NSD 1966-12-10: ” Antikvarien begeistrad över jokkmokksmuseum.” Sven B.F. Jansson, före detta professor i runskrift, nuvarande riksantikvarie var helt lyrisk när han besökte Jokkmokks museum. Med var också landsantikvarie Harald Hvarfner, som visade de olika föremålen i jokkmokksmuseet.
NK 1966-12-09: ”Jokkmokks museum förbluffade expert.” Sven B.F. Jansson, före detta professor i runskrift, nuvarande riksantikvarie var helt lyrisk när han besökte Jokkmokks museum. Med var också landsantikvarie Harald Hvarfner, som visade de olika föremålen i jokkmokksmuseet.
NSD 1966-11-14: ”Dansk lek i Jokkmokk.” Bild från utställningen ”Dansk konstverk”, en av besökarna var femåriga Elisabet Eriksson, som lekte med leksaker från Kaj Bojesens leksaksland.
NK 1966-11-12: ” Bojesen- utställning förvandlade museum till en stor lekstuga.” I helgen visas utställningen ”Dansk konstverk”, Kaj Bojesen, den populära danska konstnären som gjorde många roliga trä leksaker, men var även en skicklig silversmed. Under fredagsförmiddagen fyllde lekskoleelever museet.
NSD 1966-10-04: ”Jokkmokks museum till världsexpo.” I vinterprogrammet presenterades det att Jokkmokks nya museum har blivit utvalt att i miniatyr visas vid nästa års världsutställning i Montreal, Kanada.
NK 1966-09-30: ”Jokkmokks museum ska utlandsvistas. Fin reklam för Jokkmokk. Museet till världsexpo.” I vinterprogrammet presenterades det att Jokkmokks nya museum har blivit utvalt att i miniatyr visas vid nästa års världsutställning i Montreal, Kanada.
NSD 1966-09-03: ”Jokkmokksmuseum imponerade.” Jokkmokks nya museum fick fina lovord av sakkunskapen när det på fredagen inspekterades av Museimannarföreningens cirka 60-tal män och kvinnor.
NK 1966-08-23: ”Tjuvarnas helg i Jokkmokk. Inbrott i kyrkan och museet.” Det har varit inbrott under de två senaste nätterna, fyra inbrott och två inbrottsförsök.
NK 1966-07-25: ”Fin gest av Jokkmokks-Jocke. Museet fick lodjur för 2.500.” När Jokkmokks-Jocke var på turné genom Norrbotten, besökte han självklar Jokkmokks nya museum, där han både framträdde och donerade ett lodjur till verksamheten.
NSD 1966-07-25: ”Lodjur jokkegåva till nya museet.” När Jokkmokks-Jocke var på turné genom Norrbotten, besökte han självklart Jokkmokks nya museum, där han både framträdde och donerade ett lodjur till verksamheten.
NSD 1966-04-28: ”Riksantikvarien inviger Jokkmokks nya museum.” Riksantikvarien Gösta Selling och landhövding Manfred Näslund inviger Jokkmokks nya museum den 25 maj. Sameforskare från hela Norden är inbjudna, och en sameutställning ska även visas hela sommaren.
NK 1966-04-27: ”Sameforskare från hela Norden till museiinvigningen i Jokkmokk.” Riksantikvarien Gösta Selling och landhövding Manfred Näslund inviger Jokkmokks nya museum den 25 maj. Sameforskare från hela Norden är inbjudna, och en sameutställning ska även visas under hela sommaren.
”Luftslussar i taket ger ljus och rymd åt jokkmokksmuseet.” Jokkmokks nya museum är en stilren, detaljerad kreation av arkitektfirman Uhlin & Malm, som har placerats i en liten talldunge nära Bodenvägen, intill Samernas Folkhögskola och Östra Centralskolan.
NK 1966-05-26: ”Nordiska kulturpersonligheter med vid samemuseets invigning.” Jojkar och lapsk sång när Jokkmokk invigde sitt museum. Utställningen är något för experterna.”Även förste renskötaren var beroende av exporten.” När Jokkmokks nya museum invigdes den 25 maj, närvarade hundratals kulturpersoner från Finland, Sverige och Norge. Landhövding Manfred Näslund höll tal.
NFL 1966-05-26: ”Jokkmokksmuséet invigt.” När Jokkmokks nya museum invigdes den 25 maj, närvarade hundratals kulturpersoner från Finland, Sverige och Norge. Landhövding Manfred Näslund höll tal.
Expr 1966-05-26: ”Världens bästa i Jokkmokk.” När Jokkmokks nya museum invigdes den 25 maj, närvarade hundratals kulturpersoner från Finland, Sverige och Norge. Landhövding Manfred Näslund höll tal.
PT 1966-05-26: ”Landshövdingen invigde Jokkmokks museum.” Landshövding Manfred Näslund höll tal när Jokkmokks nya museum invigdes den 25 maj, närvarade var hundratals kulturpersoner från Finland, Sverige och Norge.
NSD 1966-01-15: ”Jokkmokksmarknad med rovdjursdebatt.” I samband med den aktuella frågan om vargens fridlysning, anordnas en rovdjursdebatt av Sveriges Radio, den 4 februari.
NK 1966-01-15: ”Jokkmokks nya museum. Trumfkort för turism.” Jokkmokks nya museum är en triumf för kommunen, när det gäller turismen.
NK 1966-01-15: ”Annorlunda marknad lovas. Lång rad kulturella inslag i förnyad Jokkmokksmarknad. Picassoverk och samehistoria i museet. Jokkmokks-Jocke och logdanser. Radiosändningar från vargdebatt.” Under årets kommande vintermarknad i Jokkmokk, kommer det att bjudas på många kulturella sevärdheter, en av de främsta kommer att bli det nya museet. I samband med den aktuella frågan om vargens fridlysning, anordnas en rovdjursdebatt av Sveriges Radio under marknadsdagarna.
HB 1966-01-15: ”Jokkmokksmarknad med rovdjursdebatt.” I samband med den aktuella frågan om vargens fridlysning, anordnas en rovdjursdebatt av Sveriges Radio, den 4 februari.
NK 1966-01-13: ”Jokkmokks nya museum öppnas redan i februari.” Jokkmokks nya museum ska öppnas för allmänheten redan under vintermarknaden, där det beräknas att bli en av de stora attraktionerna.
NSD 1965-05-04: ”Museibidrag tillstryks.” Jokkmokks kommun får 1 500,00 kronor till kostnaderna för museibygget, av regeringen och länsstyrelsen. Kostnaderna är nu beräknade till 875,000 kronor.
NSD 1964-10-24: ”Museet i Jokkmokk ska kosta 875.000.” Det nya museet i Jokkmokk kommer att kosta 875.000 kronor.
NK 1964-02-05: ”Jokkmokksmuseet viktigt för sameslöjden. Nya museigiven i Luleå väcker beundran.” Museet som ska byggas i Jokkmokk kommer att betyda oerhört mycket för kommunen, det ska bli ett levande museum som ska visa Jokkmokks historia från stenåldern fram till vår tid. Samekulturen kommer speciellt att få mycket uppmärksamhet.
NSD 1964-02-05: ”Museum för 750.000 kronor påbörjas i höst i Jokkmokk.” Nu är det definitivt klart att planerna för Jokkmokks museum kommer att bli av, detta diskuterades vid ett sammanträdde med länsstyrelsen tillsammans med överantikvarien Bertil Berthelson och den kommitté, med landshövdingen Manfred Näslund i ledningen. Till hösten börjar bygget och beräknas vara klart året därpå.
PT 1964-02-05: ”Museum i Jokkmokk. Klarsignal hissad.” Nu är det definitivt klart att planerna för Jokkmokks museum kommer att bli av, detta diskuterades vid ett sammanträdde med länsstyrelsen tillsammans med överantikvarien Bertil Berthelson och en kommitté med landshövdingen Manfred Näslund i ledningen.
NK 1964-01-31: ”Museiförsöken glädjande stimulans. Jokkmokks museum blir klart 1965.”
Artikeln handlar om byggandet av Jokkmokks museum, som beräknas bli klart 1965.
NSF 1962-12-18: ”Regleringsmedel till museum i Jokkmokk.” Länsstyrelsen har godkänt bidraget som Jokkmokks kommun ansökte om vattenregleringsmedel för att kunna bygga ett museum i kommunen. Ansökan var på 300,000 kronor, vilket de senare också fick.
NFL 1962-12-17: ”Museum i Jokkmokk av ”vatten-pengar”.” Länsstyrelsen har godkänt bidraget som Jokkmokks kommun ansökte om vattenregleringsmedel för att kunna bygga ett museum i kommunen.
NK 1961-04-05: ”Ströms unika samling stomme i det planerade samemuseet.” Ett samemuseum i Jokkmokk skulle gynna kommunen mycket väl, framför allt turismen men även den lokala befolkningen.
SvDagbl. 1939-04-28: ”Lappdräkt mästarprov i kåtaskolorna.” Nomadskoleutställningen visar hur samebarnen levde under 1916 och hur de gick i skolan.		 
[H0016]1987Jokkmokk socken 1987.
NK 1987-12-14: ”Äntligen nytt ljud i piporna.” Jokkmokks kyrka har äntligen fått sin nya orgel, invigningen ägde rum på söndagen, när både den tredje advent och lucia råkade sammanfalla på samma dag. Det var biskop Gunnar Weman som uträttade det hela.
NSD 1987-12-14: ”Nya orgeln invigd.” Jokkmokks kyrka har äntligen fått sin nya orgel, invigningen ägde rum på söndagen, när både den tredje advent och lucia råkade sammanfalla på samma dag. Det var biskop Gunnar Weman som uträttade det hela.
NK 1987-12-07: ”Gröt och pepparkakor på marknaden.” För andra året i rad hade kulturföreningen i Jokkmokk arrangerat julmarknad, och det visade sig att det blev en succé detta år med.
NK 198711-24: ”Jokkmokk tar emot flyktingar.” Jokkmokk har bestämt sig för att ta emot flyktingar.
NSD 1987-08-31: ”Marknaden gav 212 000 kr.” Årets höstmarknad i Jokkmokk, som arrangerats av Jokkmokks SK, gjorde succé, 212 000 kronor till klubbkassan.
”Ingen Lönnå.” Kjell Lönnå kom inte till Jokkmokks höstmarknad.
NSD 1987-10-24: ”Fallet levde upp för en timme…” Det var många åskådare som hade kommit till Letsi Kraftstation på fredagen, för att titta på vattenutsläppet, Vattenfall i Norrbotten gjorde utsläppet för att testa sina anläggningar.
NSD 1897-10-01: ”100-åring firar med utställning.” Helgelseförbundet fyller 100 år i år, vilket firas med en riksomfattande utställning om missionsverksamhet världen över. I Jokkmokk har utställningen visats för skoleleverna på Östra skolans högstadium samt i Salemkyrkans lokaler dit låg- och mellanstadieelever kommit för att bekanta sig med förbundets budskap.
NK 1987-09-22: ”Späckad höst för kulturintresserade.” Kulturprogrammet för Jokkmokks kommun, hösten och vintern 1987, är nu klart att skickas ut till allmänheten.
NSD 1987-09-23: ”Protesterna hjälper inte. Bäcken byggs ut.” Trots många protester gav vattendomstolen på tisdagen tillstånd till utbyggnad av Miessaurebäcken i Jokkmokk, där det sedan ska byggas ett minikraftverk.
”Vattendomstolen är inkompetent”.” Ulf von Sydow, ordförande för Svenska naturskyddsföreningens länsavdelning är rasande över att vattendomstolen sagt ja till ett minikraftverk i Miessaurebäcken i Jokkmokk.
NSD 1987-09-05: ”Toppbetyg för miljön – men inte maten…” NSD:s mattestgrupp testar maten på Östra skolan i Jokkmokk, vilket inte får något vidare bra betyg medan miljön i matsalen får betydligt högre.
NSD 1987-08-04: ”Konstnären på myren. Cai ställer ut i stationshuset.” Cai Poulsen, konstnär, har bott i Apokätnos gamla stationsbyggnad sedan 1964, där han nu ställer ut sina konstverk.
NK 1987-08-29: ”Titta, vilka saker! – höstmarknad för åttonde året.” För åttonde året i rad anordnade JSK, Jokkmokks skidklubb, höstmarknad.
NSD 1987-08-29: ”Kjell Lönnå dragplåster vid årets höstmarknad.” Kjell Lönnå, Jokkmokk-Jokke och Bert-Åke Warg är dragplåster vid årets upplaga av Jokkmokks höstmarknad.
NSD 1987-08-29: ”Marknad med regn – igen.” För åttonde året i rad anordnade JSK, Jokkmokks skidklubb, höstmarknad.
NK 1987-07-24: ”Nu satsar Jokkmokk på guld – utbildar guldvaskare.” Under fyra månader får tretton jokkmokksbor utbildning i guldvaskning och mineralkännedom, för att kunna främja turismen, guida turister som kommer hit och letar efter guld.
NSD 1987-07-14: ”Fann skulptur vid offerplats.” Mauritz Lundström och Helge Svanberg hittade en skulptur på en gammal samisk offerplats, vid Kuouka.
NK 1987-07-14: ”Ludvig och Svea. De sista i Luvos.” Ludvig och Svea Bergqvist bor i den lilla byn Luvos, fem mil väster om Jokkmokk. Där har de bott hela sina liv, alldeles intill Pärlälven.
NSD 1987-06-26: ”Lyckad marknad gav pengar till forskning.” Jokkmokks Lionsklubb arrangerade loppmarknad, i förmån att samla ihop pengar till forskning kring neurologiska sjukdomar, vilken blev mycket lyckad, då man samlade ihop cirka 18,000 kronor.
NSD 1987-08-03: ”Han bor vid Inlandsbanan. De kan ta tåget från sin bro.” I tolv år har Stig och Lisbet Avander bott i SJ:s gamla stationsbyggnad och banvaktarstuga i Pakkoselet, drygt tre mil om Jokkmokk.
NK 1987-06-13: ”’Allmänningen’ fyller 60.” Stig Nilsson, ”allmänningen” fyller 60 år. 1957 hade Jokkmokks allmänningen en omsättning på drygt sju miljoner och idag är den upp i 55 miljoner. Värdet av allmänningen har på så sätt stigit rejält och man är nu rikast i landet inom sin genre. ”Företaget” har på 30 år aldrig visat ett förlustbokslut, vilket man har att tacka Stig Nilsson, allmänningens förvaltare och civiljägare, för.
NK 1987-06-13: ”Sviterna efter Tjernobyl.” De utländska turisterna kommer inte i samma utsträckning till Jokkmokks nationalpark, efter olyckan i Tjernobyl.
NSD 1987-06-04: ”Livat i samhället.” Förra veckan rapporterade Lars Tannerfalk, socialchef i Jokkmokk, för sparplaner inom barnomsorgen, inför dagispersonal och föräldrar. Nu i onsdags var han åter på plats, men denna gång besökte han den årliga karnevalen för förskolorna, som förälder.
NK 1987-10-19: ”’Vi har ingen rätt att säga nej.’ Tora gav besked till Jokkmokksborna om flyktingarna.” Under en föreläsnings- och debattdag på Samernas folkhögskola i Jokkmokk på lördagen, berättade Tora Björk från Piteå att hon tycker att: ”Vi som Sverige inte har någon rätt att säga nej till flyktingar som vill komma hit”.
NSD 1987-05-19: ”De ska leda guldjakten.” I framtiden är det tänkt att turister från både Sverige och utlandet ska kunna köpa paketresor till Jokkmokk, där guldvaskning ingår som en aktivitet. Det är därför 14 jokkmokksbor nu ska utbildas till guider för guldvaskarna, under 18 veckor. Första träffen med ledarna och de blivande guldvaskarledarna inträffade nu i måndags.
NSD 1987-05-16: ”Den gamla skolan lever tack vare Karlssons.” Ferdinand Karlsson, och hustrun Britt Karlsson, 59 och 50 år gamla, arbetar på Snedsuddens gamla skola, nu Folkets hus. Han som skyltmakare och hon som textilhantverkare, deras kund är Jokkmokks kommun.
NK 1987-05-13: ”Banken bygger för åtta miljoner.” Jokkmokk Sparbank bygger ut för åtta miljoner kronor.
NSD 1987-04-11: ”Nu lägger matmamman stekspaden på hyllan.” Efter 22 år i samma bransch lägger Gullan Lindqvist, 47 år gammal, ned sin verksamhet ”Gullans bar”, som har blivit något av en institution i Jokkmokk.
NSD 1987-04-09: ”Här ska turister finna en guldkantad tillvaro…” Ivar Ögren, kommunalpolitiker och chef för arbetsförmedlingen, ser fram emot att få utbilda 15 jokkmokksbor till guldvaskningsguider för turister som ska komma till länet och leta efter guld och mineraler.
NSD 1987-04-09: ”Elevernas utställning lockade bara åtta.” Det kom bara åtta personer till utställningen ”Bilder i skolan”, som mellanstadieeleverna vid Västra skolan i Jokkmokk jobbat med under våren.
NK 1987-04-09: ”Jokkmokk satsar på ädla metaller. Nytt Klondike ska locka fler turister.” Ivar Ögren, kommunalpolitiker och chef för arbetsförmedlingen, ser fram emot att få utbilda 15 jokkmokksbor till guldvaskningsguider för turister som ska komma till länet och leta efter guld och mineraler.
NSD 1987-04-08: ”’Fjällnära’ i samarbete.” Konstnärer och forskare kommer att samarbeta med utställningsprojektet ”Fjällnära”, som handlar om fjällregionen.
NSD 1987-03-19: ”Linnédagar med lyrik i midnattssol.” Folke Isaksson, poet och författare med rötter både i Kalix och i Gammelstad, blir det största dragplåstret vid Linnédagarna i Kvikkjokk. Sent på kvällen den 4 juli kommer han att läsa lyrik i skenet av midnattssolen.
PT 1987-03-20: ”Blandad kompott vid Linnédagar.” Det blir en blandad kompott under Linnédagarna, Folke Isaksson, poet och författare med rötter både i Kalix och i Gammelstad, blir det största dragplåstret vid den årliga tillställningen i Kvikkjokk. Sent på kvällen den 4 juli kommer han att läsa lyrik i skenet av midnattssolen.
NSD 1987-03-14: ”Chefsbråket till regeringen.” Bråket som blossade upp på fjällmuseét Ajtte, sedan styrelsen utsett länsantikvarie Gunnar Hedborg till chef, har nu blivit en fråga för regeringen och kulturministern Bengt Göransson.
NSD 1987-02-27: ” Hotellsatsning fick klartecken.” Jokkmokks kommun har fått tre miljoner kronor av Statens Industriverk för att bygga ut Hotell Jokkmokk med 35 nya rum.
PT 1987-02-21: ”Plånbokskungen säljer landet runt.” Bengt Ljungqvist från Kramfors är en marknadsförsäljare som reser Sverige runt för att sälja sina varor. Nu har turen kommit till Arvidsjaur och dess marknad.
NK 1987-02-21: ”Vart har alla ripor tagit vägen?” Den frågan ställer sig Manne Stenman, ripjägare från Kvikkjokk, då förekomsten av ripa har varit dålig de senaste åren.
DN 1987-02-06: ”Marknaden i Jokkmokk. Rena värmeböljan med fulla stånd.” Marknaden är en ljusglimt och en uppryckning mitt i den långa, mörka och kalla vintern, så förklarar den kände Jokkmokksfotografen Kurt Wästfelt angående varför vintermarknaden drar så mycket folk. Även denna upplaga av marknaden, den 382:a i Jokkmokk, lockade många besökare, trots en värmebölja på endast nio minusgrader.
Vi 1987-02-26 nr 9: ”En skiva för Jokkmokk. Marknad för möten.” Jokkmokks marknad är först och främst en mötesplats. Tidningen Vi åkte ner för att träffa människorna som formar vintermarknaden under tre dagar i februari.
NFL 1987-02-06: ”Unika Aijtte i Jokkmokk ger 28 välbehövliga jobb.” När landshövdingen Curt Boström på torsdagen invigde den traditionella vintermarknaden i Jokkmokk, som är den 382:a i ordningen, passade han på att lovorda det svenska fjäll- och samemusem Àjtte, för dess unika och annorlunda uppgifter.
Raka Spåret Nr 1-1987: ”Den märkliga marknaden i Jokkmokk.” Varje år sedan 1605 har det varit vintermarknad i Jokkmokk, besökare från hela världen kommer för att bevittna samernas gamla land och marknad. Och i år är det marknad för den 382:a gången.
NSD 1987-02-04: ”NSD Jokkmokk Special.” Bilaga om Jokkmokk och dess vintermarknad.
NSD 1987-02-09: ”Skånska björnjägare – jo, visst finns de!” Leif Liljedahl och Ingemar Ask från Helsingborg, Skåne fick åka över till Kanada för att jaga björn och sedan bar det av till Jokkmokks marknad för att sälja fynden.
”De behövde ingen glögg…” För att hålla sig varma i den drygt 20-gradiga kylan, var det en del besökare som höll på med gymnastiska övningar och på så sätt slapp de dricka glögg.
”Ingen rekordmarknad.” Under de tre marknadsdagarna kom det drygt 27 000 besökare till Jokkmokk. Inget publikrekord alltså, men nästan.
NK 1987-02-09: ”Jokkmokks marknad lockade 27.000 besökare.” Under de tre marknadsdagarna kom det drygt 27 000 besökare till Jokkmokk. Inget publikrekord alltså, men nästan.
”Lugnt på årets marknad.” Det har varit en relativt lugn marknad, med tanke på alla besökarna, enligt polisen i Jokkmokk.
NK 1987-02-09: ”Perfekt marknadsdag.” Det har hittills varit mycket fina marknadsdagar och fritidsnämndens Bernt Larsson tror att besökarantalet kan vara uppe i 35,000.
”Försvarsministern i krutröken.” Försvarsminister Roine Carlsson och kulturministern Bengt Göransson besökte Jokkmokks marknad, den senare invigde bl.a. bildutställningen ”Osedda värden av skönhet” av Ludvig Wästfelt. Försvarsministern var närvarande under ett fiktivt anfall som anordnats av Jokkmokks kompani.
NSD 1987-02-09: ”Jokkmokks marknad. Rävmössan huvudsaken för den här pälsfabriken.” Jan Gullberg och Kenth Nyström från Kiruna är pälshandlare som säljer rävskinnsmössor på årets vintermarknad i Jokkmokk.
”Möte med högste chefen.” Conny Öhlund, Piteå och Robert Persson, Stockholm, båda 19 år, gör lumpen på I 19/P5 i Boden. På fredagen var de på Jokkmokks marknad, där de träffade försvarsministern Roine Carlsson.
”Osedda värden av skönhet.” Under fredagen invigde kulturministern Bengt Göransson bildutställningen ”Osedda värden av skönhet”, baserad på Jokkmokksfotografen Ludvig Wästfelts verk.
”Petter är inte glad…” Petter Spik, 67, Jokkmokk, är besviken och arg över att två familjebilder, tagna 1924 när Petter var fem år gammal, är med i Ludvig Wästfelts fotoutställning som finns med på årets marknad.
PT 1987-02-06: ”Hövdingen hyllade korvdrottningen – rykande start på 382:a marknaden.” När landshövdingen Curt Boström invigde vintermarknaden för 382:a gången passade han även på att hylla Inga Eriksson, mer känd som Korv-Inga.
NK 1987-02-05: ”Korv är mat för hungrig hövding.” När landshövdingen Curt Boström invigde vintermarknaden för 382:a gången passade han även på att hylla Inga Eriksson, mer känd som Korv-Inga.
”Myggvärnet slår till.” Förra året samlade ”Myggvärnet” in 20,000 kronor till cancerfonden, och den här gången går pengarna till bekämpning av polio.
”Roine tände startskottet för fler jobb.” Försvarsministern Roine Carlsson tände på fyrverkeriet och invigde därmed en ny husvagnsfabrik i Vuollerim.
”382:a marknaden – en folkfylld tillställning.” Landshövdingen Curt Boström invigde vintermarknaden för 382:a gången.
PT 1987-02-04 Nr 28: ”Jokkmokk marknads-extra.” Bilaga om Jokkmokks marknad.
NK 1987-02-04: ”Jokkmokk marknad.” Bilaga om Jokkmokks marknad.
NSD 1987-01-26: ”Detta möte kan bara älgjakten stoppa…” Det kom tjugosju Rotary medlemmar från Kuusamo, östra Finland till Jokkmokk inklusive fruar, för att delta på det årliga mötet, som denna gång hölls i Jokkmokk under helgen.
PT 1987-01-29: ”Strid om museichef.” Gunnar Hedborg, länsantikvarie i Norrbottens län, förslås bli chef för Ajtte svenskt fjäll- och samemuseum, som ska öppna sommaren 1988 i Jokkmokk.
NSD 1987-01-28: ”Hedborg chef för Ajtte?” Gunnar Hedborg, länsantikvarie i Norrbottens län, förslås bli chef för Ajtte svenskt fjäll- och samemuseum, som ska öppna sommaren 1988 i Jokkmokk.
NSD 1987-01-27: ”Minister öppnar fotoutställning.” Kulturministern Bengt Göransson öppnar fotoutställningen ”Osedda värden av skönhet” i Gamla Apotekhuset i Jokkmokk fredagen den 6 februari. Det är fjällfotografen Ludwig Wästfeldts bilder som visas.
NK 1987-01-23: ”Mer än fullsatt på premiären.” När Norrbottensteatern senaste uppsättning ”Kaffet i halsen” hade premiär i Jokkmokk, kom det ett 100-tal personer till Café Engelmark för att titta på föreställningen.
NK 1987-01-26: ”Kuusamos rotaryaner på vänbesök i Jokkmokk.” Det kom ett 40-tal Rotary medlemmar från Kuusamo i östra Finland till Jokkmokk för att delta på det årliga mötet, som denna gång hölls i Jokkmokk under helgen.
NK 1987-01-16: ”Lockar utbyggda älvar fler turister? – livlig debatt över Vattenfalls studier av utbyggnaderna.” Vattenfall tror att vattenkraften och turismen går att förena.
”Förfalskning, tycker älvräddarna.” Vattenfalls utredning om vattenkraft och turism förfalskar verkligheten! Den tillrättavisningen riktar Älvräddarnas samorganisation mot den konsekvensstudie som presenterades i Jokkmokk. Lars Lindström, älvräddarnas representant Arvidsjaur, konstaterar att;”Ombyggda älvar är mycket viktiga för turismen”, i ett uttalande.
NSD 1987-01-02: ”Gränslös nyårsfest.” Under nyårshelgen samlades samer från Sverige och Norge i Jokkmokk för att fira nyår tillsammans, i år var det även Sarek IF och Jokkmokks Sameförening som stod för hela arrangemanget.
NSD 1987-07-06: ”Linnédagarna bara för forskare.” Linnédagarna i Kvikkjokk är numera endast en sammankomst för botaniker och forskare, p.g.a. att allmänheten inte är speciellt intresserade av sammankomsten.
”Fjällkapell jubilerar.” Alkavare kapell, drygt fyra mil in i fjällvärlden från Kvikkjokk, firar nästa år 200-årsjubileum.
NK 1987-07-06: ”Kvikkjokk - ett blommande paradis.” För sjätte året i rad arrangerades Linnédagarna i Kvikkjokk under helgen, ett firande tillägnat Carl von Linné som 1732 besökte Kvikkjokk under sin lappländska resa och utnämnde byn till blommornas paradis. Ett femtiotal fjäll- och växtintresserande deltog i årets Linnédagar som bjöd på ett varierat program.
NSD 1988-06-27: ”Premiär i Kvikkjokk. – Världsnaturens Dag.” Kvikkjokk valdes till centrum för Världsnaturens Dag som hade premiär under midsommarhelgen. Världsnaturfonden och kyrkorna har tillsammans instiftat Världsnaturens Dag, då man i kyrkorna lägger tyngdpunkterna på bevarandet av naturen i predikningarna.
NK 1988-06-27: ”Världsnaturens dag firades i Kvikkjokk.” Kvikkjokk valdes till centrum för Världsnaturens Dag som hade premiär under midsommarhelgen. Världsnaturfonden och kyrkorna har tillsammans instiftat Världsnaturens Dag, då man i kyrkorna lägger tyngdpunkterna på bevarandet av naturen i predikningarna.
NK 1987-06-13: ”Paradis ligger i Kvikkjokk.” Carl von Linné och Kvikkjokk är historiskt förbundna, i och med då han 1732 besökte Kvikkjokk under sin lappländska resa och utnämnde byn till blommornas paradis.
NSD 1987-08-29: ”Ett klipp för byn – när byn invigdes!” Byborna i Mattisudden, söder om Jokkmokk blev väldigt glada över invigningen som Vattenfall utförde av den nya bron som binder samman de båda bydelarna.
NK 1987-08-29: ”Äntligen är det klippt i Mattisudden!” Byborna i Mattisudden, söder om Jokkmokk blev väldigt glada över invigningen som Vattenfall utförde av den nya bron som binder samman de båda bydelarna.
NK 1987-10-14: ”’Miessaurebäcken är ett vägval’.” Debattartikel angående målet om Miessaurebäcken, skriven av Ulf von Sydow, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbottens län.
NSD 1987-11-04: ”- Låt flyktingarna komma. Då får vår by nytt liv!” För några veckor sedan startade Adolf Bjurström, 80 i Murjek på eget initiativ en namninsamling till stöd för flyktingmottagning i byn. Han har samlat ihop 150 namn och nu är namnlistan inskickad till invandrarministern Georg Andersson.
NK 1987-09-23: ”Starka protester mot att Miessaurebäcken får byggas ut.” Svenska Naturskyddsföreningen tillsammans med samerna protesterar mot det tilltänkta utbyggandet av Miessaurebäcken.
”- Minikraftverkverken är bara början.” Byggarna av minikraftverken verkar hålla på att smyga in utbyggnader av regleringsdammar och vattenmagasin sedan minikraftverken byggts, vilket ingen sade någonting om just då. Nu kommer de till Robert Lund, hemmansägare i Vitberget strax intill Vitbergssjön, och mäter kring hans gård för en planerad milslång dämning vid Vitbergsträsket i Kvarnåns övre del.
NSD 1987-07-09: ”En gång ett ståtligt rallarsamhälle – byggt på blod, svett och tårar.” Messaure i Vuollerim var en gång ett ståtligt rallarsamhälle som inhyste drygt 6000 människor, men står nu i spillror. Östen Holmström, en pensionerad vattenrallare berättar om sin tid i Messaure under dess glansdagar.
NK 1987-08-12: ”Bevara bäcken! Motståndet kompakt mot utbyggnad.” Motståndet mot en utbyggnad av Messaurebäcken är kompakt, det visade sig, då Vattendomstolen höll förhandling på tisdagen. Alla som yttrade sig, bortsett från kraftbolaget, motsätter sig en utbyggnad.
NSD 1987-04-22: ”Hård kamp om byns skola.” Mer än 200 personer har skrivit på protestlistor mot nedläggningen av Murjek skola. På tisdagskvällen samlades de båda parterna för att diskutera om skolans fortsatta verksamhet eller avveckling.
NK 1987-04-22: ”Sista striden i Murjek?” Mer än 200 personer har skrivit på protestlistor mot nedläggningen av Murjek skola. På tisdagskvällen samlades de båda parterna för att diskutera om skolans fortsatta verksamhet eller avveckling.
NSD 1988 10-24: ”Byn firade när kyrkan fyllde 60.” Från början var det en barack, ett provisoriskt kapell, och i söndags firade hela byn den 60-åriga kyrkan sedan uppkomsten 1928. Henrik Sandberg, numera pensionerad präst i Öjebyn, var mannen som låg bakom arbetet med kyrkans uppkomst.
PT 1988-08-24: ”Kungaparet på rallarfest i Porjus.” Kungaparet blir gäster vid den stora rallarfesten i Porjus, kung Carl Gustaf ska avtäcka det 400 ton tunga minnesmonumentet.
NK 1987-12-03: ”De fick se det ”allra heligaste”.” Pensionärerna i Porjus träffades under onsdagen för att närvara vid Porjus Expo, där de själva deltog med rallarvisor ackompanjerat med dragspelsmusik, men även en visning av arkivkommitténs ”allra heligaste”; arkivmuseet stod på programmet.
NK 1987-11-18: ”En vemodig slutpunk. ”Napoleon” satte stopp för byggkalaset.” En epok är slut, ”Napoleon” satte punkt för 76-års vattenbyggarhistoria vid Lule älvar. För många var det ett sorligt ögonblick när sista aggregatet rullade för först gången prick klockan 12.33 på tisdagen.
NK 1987-11-14: ”Vilken julklapp, Porjus.” Hans Eklund, Porjus, är en av männen bakom Porjus Expo, som har fått en mycket fin julklapp av regeringen; 100,000 kronor i bidrag, som är tänkt att bli grundplåten till ett byggmuseum i samhället.
NK 1987-09-24: ”Gemenskap i olika former.” Koka blodpalt och blodkorv, sy, snickra delta i studiecirklar, är några av aktiviteterna som de äldre och de handikappade bjuds på när verksamheten, som är tänkt till dessa två målgrupper, startar den 1 oktober i Porsi gamla skola.
NK 1987-08-28: ”Vattenfall lär av 1979.” Nu står Vattenfalls nya byggnader i Porjus klara och nästa månad flyttar administrationen in i det nya driftkontoret medan driftcentralen håller som bäst på att utrustas för att bli klar att tas i drift, mars 1988.
NSD 1987-09-22: ”Monumentet blir 400 000 kr dyrare. Vattenfall högg i sten.” Sju veckor försenat och 400 000 kronor dyrare än beräknat blir stenmonumentet över Vattenfallsepoken i Porjus. Till råga på allt vill Resmark Service AB, som reser stenblocket, att Vattenfall står för merkostnaderna.
FV 1987: 33: ”Vattenfall överger Porjus.” Vattenfallsepoken är slut och överger därför Porjus, istället ska Vattenfall satsa på elkraft.
”Historia.” Historia som innefattar Porjus och Vattenfalls samarbete genom åren.
”Vi vill hylla arbetarna, säger Vattenfall.” Karl-Axel Enström från Vattenfall säger att han har fått en positiv respons från porjusborna.
”’Inte fanken stannar någon för en sten’.” Invånarna i Porjus tycks inte vara imponerade över Vattenfalls miljonmonument, de vill hellre att Vattenfall satsar pengarna på något som ger näring i byn, till exempel en camping.
NSD 1987-08-06: ”Jättestenen rullar mot Porjus.” En stenbumling på 400 ton ska i veckan transporteras från Harsprånget till Porjus, en sträcka på sju kilometer, för att bli ett monument över vattenfallsepoken i Lule älv.
PT 1987-08-03: ”Vattenrallare hyllas med sten-monument.” Den stora utbyggnadsepoken i Luleälven börjar närma sig sitt slut, och för att visa sin uppskattning för denna händelse och hylla de människor som arbetat med älvens utbyggnad, låter Vattenfall Norrbotten resa ett monument i Porjus. Grundstommen för monumentet är en 400 ton tung sten.
NSD 1987-07-06: ”Fyra tusen firade fallen.” Fyra tusen besökare firade Fallens dag i Porjus på söndagen. Senaste gången man firade Fallens dag var för elva år sedan, och nu när utbyggnadsåren är över, är det meningen att Fallens dag ska bli en årligen återkommande fest.
PT 1987-07-06: ”Skyfallens dag i Porjus.” I går, söndag var det åter dags för Fallens dag vid Porjus kraftstation, trots att det regnade kom det hundratals besökare för att fira. Det blev en folklig fest, i form av dans och underhållning med toppartister, som Ann-Louise Hansson.
NK 1987-06-13: ”Fallet som blir ett lyft.” Fallens dag i Porjus, infaller den 5 juli och kommer att firas med pompa och ståt. Det förväntas bli en folklig fest, i form av dans och underhållning med toppartister, som Ann-Louise Hansson.
NK 1987-06-15: ”400 ton gråberg ska bli monument.” En 400 ton tung gråsten ska bli en symbol över vattenkraften och ett monument till alla vattenrallares ära i Porjus.
NK 1987-06-13: ”Bilden av inlandsbanan. Sommarens stora begivenhet.” Sommarens stora händelse i kommunerna Jokkmokk, Gällivare och Arvidsjaur är Inlandsbanan som fyller 50 år, vilket ska firas med pompa och ståt. Landshövdingen kommer bland annat att vara där, tillsammans med en rad prominenser från regeringskansliet och SJ.
NSD 1987-05-23: ”Konsum ger upp men ICA får inte ta över.” Konsumbutiken i Porjus läggs ned och fyra anställda blir av med jobben. Men då Ivar Karkiainen, ICA-handlare i byn vill köpa Konsumfastigheten för annan verksamhet, vill inte dess ägare Vattenfall sälja den till honom, möjligen kan de tänkas arrendera ut den till honom istället.
NSD 1987-03-10: ”Märta känner smärta. Kris för hennes kära butik.” Det är kris på Konsum i Porjus, fyra ouppklarade inbrott sen i höstas och risk för nedläggning av butiken.
NSD 1987-02-07: ”Porjus ett storverk i Ödemarken. ”Hårt jobb – låga löner.” Historia om och hur Porjus kraftstation kom till.
”’Vildströvaren’ som ledde jobbet.” Axel Granholm var arbetschef för kraftverksbygget i Porjus, mellan åren 1910-1914.
NSD 1987-08-06: ”En pulsåder in i fjällvärlden.” Sommaren är en hektisk tid för fjällvärlden, då turisterna flödar till de olika turistanläggningarna, längs vägen västerut, Sjöfartsleden, Ritsemvägen, ja, vägen har många namn.
NK 1988-08-23: ”När historiens vingslag svepte över fjällvärlden.” Dammarna i Suorva byggdes ut första gången åren 1919-1923, det är nu 65 år sedan och arkivkommittén i Porjus firar det med en utställning och en speciell nostalgisk resa till Suorva.
NK 1987-10-09: ”- Suorvadammen byggdes med snus, fläsk och svordomar.” Med dessa ord, beskrev den legendariske dammvakten Evert Harnesk utbyggnaden av första Suorvadammen. Han kunde ha tillagt; mod, umbäranden, försakelser, men även en stor portion humor. Nästa år är det nämligen 65 år sedan den första utbyggnaden av Suorvadammen blev klar, och till det kommande jubileets ära har en stor bokvolym om äventyret nu blivit färdigställt.
NK 1988-08-23: ”Belönad företagare.” Tony Fällgren, VD för Fjällvagnen i Vuollerim har blivit utsedd till årets företagare i Jokkmokk.
NK 1987-11-19: ”Festligt när Lions i Vuollerim fyllde 25.” När Lions Club i Vuollerim fyllde 25 år, strömmande det in Lions-folk från Norr- och Västerbotten med gåvor och lyckoönskningar.
NK 1987-11-06: ”Vuollerims SK fyller 60 år! Rutger, 77, är VSK:s trognaste supporter.” På lördag fyller Vuollerims SK 60 år och då ska det firas.
NK 1987-11-06: ”Spegeldammen eller Kyrktjärn?” Hembygdsföreningen vill placera den gamla Hembygdsgården vid Kyrktjärn i centrala Vuollerim, istället för den anvisade tomten vid Spegeldammen.
NSD 1987-11-07: ”Han har fullt upp – även till vardags. En dag med… Bertil Fors, kyrkoherde.” NSD följde med Bertil Fors som är kyrkoherde i Vuollerim, under en dag.
NB 1987-10-22: ”Vuollerims JR återvänder alltid: ”Det är här de kreativa människorna finns”.” Ove Lundström återvänder alltid från sina många resor i både jobb och privat, till hembyn, Vuollerim. Just nu bor och jobbar han i USA.
NB 1987-10-22: ”De sydde ihop sin egen fabrik.” Systrarna Ally Andersson och Elsy Sundqvist är tillsammans med svägerskan Marianne Storbjörk stolta ägare till ”kvinnofabriken” Porsi Syprodukter AB, sedan sju år tillbaka.
NSD 1987-10-28: ”Bygdegården flyttas – men vart..? Hit… … eller hit.” Hembygdsföreningen i Vuollerim har köpt en gammal gård som ska fungera som bygdegård och allaktivitetshus, som de vill flytta tvärs över Bodenvägen till grönområdet vid Kyrktjärn, mitt i byn. Medan byggnadsnämnden vill att den ska placeras utanför byn vid Spegeldammen.
NK 1987-09-03: ”Här räddas slåtterängen.” Vuollerims unga fältbiologer, röjer sly och slår med lie för att kunna rädda den ovanliga floran låsbräken, som de hittade på en slåtteräng i Koikul, en mil söder om Vuollerim.
NK 1987-03-02: ”Trångt men trivsamt på åldringscentret.” Det var trångt, men trivsamt i Vuollerim när den stora åldringsvårdssatsningen invigdes. Socialvårdens ledning i Jokkmokk hade räknat totalt galet, Leif-Olof Heneryd, socialnämndens ordförande berättade att de inte hade någon som helst aning, om att det skulle komma så många som det kom till själva invigningen.
NSD 1987-02-05: ”Försvarsministerns fyrverkeri – hördes över hela Vuollerim.” Försvarsministern Roine Carlsson invigde tillsammans med landshövding Curt Boström Fjällvagnens husvagnsindustri i Vuollerim på torsdagen. Det blev en invigning med dunder och brak, för firman hade kostat på sig ett fyrverkeri som både hördes och syntes över hela byn.		 
[H0017]1985 – 1986Jokkmokk socken 1985-1986.
NK 1986-12-22: ”De ska sätta sprätt på årets nyårsfirande på Nordkalotten.” Nordkalottens sameungdom tycker att Jokkmokk, speciellt under nyårshelgen är lite för trist, därför vill de liva upp årets nyårsfirande.
NSD 1986-12-05: ”Okänd.” Fjällmuseet Ajtte i Jokkmokk har tillsatt två nya tjänster, Inga-Britt Blind har tillträtt tjänsten som bibliotekarie med ansvar för uppbyggandet av ett samiskt forskningsbibliotek samt museets biblioteks- och litteraturservice. Medan Johan Utsi har tillträtt tjänsten som intendent för utställningarna med ansvar för utställningsproduktionen.
NSD 1986-12-05: ”Okänd.” Skolöverstyrelsen anser att sameskolkonsulenten Ellen Saitton Burman, Jokkmokk bör få tjänsten som skolchef vid sameskolstyrelsen i Jokkmokk, efter Mikael Svonni.
NK 1986-11-27: ”Karl-Axel Nilsson är oroad: - Myndigheterna bevarar ihjäl oss.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson tycker att myndigheterna ska stoppa naturvårdsenhetens framfart inom kommunen, då han anser att de med reservat och förbundsområden lägger beslag på Jokkmokks marker, vilket gör att arbetstillfällen minskar markant för befolkningen.
NSD 1986-11-19: ”Uttern hotas av utbyggnad.” Under tisdagen samlades Vattendomstolen i Jokkmokk för att diskutera huruvida man ska bygga ett minikraftverk i Anajokk, för det vill i alla fall, Gunnar Näsström.
NK 1986-11-12: ”Sameby vill stoppa ny väg.” Samerna och domänverket har åter hamnat i tvist med varandra, än en gång en vägfråga. Domänverket vill förlänga Laddonvägen, väster om Jokkmokk mitt bland renbetesmarker. Tuorpons sameby kommer att acceptera vägen, medan samerna i Jåkkåkanska vill stoppa skogsbolagets planer på vägbygget.
NSD 1986-11-04: ”Hemskyddet blir ny folkrörelse.” Civilförvarsförbundet vill att hemskyddet blir en ny folkrörelse, nu när civilförsvarsverket faller i kommunens händer vid årsskiftet.
NK 1986-10-30: ””Rör inte våra servitut”.” Ett 100-tal fastighetsägare i Norrbotten kämpar för att få behålla hundraåriga rättigheter, då SCA vill ta ifrån dem privilegier som brännved, byggvirke, mullbete och friheten att nyttja vissa vägar. Den avgörande rättegången, som är en av de största i landet, ägde rum i Jokkmokk i går.
NSD 1986-10-15: ”Ska allt bort från Jokkmokk?” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson är upprörd över att Vattenfall vill flytta på alla möjliga kraftverksamheter i Jokkmokk till andra platser, som t.ex. Luleå, Umeå eller Stockholm.
”- Vattenpengar är inte för budgeten.” Byrådirektör Kenneth Wågman, 39 år, från Sävast, administrerar bygdeavgifter och villkorsmedel vid länsstyrelsen i Luleå, och han anser att vattenpengarna inte är till för budgeten, då de ska vara till för andra ändamål som marknadsföring, deltagande i mässor och konsultinsatser för att utveckla ett projekt eller en speciell produkt.
PT 1986-10-13: ”Märgbensfest.” ”Märgbensfesten över gränserna”, kallas kalaset i Laisvallby för att man beslutade att bjuda in alla bybor, istället för bara jaktlaget, sextiotre av totalt sjuttio bybor kom. Kort och gott, blev det succé.
NK 1986-09-26: ”Så ska fisket räddas.” Rimjokk, är det första minikraftverket i Norrbotten, och är ett kontroversiellt bygge, eftersom det betraktas som ett hot mot fisket i Rimobäcken. I går gjordes det första allvarliga försöket att rädda vad som är kvar av fisket, då man placerade ut 3,500 två-somriga öringar i vattendraget, ungefär 350 kilo.
NK 1986-08-30: ”… då är Jokke tillbaka igen.” Jokkmokks-Jokke, 71, är tillbaka efter en tids sjukdom, han ska åter medverka och uppträdda på den kommande höstmarknaden i Jokkmokk.
NSD 1986-08-30: ”- Hejsan, tjosan! Jokkmokks-Jokke tillbaka.” Jokkmokks-Jokke, 71, är tillbaka efter en tids sjukdom, han ska åter medverka och uppträdda på den kommande höstmarknaden i Jokkmokk.
NK 1986-08-29: ”Dramatisk kraftmätning som leder till svältdöden.” Nu när slakten av rentjurar snar är över, börjar brunsttiden. Och då är det många tjurar som dör ute på fjället, på grund av att de slåss och trasslar ihop sina horn med varandra, vilket i sin tur oftast leder till en plågsam död genom svält.
NK 1986-09-01: ”Fullt drag – trots det vidriga vädret.” Det blev succé för årets höstmarknad i Jokkmokk, trots det dåliga vädret kom det mellan 17.000 – 18.000 besökare.
”Kraftigt berusade.” Under de två danskvällarna som Jokkmokks höstmarknad anordnat, fick polis och ordningsvakter ta hand om flertal berusade personer, där de flesta var ungdomar.
NK 1986-08-29: ”Större än någonsin. Festen sätter rekord. Det blir tjo och tjim under hela helgen.” Årets upplaga av Jokkmokks höstmarknad planeras bli större än tidigare år.
”Flottningsbåt med blomster blev ett stort slagnummer.” En av de populäraste sevärdheterna i sommar var en gammal flottningsbåt, fylld med blåa och gula penséer utformad till svenska flaggan.
”Nya tag efter årets nedgång.” Jokkmokk har inte gett upp, efter årets nedgång inom turistbranschen, då allt färre turister besökte kommunen jämfört med tidigare år.
FV 1986:31 ”Jokkmokks kommun: - Vi går inte med på avverkning!” Jokkmokks kommun är beredd att köpa skogen på Talvatisberget, för att rädda den från avverkning. Då kyrkan som äger skogen, vill sälja den för att kunna förbättra sin ekonomi.
NSD 1986-07-31: ”Han får aldrig nog av Lappland.” Dietrich B Sasse, från Västtyskland, har sedan 1953 varit intresserad av den svenska fjällvärlden, och har sedan dess flitigt besökt Jokkmokk, han anordnade även gruppresor för sina landsmän fram till 1980.
NSD 1986-08-09: ”Första minikraftverket invigt.” Nu har det första minikraftverket i Norrbotten invigts, miniatyr kraftverket är beläget inom Jokkmokks kommun vid Rimojokk. Som under ett helt år kan förse 267 villor med elström.
”Fakta om verket.” Fakta om minikraftverket i Rimojokk, länets först kraftverk.
NK 1986-08-09: ”Försenad invigning.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson invigde Norrbottens första kraftverk i Rimojokk, Jokkmokk, som under ett år kan förse 267 villor med elström.
”Ingen tar kål på kolkungen – nu femdubblar han produktionen.” Tommy Rutqvist, enmansföretagare i Norrkol, tvingas flytta sin verksamhet från Buddbyn, p.g.a. klagomål från grannar, men trots bakslaget passar han på att utöka produktionen rejält på den anvisade platsen i skogen, som han ska flytta verksamheten till.
”Egen kolmila.” Tre ungdomar, bröderna Petter och Mikael Wikström tillsammans med Torbjörn Rutström tillverkar grillkol helt själva för andra året i rad i Alträsk utanför Boden.
NK 1986-06-25: ”- Museer kan spela en mer dynamisk roll.” Hayden Burgess, från Hawaii är en av deltagarna under den internationella konferens som pågår under veckan i Jokkmokk, där han passar på att framföra kritiska synpunkter på hur olika folk och kulturer presenteras på museer världen över.
NK 1986-06-25: ”- Förväntningarna är nästan för stora.” Johannes Marainen, ordförande i samiska nämnden tror att förväntningarna är på tok för stora på det nya fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk, som ska vara färdigbyggt i april nästa år, men invigningen kommer nog att dröja till 1988.
NSD 1986-06-22: ”De åkte långt för att dansa brudvalsen…” Annie Norell från Uppsala och Hugh Beach från Washington, träffades för ett och ett halvt år sedan, och på midsommardagen var det dags för den stora dagen, som ägde rum i Jokkmokks kyrka. Parets respektive föräldrar var naturligtvis med, brudgummens föräldrar kom tillsammans med gäster från Amerika, medan brudens föräldrar endast rest från Uppsala.
DN 1986-06-23: ”Jokkmokksmuseum blir exempel. Samlar, skildrar och deltar.” Kjell Engström, museidirektör vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, konstaterar att i Jokkmokk håller vi på att förverkliga den nya typ av museum, som man på de flesta andra håll bara diskuterar.
NSD 1986-06-07: ”En folkfest i sambatakt.” 2000 barn och vuxna marscherade till livlig sambamusik genom Jokkmokks samhälle på nationaldagen, och senare på kvällen bar det iväg till Jokkmokk Turistcentrum, där det bjöds på en rad olika aktiviteter.
NK 1986-06-16: ”Åke rikt belönad för triumfen i Rallarsmällen.” Natten mellan fredag och lördag hölls Rallarsmällen i banskytte för 10:e året i Porjus, Åke Bröms var en av de segrande.
NK 1986-06-16: ”Karneval med klang och jubel.” I söndags var det dags igen, för det årliga nationaldagsfirandet i Vuollerim, åter igen var karnevalen tillsammans med maskerad stort dragplåster.
NK 1986-05-26: ”En enda stor teaterverkstad.” I helgen var det åter dags för amatörteaterfestivalen, den fjärde i länet. Ett 70-tal entusiastiska amatörer intog Vuollerim, för att få lära sig mer om bl.a. scenkläder, skrivkonst, sist men inte minst revy- och pjäsuppsättningar.
NK 1986-05-24: ”Tjejerna tar över.” I går gick Bertil Sandström i pension efter 30 år som bankdirektör, och lämnade över tjänsten till Inger Lundmark, som har 22 års erfarenheter inom sparbanken på nacken.
NSD 1986-05-15: ”Fem fick jobb i fjällmuseet.” Fem nya tjänster blev tillsatta vid fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk. Däribland Inger Åstot-Lundmark, Christer G Wiklund, Ulf Westfal, Thomas Öberg och Eva Dahlberg-Malick.
NK 1986-05-14: ”Stora utsläpp i fjällvärlden.” ”Svartbrun sörja ligger i stora sjok.” Nu har det hänt igen, stora områden i Jokkmokks fjällvärld är täck med ett mindre trevligt lager missfärgad snö. Det var renägaren Nils Walkeapää som först upptäckte den otäcka massan, när han kom tillbaka till Porjus i går.
NSD 1986-04-17: ”Lassinanttis utställning i Jokkmokk.” På onsdagen invigdes Ragnar Lassinanttis minnesutställning i Jokkmokk, det är första gången som den visas utanför Tornedalen. Utställningen innehåller först och främst gamla böcker och kommer att visas fram till 1 maj i Jokkmokk.
NK 1986-04-08: ”Ny strid om Talvatis.” Åter har kampen om Talvatis tagits upp, kyrkan som äger det populära skogsområdet har alla tillstånd klara för att på nytt börja avverka i talvatisterrängen. Även om protesterna fullständigt haglar in.
NK 1986-04-10: ”Harsprånget återinvigs. Bara att tuta och köra i 30 år till.” Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Jokkmokk återinvigs om några veckor, då reinvesteringar för mer än 100 miljoner är klara.
NK 1986-02-24: ”Svenskamerika. Jokkmokk i Minnesota.” I den nyutkomna USA boken; ”Swedish Place-Namnes in North America”, utgivet av Swedish American History Society, författaren är Otto Robert Landelius, kan man läsa om många intressanta svenskklingande ort- och platsnamn, i Amerika. Bl.a. om sjön; Jock Mock Lake i Minnesota, uppkallad efter den svenska utvandrande timmer- och vildmarksmannen Gust Hagberg, som ursprungligen kom från Jokkmokk.
NSD 1986-02-10: ”Nära 30 000 besökare på tre dagar. Rekordmarknad tack vare vädret.” Årets vintermarknad i Jokkmokk blev en märkbar succé, närmare 29 000 besökare på tre dagar, varav 15 000 av dessa var närvarande under lördagen, en av anledningarna till att just detta år var så framgångsrikt, tros vara det milda vädret.
”Rävaffär i vimlet.” Jan-Erik Öhlén ville köpa ett rävskinn av Stefan Lövgren, för ett par hundra kronor, men Stefan Lövgren ville inte sälja det för så lite, det hade varit bistra tider för rävjägarna, just nu. Trots allt blev affären av, fast det tog lite tid att bestämma sig.
”Kaspervante!” Ingvar Backlund köpte en ”Kaspervante” till sin fem månader gamla dotter, när han var på marknaden för att sälja knivar.
NSD 1986-02-08: ”Turistelever på studiebesök.” 31 elever från turistgymnasiet i Älvsbyn, var under fredagen och besökte Jokkmokks marknad i studiesyfte.
”Många fick p-böter.” Felparkerade bilar var ett problem under årets Jokkmokks marknad, under fredagen fick ett 50-tal besökare p-böter.
”Räkna med invasion.” I dag, lördag väntas den riktiga invasionen till Jokkmokks marknad.
”Han köper sameslöjd för miljoner.” Sigurd Brännström, 66, från Piteå, är mycket förtjust i sameslöjd och lär ha samlat ihop en häftig samling för flera miljoner kronor, genom åren.
”Mamma och pappa betalar.” Mamma och pappa betalar för det mesta när Mona Nordqvist, 15 och Rose-Marie Gustafsson, 17, båda från Vuollerim, är ute och shoppar under Jokkmokksmarknad.
DN 1986-02-07: ”Vintermarknaden i Jokkmokk lockar danskar. Värmebölja på minus 18.” Årligen besöker Aksel Willadsen Jokkmokks vintermarknad tillsamman med 19 andra danskar, detta år var det inte särskilt kallt, endast 18 minus visade termometern, till skillnad från föregående år då det var nedåt 40 minus grader kallt.
NK 1986-02-10: ”En riktig pangmarknad… … Jokkmokk satte nytt publikrekord. ”Årets vintermarknad i Jokkmokk blev en märkbar succé, närmare 29 000 besökare på tre dagar, varav 15 000 av dessa var närvarande under lördagen, en av anledningarna till att just detta år var så framgångsrikt, trots vara det milda vädret.
”Margit sålde sista påsen efter 33 år.” Margit Johansson, Örebro, 62, sålde sin sista karamellpåse efter 33 år på Jokkmokks vintermarknad.
”Fylleri, seriekrock och flera slagsmål.” Det var allt annat än en lugn helg för polisen i Jokkmokk under vintermarknaden, bl.a. tog de hand om ett 20-tal nyktra besökare under fredagen och lördagen.
”Revyn drog fulla hus.” Vuollerims Revy och teatersällskap drog fullt hus med nyårsrevyn ”Härtappat” under Jokkmokks vintermarknad.
NB 1986-01-30--02-05: ”Naturens samspel lockar människor till Jokkmokk.” Ekologiutbildningen vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk har blivit populär, hit kommer elever från hela landet, södra såväl som norra Sverige, som vill studera och lära sig mer om natur- och miljöfrågor.
”Thomas har en vision; ”Alla människor borde få lära sig ekologi.” Thomas Öberg, huvudlärare vid ekologlinjen på Samernas folkhögskola i Jokkmokk, tycker att det satsas för lite på att utbilda naturguider. Han ser även gärna att fler människor utbildar sig i ämnet ekologi.
”Anders från Älvsbyn. Skogshuggare som vill vidga sina vyer.” Thomas Öberg, huvudlärare vid ekologlinjen på Samernas folkhögskola i Jokkmokk, berättar att de har elever från hela landet, södra såväl som norra Sverige. Två elever som bevisar denna teori är Anders Olofsson, som kommer från Älvsbyn och har jobbat som skogshuggare i 20 år, en annan är Björne Lindberg, som är utbildad friluftsledare och kommer från Ockelbo i Gästrikland.
NK 1986-02-08: ””Korvkungen”- försäljare på vers.” Biskop Olaus Brännström besökte Jokkmokks vintermarknad för först gången under lördagen och när den värsta tränelsen tilltog tyckte han att marknadsplatsen såg ut som Drottninggatan i Stockholm under rusningstid.
”Robert Lind – visst finns han.” Robert Lind från Kramfors finns på riktigt, han är verkligen inte en fiktiv person.
”50 fick parkeringsböter.” Polisen tycker att årets vintermarknad i Jokkmokk, hittills varit relativt lugn, trots att många bilister har fått böter p.g.a. parkeringsböter.
NK 1986-02-07: ””Korv-Inga” ser ingen ände på marknaden.” Inga Eriksson, Jokkmokk vintermarknads ”Korv-Inga” har varit en kär profil i 59 år och har ännu inga planer på att sluta sälja korv. Jokkmokksmarknad började bra, fint väder och inte alltför kallt lockade många besökare.
”De kommer till bak.” Anna-Lisa Sandberg bakar bröd tillsammans med Anette Lundmark, 24 och Lis Eriksson, 15, som tagit ledigt från respektive arbete och skola för att baka på marknaden.
”Gransämja i hotellstyrelsen.” Hotellstiftelsens styrelse i Jokkmokk, bor alla i kvarteret Nyborg, Per-Allan Kvickström; ordinarie ledamot och bor på Sockgatan 23, medan suppleanterna Willy Enlund bor på 25:an och Doris Siljelöv bor på 27:an. Endast en kort bit därifrån bor stiftelsens ordförande, Ivar Ögren på Stengatan 16, och hans närmaste granne, Bo Pettersson är revisor i just samma styrelse
”Marknadsbus med bilar.” Vid halvtre tiden natten mot torsdagen var de några ynglingar som buskörde inne på marknadsområdet i Jokkmokk, de körde så att de krockade med varandra.
”- Lögner om samer.” Hugh Beach, svensk-amerikan som studerar samekulturen, påstår att det fanns närmare 500 lulesamiska familjer i Lule Lappmark i början av 1600-talet, och inte ett tiotal, som Karl-Axel Nilsson, Jokkmokks kommunalråd påstår i årets marknadsprogram.
”Här är det myggfritt.” Jan Burlin, som i vanliga fall är försäkringstjänsteman från Luleå står och säljer myggmedel på årets Jokkmokks marknad och försäljningen har gått hyfsat bra, enligt honom själv.
”En äkta ”eskimö” – och talar om religion.” En av de mer långvända besökare som besökte årets vintermarknad var den äkta ”eskimön” Rita Blumenstein från Alaska, hon kom dit för att predika om sitt folks naturreligion Bahai.
”En ryss tar ton. Visst är det i dur på alla sätt.” Under torsdagen var det åter dags igen för Jokkmokks vintermarknad, den 381:a i sin ordning. Det var bäddat för succé med det milda vädret på 18 minus grader och sol.
”Årets mesta optimister.” Jan Burlin, som i vanliga fall är försäkringstjänsteman från Luleå står och säljer myggmedel på årets Jokkmokks marknad och försäljningen har gått hyfsat bra, enligt honom själv.
”… och några hade extra pris direkt.” Under torsdagen var det åter dags igen för Jokkmokks vintermarknad, den 381:a i sin ordning.
NK 1986-01-29 ”Helgmålsbön från största pastoratet.” På lördagen, den 1 februari kommer radions helgsmålsringning från Jokkmokks kyrka och när kyrkan uppfördes 1889 stannade byggkostnaderna på 29,000 kronor, förutom orgeln som kostade 4600 kronor. Även om de båda pris nads kostnaderna var relativt låga, så kunde församlingen inte betala, då fick kyrkorådet rycka in och be om att få ta kollekt i hela riket, vilket de senare fick. I och med detta; fick Jokkmokk äntligen sin nya vackra kyrka, som ersatte den gamla kyrkan (från 1753), som i sin tur gick i ägo till ortens blåbandsförening och som inte kom i församlingens ägo igen, förrän 1931.
NSD 1986-02-05: ”Jokkmokk special.” Bilaga om Jokkmokks vintermarknad.
NK 1986-02-05: ”Jokkmokks marknad.” Bilaga om Jokkmokks vintermarknad.
PT 1986-02-05: ”Jokkmokk: Marknads-extra.” Bilaga om Jokkmokks vintermarknad.
NSD 1986-01-22: ”Råvarugaranti ger fabriken nytt hopp.” Assi och SCA i Piteå vill utöka sin råvaruförbrukning med 100 000 kubikmeter lövved per år och nu föreslår länsstyrelsen i Norrbotten att de båda fabrikerna får regeringens tillstånd att utöka under förutsättning att de gemensamt garanterar Masonite Fiberträ i Jokkmokk 30 000 kubikmeter råvara per år.
NK 1986-01-15: ”Marknadsdags i Jokkmokk för 381:a gången. Här får allt säljas – utom ärtbössor och stinkbomber.” Nu när årets vintermarknad i Jokkmokk annalkas, hoppas många att det endast kommer bli runt om 10 minus grader kallt, så att inte det inte blir som i fjol, då det var närmare 40 grader kallt den första marknadsdagen, vilket gjorde att det kom 10 000 färre besökare.
NK 1986-01-02: ”Jokkmokk – samernas Mekka! Samisk festival samlade 300 från hela Nordkalotten.” Det var mycket trevligt under nyårsafton, då några sameungdomar hade anordnat en samisk festival i gamla kyrkan i Jokkmokk, som för övrigt nu kallas för ”Samernas Mekka” .
”Traditionellt gemyt hos ”The Governor of Norrbotten”.” Över 100 personer besökte residenshuset i Luleå, när landshövdingen Curt Boström tillsammans med sin fru Sonja; höll ett traditionellenligt Öppet hus på nyårsdagen.
”Jokkmokk ett kallhål.” Förra december var en av de kallaste som noterats i Jokkmokk på ett decennium.
NK 1985-12-18: ”Åke meste vattenbryggaren – nu lämnar han Vietas som pensionär.” Om några dagar går Åke Lagersson, arbetschef på Vattenfall, sedan 1966, i pension.
NSD 1985-12-11: ”Hemlighetsfullt om masonitfabrik.” När landshövding Curt Boström under tisdagen var på besök i Jokkmokk, blev han väldigt optimistisk när det gällde masonitfabrikens fortsatta existens i Jokkmokk, han var mycket hemlighetsfull och det enda han sa var att det hade hänt någonting under veckan som gjorde att han blivit optimistisk inför framtiden.
NSD 1985-12-11: ”Hemhjälp i fjällen.” Socialnämnden i Jokkmokk har beslutat att permanent låta hemhjälp för samer vistas i fjällvärlden under sommaren.
NK 1985-12-10: ”Folkhögskola kan tvings lägga ned.” Samernas Folkhögskola i Jokkmokk kämpar nu för att överleva, om man inte lyckas öka elevantalet vid den allmänna linjen, kommer skolan troligtvis att läggas ner till sommaren.
NK 1985-12-11: ”Apoteket blev kulturhus.” Gamla apotekshuset i centrala i Jokkmokk har byggts om till kulturhus.
NSD 1985-12-11: ” I väntan på Ajtt`e…” Nu har man tömt Jokkmokks gamla museum på alla dess föremål, som har blivit inhysta hos den lokala befolkningen, tills Ajtté - det nya fjäll- och samemuseet står klart om ungefär 18 månader.
”… som blir klart våren 1987!” Jokkmokks nya museum beräknas vara klart i maj 1987.
NSD 1985-11-29: ”Här är till och med byggtiden hemlig.” Ett av Jokkmokks mest välbevakade områden är utan tvekan försvarets flyganläggning, några mil utanför själva Jokkmokk. Just nu sker det en utbyggnad som totalt kommer att kosta 50 miljoner kronor och är så hemlig att inte ens byggtiden avslöjas.
”Utbyggnaden ger plats för civilt flyg.” När flygfältet vid Koivoheden är utbyggt kan det mycket väl tänkas att civil flygtrafik kan komma att igång.
NK 1985-11-30: ”Nya satsningar på Jokkmokksbasen.” Ett av Jokkmokks mest välbevakade områden är utan tvekan försvarets flyganläggning, några mil utanför själva Jokkmokk. Just nu sker det en utbyggnad som totalt kommer att kosta 50 miljoner kronor.
NK 1985-11-11: ”Jokkmokk får en samisk förskola?” Susanna Walkeapää, Porjus och Gun Aira, Jokkmokk är mycket glada idag, anledningen är den samiska förskolan som de så länge arbetat för är på väg att bli verklighet.
NK 1985-11-08: ”Dystert efter möte om hotad fabrik.” Igår hölls det andra mötet av MBL-förhandlingarna om Masonite Fiberträs öde i Jokkmokk, efter fem timmars överläggningar var dock mötet avslutat och en skara modstulna män tog emot pressen. Meddelandet var att uppsägningarna för de 36 anställda kommer att verkställas den 18 november och om en nedläggning genomförs kommer det att bli aktuellt i mitten av februari. Men varken fack eller företag tänker ge upp, när det än finns delägare som kan tänkas ta över, vilka än så länge är hemliga.
NK 1985-11-07: ”Swanboard ändrar sig om fabriken i Jokkmokk.” Swanboard kan tänka sig att behålla enheten i Jokkmokk, om de får lägre elpriser av kommunen, vilket kommunalrådet Karl-Axel Nilsson inte anser att de borde få, då han inte tror på att de kommer att ta tag i de problem som de har lovat att lösa.
NK 1985-11-01: ”Nu gäller der: Sälja eller gå under.” Landshövding Curt Boström leder räddningsstyrkan som försöker säkra en framtid för boarden i Norrbotten, enheterna i Piteå och Jokkmokk, närmare bestämt.
NFL 1985-10-29: ”Optimism trots allt i Jokkmokk: - Boardfabriken måste vara kvar.” Trots dystra besked, är man optimistisk inför framtiden vid Masonite Fiberträ i Jokkmokk.
NK 1985-11-06: ”Karl-Axels krona ska rädda broadfabriken.” Masonite Fiberträ i Jokkmokk kan komma att räddas av blott en krona, kommunalrådet Karl-Axel Nilsson fick i uppgift att skaffa fram penningen inför mötet på torsdagen, då förhandlingarna kommer att avslutas.
”Kommunalrådet räddar sin Konsum-butik.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson i Jokkmokk, tänker rädda Konsum-butiken i Snedsudden, tillsammans med byborna. Där han själv just råkar bo.
NK 1985-10-25: ”Med fantasin in i historien.” Klass 8B i Jokkmokk fick under dagen lära sig hur man levde i slutet av1800-talet, när de besökte Pers Backe hembygdsgård.
NK 1985-10-21: ”Apotekaren och doktorn vägg i vägg – bättre service för Vuollerimborna.” Vuollerim är först i landet att få en försöksplats med apoteksservice, det innebär att det blir enklare och snabbare att hämta ut sin medicin, nu när både apoteket och doktorn kommer att befinna sig under samma tak.
NSD 1985-10-24: Bild som föreställer avgående ledamöter som hedrades med blombuketter, när 1985 års kommunfullmäktige höll sitt sista sammanträdde i Jokkmokk.
PT 1985-10-19: ”Gunvors stenåldersprojekt blir Vuollerims räddning?” Gunvor Viklund tror stenhårt på idén att locka turister till Vuollerim med en ”resa till stenåldern”, hon tror även att projektet kan komma att rycka upp hela samhället.
NK 1985-10-05: ”Rosor och champis! Efter sju år decennier är Bio Norden en pigg åldring.” Bio Norden i Jokkmokk firar 70-årsjubileum.
NSD 1985-10-04: ”Bion fyller 70. Det ska vi fira.” Bio Norden i Jokkmokk firar 70-årsjubileum.
NK 1985-10-03: ”Hur är det med Jokkmokks kultur? – frågorna många på kulturdebatten.” Konstföreningarna i Jokkmokk och Vuollerim bjöd in politiker och konstnärer för att debattera om kulturen i Jokkmokk, under den pågående konstens vecka, som arrangerades i samhället.
NSD 1985-08-26: ”Oj, vad folk – och pengar!” Jokkmokks höstmarknad börjar nästan bli lika stor som vintermarknaden, under de tre dagar som marknaden pågått besökte drygt 18 000 personer Jokkmokk. Dessutom har en av arrangörerna, Jokkmokks skidklubb, fått in drygt 150 000 kronor, som är avsett till ungdomsidrotten.
NFL 1985-09-27: ”Jokkmokk gläds åt köldtest.” Jokkmokks militära flygplats blir Volvos köldtestcentrum för bilar, beroende på hur många test som avklaras, avgör om Volvo bestämmer sig för gott.
NK 1985-09-29: ”Volvo valde Jokkmokk för vintertesterna av personbilarna.” Jokkmokks militära flygplats blir Volvos köldtestcentrum för bilar, beroende på hur många test som avklaras, avgör om Volvo bestämmer sig för gott.
NK 1985-08-26: ”Åh, vilken fest – marknaden slog all rekord.” Jokkmokks höstmarknad börjar nästan bli lika stor som vintermarknaden, under de tre dagar som marknaden pågått besökte drygt 18 000 personer Jokkmokk. Dessutom har en av arrangörerna, Jokkmokks skidklubb, fått in drygt 150 000 kronor, som är avsett till ungdomsidrotten.
”Succé i Svensbyn.” Lördagen blev succé, när ”Svensbyandan” för åttonde gången gick av stapeln, byns invånare fick bl.a. ta del av revyteater, dragkamp, demonstrationer, lotterier och korvgrillning.
NSD 1985-08-07: ”Alla får plats på dagis i Jokkmokk – och nu har nya köregler utarbetas.” Nu i höst kommer alla barn att få plats på dagis, då nya köregler har utarbetats av Jokkmokks kommun.
”Kommunen hotar lägga ner förskola.” Kommunen hotar att lägga ner förskolan i Murjek, då protesterar föräldrarna.
”Politiska faddrar för daghemmen?” Några frågor som kommer att diskuteras under hösten är; politiska faddrar för de olika dag- och fritidshemmen, samt förtroenderåd med föräldrar, personal och politiker, när socialnämnden sammanträder.
”Lokalfrågan i Vuollerim är löst.” Jokkmokk kommun får behålla lokalen i Vuollerim som de har hyrt i många år, av Vattenfall.
”Helsamiskt daghem diskuteras i höst.” Sedan 1981 har det funnit en samisk föräldragrupp i Jokkmokks kommun, som krävt att de ska få ett helt och hållet samiskt dagis, med samisktalande personal och nu i höst kommer frågan att diskuteras.
”Höga mål för barnomsorgen.” Socialnämnden har antagit höga mål inom barnomsorg-verksamheten, de vill genom ett nytt tänkande som de vill förändra utvecklingen i Jokkmokk.
NB 1985-07-25--31: ”Kulturvecka för badare och campare i Jokkmokk.” Vuxenskolan i Jokkmokk anordnade ”Kulturvecka” på en bad- och campingplats, för att nå ut till så många som möjligt och det lyckades de med också. De samlade ihop lokal konstnärer och hantverkare, som ställde ut på Notuddens camping, ett par kilometer utanför Jokkmokk. Både turister och ortsbor tog del av en rad olika aktiviteter under ”Kulturveckan”, som t.ex. rotslöjd, tovning, tenntrådsarbeten, växtfärgning, o.s.v.
NK 1985-07-26: ”Från Italien till Jokkmokk på cykel.” Italienaren Antonio Pagliani, 48 år, från Bergamo, är journalisten som tar reda på grundlig research innan han skriver sina artiklar. Han letade upp Polcirkeln på en karta, noterade att Jokkmokk låg i närheten av den och bestämde sig för att ge sig iväg dit; på cykel, förra fredagen nådde han äntligen sitt mål, efter att ha cyklat oavbrutet sedan den 29 juli, en sträcka på 3 334 kilometer.
NB 1985-07-04--10.”Linnédagar i Kvikkjokk.” Kvikkjook står åter värd för årets Linnédagar, som startade i onsdags med beredskapsminnen, kyrkokonserter, botaniska båtturer i deltat och dans om kvällarna.
NSD 1985-07-24: ”Ny kyrkkåta i Vaisaluokta.” Biskop Olaus Brännström ledde allsång och andakter i gröngräset, när den nya kyrkkåtan i Vaisaluokta invigdes.
NK 1985-06-24: ”Internationellt på Jokkmokks musikfestival.” För sjunde året i rad arrangerar Jokkmokk midsommarfirande i form av en musikfest, samtidigt som det bjuds på kulturella sevärdheter och aktiviteter, bjuds det även på musik och dans i form av amerikansk folkdans och folkmusik från Bolivia.
NK 1985-06-21: ”Musikfestival med amerikansk folkdans.” För sjunde året i rad arrangerar Jokkmokk midsommarfirande i form av en musikfest, samtidigt som det bjuds på kulturella sevärdheter och aktiviteter, bjuds det även på musik och dans i form av amerikansk folkdans och folkmusik från Bolivia.
NK 1985-06-20: ” Skål för Jokkmokk och Holland!” På eget initiativ har den holländska staden Vledder och Jokkmokk blivit vänner, kommunerna hade ingenting med det att göra över huvud taget. Utan det var respektive brandstationer, vilket har resulterat i en massa PR nere i Holland för Jokkmokks del och ett flertal besök för de båda brandstationerna i respektive stad.
NK 1985-06-18: ”Applåder för Gösta.” Gösta Åkerlund tog emot kommunens kulturpris av kulturnämnden ordförande Eivor Auna, för första gången i fullmäktigeförsamlingen. Därefter fortsatte fullmäktigeförsamlingen som vanligt, att diskutera förhandlingar.
NSD 1985-06-14: ”Bygger nytt – men i gammal stil!” Socialdemokraterna i Jokkmokk vill bygga en hantverkslänga i stil från sekelskiftet med bostäder på övervåningen, för att skapa torgatmosfär runt flottparken. Det är en av deras viktigaste lokala valroller, inför den kommande valperioden, i höst.
NK 1985-06-14: ”Blir dammbygget det bästa för Jaurekaska?” Vattenfall vill bygga en damm och en sänkningskanal i Jaurekaska, nu väntar de bara på regeringens tillåtelse, ett annat alternativ är att bygga ett kraftverk, som inte är tillåtet av vattenlagen, utan enbart av ekonomiska skäl.
NSD 1985-06-14: ”Jokkmokk samlingsplats för hela världens museiarbetare.” Jokkmokk ska stå värd för den första internationella konferensen om ”museer för urbefolkningar”, som UNESCO, FN:s Kulturorgan anordnar nästa sommar.
NSD 1985-06-13: ”Rallarhusen renoveras för 4,5 miljoner.” Jokkmokks kommun och personalorganisationerna inom Vattenfall vill renovera sju gamla rallarbyggnader i den äldre delen av Harsprånget för 4,5 miljoner kronor. Allt är klart med bidrag från Jokkmokks kommun och AMS, men Vattenfall däremot tvekar att bidra med sin andel på 1,3 miljoner kronor.
NK 1985-06-12: ”Rallarsamhället ska jämnas med marken.” Nu ska ytterligare en del av Vattenfalls byggepok vid Luleälven gå i graven, det gamla rallarsamhället Harsprånget ska jämnas med marken. Platsen ska åter igen bli en skogsbevuxen backe.
NK 1985-06-03: ”Högtidligt jubileum – när missionsällskapet fyllde 150 år.” Under helgen när Svenska Missionsällskapet Kyrkan och Samerna firade 150 årsjubileum, passade man även på att diskutera ett flertal frågor, man hade även bjudit in föreläsare med anknytning till det högtidliga jubileumet.
NK 1985-05-28: ”Folkdräktssömnad populärt i Jokkmokk.” Då folkdräkter är ett plagg för alla tillfällen och som är relativt dyra har Sveriges Kyrkliga Studieförbund, startat den första kursen i folkdräktssömnad någonsin i Jokkmokk.
NSD 1985-05-28: ”Hembygdsgården äntligen klar.” Äntligen har byborna i Purkijaur fått sin efterlängtade hembygdsgård, efter många om och men.
NSD 1985-05-23: ”Femte nallen sänder.” Fjällenheten i Jokkmokk har lyckats sätta radiosändare på ännu en björn, sammanlagt har nu fem björnar i Sverige radiosändare.
ICA Kuriren nr: 20 1985-05-15: ”Jokkmokksfalun har sin plats i solen.” Jokkmokksfalukorven är populär bland de lokala kunderna.
NK 1985-05-10: ”Första skopan för Jokkmokks nya fjällmuseum.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson tog i går, det första spadtaget till det nya fjällmuseet Ajtté i Jokkmokk, med hjälp av en grävmaskin.
NK 1985-05-07: ”Jokkmokk gav lankeser nya kunskaper.” Tio kraftverkstekniker från Sri Lanka, som studerat i Jokkmokk under tio veckor, lämnade igår länet.
NSD 1985-04-26: ” Klart för kalkbrott. Norvijaur ska brytas. Jokkmokk får 30 nya jobb.” I går skrev det danska kalkföretaget Faxe och Vattenfall ett preliminärt avtal om kalkbrytning i Norvijaur i Jokkmokk. De båda bolagen ska satsa mellan 70 till 80 miljoner kronor i projektet, som väntas ge Jokkmokk 30 nya jobb.
NK 1985-04-18: ”Ja till fjällmuseum. ”Om tre veckor börjar vi gräva.”.” Nu har äntligen Jokkmokk fått tummen upp för byggandet av Fjällmuseet Ajtté, även om det idag fattas 24 miljoner kronor för att fullfölja hela projektet. Ytterligare 36,5 miljoner kronor är undanstoppade för museibygget av departementet och dessutom sponsrar Jokkmokk kommun med sex miljoner kronor.
”Länsrådet Lars Backlund: - En stor turistattraktion.” Länsrådet Lars Backlund var mycket glad på onsdagen, över det positiva beskedet om fjällmuseet ”Ajtté.”
NK 1985-04-23: ”Jokkmokk. Semesterland.” ”Kolla läget hos Gullans…” ”Falukorvens Mekka ligger i Jokkmokk.”
”Välkommen till Jokkmokks kommun.” Lite information om Jokkmokks sevärdheter, bl.a. nationalparker.
”Ett fall för Sverige. Kraften rinner till Jokkmokk.” Genom Jokkmokk rinner Stora och Lilla Lule älv – elkraftens pulsåder i Sverige. Ingen enskild kommun i landet är så stor vattenbaserad energiproducent som Jokkmokk. I mer är 75 år har kraftbyggandet pågått, vilket har betytt mycket för att utveckla Sveriges ekonomiska välstånd.
”På spaning. Gullans Bar är Jokkmokks ”korvkiosk”.” Annette Lindqvist, 23, Cathrine Granström, 19 och Karin Kuoljok, 14, spånar om vad som är så bra med sin hembygd; Jokkmokk.
”Sveas slöjd följer alla mormors traditioner.” Svea Länta är samekvinna, från Kiitefjäll, en liten fjällby inom Vilhelmina kommun, som av sin mormor har lärt sig det unika och genuina hantverk samerna haft i årtusenden; sameslöjden.
”Upp som en sol för Notudden…” Seth Högling, chef för Notuddens Camping och Turistcenter konstaterar att det går bra för Notuddens Camping utanför Jokkmokk. Man ska nämligen se till att det går att bada i alla väder.
”Kom an, turister – Ni är framtid för Jokkmokk.” Inför det stundande valet i höst, har socialdemokraterna i Jokkmokk lagt upp ett turistiskt handlingsprogram.
”Polarzoo och museum – snart en verklighet.” Kommunalrådet, Karl-Axel Nilsson i Jokkmokk, tycker att kommunen måste satsa hårt inför framtidsnäringen, speciellt turismen.
”Åsas dröm blev sann.” Tillsammans med kompisen Ylva Lindström har Åsa Källström, 20 år, från Luleå; förverkligat sin dröm att ta över och driva en restaurang och pizzeria, uppe i Jokkmokk.
”Från Indiens hetta till Jokkmokk…” Svän Fogelqvist, missionärsbarn, präst, make och far; bytte värmen mot kalla Jokkmokk, och han trivs där.
”Kyrkoherden öppnar kyrkorna.” Nu öppnar kyrkoherde Johan Märak portarna till kyrkorna igen, efter att de tvingats vara stängda för allmänheten, p.g.a. kyrkostölder i fjol, då en antik sparbössa stals från den gamla kyrkan och kollekten för vykortsförsamlingen, plundrades från den nya.
”Kraftverken drar. Utbyggnaden blev en publikmagnet…” De fanns de som trodde att turismen skulle dö ut, när de många utbygganden av kraftverken tog fart, men så blev det inte. Kraftstationerna i Jokkmokk blev populära turistmål och drar många besökare.
”Som silver i solen. Nejdens magi får nytt liv i ”lappsilver”.” Nu har den övriga världen fått upp ögonen för samernas underbara vackra hantverk, gjort med urtidsmagi; ”lappsilver” som vanligt har benämningen tenn. Leveranserna går till Australien, Japan och USA.
”Karl Egon tror på sitt Jokkmokk.” Karl Egon Lidström är egen företagare i Jokkmokk, som ser positivt på Jokkmokks framtid.
”På jakt efter blåbär?” Vattenfallsingenjören Hans Olofsson kom körande på ”Vägen Västerut” mot Stora Sjöfallet, när det helt plötsligt dök upp en björnhona med tre ungar vid vägkanten, självklart stannade Hans Olofsson, tog fram kameran och fotade den vackra vildmarksidyllen som man kan få syn på om man har tur, i Europas sista vildmark.
”Inlandsbanan – sommarens äventyr.” Turistintendenten Henrik Skogh i Jokkmokk, tror att många turister kommer att stanna upp i Porjus och Jokkmokk, i sommar, då de tar inlandsbanan upp.
”Två generationer mästare på korv.” Rune Öhman är idag ensam om att sköta om den enda charkfabriken i Jokkmokk, som tidigare även sköttes av hans svärfar, Arne Johansson.
”Ett smakprov på vad som bjuds…” En lista på aktiviteter som man kan uppleva nu i sommar i Jokkmokk. Vad sägs om musikfestival, Linnédagar, kraftverksvisningar och mycket annat.
NSD 1985-04-16: ”Eleverna för få – skolan i förlust.” Samernas Folkhögskola i Jokkmokk, går med förlust, p.g.a. att det är svårt att fylla elevplatserna.
Land 1985-03-01: ”Renskinns-skorna gäller… när det är 40 grader kallt i Jokkmokk.” Årets vintermarknad i Jokkmokk var en kall upplevelse, som dock uppskattades, det ska nämligen vara kallt.
”Kalla fötter.” Besökare som ger sina tips på vad man ska ha på sig i kylan på vintermarknaden.
NK 1985-03-19: ”Gyllene tider.” I dessa dagar kryllar det av repövande soldater i Vuollerim och Jokkmokk, som gynnar affärslivet, då förbandet spenderade bortåt 300,000 kronor på livsmedel och tankar 9,000 disel under några intensiva övningsdagar.
NK 1985-03-15: ”- Glöm bråket om fisket… … då har Vattenfallspolat bort Suorvas is!” Fritidsfolket och samerna bråkar om fisket på Suorvamagasinet, men det gör de bäst att glömma. Anledningen är för att; nu efter påsken, kommer varken sportfiskarna eller samerna att ha någon större nytta av isarna. Då Vattenfall ska fylla igen Suorva och samtidigt slussa ut miljonstals kubikmeter vatten från Sitasjaure, som innebär att stora landvakar och till slut meterhögt vatten på Suorvajaures is. Vilket gör att det blir nästintill omöjlig att fiska eller passera med renar.
NK 1985-03-05: ”På besök för att lära vattenkraft.” Tio kraftverkstekniker från Sri Lanka har kommit till Jokkmokk för att studera vattenkraft under tio veckors tid.
HB 1985-02-14: ”Trotjänare i norrbotten.” Vid skogsvårdsstyrelsens personaldag den 30 januari i Jokkmokk, premierades en handfull trogna medarbetare.
NFL 1985-02-11: ”Jokkmokks marknad: Inte så många som väntat.” I år var det för 380:e gången som Jokkmokks marknad arrangerades, men det kom inte så många besökare som arrangörerna hade hoppats på. Den hårda kylan, var boven i dramat, på si så där 35-40 minus grader.
NK 1985-02-09: ”Här görs det inga övertramp.” För att förhindra att eventuella snedsteg inträffar, så har arrangörerna börjat förberedda Jokkmokks 380:e vintermarknad innan ens den föregående hade firats färdigt.
NB 1985-01-31 – 02-06: ”Åter rekord för Jokkmokks marknad.” Årets vintermarknad i Jokkmokk ser ut att slå alla tidigare år, försäljare från hela landet har nämligen bokat 503 marknadsplatser.
”Hotell Jokkmokk på historisk mark.” Hotell Jokkmokk står på historisk mark, vid Talvatissjöns strand, hotellet togs i bruk för bara några veckor sedan och kommer nu i år att få göra sin första riktiga debut, när vintermarknaden drag igång.
”Guideutbildning i Jokkmokk.” Nu startar en guideutbildning på gymnasienivå i Bokenskolan i Jokkmokk, intresset är stort, sexton elever sammanlagt, femton tjejer och en kille.
NK 1985-02-02: ”Per gör reklam för Jokkmokk.” Per Kuhmunen, 38, är same och har genom åren blivit Jokkmokks mest fotograferade man, även pappa Henrik lär finnas med på flera tusentals fotografier runt om i landet och hela världen. En av anledningarna till att Per har blivit så flitigt avbildad är att han kör renrajd på Jokkmokk vintermarknad.
”Med extratåg till marknaden.” Dagens glada nyhet för Jokkmokks marknad nästa vecka är; att ett par hundra glada besökare kommer att få åka till marknaden med extrainsatta tåg. Tre rälsbussar är chartrade för att på Inlandsbanan föra upp dem till årets vintermarknad i Jokkmokk.
NB 1985-01-31--02-06: ”Fiskflyg AB – ett begrepp i fjällvärlden.” Fiskflyg AB är ett känt begrepp här uppe i Jokkmokks fjällvärd, sedan många år tillbaka. Företaget som idag drivs av bröderna Sten och Stellan Grahn, har hand om så gott som all ädelfiskhantering, plus att man har många uppdrag åt samebyarna och andra intressenter i området.
NSD 1985-02-09: ”Full rulle trots kylan.” Trots 39 minusgrader kallt, vart det ändå många som besökte Jokkmokk under den första marknadsdagen.
”Här går det med musik…” När Kjell och Rose Marie Hedlund tog över det gamla anrika hotellet; Hotell Englemark i Jokkmokk, bestämde de sig för att göra om det till ett café och under marknadsdagarna blir det ett musikcafé.
”Lady Birgitte of Jokkmokk.” Birgitte Mynster från Nordsjälland, Danmark blev vald till Lady of Jokkmokk, under sin tredje marknadsvistelse i Jokkmokk.
”Oden 3 ska bli fint igen.” Det gamla handelshuset Oden 3, i Boden är en av byggnaderna som kommunen tänker bevara för framtiden.
”Kommunen fick förköpsrätt.” Regeringen har gett Bodens kommun tillstånd att förköpa tre fastigheter i Lule älvdal, det gäller fastigheterna Svartlå 3:2, som ligger söder om Hardas på Laxsandön, Sävast 3:12 väster om Sävastnäs på Bodön och Hardas 3:16.
PT 1985-02-08: ”Vem bryr sig om Kung Bore?” För 308:e gången är det åter dags för Jokkmokks vintermarknad och trots att det var kallt, var det många besökare som hade kommit från när och fjärran för att ta del av den gamla marknadstraditionen.
NFL 1985-02-08: ”Jokkmokks marknad – tradition från Karl den IX:s tid.” Årets vintermarknad i Jokkmokk ser ut att slå alla tidigare år, försäljare från hela landet har nämligen bokat 503 marknadsplatser.
NK 1985-02-08: ”Härdat i arktisk kyla i 300 år. Marknaden lever.” För 308:e gången är det åter dags för Jokkmokks vintermarknad och trots att det var kallt, var det många besökare som hade kommit från när och fjärran för att ta del av den gamla marknadstraditionen.
NK 1985-02-09: ”Vargskinn – det enda som hjälpte mot kylan.” Det var rejält kallt under den andra marknadsdagen, - 46 grader, då de flesta besvärades av den grymma kylan, fanns det en och annan som inte verkade låta sig bekymras särskilt mycket.
”Tjo och tjim med Bröderna Lindqvist.” Bröderna Lindqvist spelade på Jokkmokks vårdcentrals långvårdsavdelning, vilket var väldigt populärt, då både personalen och patienterna njöt i fulla drag.
NSD 1985-02-08: ”Minus 21- rena tövädret i marknadstider.” ”Harry jagade kunder med kvast.” Harry Bengtsson från Malung, befann sig givetvis på plats när den 380:e vintermarknaden i Jokkmokk inledde på torsdagen.
”Korv-Inga har hängt med på 58 marknader.” Korv-Inga är över 80 år gammal och sviker inte Jokkmokks marknad.
”Badkar räddade frusen.” Under natten mot den andra marknadsdagen, när det var - 39 minusgrader kallt, fick en manlig besökare uppleva att vad som helst faktiskt kan hända när det är kallt. Efter att han varit tvungen att sova i ett badkar, när alla sängplatser på hotellet var slut, sedan att han varit tvungen att lämna sin egen sängplats i en husvagn, när gasolledningen frysit igen.
”Davvin en kurs för dig?” Under marknaden presenterades två kurser i samiska; Davvin och Samas, både i försäljningsstånd och genom föredrag. Samas är det nya gemensamma skriftspråket för både de som redan kan samiska och de som inte kan språket ännu.
”De visar konst som bara samer får lära sig…” Under marknadsdagarna har den som vill, möjlighet att se hur samiskt hantverk blir till, bl.a. bensnide, lädersömnad och bandflätning demonstreras i Jokkmokks museum av eleverna från Samiska folkhögskolans slöjdlinje, som kom ifrån Sverige, Finland och Norge.
PT 1985-02-06: ”Jokkmokk: Marknads-extra.” Bilaga om Jokkmokks vintermarknad.
NK 1985-02-06: ”Jokkmokks marknad.” Bilaga om Jokkmokks marknad.
NSD 1985-02-06: ”Jokkmokk special.” Bilaga om Jokkmokks marknad.
NK 1985-04-26: ”Klart bryta Norrvijaur! I går fick Jokkmokk glädjebeskedet – efter 15 års kamp.” I går skrev det danska kalkföretaget Faxe och Vattenfall ett preliminärt avtal om kalkbrytning i Norvijaur i Jokkmokk. De båda bolagen ska satsa mellan 70 till 80 miljoner kronor i projektet, som väntas ge Jokkmokk 30 nya jobb.
NK 1985-01-11: ”Ren(a) skolan för guldkockarna.” Källarmästare Kenneth Åkerlund på Hotell Gästis i Jokkmokk, lär ut hur man tillagar renkött på rätt sätt, för tre kända kockar från Stallmästaregården i Stockholm.
NK 1986-07-07: ”Fantastisk, sa’ ministern.” När statsrådet Bengt Lindkvist var och besökte årets Linnédagar i Kvikkjokk, som privatperson, passade han på att för första gången genomföra en fjällvandring med ett nytt hjälpmedel för synskadade, en speciell typ av sele, eftersom att han själv är blind. Efter fjällvandringen höll han ett kortare tal med temat ”Solidaritet mellan grupper/människor”.
”Publiken svek Linnédagarna.” Årets Linnédagar i Kvikkjokk bjöd på olika aktiviteter, i växlande väder, men trots detta var det bara ett fyrtiotal personer som besökte den årliga botanikfestivalen, sedan fem år tillbaka.
NSD 1986-07-01: ”Ministern talar i kyrkan och gör en fjällvandring.” Nu är det åter dags för årets Linnédagar i Kvikkjokk, som man firar för femte året i rad, till minne av Carl von Linnés Kvikkjokksresa 1732. Där ska även biträdande socialminister Bengt Lindqvist hålla ett kortare föredrag på Linnédagarna, dessutom ska han även göra en fjällvandring, trots att han är blind, under sitt besök i Kvikkjokk.
NSD 1986-07-04: ”Nu slår han på trumman för fjällen…” När statsrådet Bengt Lindkvist var och besökte årets Linnédagar i Kvikkjokk, som privatperson, passade han på att för första gången genomföra en fjällvandring med ett nytt hjälpmedel för synskadade, en speciell typ av sele, eftersom att han själv är blind. Efter fjällvandringen höll han ett kortare tal med temat ”Solidaritet mellan grupper/människor”.
”Historielektioner under vandringen.” Nu ska man kunna förena nytta med nöje när man vandrar i fjällen. Vid Linnédagarna i Kvikkjokk växte en konkret turistsatsning fram, nya vandringsleder ska upprättas i Kvikkjokk som leder in i nationalparkerna i närheten, dessutom ska man genom att gå dessa vandringsleder samtidigt få sig en skolning i Kvikkjokksbygdens tidiga historia.
NSD 1986-07-04: ”Carl Fries i Linnés fotspår.” Kjell Lundholm, chef för Norrbottens Museum i Luleå och landsantikvarie, skrev en betraktelse över Linnéanen Carl Fries, inför helgens Linnédagar i Kvikkjok. Carl Fries; författare och naturveteran har i en mängd artiklar och böcker skildrat det svenska landskapet.
NK 1986-05-16: ”Linnédagar får ministerbesök.” Utrikesministern, Sten Andersson kommer till Kvikkjokk i anslutning av Linnédagarna i början av juni, där ska han hålla tal i kyrkan om solidaritet mellan människor och länder.
NSD 1986-05-13: ”Vildmarksskolan lockar hela landet.” Till den lilla byn Kvikkjokk i Jokkmokks kommun kommer skolklasser, grupper och organisationer från hela landet, för att lära om naturen. Detta sker i Vildmarksläderskolans regi – en lägerskola som fått snurr på verksamheten och funnit de rätta formerna. Etableringen av Vildmarkläderskolan har resulterat i att en bybo nu tjänar sitt levebröd som fjällförare och att en av byns campinganläggningar får sin säsong förlängd.
NB 1985-07-04--10: ”Linnédagar i Kvikkjokk.” Åter var det Kvikkjokk som stod värd för årets upplaga av Linnédagarna.
NK 1985-07-06: ”I Linnés fotspår.” För fjärde året i rad anordnades Linnédagarna i Kvikkjokk, som är en hyllning till Carl von Linnés Kvikkjokksresa 1732.
NSD 1985-07-31: ”- Om Langas sänks är det slut med fisket.” Detta säger Hjalmar Öberg, som tillsammans med sina söner är fiskare på sjön Langas, de senaste 20 åren har deras fiske försämrats och för att klara sig har de kompletterat med uthyrningsstugor.
”Risk att uttern försvinner.” Om de båda utbyggnadsalternativen för Langas skulle gå igenom, skulle en av Sveriges sista utterlokaler försvinna. Forsfisket skulle totalförstöras och en fågelrastplats som saknar motstycke i Norrbotten skulle även den försvinna.
”Flyttleder förstörs.” Vårflyttningarna över Langas och Sörkaitum samebyar skulle omöjliggöras vid sänkningsalternativet, berättar Nickolaus Pittsa, Sörkaitum styrelse.
”Vietas byggdes för sänkningen av sjön Langas.” När Vattenfall ansåg det omöjligt att få tillstånd för sänkning av sjön Langas i Lule älv, byggde de ändå Vietas kraftstation 1972, för att det skulle löna sig att sänka Langas i framtiden och nu drygt tio år senare används detta argument för ett nytt försök att sänka Langas vattenstånd.
”NSD ger bakgrunden.” Lite fakta om de två utbyggnadsalternativen, som innebär att en damm byggs i Jaurekaskaforsen.
”Jobben behövs – när Vattenfall friställer.” Vattenfall avskedar 400 kraftverksarbetare inom två år – varav 250 i Jokkmokk och några ersättningsjobb finns inte. En utbyggnad skulle ge 120 respektive 280 årsarbeten.
”Regeringen satsar på vattenkraft.” Fram till år 2010 ska kärnkraften avvecklas och ersättas med bl.a. vattenkraft.
NK 1986-11-03: ”Kyrkan firar 40 vackra år.” Kyrkan i Murjek firade 40-års jubileum på Allahelgonadagen.
NK 1986-09-30: ”Förnyelser för miljoner.” Just nu pågår stora arbeten vid flera av Luleälvens kraftstationer, ett 60-tal personer är engagerade i Messaure, Boden och Akkats. Där utförs revisions- och förbättringsarbeten för närmare 10 miljoner kronor. Hela aggregatet nummer ett i Messaure är nerplockat i sina beståndsdelar och liknande arbeten pågår på de bägge aggregaten i Bodens kraftstation, och äntligen ska Vattenfall försöka komma till rätta med den olycksdrabbade stationen Akkats utanför Jokkmokk.
VF 1986-04-24: ”Umeå blir energicentrum.” Umeå kommuns utredningsgrupp planerar ett kombinerat museum, teknisk utställning och konferenscentrum med arbetsnamnet Energicentrum. Vilket planeras att byggas i anslutning till byggnaderna vid Klabböle kraftverk i Umeås utkant.
”Klabböle, en idyll i händelsens mitt.” Så här är anläggningen tänkt att se ut om den blir fullt utbyggt enligt kommunens utredningsgrupps visioner.
””Vill utveckla en resurs”.” Umeå kommuns utredningsgrupp vill utveckla en resurs som redan finns – Klabböle till någonting som kan bli unikt för kommunen.
NFL 1986-12-23: ”Porjus – ett stycke elhistoria.” En stor del av Sveriges elproduktion tillhandahålls av vattenkraft, som huvudsakligen kommer från Norrlands älvar. I hela landet finns det 42 vattenkraftverk med kapacitet över 100 MW, ett av dessa kraftverk är Porjus Kraftstation, som kan sägas vara banbrytande för vattenkraftens expansion i landet.
NK 1986-12-09: ”Norrbottning tog seger i Jämtland.” Lennart Söderberg, 57, från Porjus, har under tio års tid deltagit i mineraljakten här uppe i Norrbotten, men då han aldrig har vunnit några större priser, åkte han istället ner till Jämtland för att pröva på lyckan. Och vann, det gjorde han stort, med ett fint kopparfynd, priset fick han ta emot i Östersund förra veckan, som bestod av 7,800 kronor i kontanter samt andra priser av olika slag.
Land 1986: 26: ”- Jag ska strida mot Vattenfall tills jag dör! Ristin Rimpi fick huset och hälsan förstörda.” Ristin Rimpi, 69 från Ålloluokta, 27 kilometer väster om Porjus på södra sidan av Stora Lulevattnet, har fått både fått sin hälsa och sitt hus förstört av Vattenfall. Nu tänker hon kämpa ända in i döden, tills hon får rätten på sin sida, får skadestånd på huset och att det lagas.
NFL 1986-08-04: ”Vattenhästen tillbaka i Porjus.” Den 22 maj 1986 restes den nyrenoverade vattenhästen intill Porjusbäcken, vid järnvägsstationen.
NK 1986-06-17: ”Rallarliv rivs.” I helgen revs ett gammalt byggnadsminne, det gamla driftkontoret i Porjus, som byggdes för ungefär 75 år sedan. På samman plats kommer även en liknande byggnad att växa fram till nästa höst.
NSD 1986-06-16: ”Hatten på för Bröms.” Natten mellan fredag och lördag hölls Rallarsmällen i banskytte för 10:e året i Porjus, Åke Bröms var en av de segrande i Midnattssolensskjutningen i Vettasjärvi.
NK 1986-06-14: ”Hela Porjus ville hylla sina elever.” Hela samhället var med och hyllade skolan i Porjus i går, när den inte bara fyllde 75 år utan det var också 50:e året som eleverna med sina lärare i spetsen tågade genom samhället.
NSD 1986-05-09: ”Nu ska huset rivas!” Nu är det dags för Vattenfalls driftkontor i Porjus att rivas, för just nu håller man på med utflyttningen. Före den 12 maj ska huset som byggdes 1911, stå tomt och det blir först någon gång i höst som bygget av det nya driftkontoret, inklusive driftcentral på samma plats, startas. Kostnaden beräknas omkring: 19,5 miljoner kronor.
PT 1986-02-03: ”Ny driftcentral byggs i Porjus.” Vattenfalls styrelse har beslutat att investera 160 miljoner kronor i ett nytt driftövervakningssystem för produktion och 400 kilovoltsnät inom Vattenfall Norrbotten. Beslutet innebär bland annat att en ny driftcentral etableras i Porjus och att den nuvarande driftcentralen i Vargfors vid Skellefte älv flyttas till Norsjö.
NK 1985-08-17: ”Jubileum på jubileum i Porjus.” Jubileum efter jubileum som berör Lule älvdal kommer tätt efter varandra i dessa tider. Förra året firade Vattenfall nämligen 75-årsjubileum, och nu i år fyller Porjus samhälle även de 75 år, medan Svenska Turistföreningen (STF) uppnår en aning mer aktningsfull ålder och fyller 100 år. Mycket av sin historia kan STF förknippas med Stora och Lilla Luleå älv.
NFL 1985-08-14: ”Ett 20-årsjubileum i Porjus.” Sedan 1965 har Pojus varit utan egen polisbemanning, då polisorganisationen lades helt om i landet.
NB 1985-08-01--07: ”Alf Wallbing, Mister Porjus: Porjus är platsen på jorden för mig och de mina.” Alf Wallbing är anställd som ingenjör åt Vattenfall i Porjus, han har två småroliga smeknamn som han fått av folket i samhället; Mr Porjus eller Borgmästaren, något som han tar med ro. Han intresserar sig även för det mesta som händer i Porjus, då han har ett finger med i bl.a. idrottsföreningen, intresseföreningen och arkivkommittén.
”Porjus lever vidare på vattenkraft och turister.” Alldeles intill stora Lule vattens strand i Porjus ligger järnvägsspåret där resenärerna på Inlandsbanan åker. Endast ett par meter ifrån järnvägen, nästan mitt inne i samhället reser sig den väldigt gamla kraftstationen, byggd i rött tegel. Den började byggas 1910, i ett land som var väglöst, det fanns inte ens ett järnvägsspår draget hit till Porjus, det kom först ett år senare.
”Norrlänningarna spelglatt släkte.” Norrlänningar är mycket flitigare i att satsa pengar på V 65 än riksgenomsnittet.
NK 1985-07-11: ”Många besökte Porjusdagen.” I söndags var det dags för årets Porjusdag och många besökare sökte sig dit.
NSD 1985-06-01: ”Värdefull 30-talsfilm ny attraktion i Porjus.” Porjus-Expo, en ständigt återkommande utställning av dokumentärt bildmaterial, får i sommar en ny attraktion. Forsgren Produktion har fått i uppdrag att göra en film om båttrafiken på ”Lapplands blå band”, materialet bygger på en 16-milimeters film, som hembygdsforskare Hjalmar Falk från Kiruna tog i mitten av 1930-talet.
NB 1985-02-07--13: ”Porjus – ett väldokumenterat samhälle. Föreningarna har präglat Porjus’ historia.” Porjus i Jokkmokk är ett av Sveriges mest väldokumenterade samhällen, bakom denna dokumentation av föreningarna finns Porjus arkivkommitté med Hans Eklund i spetsen. Det är han som gjort den utmärkta ”föreningskatalogen” som innehåller uppgifter om samtliga 100 föreningar som existerat och fortfarande lever och verkar i Porjus sedan 75 år.
NB 1985-01-31--02-06: ”Porsi syprodukter satsar på värme och vackra färger.”
”Ett blomstrande småföretag med ”bekväma kläder”.” Porsi Syprodukter är ett framgångsrikt och kreativt företag som kommunalrådet Karl-Axel Nilsson gärna visar upp när han vill peka på något bra i Jokkmokks kommun. Bakom det intressanta specialföretaget finns Ally Andersson, Elsy Sundqvist och Marianne Storbjörk som vågade ta över när kommunen lade ner syfabriken i Porsi. Syföretaget satsar nu stort på produkter för frisk- och sjukvård och LIC (Landstingets Inköpscentral), är en stor kund, andra stora produkter är varma fritidskläder.
FV 1985: 5: ”Porjus – inte bara vattenkraft. Fjällbjörken skapar framtidstro i samhället.” Lars-Olof Karlsson, ordförande i föreningen Fjällbjörken anser att Pojus som samhälle, måste visa andra och sig själva att det inte bara handlar om Vattenfall när man pratar om Porjus. Fjällbjörken är en förening där hantverkarna har gått samman och arbetar hårt för att göra Porjus till en välkänd hantverksort.
”En av eldsjälarna.” Under drygt 20 år har arkivkommittén i Porjus arbetat med att ljud och bild dokumentation Porjus historia. Tor Nordstrand är en av eldsjälarna bakom projektet, han är nästan lika gammal som samhället. 1909 fanns det sex personer i Porjus och själv föddes Tor Nordstrand 1916.
NSD 1986-09-13: ”Nu är det tyst i byn där Aina bor.” Aina Engström, 72 år bor i den lilla skogsbyn Sakavare, fem mil norr om Jokkmokk, förutom Aina bor där endast ett äldre par.
NB 1985-01-31--02-06: ”Dokumentation och upprustning vid Stora Sjöfallet. 1900-talets historia ”glöms” ofta. Nu dokumenteras kraftverksbygget i Stora Sjöfallet.” Svenska turistföreningen och Porjus arkivkommitté vill gärna restaurera och bevara vattenrallar- eller anläggarbyn vid Stora Sjöfallet. De flesta byggnaderna från vattenkraftsutbyggnadstiden står kvar, men håller på att förfalla, risken är stor att de rivs och förstörs. I augusti i fjol, gjorde Norrbottens museum, en ”ögonblicksdokumentation” av Vattenfalls anläggningar i Porjus till Sitas, och eftersom Vattenfall visade intresse av framförallt anläggningen vid Stora Sjöfallet, så gjorde museet en kulturhistorisk dokumentation av just den anläggningen som haft en central betydelse, dels som omlastningsstation efter transportleden till Suorva och dels för turisterna som alltsedan 1800-talets slut färdats efter Sjöfallsleden. Dokumentationen gjordes av förste antikvarie Eva Gradin, fotografen Margareta Rantatalo och Britta Wännström från Norrbottens museum.
NK 1986-12-31: ”Ett lagarbete på högsta nivå.” Så var det dags för årets upplaga av Vuollerims nyårsrevy, ”Året runt på 137 minuter”, heter den sjunde i ordningen.
NK 1986-11-13: ”Sjunde revyn för ledartrojkan.” Iréne Nilsson, Sixten Uddh och Åke Lundberg är ledartrion som tillsammans leder Vuollerims Revy & Teatersällskap. De ska sätta upp sin sjunde nyårsrevy inom kort, med mest tjejer på scenen.
NSD 1986-08-23: ”Konsum klarade krisen – nu är butiken för liten.” Vuollerimborna vill ha en ny Konsumbutik, en förfrågan som de fört vidare med Peter Hjortberger till Malmbergets kooperativa handelsförening. På måndag får föreningen skrivelsen där Vuollerimborna kräver en ny och större Konsumbutik, för de anser att den nuvarande butiken har tjänat ut sin rätt.
NSD 1986-09-20: ”Vuollerim – byn som har allt…” I Vuollerim växer företag som aldrig förr, ett 50-tal mer eller mindre stora och framgångsrika företag finns i församlingen, som inte har fler än 1700 invånare, varav 1000 finns i själva Vuollerim.
”Här är det kvinnorna som s(t)yr och ställer.” Bakom det framgångsrika textilföretaget Porsi Syprodukter är det kvinnor som s(t)yr och ställer, nio kvinnor står för produktionen och företagsledningen består av Ally Andersson, Elsy Sundqvist och Marianne Storbjörk.
NK 1986-06-18: ”Nu ska Vuollerim fram i rampljuset.” Vuollerim är känd för tre saker: ”Vuollerimkronan, stenåldersbyn och driftcentralen. Skådespelarna i Vuollerims revy- och teatersällskap har skaffat sig många supporters, men de är ju igång mest på vintern.
NSD 1986-06-16: ”Lyckad karneval.” På söndagen arrangerade Vuollerims revy- och teatersällskap karneval för fjärde året, karnevalen blev riktigt lyckad med solsken och många besökare på karnevalsområdet intill Kyrktjärn. Ett karnevalståg promenerade genom samhället, där deltagarna var utklädda, och det var familjen Granström från Vittjärv, som vann den ärade titeln; ”Bästa kostymering”.
NK 1986-02-24: ”Vuollerims nye herde fick biskopens hjortronställe!” Under söndagen överlät biskop Olaus Brännström sitt hjortronställe i Norrbotten till Vuollerims nye kyrkoherde, Bertil Fors, 42.
NSD 1986-01-04: ”Revydags igen – då vallfärdar folk från hela Norrbotten till Vuollerim.” I dag har Vuollerimsrevyns sjätte upplaga premiär och årets upplaga heter ”Hjärtappat.” Många kommer att se revyn, som kommer från hela Norrbotten till Vuollerim för att ta del av festligheterna.
”Bra gjort, Vuollerim!” Recension av årets Vuollerimsrevy ”Hjärtappat.”
NK 1985-12-17: ”Publikens bifall – deras belöning.” Det är full fart i Vuollerims Folkets Hus, det är nämligen snart dags för årets nyårsrevy som vanligt framförs av Vuollerims amatörteater.
NSD 1985-06-03: ”Stämningen på bottennivå – för de sista vattenrallarna.” Stämningen är inget vidare i det sista Vietasbygget, i höst kommer Vattenfall att avskeda cirka 200 man och året därpå måste resten gå, ungefär 250 man.
”Vilken kick för Poromaa – fick inviga födelsebyns fotbollsplan.” På lördagen invigde riksdagsmannen och f.d. fotbollsmålvakten Bruno Poromaa från Kiruna, med en avspark Saittarovas första fotbollsplan. Poromaa är själv från Saittarova och har ett förflutet som fotbollsmålvakt i Masungsbyn på 50-talet.
”Han lämnar Vietas sist av alla.” Arbetschefen Ragnar Lindforss, 50 år, är den som sist lämnar Vietas, när man nästa år avslutar det sist tunnelbygget i Luleälven. 250 man kommer att avskedas och de flesta har redan fått varsel.
”Rävspel om jobb.” Vattenfall försöker nu hyra ut sina vattenrallare på avtal, men det första försöket gick inget vidare, då LKAB - jobben gick till privata konkurrenter. Trots bakslaget, ger vi inte upp, berättar Ragnar Lindfors och fortsätter med att berätta att de inte har lärt sig det rätta rävspelet än.
”- Mycket mer kan byggas ut.” De fackliga företrädarena Svante Ilskog och Bengt Ek, tycker det är fel att vattenfallsutbyggnaderna ska avvecklas, de anser vidare att det finns mycket som skulle kunna byggas ut.
NK 1985-03-25: ” Besvikna på Jokkmokks kommun. ”Bidraget räcker inte”.” Heide Krönlein, Murjek, är en av grundarna av Vuollerim-bygdens konstförening och anser att deras arbete borde få större gensvar från kommunens sida.
NSD 1985-01-28: ”- Köp husen eller flytta. Vattenfall ställer ultimatum.” Vattenfall vill göra sig av med det småhusområde som företaget byggt upp och underhålligt med vatten, avlopp och gator. De försöker sälja husen och vill att de sista hyresavtalen ska vara borta inom två år.
NB 1985-01-31--02-06: ”Aktionsgruppens mål i Vuollerim: ett servicecentrum.” Aktionsgruppen i Vuollerim har inte gett upp hoppet om att ge samhällets pensionärer en möjlighet att välja boende på hemorten, genom att bygga ett servicecentrum i Vuollerim. De hoppas omvända kommunpolitikerna i Jokkmokk, så att de verkställer det beslut som de fattade 1976 om att bygga ett servicecentrum i Jokkmokk. Just nu väntar aktionsgruppen på ett besked från regeringsrätten, man har överklagat kommunens agerande i servicehusfrågan.
Land nr: 37 1985-09-13: ”Ålloluoktas åkrar brukas igen.” Bondsonen Nils Sortelius, 22 år har flyttat hem till Ålloluokta igen, för att ta över faderns gård, i byn som inte har brukats på årtionden.		 
[H0018]1983 – 1984Jokkmokks socken 1983-1984.
NSD 1984-12-14: ”Hotellet lyftet för Jokkmokk?” På torsdagen invigdes Hotell Jokkmokk av landshövding Erik Hammarsten, som kommer att ge tjugofem nya arbeten och kommunen möjligheter att tillgodose både konferenser och charterturister. Kommunen har satsat elva av de 17,5 miljoner kronor som projektet kostat.
NK 1984-12-17: ”Jokkmokks julklapp – nya Hotel Jokkmokk är invigt.” På torsdagen invigdes Hotell Jokkmokk av landshövding Erik Hammarsten, som kommer att ge tjugofem nya arbeten och kommunen möjligheter att tillgodose både konferenser och charterturister. Kommunen har satsat elva av de 17,5 miljoner kronor som projektet kostat.
NK 1984-12-11: ”I nya lokaler.” I går invigdes Föreningsbankens nya lokaler i Jokkmokk, under stillsamma förhållanden.
NFL 1984-11-30: ”Sista porjusbadet det är, ty…” Sven Lundqvist och Nils Johansson är storbadare i Porjus, de gjorde verkligen sitt bästa för att få behålla badhuset i Hotellet.
NSD 1984-11-28: ”Padjelanta utom fara – gifterna stannar i Norge!” Padjelanta nationalpark, Jokkmokk kommun och Arjeplog kommun är alla utom fara för giftutsläppen från kopparsmältverket i Sulitelma i Norge.
NSD 1984-11-27: ”Civilförsvaret får ny förening.” Från och med 1987 kommer kommunerna att ta över ansvaret för civilförsvaret, just därför har nu även Jokkmokk fått en civilförsvarsförening.
NK 1984-11-15: ”Helena åkte från Jokkmokk till Los Angeles. Nu är hon fotomodell.” Helena Sandling, 20, från Jokkmokk vann en modetävling i USA och nu är hon fotomodell.
NK 1984-10-19: ”Adjö Engelmark. Jokkmokks ”Sheraton” tar över.” Nu stänger Hotell Engelmark portarna för gott, inom fjorton dagar flyttar det gamla hotellet sin verksamhet till en modernare anläggning. Det kommer dock att byta namn till Hotell Jokkmokk och har samma möjligheter som Sheraton i Stockholm.
FV 1984: Nr. 42: ”Dokumentet som räddar Jokkmokksfabriken?” Boardfabriken i Jokkmokk står stilla, råvaran finns i Boden, men enligt regeringsbeslutet får inte Energiverket i Boden elda upp råvaran som kan användas för boardtillverkning.
NK 1984 10-11: ”Nestorn bland biografägarna slog till igen. Världspremiär – i Jokkmokk!” Gösta Åkerlund är inte den som ger sig i första taget, han har nämligen jobbat för är att få ännu en urpremiär till Jokkmokk och lyckats. Denna gång gäller det; Bo Widerbergs thriller: ”Mannen från Mallorca”, som har premiär på fredag. Gösta Åkerlund kommer att närvara för att hälsa publiken välkommen i egen hög person.
NSD 1984-10-03: ”De byggde nya bron.” Vattenfalls byggnadschef Lennart Gustavsson tycker att det har varit mycket väl använda pengar att bygga den nya bron vid Ligga kraftstation, som invigdes under tisdagen.
NSD 1984-09-01: ”Socialchefen försvarar sig: - Mina barn ska på dagis.” Två av förslagen som förs fram av socialnämnden i Jokkmokk i nämndens förslag till budget för 1985, är överinskrivning av två barn på varje syskonavdelning och nybyggnad av ett daghem i Porjus.
Den som i huvudsak utarbetade de båda förslagen var Jokkmokks nya socialchef Lars Tannerfalk.
”Förtätning här också.” Vid socialnämndens möte i Haparanda angående en förtätning på daghemmen, togs igår ett delbeslut om förtätning, alla partier var eniga utom vpk.
NK 1984-09-27: ”Språkrörs fullträff bäddade för lyckad musikfestival.” Årets upplaga av den kristna musikfestivalen som hölls i Jokkmokk under två dagar, blev en stor succé. Så stor att arrangörerna inte tror att Folkets hus kommer att räcka till nästa år, p.g.a. att folk var tvungna att vända för att det var smockfullt i lokalen, vilket var mycket tråkigt berättar pingstkyrkans ledare i Jokkmokk Thorbjörn Sedin.
NB 1984: 35: ”Korv-Inga” en veteran på marknaden. Ingen marknad utan ”Korv-Inga.”.” De flesta jokkmokksbor anser att det inte är någon riktig marknad i Jokkmokk utan ”Korv-Inga”, hon är ett välkänt ansikte och har varit med i spelet i många år, femtioåtta för att vara exakt.
”Jokkmokks marknad, ett ställe att byta erfarenheter på.” Mildred Nyström och Lena Eriksson är två tjejer från Luleå som har öppnat en liten firma tillsammans, där de tillverkar och säljer växtfärgning. De är med för tredje året i rad på Jokkmokks sommarmarknad.
NK 1984-09-03: ”På besök från ”andra sidan”.” Just nu reser sex toppmän från Australien, verksamma inom handel, industri och undervisning runt i länet. De är alla mycket imponerade av både Sverige och Jokkmokk. Värd för det hela är Rotary, denna vistelse är en svarsvisit på ett besök sex svenskar gjorde på andra sidan jorden förra året.
NSD 1984: ”Komik och tragedi på Jokkmokks marknad.” Allt var sig likt i Jokkmokk, när den femte höstmarknaden hölls. ”Korv-Inga” fanns som vanligt på plats, nu för femtioåttonde gången, besökare träffade gamla bekanta, handlade delikatesser eller souvenirer i ett trångt och mysigt tält. Fast inte var det som på vintermarknaden.
NK 1984-08-24: ”Jokkmokks höstmarknad.” Programinformation under höstmarknaden i Jokkmokk.
Land 1984-07-27: Nr. 30/31:”Ät fjällets läckerheter ”hemma” hos Vivianne!” Vivianne och Kjell Selberg driver sedan femton år tillbaka Hotell Engelmark i Jokkmokk, och tycker att det är roligt att driva hotell i hjärtat av Norrbotten eftersom att vi har så mycket gott att laga mat av, berättar Vivianne.
NK 1984-06-19: ”Sommarbrev från Jokkmokk. Fisken som förvandlas.” Rune Fredriksson kåserar om fisk uppe i Norrbotten.
NSD 1984-08-17: ”Här dukas för tidernas fest.” I morgon lördag, blir det tidernas fest i Jokkmokk. Då firar nämligen Vattenfall 75-årsjubileum genom att bjuda 1200 vattenrallare på festligheter i form av både god mat, dans och mycket annat.
NSD 1984-06-12: ”Enmansjobb i pusselfabrik.” Thomas Rutschman är mannen bakom den nya etablerade projektet i Jokkmokk, en ny enmansindustri; tillverkning av leksaker, närmare bestämt barnpussel.
NK 1984-08-24: ”Ett års jobb för drömresa.” Eleverna tillsammans med deras vårdare, vid Landstingets inackorderingshem i Jokkmokk samlade in 35.000 kronor för att kunna resa utomlands, det hela tog ett år och sedan bar det iväg till Cypern.
NK 1984-08-27: ”Höstmarknaden publiksuccé… … 19.000 besökte marknadsområdet.” Årets höstmarknad var en publiksuccé, 19.000 besökare under helgen.
”… och Jokke fanns i alla hjärtan.” Jokkmokks-Jocke var som vanligt på plats under årets höstmarknad i Jokkmokk, men trots att han inte var i sin vanliga toppform, så satt paradlåten ”Gulli-gullan” som pricken över i:et.
NK 1984-08-25: ”Stämning och färger på höstmarknaden.” Nu är det klart, det blir Bruno Ekberg som ska genomföra det illustra klädsimmet i Notuddens bassäng på söndag. Han förlorade nämligen vadet med Jan-Ove Jönsson, vilket skedde klockan ett på fredagen, då vädret plötsligt växlade och höstmarknaden i Jokkmokk fick sig en liten skur.
NB 1984-07-12--18: ”I Linnés fotspår naturdagar i Kvikkjokk med mersmak.” I slutet av veckan genomfördes årets Linné-dagar i Kvikkjokk, de flesta programpunkter var dock föredrag och det höga deltagarantalet visar att intresset fortfarande är stort för den här sortens naturevenemang.
NK 1984-07-28: ”Semesterparadiset som bara blir större.” Seth Högling, chef för Notuddens turistcenter i Jokkmokk, är helnöjd med utvecklingen som skett under de fyra åren som han har varit chef på semesterparadiset.
NK 1984-08-08: ”En yankee i vildmarken – Rotarys vildmarkskvällar en 20-årig succé.” Erik Silvern från Los Angeles är alldeles hänförd över den vackra naturen och den rena luften djupt inne i Jokkmokks skogar. För tjugonde året i rad anordnar Rotary vildmarkskvällar för allmänheten, det kommer folk från alla världens hörn för att delta, både rotarymedlemmar och ickemedlemmar.
NSD 1984-06-28: ”Märkligt kranium förbryllar.” Man har hittat ett kranium i byn Njavve och ingen verkar veta var fyndet kommer ifrån, är det ett rovdjur eller är det ett gräsätande djur, ja, ingen tycks veta, inte minst upphittaren. Han föredrar att vara anonym och låta andra gissa vars fyndet kommer ifrån.
NFL 1984-06-22: ”I Jokkmokks fjällcenter ingår tre muséer.” Jokkmokk får tjugoåtta nya och varaktiga arbetstillfällen i det fjällmuseum, som enligt planerna är tänkt att vara färdig byggt om cirka tre år. Det är tänkt att fjällcentrumet ska rymma många olika verksamheter, vilka beräknas kosta 45 miljoner kronor. Pengar som reda i princip är klara, eftersom det stora bygget ska uppföras som beredskapsarbete.
PT 1984-06-08: ”Väntad ersättning blev miljonkrav från staten.” Claes Markusson, ekonomichef i Jokkmokk – ”Sveriges mesta vattenkraftskommun”, är både bekymrad och upprörd över situationen angående kommunens ekonomiska läge och berättar för Piteå Tidningen att det ser nattsvart ut för kommunen, dessutom kommer det att bli ännu besvärligare nästa år.
NK 1984-05-26: ””Vi kan också”.” Barnen i klass två ställer ut sina konsthantverk i apotekets gamla lokaler, i form av bildvävnader.
NK 1984-05-30: ”25 får arbete på nytt hotell!” Goda nyheter för Jokkmokk, tjugofem nya jobb till det nya hotellet för 18,5 miljoner kronor. Nu när gamla Hotell Engelmark går i graven, så kommer krögarparet Vivi-Anne och Kjell Sehlberg att istället ta över den nya anläggningen.
NSD 1984-03-23: ”De styrande ändrade kurs … och nu ser det ljust ut för Jokkmokk.” Trots de många negativa rubrikerna om utvecklingen i Jokkmokk på senaste tiden, så är kommunalrådet Karl-Axel Nilsson hoppfull och ser positivt på kommunens framtid.
NSD 1983-12-05: ”Här stjäls för 100 kr i timmen.” Varje timme stjäls i genomsnitt varor för 100 kronor från Konsums hyllor i Jokkmokk, samma sak händer hos ICA-Raiden.
NFL 1984-03-16: ”Nordenskiöldsloppet 100 år. Stort pådrag.” I år, den 3-4 april 1884 är det precis 100 år sedan det först Nordenskiöldsloppet gick av stapeln och det var även den första tävlingen i Sveriges historia. Detta ska givetvis uppmärksammas, Jokkmokks Skidklubb och Vuollerims Sportklubb som medarrangör har haft det speciellt jobbigt inför årets Nordenskiöldslopp, p.g.a. detta.
NK 1984-03-15: ”22-milakavle i Pavva Lasses och Nordenskiölds spår.” Under fyra hektiska dagar i slutet av mars ska Pavva Lasse Tourdas och Adolf Erik Nordenskiölds ande sväva över vildmarken väster om Jokkmokk. Då förs en budkavle de 22 milen tur och retur mellan Purkijaur och Kvikkjokk, ett 20-tal motionärer ska föra budkavlen på skidor ungefär den väg Pavva Lasse åkte när han vann det första Nordenskiöldsloppet för precis 100 år sedan.
NK 1984-02-24: ”Direktsänt från Jokkmokk.” På söndag direktsänder Pingstkyrkan i Jokkmokk på radion.
NSD 1984-02-17: ”Mineralsatsning i Jokkmokk.” LKAB, Svenska BP Mineral AB och Jokkmokk Mineral har slutit avtal för mineralprospektering i ett område mellan Kvikkjokk och Jokkmokk centralort. BP och LKAB ska till lika delar äga 90 procent av bolagen och Jokkmokk Mineral tio procent.
NK 1984-02-18: ”Från Jokkmokk till den afrikanska bushen … och då får samhället huvudrollen i en TV-film!” Vildmarksfotografen Anthony Howarth är en mycket känd TV-man från England, som är här i Jokkmokk med sina medarbetare för att göra en tuff resa i några egenkonstruerade fordon genom Europa och Nordafrika för att dokumentera transporter av olika slag. Med andra ord kommer de att göra Jokkmokk känt i både England och kontinenten.
NB 1984-02-09--15: ”Jokkmokks marknad slog nya rekord.” Enligt de flesta besökare och försäljare som har varit med på tidigare års vintermarknader, är de överrens om att den 379:e upplagan av Jokkmokks vintermarknad slog alla rekord i besökarantal än tidigare år. Ingrid Pilto från Porjus, som har varit med sedan i början av 30-talet, kan ibland sakna de gamla marknaderna.
”Barnens favorit på marknaden.” Barnens klara favorit under den 379:e upplagan av Jokkmokks vintermarknad hittade man utanför samernas folkhögskola i samhället. Det var där Helen Andersson och Arna Isaksson tillsammans med sina slädhundar befann sig och bjöd barn på slädturer genom samhället.
NSD 1984-02-04: ”Andra dagen – idealisk.” Aldrig har det varit så mycket folk under andra dagen på Jokkmokks marknad, det var det allmänna omdömet om 1984 års upplaga av marknadens andra dag.
”Lugnt för polisen.” Polisen i Jokkmokk har än så länge haft det lugnt under marknaden.
”Marknadsmusik för jazzdiggare.” Nisse Sandström, tenorsaxofonist är enligt jazzdigare Sveriges bästa jazzmusiker, spelar idag för första gången på Jokkmokks marknad, trots att han har hela släkten i samhället och att han som barn tillbringade varenda sommar i Vaikijaur.
NK 1984-02-03: ”Vad ska du göra under marknaden?” Fem personer berättar vad de ska göra under marknaden.
”Ren (a) succén.” Marknadsgeneralen Henrik Skogh, berättar med blandade känslor om vädret och besökarantalet hittills under den första marknadsdagen och de kommande dagarna.
”’Här är varje gudstjänst en höjdpunkt’.” Under marknadsdagarna har prästerna i Jokkmokk fullt upp, gudstjänst varje morgon och det är många som vill vara med.
”- Tiden bara flyger iväg. Margit, 60, säljer godis för 36:e året.” Margit Johansson 60, från Örebro, mer känd som Karamell-Margit, står och säljer sina hemgjorda karameller för 36:e året i rad.
DN 1984-02-03: ”Turistnöje som lockar 25 000 besökare. Jokkmokks marknad mötesplats för hela Nordkalottens samer.” Det är 379:e upplagan av Jokkmokks vintermarknad i år, som inleddes med endast åtta grader kallt, jämfört med förra årets minus 37 grader. En gammal tradition återuppstod också, renrajd som var årets stor nyhet, det kom även 100-tals samer från hela Nordkalotten för att träffas och umgås, samt 25 000 andra besökare.
NK 1984-02-08: ”En marknad fylld av kultur.” Årets Jokkmokks marknad bjöd på musikalisk underhållning, i form av två musikkonserter i jazzens tecken, som tog plats i Folkets hus under lördagen.
NK 1984-02-08: ”Spännande teaterpremiär.” Under årets marknad premiärspelades Astrid Lindgrens föreställning ”Huvudsaken är att man är frisk”, av Jokkmokks nybildade amatörteaterförening bestående av ett gäng ungdomar, som visades vara mycket uppskattat, speciellt av den yngre publiken.
NSD 1984-02-06: ”29 000 – nytt rekord.” Nytt rekord i antal besökare på den 379:e vintermarknaden i Jokkmokk, 29 000 besökare närmare bestämt.
NK 1984-02-04: ”Trängseln slår rekord!” Hembygdsgården i Jokkmokk var ett populärt tillhåll under marknadens första dag, då 250 personer besökte verksamheten som Bengt Jörgen och Lil Bengtsson ansvarade för.
NK 1984-02-04: ”Barnen jublar år Helens slädidé.” När Helen Andersson började studera vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk, tyckte hon att det fattades någonting. Då såg hon till att hundslädåkning för barn blev en av programpunkterna.
NK 1984-02-04: ”Damerna bakar så mjölet yr…” Astrid Pirak, Siv Granström och Anna-Lisa Sandberg är tre spänstiga kvinnor som i tre dagar bakade mjukkakor för fullt i prästgården under Jokkmokks marknad.
NSD 1984-02-03: ”Glasblåsare på turné.” Glasblåsaren och konsthantverkaren Leif Eriksson från Nordmaling experimenterar med att åka runt på marknaderna i Norrland.
”Reraiden tillbaka – och folket strömmade till.” Den 379:e upplagan av Jokkmokks vintermarknad, inleddes med endast åtta grader kallt, jämfört med förra årets minus 37 grader. En gammal tradition återuppstod också, renrajden var årets stor nyhet.
”… men inget är som förut.” I takt med att samhället blir modernare, anser Lars Spiik och Henrik Kuhmunen att renskötseln inte längre är sig lik.
”Trogna danskar.” Den danska resegruppen återkommer årligen till Jokkmokks vintermarknad och är trogna gäster på Hotell Gästis varje år.
PT 1984-02-03: ”Rekordvärme på folkfesten.” Det är 379:e upplagan av Jokkmokks vintermarknad i år, som inleddes med endast åtta grader kallt, jämfört med förra årets minus 37 grader. Vilket gjorde att det blev en riktig folkfest under marknadens första dag, då folk från när och fjärran kommit för att ta del av marknadsstånden, för att träffa vänner och bekanta.
”Arne skor sig på kalla fötter.” Arne Lindberg, 57 år är under 300 dagar på resande fot för att stå och sälja strumpor på marknader och torg. Men marknadslivet är dock inte en dans på rosor, då familjen finns kvar i Borås. Det är ett tungt jobb berättar han som just nu är på Jokkmokks marknad för tredje gången.
”Begärligt godis.” Sockervadd var mycket populärt under årets vintermarknad i Jokkmokk.
”Henrik attraktivt fotoobjekt.” Henrik Nilsson-Kuhmunen, 75 år från Vaikijaur utanför Jokkmokk är en numera van att bli fotograferad på Jokkmokks vintermarknad.
”Här är mannen med oxpiskan.” Tage Olsson från Strömstad säljer oxpiskor på marknaden.
”På väg till 56:e marknaden.” De flesta jokkmokksbor anser att det inte är någon riktig marknad i Jokkmokk utan ”Korv-Inga”, hon är ett välkänt ansikte och har varit med i spelet i många år, femtiosex för att vara exakt.
”- Det här är ju rena semestern.” Åke Persson, känd auktionsutropare från Piteå, är här på Jokkmokks marknad för tionde året i rad.
”Han blev uppföd på en marknad. Reser med hela familjen.” Oskar Jakobsen är dansken som är uppfödd och uppvuxen på marknader.
NSD 1984-02-01: ”Kulturen och idrotten hand i hand.” 100-årsjubileumeet av Nordenskiöldsloppet firas i samarbete mellan idrotten och kulturen. Idrotten gör ett försök att fräscha upp skidtävlingen som sedan 1954 arrangerats till minne av den första tävlingen.
”Han vann första skidtävlingen – brännvin knäckte farlig konkurrent.” Sveriges första skidtävling hölls i Jokkmokk den 3 april 1884, närmare bestämt i Purkijaur. Deltagarna kom i mål dagen därpå och hade då åkt 22 mil tur och retur Kvikkjokk i ospårad terräng.
”Skuld avgjorde vem som vann?” Charlotta Danielsson var 13 år när Sveriges första skidtävling anordnades och gick av stapeln. Nu 70 år senare berättar hon i en intervju om sina intryck från Purkijaur under tävlingen, för okänd intervjuare (tidigare publicerad i Jokkmokks SK:s jubileumsskrift).
”Skididrotten – ett kulturarv.” Anders Clarin, nyvald ordförande i Jokkmokks SK tycker att skididrotten i Jokkmokk är ett kulturarv, som därför bör satsas på. Bryolf Enlund, skidtränare för JSK håller med och tillsammans tycker de att kommunen ska bygga en fem km lång tunnel över el-ljusspåret, som man sedan ska blåsa lagom mycket varm luft in i. För de anser att kylan i norra Sverige är ett av de största problemen när det gäller ungdomsverksamheten inom SK:s skidsektion.
”… och samarbete kan lösa problemen.” Jan Nilsson, 17 år, är en av skideleverna hos Vuollerims SK, som NSD träffar på när de är på besöker skidträningen hos skidklubben.
NK 1984-02-02: ” Djupfryst extas och yr exotism.” Marknadsbrev från Jokkmokk.
NB 1984-02-02--08: ”Gymnasiet i Jokkmokk drabbas av nedläggning.” Skolöverstyrelsen har beslutat att tredje årskursen på gymnasiet i Jokkmokk ska läggas ned från och med läsåret 86/87.
NSD 1984-02-01: ”Jokkmokks marknad.” Marknadsprogram: över årets kommande marknadsdagarna; torsdag, fredag, lördag och söndag.
”Raiden tillbaka i 379:e upplagan.” Mycket kommer att vara sig likt under årets Jokkmokks marknad, förutom att den 379:e i ordningen återkommer med en gammal tradition; renrajden, återuppstår efter år av uppehåll.
”Inget skolk – trots minus 32.” Det blir aldrig för kallt för en fritidsfiskare, det visade sig när ett 20-tal ungdomsledare från länets fiskeklubbar samlades till kurs på Notudden i Jokkmokk.
”En storviltsjägare i fjällvärlden…” Sven Larsson, 83 år gammal, har i hela sitt liv bott i Jokkmokks fjällvärld. Han försörjde sig på jakt och fiske, och kanske någon gång turister.
”Fyra familjer i väglöst land.” Sven-Åke Viklund är socialsekreteraren som åker ut till Jokkmokks fjällvärld, där fyra stycken familjer fortfarande bor. En av dem är Sven Larsson, 83 år gammal, som Sven Viklund ska hälsa på, det har han gjort under sex onsdagar i ett led av genomförande av kommunens nya äldreomsorgsplan.
PT 1984-02-01: ”Jokkmokks marknad. Dags för invasion 25.000 väntas till Jokkmokk.” I år beräknas det att 25.000 besökare kommer till den 379:e Jokkmokks marknad, som startar imorgon torsdag. Varje år kommer det en grupp danskar som har varit med i 25 år, men det kommer även andra grupper, t.ex. japaner som vill uppleva både handeln och samekulturen.
”Hotellägaren har lösningen: hyr sovvagnar av SJ!” Gösta Åkerlund är veteran i marknadssammanhang, han var ordförande i turismnämnden i många år och har drivit både hotell och biograf.
”Fullbelagt överallt.” Kenneth Åkerlund är tredje generationen Åkerlund som driver hotell- och restaurangrörelse, inför marknadsdagarna har han gjort stora inköp och anställt extrapersonal.
”Det var då det, 1955… Nu drar Per igång renraiden på nytt.” Efter fem års uppehåll är den populära renraiden tillbaka, denna gång är det Per Kuhmunen, son till Henrik Kuhmunen (f.d. renraidledare) som ska leda raiden.
”Fullspäckat program.” Marknadsprogram: över årets kommande marknadsdagar; torsdag, fredag, lördag och söndag.
”Kyrkan spelar en huvudroll – med landets enda samekyrkoherde i spetsen.” Kyrkan har alltid spelat en stor roll under Jokkmokks marknad, det berättar kyrkoherde Johan Märak.
”Danskar dubbas till riddare.” Danskar som under minst några år åker och besöker Jokkmokks marknad kan få äran att bli dubbade till antingen ”Ladys af Jokkmokk” eller ”Riddare af Jokkmokk”, beroende på om man är man eller kvinna.
”Presscentrum.” Det förväntas bli ett stort pressutbud på årets marknad och därför har nu fritidsnämnden för första gången ordnat ett presscentrum med telefoner, skrivmaskiner och annat för att underlätta för alla journalister.
”Fjällmuseum för 50 miljoner.” I år blir det sista gången som marknadsbesökarna kan se Jokkmokk museum i sin nuvarande skepnad. Nästa vinter kommer nämligen förberedelserna för museets om – och tillbyggnad att börja och då står museet tomt. Det ska omvandlas till en stor och mångsidig institution av karaktär; ”Ajtte-Svenskt Fjäll” - och Samemuseum. Det hela beräknas kosta 50-60 miljoner kronor och ska ge 28 heltidsanställningar.
”Museet såldes för en krona.” Jokkmokks nuvarande museum byggdes 1966 och i anslutning till detta bygger man det nya fjällmuseet. Grunden till den nuvarande samlingen stod landsfiskalen Erland Ström för, han skänkte nämligen hela sin samling till museet. Man har cirka 30.000 besökare varje år, vid årsskiftet övertog stiftelsen Ajtte huvudmannaskapet. De köpte museet för en symbolisk summa av en krona.
NK 1984-02: ”Njutbar högtidsstund i Jokkmokks gamla kyrka.” På fredagskvällen i samband med Jokkmokks vintermarknad hölls en musikgudstjänst i Jokkmokks gamla kyrka.
NK 1984-02: ”Kvinnor bakom ny konstförening i Jokkmokk.” Den nybildande konstföreningen i Jokkmokk drivs enbart av kvinnor. Det gamla apoteket hus kommer att bli lokalen, vilket dessutom kommer att fungera som Jokkmokks ”kulturhus”.
NB 1984-01-26--02-01. Årg. 30 - Nr. 4: ”Tema Jokkmokk. Jokkmokks marknad. ”
”379:e vintermarknaden i Jokkmokk. – Rekordmånga försäljare.” Nu är det dags för den 379:e vintermarknaden i Jokkmokk och då brukar det alltid slås rekord. Ibland är det köldrekord och det är ju inte så angenämt, i år blir det rekordmånga försäljare och det är mycket trevligare, i alla fall för marknadsbesökarna.
””Hantverkarna” som gillar kylan.” Tennsmederna Martin Karlsson och Kent Hedman som driver handelsbolaget ”Hantverkarna” i Jokkmokk, tycker att; ”Ju kallare desto bättre!”, de syftar på marknaden, då de anser att varorna säljs bättre när det är riktigt kallt.
”Jokkmokk först med heleldad fastbränslepanna.” Jokkmokks värmeverk var först i landet med heleldad fastbränslepanna.
””Vapenfri skolan” i Jokkmokk.” Vattenfall startade Jokkmokksskolan, som ett led i kampanjen ”Jobb till Jokkmokk”, den är bl.a. känd i hela landet för sin vapenfriutbildning. Vattenfall har också tagit fram och bekostat utrustningen till drifts- och underhållsteknisk utbildning på gymnasienivå.
”Unik gymnasielinje – vattenkraftteknisk profilering.” Hösten 1982 startade en ny utbildning vid gymnasieskolan Bokenskolan i Jokkmokk, det var en eldriftteknisk utbildning med speciell inriktning på vattenkraftteknik.
”Företagshälsovården. Sedan januari förra året har Jokkmokk företagshälsovård, Jokkmokkshälsan heter företaget och har sina lokaler i Vattenfalls nya kontorsbyggnad på Industrivägen.
”Lars Gunnarstedt i Kåbdalis: Pionjär när det gäller slalombackar…” Lars Gunnarstedt i Kåbdalis är en av pionjärerna i Norrbotten när det gäller skidliftar och slalombackar. Det var nämligen han som i januari 1966 som öppnade nedfarten för premiäråket, kåbdalis-anläggningen var nästan den enda i länet. Bortsätt från Dundret och backen i Måttsund utanför Luleå började byggas ungefär samtidigt med Kåbdalis skidliftar.
”… har startat kolbolag.” Lars Gunnarstedt är mannen bakom Kåbdalis Kol AB, som är en framtidsindustri i allra högsta grad. Det var i fjol som bolaget började sin produktion och kolet har gått åt som smör i solsken.
”Kvinnorna styr och ställer i Kåbdalis.” Det finns många framgångsrika kvinnor i Kåbdalis, däribland Irma Johansson, som driver konsumbutiken i det lilla samhället, Irma Byhlund, krögare som driver motell Trolltrumman, Nanna Backman, bussägare- och chaufför samt Christina Rubensson och Marie Lindsmyr som båda är evangelister och driver frikyrkoförsamlingen i Idivuoma.
NSD 1984-01-20: ”NSD hallåar.” NSD hallåar Henrik Skoogh, marknadsgeneral i Jokkmokk.
NSD 1983-12-20: ”Museet köps för en krona.” Det kostade en krona för Stiftelsen Ajtte att köpa Jokkmokks museum, f.d. landhövdingen Ragnar Lassinatti betalade kontant till Claes Marcusson, Jokkmokks ekonomichef.
NK 1983-11-03: ”Växtgift i tunnorna.” Nu verkar man ha kommit en bit på väg när det gäller att fastställa arten av det gift som lagrats i sjön Järtajaure.
NK 1983-11-07: ”Jokkmokk skidklubb 90 år. Glansfullt 30-tal – och Torsten kan berätta om allt!” Det var då det hände; året var 1910, i alla fall när det gällde skidåkning. Janne Nordlund från Nuatijaur i Jokkmokk blev förste mästare på skidor 60 kilometer, medan Harlad Ahrman från samma kommun kom på andra plats på 30 kilometer. Visst blev det succé och därmed fick Jokkmokks Skidklubb en plats på kartan. Torsten Gustavsson, 72 år, är en av männen bakom JSK:s många framgångar, olympiader, flerfaldig SM- och DM-vinnare, än idag håller han igång och åker åtskilliga mil genom skogens marker.
NK 1983-10-28: ”Gränstvist Jokkmokk-Gällivare på väg lösas: Byborna byter (!) kommun.” En pikant kommunal gränstvist är på väg att lösas i Norrbotten, det är nämligen så att byborna i Kronsågen vid Porjus ska bli jokkmokksbor och de som bor i Luspebryggan blir invånare i Gällivare. Det är bara det att sedan urminnes tider har det varit tvärtom!
NSD 1983-10-25: ”Nej, det blir inget vårdnadsbidrag.” Kommunalfullmäktige i Jokkmokk sade på måndagen nej till att bygga om de redan existerande småbarnsavdelningarna på daghemmen och istället ge småbarnsföräldrarna ett speciellt bidrag.
NSD 1983-09-23: ”Inga nya giftfat.” Efter att ha noggrant sökt igenom sjön Talmejaur, kom hälsovårdsinspektören Mikael Nilsson tillsammans med kollegan Hans Henriksson fram till att det inte finns några nya fall av gifttunnor i Talmejaur.
”Här kan giftet hamna.” I en oljetank i Uddebo kan allt miljöfarligt gift i kommunen komma att hamna. Tank- & Slamservice i Luleå vill ha större resurser att ta emot avfall; allt från oljor till cyanid och fenoxisyror.
NFL 1983-09-22: ”Giftskandalen i Jokkmokk sväller? Flera sjöar kan ha dumpade miljögifter.” I går onsdag, inleddes arbetet med att bärga de 11 tunnor i Järtajaure, som innehåller det farliga giftet hormoslyr och fenoxisyror. Domänverket och lokalpressen får dagligen in nya uppgifter om andra dumpningar, som påstås ha skett i samma veva som den nu aktuella i Järtajaure. Och alla inblandade parter är rörande eniga om att det här har begåtts en rad oförlåtliga misstag.
NK 1983-10-22: ”Ett genombrott för framtida gruvbrytning. BP går in i tjåmotisprojektet.” Nu är ett viktigt genombrott på väg när det gäller framtida gruvbrytning i Jokkmokk. Världsföretaget British Petroleum (BP) är beredda att gå in med prospekteringsinsatser i kommunen, det man siktar in sig på är ett område vid Tjåmotis på norra sidan av Lilla Luleå älvs vattensystem. Där bedömer man att förutsättningar finns för mineraliseringar av främst bly och zink, men även koppar och silver. BP går in i projektet tillsammans med LKAB och Jokkmokk Mineral.
NK 1983-10-18: ”Fler gifttunnor? Misstankarna starka efter skogsmäns tips.” Misstankarna är fortfarande starka, det kan finnas fler gifttunnor i sjöar och vattendrag nära Jokkmokk. Nu påbörjas nya dykningar efter hormoslyr som befaras vara kvarglömt.
NK 1983-10-17: ”Pompa och ståt när kyrkan nyinvigdes.” I söndags återinvigdes Jokkmokks kyrka av stiftelsens biskop, Olaus Brännström.
NSD 1983-10-17: ”Nya kyrkan rustad för fyra miljoner.” I söndags återinvigdes Jokkmokks kyrka av stiftelsens biskop, Olaus Brännström.
NK 1983-10-13: ”Giftet rann ut i sjön? Nu undersöks Järtajaures botten.” Nu tas åter giftskandalen i sjön Järtajaure upp på nytt, de sju gifttunnorna som bärgades ur sjön var i ett dåligt skick och nu tar Naturvårdsverket det för ganska säkert att gift läckt ut i sjön. Prover ska nu tas från sjöbotten för att fastsälla om vattnet är förorenat av gifter.
NSD 1983-10-13: ”Tunnorna läckte ut gift i sjön.” Nu tas åter giftskandalen i sjön Järtajaure upp på nytt, de sju gifttunnorna som bärgades ur sjön var i ett dåligt skick och nu tar Naturvårdsverket det för ganska säkert att gift läckt ut i sjön. Prover ska nu tas från sjöbotten för att fastsälla om vattnet är förorenat av gifter.
PT 1983-10-06: ”Han bor nedanför dammen. Öberg hotade för andra gången!” Hjalmar Öberg bor tre mil nedanför Suorvasdammen tillsamman med sin familj. En gång tidigare har han hotats av vattenmassorna, det var 1974 när Satisjauredammen släppte igenom vatten och då gjorde han stora ekonomiska förluster.
NFL 1983-10-05: ”Byggstart i Laxede och Porsi.” Vattenfall har nu fått Vattendomstolens byggnadstillstånd för de tredje aggregaten i kraftstationerna Laxede och Porsi i Luleå älv. Det betyder att byggnadsarbetena kan starta under januari nästa år i Laxede och under augusti i Porsi.
NSD 1983-10-22: ”LKAB och BP i nytt bolag.” Ett nytt ”gruvbolag” är på väg att bildas i Jokkmokk, LKAB och Svensk BP Mineral går ihop för att prospektera och eventuellt bryta mineralfyndigheter utanför Tjåmotis, mellan Jokkmokk och Kvikkjokk. LKAB och BP kommer att äga 45 procent var, resten satsar Jokkmokk Mineral just nu på ett gemensamt organ för Jokkmokks kommun, Norrlandsfonden, länsstyrelsen och Vattenfall.
”Beslut om ett halvår.” Inom drygt ett halvår fattar Jokkmokk Mineral beslut om Norvijaurs framtid.
NK 1983-09-29: ”Forsens dagar räknade.” Nu är ett av sportfiskarnas sista paradis på väg att försvinna, då vattenhålet kan komma att torrläggas helt inom en snar framtid. Under sammanträdet i Jokkmokk som vattendomstolen höll igår, blev det klart att ytterligare några spikar slogs i likkistan, angående Lulleketjeforsens torrläggning.
1983-09-27: ”700 liter hormolsyr upp ur sjön.” Nu har man lyckats bärga de sju hundraliters gifttunnor ur Järtajaure utanför Jokkmokk, som troligtvis innehåller hormoslyr.
”Miljöpartiet ej förvånat.” Miljöpartiet är inte förvånade över giftskandalen i sjön Järtajaure utanför Jokkmokk.
NK 1983-09-24: ”Första tunnan – om tre dagar är alla tunnor uppe.” Nu har man börjat bärga gifttunnorna ur Järtajaure, det tog fyra timmar att få upp den första. Först om några dagar får man veta exakt vad de innehåller, men redan nu kan man gissa sig fram till vad de innehåller; växtgiftet hormoslyr.
””Det luktar hormoslyr…”.” Frans Eriksson, 73 år var en av dem som var med och dumpade tunnorna i Järtajaure för 27 år sedan, och han har inte fel när han säger att det är hormoslyr i den första tunnan som nyligen blev bärgad.
”Inte bara gift.” Det var inte bara gift som man hittade i tunnorna som bärgades ur sjön Järtajaure, utan både asfalt och röd färg.
””Vi trodde det var tomma bensinfat”.” Det var Karin och Bengt Edholms barn Gunnar och Kerstin som gjorde upptäckten för några år sedan, då trodde de att det rörde sin om tomma bensinfat och inte tunnor fulla med miljögift.
NSD 1984-09-24: ” Här kommer gifttunnorna. Det läcker ur tunnan!” Frans Eriksson, 73 år var en av dem som var med och dumpade tunnorna i Järtajaure för 27 år sedan, och han har inte fel när han säger att det är hormoslyr i den första tunnan som nyligen blev bärgad. Nu har man börjat bärga gifttunnorna ur Järtajaure, det tog fyra timmar att få upp den första. Först om några dagar får man veta exakt vad de innehåller, men redan nu kan man gissa sig fram till vad de innehåller; växtgiftet hormoslyr.
NFL 1983-09-27: ”Kräver 350 000 kr för Lullekattje.” Enligt en skrivelse från advokat Bengt Ekwall kommer vattendomstolen på onsdag att pröva frågan om minitappning i Lullekattjeforsen. Ekwall begär instruktioner i ärendet och kommunstyrelsens arbetsunderskott beslöt vid sitt senaste sammanträde att kräva ersättning med 350 000 kronor/år, indexreglerat, att användas till fiskevårdande åtgärder.
NK 1983-09-23: ”Lättnad i Jokkmokk: Inget gift i vattentäkten.” Det finns inga gifter lagrade i Jokkmokks vattentäkt Tjalmijaur, det kom man fram till efter att man undersökt sjöbotten på torsdagen av dykare och de fann ingenting som visar att gifttunnor förvarats i sjön.
”Kronojägare: - Jäntajaure en engångsföreteelse.” Kronojägare Tage Brattberg, berättar att han kände till att det lagrades hormoslyr i Jäntajaure, men att han var förvånad över att det inte hade bärgats förrän nu.
NK 1983-09-22: ”Detektivjobb söka gifttunnor. Vem vet något om dumpningen? Expert: Drick gärna vattnet!” Domänverkets ledning i Jokkmokk har startat rena detektivarbetet, efter de senaste uppgifterna om giftdumpning i kommunens sjöar, letar man efter människor som kan ha uppgifter om dumpningarna på 50-talet.
NSD 1983-09-22: ”Idag kollar dykare vattentäkten.” Delade uppgifter om eventuella dumpningar av gifttunnor i vattentäkten Tjalmejaur, Jokkmokk. Flera anställda på Domänverket, anser att Jokkmokks kommun har använt vattentäkten till att lagra tunnor med växtgift på dess botten. Medan kronojägare berättar för NSD att vattentäkten inte använts till någon dumpningsplats, som under 50- och 60-talet var ansvariga för det området inom vilket vattentäkten; Tjalmejaur tillhörde.
NSD 1983-09-22: ”Chefen för företaget som ska bärga gifttunnorna: - Det finns massor av bortglömt avfall!” Gifttunnorna som hittades i Jokkmokk är inte unika, långt senare än femtiotalet har avfall ”glömts bort”, med myndigheternas tysta samtycke. Hans Lindgren, VD i det företag som ska bärga gifttunnorna från Jokkmokk, berättar att det finns massor av giftigt avfall som man både dumpat och glömt bort i Norrbotten. Karl-Evert Pousette, naturvårdsdirektör på länsstyrelsen instämmer helt och hållet.
NSD 1983-09-21: ”Giftskandalen växer? Fler tips om tunnor.” Monika Stridsman, revirförvaltare, tror att både Domänverket och Jokkmokks hälsovårdsnämnd kommer att få in många tips om gifttunnor på andra platser än i sjön Jertajaure.
”Gifthanterare intervjuas.” Olof Möller, domänverkschef i Norrbotten, berättar att de kommer att göra intervjuer med folk som var med och hanterade fenoxipreparaten på 50-talet. Speciellt angående de elva fat med växtgift som man hittat på sjöbotten i Järtajaure, två mil norr om Jokkmokk.
NK 1983-09-20: ””Vi tar inga risker”.” Monika Stridsman, revirförvaltare i Jokkmokk, berättar att: ”Vi tar inga risker”, när det gäller giftskandalen i Järtajaure, att de snabbt ska sanera vattentäkten och även andra sjöar om något liknande skulle upptäckas.
NSD 1983-09-20: ”Gift tunnor i badsjön!” I 27 år har elva gifttunnor legat i en av Jokkmokks absolut populäraste badsjöar, i fredags fann dykare tunnorna i sjön Jertajaure, två mil öster om Jokkmokk. Dykarna var utsända av hälsovårdsnämnden för att undersöka deras innehåll, hälsovårdsinspektör Mikael Nilsson, Jokkmokks kommun, berättar att han med största sannolikhet att det rör sig om fenoxisyror.
NK 1983-09-20: ”Ny miljöskandal avslöjad i Norrbotten: Giftlager i sjö. ”Det finns gifttunnor i många fler sjöar”. ”- Det här är årets präktigaste miljöskandal! Gifttunnor glömdes i badsjö.” Bengt Edholm, f.d. jägarmästare och chef för Jokkmokks revir berättar vad han tycker om giftskandalen som har chockat honom såväl som många andra i länet. Tunnorna hittades av Bengt Edholms son Gunnar för några år sedan, i sjön Jäntajaure, två mil norr om Jokkmokk, bakom deras stuga. Troligtvis rör det sig om växtgiftet hormoslyr, minst 2 000 liter, som ligger fem meters djup i stora fat och riskerar att rosta sönder.
”Skada av giftet. Frans fick utslag när giftet dumpades.” Frans Eriksson, 73, var med när växtgiftet hormoslyr dumpades i Järtajaure, sommaren 1956. Han minns det för att han blev sjuk och fick utslag av att arbeta med bekämpningsmedlet.
NK 1983-09-21: ”Nya uppgifter från Jokkmokk: Gifttunnorna i vattentäkten.” Man har fått in nya uppgifter om giftskandalen i Jokkmokk, information om dumpning av hormoslyr i Tjalmijaur, Jokkmokks enda vattentäkt. Dessutom har man fått uppgifter om dumpning av stora mängder växtgift i sjön Larvesjön under samman tid som de tidigare fallen.
””Det finns inget försvar!” Olle Möller berättar om gifttunnorna.” Olle Möller, skogsinspektör på domänverket tycker att giftskandalen i Järtajaure är förskräcklig och att man inte kan komma med några undanflykter om hela händelsen.
”Ny giftsjö! Larvesjö utpekas av två tipsare.” Ett av de nya tipsen om bekämpningsmedel är att man i mitten av 50-talet dumpat gifter i Larvesjön, 15 kilometer söder om byn Skällarim som i sin tur ligger vid riksväg 97 mellan Jokkmokk och Vuollerim.
”Gifttunnor dumpades i vattentäkt. ”Jag var med och dumpade”.” Jokkmokks hälsovårdsinspektör Michael Nilsson kommenterar ett meddelande som Kuriren i Jokkmokk fick sent på tisdagen, ”Det här är sensationella uppgifter som till varje pris måste undersökas!” . Det var en domänverkanställd som talade om att han hade varit med och dumpat tunnor med växtgifter i sjön Tjalmijaure på mitten av 50-talet, som idag är hela Jokkmokks centralorts vattentäkt.
””Bara början”.” Isa Andersson, Vaikijaur, är bitter och misstänksam efter avslöjandet av giftskandalen i Järtajaure. Hon är ordförande i Jokkmokks Miljögrupp som i många år frenetiskt kämpat mot skogsbesprutningarna och tror att detta bara är början, att miljöskandalerna kommer att avbyta varandra.
”Valfrid Paulsson: Massor av misstag!” Valfrid Paulsson, generaldirektör på Naturvårdsverket anser att det var tur i oturen att inte tunnorna gått sönder, förrän man hittade dem. Det gjordes massor av misstag på den tiden, för 27 år sedan, då hormoslyret dumpades i Järtajaure, med så skedde det ju elva år innan Naturvårdsverket kom till.
”Så ska tunnorna bärgas.” Hans Lindgren, chef på företaget Tank- & Slamservice som ska bärga gifttunnorna ur sjön Järtajuare, berättar att de inte kommer att ta några risker när det gäller arbetet: ”Vi tar inga risker, vi inte säkert vet vad som finns i tunnorna”, dessutom berättar han om hur det hela kommer att gå till.
”Götes tunnor klarar giftet.” Göte Eriksson är en av de svetsare som jobbar för fullt med att färdigställa de specialgjorda tunnor som kommer att användas när gifttunnorna i Järtajaure ska bärgas.
NSD 1983-09-16:”Servicehuset blir inte av.” Det blir inte något dagcenter och servicelägenheter i Vuollerim för pensionärer.
”NSD ger bakgrunden.” NSD ger bakgrunden för arbetet på en äldreomsorgsplan i Jokkmokk.
NK 1983-09-09: ”Porjus kraftstation visas året runt?” Efter en mycket lyckad turistsäsong, nu i sommar, då inte mindre än 15 000 turister från sexton nationer besökt Vietas och Porjus, där särskilt Porjus gamla kraftstation var den stora turistattraktionen, utvärderas nu frågan om Porjus kraftstation ska bli ett permanent visningsprojekt året om.
NSD 1983-08-31: ”Utbyggnaden som inte blir av.” Det verkar som om det inte blir något av med utbyggandet av Tjäkovarats i Sitoälven, vilket har gett blandade känslor i Jokkmokk. Socialdemokraterna som länge drivit frågan om utbyggnaden är missnöjda, medan Sirkas sameby och Svenska naturskyddsföreningen är positiva.
NK 1983-08-29: ”20.000 besök på marknaden trots höstrusk. Vilket intresse! Vädergudarna kunde inte hindra 20.000 besöka Jokkmokks marknad.” Under årets höstmarknad i Jokkmokk kom det 20 000 besökare på tre dagar, trots det blöta vädret.
NK 1983-08-25: ”Äntligen klart för kalkbrytning – och nu kan Bernt Larsson jubla!” Efter tio års arbete, ska äntligen kalken i Norrvijaur brytas, det är absolut en av sommarens gladaste nyheter i Jokkmokk, enligt kommunstyrelsens vice ordförande Bengt Larsson (s).
NK 1983-08-24: ”Dags för höstens höjdpunkt. Succé livsviktigt för sportklubben.” Jokkmokks Skidklubb hoppas på succé inför den kommande höstmarknaden i Jokkmokk, och beräknar att 20 000 människor kommer och tar del av festligheterna.
NSD 1983-08-24: ”NSD hallåar.” Karl-Axel Nilsson, kommunalråd i Jokkmokk, om Statskontorets förslag att förlägga rennäringensenheten till Jokkmokk.
PT 1983-08-19: ”’Jobb till Jokkmokk’. Norrby invigde lokalkontor.” På torsdagen invigdstalade Vattenfalls generaldirektör Jonas Norrby när han officiellt invigde Vattenfalls Norrbottens lokalkontor i Jokkmokk.
NB 1983-08-11--17: ”Effektutbyggnaden klar vid Porjus och Ligga.” Utbyggnaden av den första etappen av Luleälvens effektutbyggnad, kraftstationen Porjus, Harsprånget och Ligga är nu avslutade och kommer att officiellt visas för allmänheten den 19 augusti detta år. Vid visningen kommer förutom representanter för konstruktörer, leverantörer och entreprenörer att närvara bl.a. energiminister Birgitta Dahl, Vattenfalls generaldirektör Jonas Norrby, generaldirektören för Statens Energiverk Carl Tham och landshövding Erik Hammarsten.
NK 1983-07-30: ”Två fick körkort av prinsen. Fem av sju kuggades … men de tog ”lappen” i Lappland.” Georg Lövenhielm, 26 och Gerard Pyke, 36 år, båda från Stockholm konstaterar att det verkar vara bra mycket svårare att ta körkort här uppe i Jokkmokk än i huvudstaden. För det var nämligen bara de två som fick äran att ta emot körkort av prins Sigvard Bernadotte när han och frun Marianne var och besökte Polcirkeln utanför Jokkmokk.
NK 1983-07-29: ”Tempererande bad – succé i Jokkmokk.” De tempererande bassängerna på Jokkmokks Turistcenter är en mycket lyckad investering, då de drar allt större skaror besökare.
”Klart för utbyggnad av Notudden.” Nu är det klar för utbyggnad av Jokkmokks populära turistcenter Notudden, anläggningen ska byggas ut för drygt fem miljoner kronor. Arbetet startar i mitten av augusti och beräknas vara färdigt innan nästa års sommarsäsong.
PT 1983-08-08: ””Norrbottens räddning Sveriges framtid!”.” Socialminister Sten Andersson var en av talarna under pensionärstinget i Jokkmokk i söndagseftermiddag. Där han lade stor vikt på ett starkt Norrbotten, att det tillsammans med ett livskraftigt näringsliv är en tillgång för hela Sverige.
”Sten samlade länets pensionärer. Hett ting i Jokkmokk.” Cirka 2000 personer hade mött upp till socialdemokraternas pensionärsting i Jokkmokk under söndagseftermiddagen. Socialminister Sten Andersson var en av talarna, andra närvarande var Karl-Axel Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Jokkmokk och sist men inte minst kommunikationsminister Curt Boström, medan Jokkmokks-Jokke stod för underhållningen.
NB 1983-07-14--28: ”Sigvard och Marianne Bernadotte till Jokkmokk.” Den 29 juli kommer den första semestergruppen av körkortsaspiranter att försöka ta sina körkort i Jokkmokk. Det hela heter tvåveckorspaketet ”Körkort i Jokkmokk” och har överträffat alla förväntningar, vid den första promotionen kommer bl.a. prinsparet Sigvard och Marianne Bernadotte till kommunen för att fira tillfället.
NK 1983-07-29: ”Prinsbesök splittrar socialdemokrater i Jokkmokk.” Prinsparet Sigvard och Marianne Bernadotte kommer till Jokkmokk idag, då de ska promovera den första kullen i turistsatsningen ”Körkort i Jokkmokk”. Men allt är inte väl i det lilla samhället inför det kommande besöket, det råder nämligen delad mening om det kungliga besöket. Ledande socialdemokrater träder nu fram och tycker man i Jokkmokk inte ska fjäska för kungligheter som Norrbotten aldrig haft någon nytta av, medan andra ser fram emot det kungliga besöket.
NSD 1983-07-22: ”Jokkmokks-Jokke efter tre svåra sjukdomsår: - Gud hjälpte mig bli frisk.”
Jokkmokks-Jokke, eller Bengt Djupbäck som han egentligen heter, ser verkligen fram emot att börja jobba igen. Efter tre svåra sjukdomsår är han nu äntligen frisk och befinner sig i sitt nya hem, en jättelik disponentvilla i Lindshammar, Småland.
NSD 1983-07-01: ”Bron på plats.” Minuterna före midnatt, natten till onsdag, var montagearbetarna på den nya Akkatsbron utanför Jokkmokk färdig för den sista fasen, att sänka den 270 ton tunga och 70 meter långa stålbron ner på själva betongfundamentet.
NK 1983-06-27: ”Midsommar -83. Musikaliskt helgfirande i Jokkmokk.” Det var ett annorlunda midsommarfirande i Jokkmokk i år, firandet bestod i stort av både kultur och musikalisk anda. Konsertpianisten Hans Leygraf möttes av entusiastiska åhörare och den amerikanska dansläraren Izzy Young drog speciellt många dansintresserade besökare, som vill lära sig squaredans, den amerikanska folkdansen.
NSD 1983-06-27: ”Musik och hantverk i kulturfestival.” Det var ett annorlunda midsommarfirande i Jokkmokk i år, firandet bestod i stort av både kultur och musikalisk anda. Konsertpianisten Hans Leygraf möttes av entusiastiska åhörare och den amerikanska dansläraren Izzy Young drog speciellt många dansintresserade besökare, som vill lära sig squaredans, den amerikanska folkdansen.
NK 1983-08-26: ”Klang och jubel igen. Fest och glam hela hösten i Jokkmokk.” Det händer mycket denna höst, idag startar höstmarknaden för fjärde året i rad, Jokkmokks-Jokke är det stora dragplåstret liksom de föregående åren. Nästa söndag invigs nya idrottsplatsen och den 12 november firar Jokkmokks Skidklubb 90-årsjubileum.
”Rusning till kraftverken.” Nu i sommar har kraftverken verkligen ökat sin efterfrågan i och med att turister i allt mer stor utsträckning har börjat se kraftverken som sevärdheter när de besöker kommunen.
NK 1983-06-21: ”Skogsarbetare dör i cancer efter jobb med växtgifter.” Miljöpartisten och läkaren Robert Svartholm, Tårrajaur i Jokkmokks fullmäktige hävdade under måndagen att en stor grupp människor som sedan 50-talet sysslat med skogliga bekämpningsmedel i Jokkmokks kommun har dött i cancer.
NK 1982-06-15: ”Mycket att uppleva i ”vilda” Jokkmokk!” I sommar finns det mycket att uppleva i vildmarks kommunen Jokkmokk, bland annat de populära guidade turerna i Muddus nationalpark, som ledsagas av vildmarkskännaren Bo Arvidsson, Jokkmokk. Han tar även med turisterna till området Pärlälven, som är Jokkmokks enda outbyggda vattendrag. Och sist men inte minst för alla som befinner sig i fjällområdet bör inte missa de kyrkhelger och andakter som hålls i kåta-kyrkorna runt om i nationalparkerna. De är stämningsfulla, välbesökta sammankomster inte minst av samerna.
NK 1982-06-15: ”Jokkmokk satsar på nybyggartiden. Hembygdsföreningen planerar ett museum.” Hembygdsföreningen i Jokkmokk ska bygga ut, de planerar ett nybyggarmuseum, i och med att Jokkmokk ska bli ett ”fjällcentrum”, utredningen är klar och nu ska kommunen ta ställning till den.
NK 1983-06-08: ”Senaste nytt från Jokkmokk kommun. Många vill vara med och dela på pengarna.” Det var många som ville vara med och dela på pengarna när kommunstyrelsen i Jokkmokk sammanträdde. Främst gällde det anslag ur fonden för vattenregleringsmedel som gick igenom och medlen gick till en rad skilda projekt.
NSD 1983-06-08: ”Raisa i Jokkmokk: - Här knallar nallar!” Natten mot tisdagen observerades en björn endast ett par kilometer söder om Jokkmokks centrum.
NSD 1983-06-03: ”Femte festen – blandad kompott.” För femte året i rad blir det musikfestival i midsommar i Jokkmokk, som anornas av Förening för musikfestival i Jokkmokk. Det kommer att bjudas på många olika kulturell inslag, med bl.a. konsertpianisten Hans Leygraf och Izzy Young, som var med förra året, då han lärde ut squaredans, återkommer även han tillsammans med gruppen Steamboat entertainers.
NK 1983-06-01: ”Konst vid sjön.” Nybildade Vuollerim-bygdens Konstförening har hållit sitt första årsmöte, där man bl.a. kom fram till att man i början av juli ska anorna en ny typ av engagemang; en utomhusutställning vid Kyrktjärn i Vuollerim, som kommer att kallas ”Konst vid sjön”.
NK 1983-05-31: ”Dagmar var först i Jokkmokks nya apotek.” En drygt 80-årig epok i ett av Jokkmokks gamla kulturhus har gått i graven, byggnaden det gäller är apoteket som på måndagen flyttade från ”Apotekshuset” till Förvaltningsbyggnaden. Det rör sig endast om ett 30-tal meter, men det är ändå en händelse i samhället. Dagmar Nilsson var den första kunden i den nyöppnade apotekslokalen i Jokkmokk.
NK 1983-05-27: ”Fortsatt fiske i Pärlälven. Trädaläggning i höst?” I torsdags när Jakt- och fiskevårdsföreningen hade årsmöte, kom de fram till att vänta med planeringen av den påtänkta trädaläggning av Jokkmokks populäraste fiskevatten. Styrelsen i föreningen skjuter därmed upp frågan framför sig och hoppas att insatser för att få ogränsfisken i älven ska lyckas. Medlemmarna regerade kraftigt mot att Jakt- och fiskes expedition i centrala Jokkmokk flyttas från centrala Jokkmokk till i utkanten av samhället vid Älvsbyvägen.
NK 1983-05-20: ”Så här många vill ta körkort i Jokkmokk.” Hjärnan bakom rekordklippet är körskolrektorn Roland Stenström, Jokkmokk, hela Sverige vill nämligen ha honom som körkortslärare i sommar och har ökat omsättningen med hela 35 procent. På bara några veckor har 75 personer anmält sig, vilket har gjort att det är fulltecknat och att man har tvingats upprättat en kölista.
NSD 1983-05-20: ”Körkortssemestern – satsning som gick hem bland stockholmarna.” Hjärnan bakom rekordklippet är körskolrektorn Roland Stenström, Jokkmokk, hela Sverige vill nämligen ha honom som körkortslärare i sommar och har ökat omsättningen med hela 35 procent. På bara några veckor har 75 personer anmält sig, vilket har gjort att det är fulltecknat och att man har tvingats upprättat en kölista.
NK 1983-05-14: ”Kolsatsning ger jobb i Kåbdalis.” Nu har turen kommit till Kåbdalis, det lilla samhället ska nämligen få sin allra första industri, som kommer att ge fyra nya jobb, vilket betyder oerhört mycket för samhället.
NFL 1983-05-05: ”Apoteket blir hantverkarhus.” Enligt Jokkmokk kommuns budget för 1983 ska f.d. apotekshuset byggas om till hantverkshus.
NK 1983-05-03: ”Blommor till första kunden på nya posten i Jokkmokk.” Ulla Eriksson blev den första kunden i postens nyöppnade lokaler på Storgatan, det var i måndags som de flyttade från Porjusvägen.
NK 1983-04-20: ”Färdigbyggt i Jokkmokk…? Hockeyrinkar och lekstugor – ny satsning.” Det finns pengar att tjäna på fritiden i Jokkmokk, vare sig om man är barn och vill leka eller vuxen och spela ishockey. Fabrikör Erik Lindfors försöker hitta en ny marknad, han hoppas att en satsning på lekstugor och hockeyrinkar ska ge en nytändning inom verksamheten.
NK 1983-04-20: ”Kalkbrytning kan ge 40 jobb i Jokkmokk.” Det verkar som att kalkfyndigheter kommer att börja brytas i Norrvijaur utanför Jokkmokk nu till hösten. Därmed skulle det vara slut på ett långt och mödosamt forskningsarbete om den här gruvans användande.
NSD 1983-04-15: ”Erbjudanden till turister: Ta körkort i Jokkmokk. Gift er i Jukkasjärvi.” Ta körkort i Jokkmokk, eller bröllop i Jukkasjärvi, är två nyheter som Norrbottens Turistråd och Nordkalottresor presenterades igår inför sommarens väntade turistinvasion.
PT 1983-04-15: ”Norrbottnisk turistnyhet: Ta ”lappen” i Jokkmokk.” Ta körkort i Jokkmokk, eller bröllop i Jukkasjärvi, är två nyheter som Norrbottens Turistråd och Nordkalottresor presenterades igår inför sommarens väntade turistinvasion.
NK 1983-04-15: ”Saker på gång med Jokkmokks-kalk.” Nu börjar det hända saker med Jokkmokks-kalken i Norrvijaur, utanför Jokkmokk. På fredag ska Jokkmokk Mineral ha ett sammanträde i Stockholm och där kommer man ta upp riktlinjer för utvinning av fyndigheten.
NSD 1983-04-15: ”Fjällstation rustas upp.” På torsdagen beslöt regeringen att bidra med 2,5 miljoner kronor till fjällstationen i Saltoluokta, Jokkmokk kommun, som ska rustas upp för tre miljoner kronor. Medan länsstyrelsen i Norrbotten tidigare beslutat stå för den resterade pengasumman.
NSD 1983-04-02: ”Kommunstyrelsen bjöds till skogs…” SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget) vet mer om Domänverket och om svensk skogspolitik än Jokkmokks kommunstyrelse, den upptäckten avslöjades när SCA och Domänverket tillsammans hade bjudit in kommunstyrelsen på skogsexkursion. Men kommunstyrelsen kunde dock trösta sig med att de visste bättre än NSD, som även de var med under skogsutflykten.
NK 1983-03-24: ”Riktlinjerna klara för nya fjällmuseet.” På onsdagen när museistyrelsen för första gången träffades i samhället, tog det nya fjäll- och samemuseet i Jokkmokk ett stort steg framåt att förverkliga sina planer, då de gjorde upp riktlinjerna för bygget som ska starta våren 1984.
NK 1983-03-26: ”75-årig NIF ”bara barnet”… Jokkmokk SK fyller 90!” I år fyller Jokkmokk SK 90 år, samtidigt som NIF, Norrbottens idrottsförbund fyller 75. Skidklubben hade sina glansdagar under 30-talet, då Jokkmokk skidklubbs skidåkare vann alla DM-stafetter på 30 km mellan åren 1935-1939.
NK 1983-03-25: ”Värmlandsföretag köper Fiberträ för en krona!” Värmländska Swanboard Masonite Fiberträ AB har köpt Masonite Fiberträ AB i Jokkmokk för bara en krona, personalen vid fabriken i Jokkmokk berörs inte av transaktionen, men det blir däremot förändringar i ledningen vid jokkmokksfabriken.
NSD 1983-03-24: ”Fjällmuseets styrelse på första mötet.” På onsdagen hade styrelsen för fjällmuseet Ajtte, Svensk fjäll- och samemuseum sitt första möte i Jokkmokk.
NK 1983-02-22: ”Omöjligt uppdrag? – Leta rätt på vargjägarna!” Kriminalinspektör Göran Andersson i Jokkmokk har fått årets mest omöjliga uppdrag, han ska nämligen leta rätt på och om möjligt bevisa en eller flera jägare som kan ha skjutit tre vargar.
NSD 1983-02-16: ”NSD hallåar.” NSD hallåar Karin Nordström, kultursekreterare i Jokkmokk som tillsammans med läraren Gunvor Nilsson ska starta amatörteater i Jokkmokk.
HB 1983-02-19: ”Nybörjare på marknad.” I syfte med att marknadsföra både finska matvaror och den svensk-finska folkhögskolan i Haparanda åkte en grupp elever från skolan till Jokkmokks marknad, för att sälja sina varor, som bestod av bl.a. hembakat bröd, kakor och varma drycker.
NSD 1983-02-11: ”Om Jokkmokksmarknaden 1921.” Marknadkåseri från 1921, skrivet av Elin Vidman, då hon var ung lärarinna i Jokkmokksbyn Karats.
NSD 1983-02-07: ”20 000 besökte en lugn marknad men ville se fler samer...” Under de tre dagar som den 378:e vintermarknaden pågått, har ungefär 20 000 personer besökt marknadsområdet, trots det var det en relativt lugn helg, enligt polisen i Jokkmokk.
”Vargskinn till salu?” Vargskinn eller inte? Det var den stora frågan som polisen i Jokkmokk ställde sig när de under lördagen gjorde ett beslag på tre vargskinn i ett marknadsstånd, under Jokkmokks vintermarknad.
NK 1983-02-05: ”Februari – en månad att hålla sig väl med kvinnor!” Lite historia om Jokkmokk vintermarknads gamla anor, om varför den var så viktig för lokal befolkningen osv.
NSD 1983-02-02: ”378:e marknaden: Kungen drog igång år 1603!” I morgon torsdag är det dags igen för Jokkmokks vintermarknad, den 378:e i ordningen för att vara exakt. Det var 1605 som allting startade, av självaste kungen och var först och främst ett tillfälle för samerna bytte sina varor med handelsmännen från kusten.
NK 1983-02-02: ”De tre damerna funderar på att stänga kaféet efter 38 år.” De tre damerna Vega Stenman, Anna Karlsson och Inga Eriksson funderar nu på att stänga sitt kafé för gott, familjeföretaget som efter 38 år har överlevt svåra tider.
NSD 1983-02-02: ”Här stannade alla tåg för kaffepaus.” Några invånare i Murjek har tillsammans med ABF gett ut en historiebok om hembyn: ”Stationssamhället Murjek med omnejd”.
PT 1983-02-01: ”Jokke bjuds på flygresa till Jokkmokk.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson skickade en inbjudan till Jokkmokks-Jokke efter lördagens TV- program ”Här är ditt liv med Jokkmokks-Jokke”, med anledning att bjuda upp honom till hemkommunen med en gratis flygresa för både honom och hans vänner, som kan tänkas följa med.
NK 1983-02-01: ”Man Wai hedersgäst på Jokkmokks marknad.” Hedersgästen vid Jokkmokks 378:e marknad kommer mest troligtvis bli 12-årige Cheung Man-Wai från Hongkong. Jokkmokks-Jokke har accepterat kommunalrådet Karl-Axel Nilssons inbjudan att komma till Jokkmokk och visa upp det exotiska, snöiga nord för Man Wai och hans pappa Wan Hing.
NK 1983-02-02: ”Han ska samordna livet i fjällvärlden.” Hans Furmark, chef fjällenheten som startas upp i Jokkmokk, berättar att verksamheten i första hand inte ska vara en kontrollorganisation, utan kommer främst att arbeta för en större kunskapsnivå och ökad respekt för fjällvärlden. Vidare tror han på ett fruktbart samarbete mellan naturvården och det alltmer ökande friluftslivet i fjällvärlden.
NSD 1983-02-03: ”Massförläggning i Jokkmokk…” Just nu är det fullt upp på Jokkmokks turistcenter, på grund av att det är marknadsvecka och det huvudsakliga ärendet är att man vill ha någonstans att sova.
”… men kommunalrådet reser till Stockholm.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson åkte mitt under årets stora kulturevenemang i Jokkmokk ner till Stockholm för att träffa kulturministern.
NB 1983-02-03--09: ”Jokkmokks marknad Karl IX:s vapen mot birkarlarna.” Lite bakgrunds historia om varför Jokkmokks marknad uppkom och hur det kunde gå till på en sådan, förr i tiden.
NK 1983-02-04: ”Kalla fötter en säljande idé på marknaden?” Det var kallt på onsdagskvällen när den 378:e vintermarknaden i Jokkmokk drog igång, 39 minusgrader kallt närmare bestämt. Men det var inte alltid lika kallt, nästa dag t.ex. var det endast 23 grader kallt, och det var då en märklig syn som kunde skådas; en försäljare stod barfota nästan hela dan ute i kylan på en liten bit cellplast, då han ville bevisa att den lilla plastbiten alstrade tillräckligt mycket värme för att kunna skippa skorna.
Arbetet 1983-02-14: ”Karusellägare, Jokkmokks marknad: - Ingen vill åka karusell när det är 30 grader kallt.” På årets vintermarknad i Jokkmokk var det riktigt kallt, uppåt trettio minus grader, och då ville ingen åka karusell.
NK 1983-02-07: ”Lars G Pehrsson summerar: Lyckad marknad trots kung Bore.” Trots det kalla vädret har årets vintermarknad varit lyckad, 20 000 besökare, bara fem tusen mindre än rekordet från förra året på 25 000 besökare.
”Varg tjuvsköts? Skinn utan stämpel på Jokkmokks marknad.” Har det tjuvskjutits varg i fjällen? Det frågar sig Jokkmokk-polisen efter att man beslagtagit vargskinn utan någon form av stämplar, under den pågående vintermarknaden i Jokkmokk.
NSD 1983-02-05: ”Lurades på resan – bussen till Jokkmokk kom aldrig.” Arne Östervall stod tillsammans med sin fru på Centralen i Stockholm och väntade på bussen till vintermarknaden Jokkmokk. Men problemet var bara att det aldrig kom någon buss, så Arne och hans fru kom aldrig till Jokkmokk.
”Hantverkare gör lysande affärer.” De som var de stora vinnarna under årets vintermarknad i Jokkmokk var alla hantverkare, som gjorde lysande affärer.
”Här finns alla Europas stora älgkronor…” Europas största älghorn finns att beskåda på Jokkmokks marknad, som fälldes av Stig Edholm Tjåmotis vid fjolårets älgjakt.
”… och hon bakar äkta tunnbröd.” Siv Granström och Astrid Pirak bakar tunnbröd för fullt under marknadsdagarna.
”Bästa hunden.” Gudrun Lindström visade stolt upp sin lapphund Gubben som råkar vara fjolårets mest framgångsrika spetshund, under vintermarknaden i Jokkmokk.
NK 1983-02-02: ”Unik jättetall – 325 cm i omkrets.” Två jättelika träd på Sarmekåbba, en tall och en gran har skonats från avverkning. Debatten om fjällskogarna fortsätter, Jokkmokk har kommit att bli den plats varifrån diskussionerna om höghöjdsskogarna drivs. Det har att göra med att naturskyddsföreningens jokkmokkskrets är engagerad och på barrikaden står främst konstnären Hans Andersson.
”Här härskar samiska kulturen men skolan har problem.” Samernas folkhögskolan i Jokkmokk är den enda i sitt slag i Sverige och är likt ett ljust i mörker för den samiska kulturen. Trots de positiva inslagen har skolan problem, nämligen att elevantalet sjunker. Nu idag står tretton utbildningsplatser tomma.
”Slöjdlinjen har Norden som upptagningsområde.” Här bevaras de gamla traditionerna, Elsa Airi, Margot Blind och Per-Ola Utsi lär ut hantverket, vid Samernas folkhögskola. Tjugotre unga samer lyssnar uppmärksamt när skolans stolthet; slöjdlinjen, har lektion. En linje som har hela Norden som upptagningsområde.
”Marknadsminnen. Renraider, hästforor, bilar och helikoptrar..” Bilder från äldre marknader i Jokkmokk.
NSD 1983-02-02: ”Efter 34 kilometer på skoter är han hemma… Nu lever Sigurd ensam i fjällbyn.” När NSD den 21 januari 1983 besökte Sigurd Läntha, 71 år gammal i Aktse, var det inte helt lätt att ta sig dit, ett riktigt äventyr med andra ord. Men för pensionären och jägaren Sigurd Läntha är det vardag, han är född, uppväxten och bor numera ensam kvar på Jokkmokks mest avsides belägna fjällhemman.
”Här stannade alla tåg för kaffepaus.” Några invånare i Murjek har tillsammans med ABF gett ut en historiebok om hembyn: ”Stationssamhället Murjek med omnejd”.
Uppsala Nya Tidning (UNT) 1983-01-03: ”Bussresa till Jokkmokks marknad.” Annons om bussresa till vintermarknaden i Jokkmokk.
NK 1982-06-10: ”Hur är läget? Ivar Persson.” Bankkamrer Ivar Persson, Jokkmokk, president i Jokkmokks Rotaryklubb, som för 24:e året i rad anordnar aktiviteter för turister i Jokkmokk. Kultur och vildmark varvas med ibland gott fiskafänge.
FV 1984: ”Linné sätter spår i Kvikkjokk.” Recension av årets Linnédagar som firade tre år, i år.
NSD 1984-06-26: ”Kultursommaren i norr. Linnédagarna ska bli tradition i Kvikkjokk.” Astor Burman, sekreterare i Linnésamfundet Polcirkeln, anser att Linnédagarna i Kvikkjokk har kommit för att stanna.
FV 1984: 28: ”Fjällnära människor. I skuggan av kalhygget Söderberg.” Följ med tidningen Folkviljan när de åker längs Kvikkjokksvägen och besöker människorna i bygden, som minns hur skogsbruket var förr i tiden, jämfört med det är nu, dvs. det moderna skogsbruket.
NSD 1984-07-07: ”I spåret efter Carl von Linné – det blev en hyllning till naturen.” Årets Linnédagar i Kvikkjokk kan sammanfattas med att det blev en hyllning till naturen och en vädjan om att bevara den för framtiden. Aktiviteter som bjöds på var bl.a. en deltatur i Sveriges amazonas, flammande tal för fjällnära skogar och annan natur, samt en nattvandring med Sveriges enda örtarädgårdsmästare.
”Universitetet i älvdalen?” Till nästa år funderar Mårten Granberg och Kjell Mickelsson från ABF-Norrbotten, att förlänga Linnédagarna till en vecka och ha arrangemang efter hela Luleå älvdal. Alltså ”Linnés sommaruniversitet i Luleå älvdal”, istället för ”musik i Piteå älvdal”.
NK 1983-07-07: ”I Linné fotspår … Evas Linné-dagar växer till ett sommar-universitet.” Årets Linnédagar i Kvikkjokk kan sammanfattas med att det blev en hyllning till naturen och en vädjan om att bevara den för framtiden. Aktiviteter som bjöds på var bl.a. en deltatur i Sveriges amazonas, flammande tal för fjällnära skogar och annan natur, samt en nattvandring med Sveriges ende örtarädgårdsmästare. Eva Thomell, var den som från början kom med idén att ordna Linnedagar i Kvikkjokk och Mårten Granlund, studieombudsman på ABF, berättar att det finns planer på att utöka Linnédagarna och att göra det till ett sommaruniversitet.
NSD 1983-07-07: ”Linnédagarna: Ministern öste beröm över Kvikkjokksborna.” Kulturministern Bengt Göransson besökte Linnédagarna i Kvikkjokk, där han bl.a. talade i kyrkan och berömde byborna.
”Hårt slit ger resultat.” Anders Bengtsson från Jokkmokk är en av de som driver på att Kvikkjokk ska få permanent lägerskolverksamhet.
NK 1983-07-07: ”Eva Thomell: - Man måste inse värdet av sin bygd.” Eva Thomell, initiativtagre till Linnédagarna i Kvikkjokk, anser att man måste inse sitt värde av sin hembygd, vilket hon själv har gjort genom att starta de populära naturinspirerande dagarna.
NK 1983-07-07: ”Samfundets ändamål: Sprida kunskaper om Linné.” Några punkter om vad Linnésamfundet Polcirkelns främsta ändamål är.
NK 1983-07-02: ”Kulturminister besöker Kvikkjokks Linné-dagar.” Kulturministern Bengt Göransson besöker årets Linné-dagar i Kvikkjokk, som infaller för andra året i rad.
NK 1983-07-06: ”Statsråd på grönbete. Kvikkjokks stora klipp!” Kulturministern Bengt Göransson besökte årets Linné-dagar i Kvikkjokk, som hölls för andra året i rad. Där han under tisdagseftermiddagen invigde det nya servicehuset i bygden, f.d. landshövdingen Ragnar Lassinantti var även han närvarande.
”– då håller kulturministern i saxen.” Kulturministern Bengt Göransson besökte årets Linné-dagar i Kvikkjokk, som hölls för andra året i rad. Där han bl.a. invigde det nya servicehuset i bygden och talade i den lokala kyrkan.
NK 1983-02-03: ”Kvikkjokk tar ny sats för kultur.” Eva Thomell, initiativtagare till Linnédagarna i Kvikkjokk och de kommande Nordenskiöld-dagarna, berättar via telefon att det blir en fortsättning på Linnédagarna till sommaren och att det är dags att fira Nordenskiöld-dagarna nästa år.
NK 1983-10-03: ”Nya utbyggnader räddar 130 jobb!” Nästa år börjar Vattenfall bygga de tredje aggregaten i Laxede och Porsi kraftverk i Luleälven. 130 man får jobb och Vattenfall ger 6,5 miljoner kronor till stimulans av näringslivet i Bodens och Jokkmokks kommuner.
NSD 1983-10-03: ”Nya aggregat ger 130 jobb.” Nästa år börjar Vattenfall bygga de tredje aggregaten i Laxede och Porsi kraftverk i Luleälven. 130 man får jobb och Vattenfall ger 6,5 miljoner kronor till stimulans av näringslivet i Bodens och Jokkmokks kommuner.
Aktuellt från sydkraft och NKAB 1983-11: ”Gammal vattenbyggare: Nähä, vattenrallarna inga rabarkade sällar utan flitiga arbetsmyror!” Ernst Svanstedt, 65 år är en gammal vattenbyggare som berättar om sitt liv.
”Sydkraft i ett nötskal.”
”NKAB i ett nötskal.”
NK 1984-10-05: ”Klippet för den nya bron… och då överlämnades också starka ”Ester”.” Uno Kihlström kraftverksdirektör för Vattenfall Norrbotten invigde den nya Liggabron utanför Jokkmokk.
NSD 1983-10-10: ”Fullt tryck då Hugo firades.” I lördags firade vattenrallarna att det tredje aggregatet Hugo äntligen var färdigt byggt.
NK 1983-10-10: ”Hjälmen av för Hugo. 120 på glad taklagsfest i Messaure.” I lördags firade vattenrallarna att det tredje aggregatet Hugo äntligen var färdigt byggt.
FV 1983-04-28--05-04: ”Messaure – samhället som försvann.” Under 60-talet blomstrade Messaure för fullt, medan nu under 80-talet är byn nästintill övergiven, endast en bofast bor här, förutom att arbetare från Vattenfall kommer och går tillfälligt för att jobba på kraftverket.
FV 1983: 42: ”Besvikelse i Murjek.” Britt Marie Holmberg, Lisbet Holmkvist, Monica Jonsson och Ada Pettersson har varit med i studiecirkeln om äldreomsorgen i Jokkmokks kommun och är nu besvikna på kommunens förslag om äldreomsorgsplanen i samhället.
NK 1984-12-27: ”Slut på skådespelet.” När Vattenfall sa nej till en ny festplats i Porjus, resulterade sig det i att turistsläppen förbi stationen också stoppas, och då blir Porjus en attraktion fattigare.
”Porjus bjuder på fin julklapp.” För en dryg månad sedan pajade aggregat 12 i Porjus, inte bara en gång utan två. Först nu är det åter igång, lagom till jul, det blev en fin julklapp till centrala driftsledningen i Stockholm, ja, det anser Gunnar Letho, driftchef i Porjus i alla fall.
NK 1984-12-18: ”Samling i Porjus.” Driftchefen Gunnar Letho, samlade ihop alla 150 arbetarna när det var skydds- och informationsdag i Porjus under helgen, där han bl.a. delade ut presenter i form av klockor och blombuketter till några veteraner och f.d. anställda.
NK 1984-12-03: ”Han slipper nog äta upp sin hatt…” Lars Olov Karlsson i Porjus, ordförande för projektet ”Fjällbjörken” lovade i somras, att han skulle äta upp sin hatt om projektet gick åt skogen, men så blev inte fallet, då projektet blev en succé.
NFL 1984-11-16: ”Proletärkåkar rymmer viktig arbetarhistoria.” Än finns några kvar, små enkla hus som inrymmer historia i Lillselet, utanför Porjus.
Byggnadsarbetaren 1984: 20: ”det var d兔 Tor Nordstand i Porjus, är en man med bestämda krav på och åsikter om redaktionsarbetare.
NK 1984-10-19: ”De går i vattenrallarnas spår – snart kan det vara turisternas vandringsled.” Gellivare Hembygdsförening, Arkivkommittén i Porjus och Sveriges Turist Förening (STF) vill rusta upp vandringsleden ”Rallarstigen”, så att den kan bli en populär turistattraktion.
NK 1984-07-02: ”Befolkningen fördubblades.” Trots det mindre trevliga vädret i söndags, när Porjusdagen arrangerades, var det ändå uppåt 700-800 besökare som bl.a. gick på visningen av kraftstationen.
NFL 1984-06-22: ”22 mil gruvgångar Brobygge i Ligga.” Midnattssolens resenärer har rest mellan Jokkmokk och Gällivare, där de har beskådat kulturella sevärdheter, som bl.a. det gamla kraftverket i Porjus, som numera gjorts om till en idrottshall. Brobygget i Ligga var även det med på rundturen.
Land 1984-06-21: ”Vattenrallarnas museum. Här är allt i full skala.” Istället för att riva Porjus gamla kraftverk, när det nya var färdigbyggt 1975, ställde Porjus arkivkommitté upp och räddade det, genom att göra om det till ett museum. Närmare bestämt ett vattenrallarmuseum.
”Hemslöjd i ställverket.” Föreningen Fjällbjörken som består av slöjdare, konsthantverkare och konstnärer från hela Jokkmokk kommun har nu under sommaren inhyst sig i det gamla ställverket i Porjus.
NK 1984-04-18: ”Hantverkskollektiv i Porjus ska hindra utflyttning.” Daisy Eriksson, Porjus är en av initiativtagaren till hantverkarföreningen, som hon hoppas kommer att skapa nya verksamheter som ger sysselsättning. Nu när Vattenfall håller på att avveckla sin verksamhet i Lule älv och då förväntas ungdomarna att bege sig söder ut, vilket man vill förhindra.
NFL 1984-03-09: ”50:e gången med Vargrännarloppet.” På söndag de 15 april går det 50:e Vargrännarloppet av stapeln.
NSD 1984-03-17: ” I alla fall Vattenfall. En by som står och faller med Vattenfall.” I dag är Porjus mer eller mindre beroende av Vattenfall, företaget som paktiskt taget byggde det lilla rallarsamhället. Men trots det är företaget själva, beroende av sin skapelse.
”Rallarna har lugnat sig… … men kvinnorna gympar bakom stängda dörrar.” Trots att rallartiden sedan länge varit förbi, gympar kvinnorna i samhället bakom stängda dörrar i Vattenfalls gamla kraftstation.
”Tor, en glad pessimist…” Tor Nordstrand är Porjuskännaren som tror att det gamla rallarsamhället gjort sitt.
”De gjorde det omöjliga möjligt for mot strömmen.” Bengt och Kim Allerstav, från Stockholm respektive Södertälje, gjorde det omöjliga möjligt, när de flyttade upp till Porjus för att driva hotell.
”Ulf sköter fiskens BB.” Ulf Larsson, Porjus föder upp 100 000 ädelfiskar per år. Efterfrågan är stor då sportfiskarna bara vill ha mer.
”Träffpunkten i stället för spegeldammar. Här berättas några minnen.” Pensionärerna i Porjus som har varit med om rallartiden träffas och umgås på Träffpunkten, där de bl.a. pratar om gamla minnen.
”Hjälmen av för Porjus. Johan saknar fisket – men vattenkraften är bra!” Johan Edholm, 62 år, har arbetat snart i ett halvt sekel hos Vattenfall, de flesta av åren i hemtrakterna.
”Nu har Margaretha fått fart på pennan. Hon kan bli något stort.” Margaretha Dahl har börjat teckna igen efter femton års uppehåll, tack vare hantverkarföreningen och Daisy Eriksson.
NSD 1983-10-20: ”Nu kan de baka sitt eget bröd.” Ines Nordström och Karin Lidman från Öjebyn lärde ut konsten att baka eget tunnbröd och mjukkaka i Porjus nyinvigda bagar- och vävarstuga.
NK 1983-10-13: ”Full fart i bageriet. En gammal dröm har blivit verklighet.” När den nya väv- och bagarstugan i Porjus invigdes kom hundratals personer för att närvara. Populärt var det och kvinnorna praktiskt taget köar för att få ta del av den, genom att baka och väva även i framtiden.
NK 1983-08-19: ”Vinsten av vattenkraften i Lule älvdal: Ett nytt samhälle, men inga industrier.” Referat angående om vad utbyggnaden av vattenkraften i Lule älv har betytt för Jokkmokks kommun.
NB 1983-07-14 -- 28: ” Porjus. Porjus – samhället utan arbetslöshet.” Idag i Porjus är ingen arbetslös, allra minst ungdomarna. När skolan slutade i våras fick de alla tjänst hos Vattenfall Norrbotten.
”Vattenfall inbyggt i föreningslivet.” Vattenfall i Porjus och föreningslivet är tätt sammanflätade, det är föreningarna som porjusbornar har att tacka för allt de fått av Vattenfall. Det är nämligen föreningarna som ställt kraven, vilken i sin tur alltid gått igenom.
”Planer på friskvårdsanläggning i Porjus.” Nu verkar det som Pojus kommer att få en friskvårdsanläggning inom en snar framtid. En idé som ingenjören Alf Wallbing, föreslog under kampanjen ”Jobb till Jokkmokk” år 1978.
NB 1983-07-07--13: ”Första ställverket ”ställs” åter ut.” Sommarens stora turistattraktion i Jokkmokk är den gamla kraftstationsbyggnaden i Porjus, som rustats upp av Vattenfall för drygt 20 miljoner kronor. Den kanske mest intressanta verksamheten i byggnaden är Porjus Expo och deras bildutställning som hittills har besökts av cirka 150,000 människor från hela världen.
”Vattenfall visar.” Annons i Haparandabladet.
NSD 1983-07-09: ”Porjus Expo.” Annons i NSD.
NK 1983-07-04: ”Familjefest lockade 1,000.” I går var det en påtaglig familjefest i Porjus, cirka 1,000 personer besökte det gamla rallarsamhället för den årligen återkommande Porjus-dagen eller Spilldagen som den numera kommer att heta.
NK 1983-06-28 ”Vattenfall visar.” Annons i Norrbottens-Kuriren.
NK 1983-07-01: ”Porjusdagen söndagen den 3 juli 1983. Familjefest i Porjus med bl.a. vattenspill och visning av Porjus kraftstation.” Annons i Norrbottens-Kuriren.
NK 1983-03-01: ”Bildvisning om Porjus.” Den stora Norrbottensutställningen på Kulturhuset i Stockholm upplever stort intresse och vattenkraften är självklart en av alla aktiviteter i länet som visas upp.
NB 1983-09-01-- 07: ”Musikvecka i Saltoluokta.” En vecka under sommaren är det dags igen för den årliga musikveckan i Saltoluokta fjällstation. Trots att det bara var för fem år sedan idén såg dagens ljus för första gången.
Ökänd tidning 1983-04-16: ”Fjällstation rustas upp rejält.” Fjällstationen i Saltoluokta i Jokkmokk s kommun ska rustas upp för tre miljoner.
NSD 1985-01-02: ”Femman – en femetta.” Recension av ”Rimkristaller”, Vuollerimamatörernas femte revy som hade premiär under nyårsafton.
NK 1984-12-31: ”Vuollerim skrattar och applåderar.” Årets revyuppsättning blev en succé, publiken skrattade för fulla halsar och applåderade långt efter sista ridåfallet.
NK 1984-12-29: ”Nyårsrevy med spets – eller ”Rimkristaller” i Vuollerim.” Alf Lundström, Vuollerims Revy- och Teatersällskaps ordförande berättar att årets revyuppsättning blir betydligt råare än tidigare år.
NK 1984-11-28: ”- Oj, så kallt… … men sedan steg värmen hos de utländska kraftteknikerna.” Tjugoen krafttekniker från elva nationer, de flesta utvecklingsländer har kommit till Sverige, för att lära sig mer om driftsystem och kraftöverföring. Det är det svenska företaget Swed Power som står bakom utbildningspaket i energipaketet, tre dagar av sex studieveckor är vikta för Norrbotten. De kommer bl.a. att besöka driftcentralen i Vuollerim, anläggningarna i Porjus, dammjätten i Suorva och för att inte glömma uppleva både snö och kyla.
NK 1984-11-05: ”Braksuccé i Vuollerim när nya Folkets hus invigdes.” Alf Lundtröm, Folkets hus ordförande i Vuollerim, var mycket nöjd med invigningen av det nya nöjes- och fritidscentrat i det lilla samhället.
NK 1984-11-01: ”- Det bästa som hänt på länge! Folkets hus i Vuollerim får högt betyg.” Det nya Folkets hus i Vuollerim får höga betyg av Alf Lundström, Folkets hus ordförande i Vuollerim.
NK 1984-08-30: ”Nu klyver de sista stocken. Vattenfall slår igen sågverket.” Snart går sista stocken genom klingorna vid sågen i Vuollerim, efter nästan trettio år stänger Vattenfall sin såg vid Lule älv och fyra man förlorar jobben.
NK 1983-11-11: ”Kvinnotrio styr och syr.” Ally Andersson, Elsy Sundqvist och Marianne Storbjörk är tre starka kvinnor som driver företaget Porsi Syprodukter, vilket nyligen har lämnat den lilla byn med samma namn för nya lokaler i Vuollerim.
NSD 1983-09-22: ”Kristine har problem med kylan…” Kristine Risth, 80 år gammal har problem med sitt kylskåp, orsaken är en sprängd lucka till frysfacket.
HB 1983-09-19: ”Länsnytt: Pengar till Folkets Hus.” AMS bidrag med 3,4 miljoner kronor till det nya Folkets Hus som byggs i Vuollerim.
NK 1983-07-07: ”Vuollerim bjöd på ”Konst vid sjön”.” Vuollerimbygdens konstförening har haft sin första friluftsutställning ”Konst vid sjön”, som både besökare och utställare var mycket nöjda med.
NK 1983-08- 15: ”I karnevalsyran glöms dysterheten. Även Vuollerim kan…” Alf Lundström, ordförande i Vuollerims Revy- och Teatersällskap berättar om uppkomsten bakom idén till den första karnevalen i Vuollerim.
NSD 1983-08-15: ”Samba och karneval.” I lördags hölls för första gången en karneval i Vuollerim som anordnades av Vuollerims revy- och teatersällskap. Det var en lyckad tillställning då över 300 personer deltog i festligheterna.
NK 1983-03-18: ”Utställning har premiär i Vuollerim.” I helgen har en helt ny utställning om Maria, Jesu moder premiär och kommer att visas i Vuollerims kyrka. Detta i samband med att Murjek-Voullerims kyrkokör kommer att framföra ett sångspel om Maria på lördag kväll.
NSD 1983-10-12 : ”Kyrka återinvigs.” På söndag kommer biskop Olaus Brännström till Jokkmokk för att återinviga kyrkan efter den omfattande renovering som har gjorts.
”- Religiös propaganda förbjuden för jouren.” Luleå stift har i tretton år haft telefonjour, verksamheten uppstod först och främst för att förhindra självmord. Kyrkoherde Peter Stern Jörn har skrivit en bok som ska vara underlag inför årets prästmöte, där man ska kunna diskutera hur den så kallade telefonsjälavården ska fungera i framtiden.
NK 1983-10-08: ”Hur är läget? Stina Sjöstrand.” Norrbotten Kuriren hör av sig till Stina Sjöstrand, Kuoka är sekreterare i aktionsgruppen för ett servicecenter i Vuollerim, som har kallat till stormöte i Vuollerim på söndag.		 
[H0019]1980 – 1982Jokkmokks socken 1980-1982.
NK 1982-11-20: ”P-A-N-G- laddad med 34 kilo sprängdeg störtade Akkatsbron.” Med en våldsam smäll och i ett moln av svart rök störtade Akkasbron samman på fredagen. ING 3 sprängde helt exemplariskt och precis efter instruktionsboken den 46 år gamla förbindelsen över Lilla Lule älv två kilometer norr om Jokkmokk.
NSD 1982-05-21: ”Bredare program vid festivalen.” Föreningen för musikfestival i Jokkmokk anordnar för fjärde året i rad festligheter under midsommar. Programmet blir i huvudsak lika som de tidigare åren, men med bredare utbud.
NK 1982-05-21: ”Square dance, hardingfelor och balalajkor i Jokkmokk.” Föreningen för musikfestival i Jokkmokk anordnar för fjärde året i rad festligheter under midsommar. Programmet blir i huvudsak lika som de tidigare åren, men med bredare utbud.
NK 1982-01-11: ”Tjäkovarats, alias Sitoädno alias Sitoälven. Sitoälven – nästa offer?” Insändare skriven av Edvin Nilsson, om Vattenfall och socialdemokraterna i Jokkmokk kommuns planer på att bygga ut Sitoälven.
NK 1981-11-25: ”Markstriden i Snesudden: Förloraren går vidare till hovrätten.” Ernst Berg, 77, som förlorade tvisten om den omstridda markbiten i Snesudden, enligt fastighetsdomstolen i Luleå, till Jokkmokks kommunalråd Karl-Axel Nilsson och hustrun Inez, har inte gett upp och tänker gå vidare med ärendet till hovrätten.
NSD 1982-11-20: ”Perfekt skott när bron föll…” Med en våldsam smäll och i ett moln av svart rök störtade Akkasbron samman på fredagen. ING 3 sprängde helt exemplariskt och precis efter instruktionsboken den 46 år gamla förbindelsen över Lilla Lule älv två kilometer norr om Jokkmokk.
NK 1982-11-18: ”På fredag smäller det – då sprängs bron i luften.” På fredag smäller det utanför Jokkmokk. Då har gamla Akkatsbron gjort sitt. Skickliga sprängare från Ing 3 började på onsdagen ladda med sprängdeg och sen är kommunen ett blickfång fattigare.
NSD 1982-09-28: ”Snart sprängs bron.” I början av november ska Akkatsbron utanför Jokkmokk sprängas, för nästan ett år senare ska en ny bro stå klar.
NSD 1982-02-03: ”Kulturnämnden i Jokkmokk.” Presenterar under marknadsdagarna en rad intressanta program i museet regi.
NSD 1982-02-02: ”Aili fick hedersuppdrag i hembygden: Visar besökare på marknaden hur rotslöjd går till.” Aili Johansson har haft många framgångar som slöjdare. Hon har fått både pris och stipendier. Men i vinter tycker hon sig ha fått en av sina finaste framgångar. Hon ska få sitt i Jokkmokks museum under marknaden och visa hur en rotslöjdare arbetar.
NK 1981-11-24: ”Jokkmokks centrumplan – en olycka.” Under måndagens kommunal-fullmäktiges sammanträde erkände kommunalrådet Karl-Axel Nilsson att Jokkmokks nya centrumplan är en olycka. Och han får medhåll av moderaten Rolf Ericsson, som även anser att Jokkmokksborna har blivit lurade på konfekten vid ett informationsmöte om planen.
PT 1981-11-23: ”- Stoppa det norska smältverket!” Jokkmokks kommun kräver i ett brev till regeringen att utsläppen från smältverket i Sulitjelma i Norge, 15 kilometer från den svenska gränsen, måste stoppas. Det brådskar, eftersom man i Norge redan i december avgör om driften vid smältverket ska fortsätta efter 1986.
NSD 1981-10-17: ”Midnattsolvägen nytt lockbete för turister.” Fyra kommuner i Norrbotten ska tillsammans marknadsföra Midnattsommarvägen. Det gör man bland annat genom att gå ut till länder som Västtyskland och Norge, man vill nå den turism som inte kommer till nordliga Sverige under högsäsongen. – Vi vill förlänga turistsäsongen vår och höst, säger kommunalrådet Karl Axel Nilsson, Jokkmokk.
NK 1981-10-17: ”Jägarliv – en bok om de verkliga storviltjägarna i fjällen.” Intresset för människor, djur och natur gjorde att Yngve Ryd, 29, och Gunnar Edholm, 25, intervjuade storviltjägare i Jokkmokk, för att sedan göra en bok på materialet. Frågan är bara om den kommit till om killarna inte varit arbetslösa, för det låg mycket arbete bakom projektet men desto mindre pengar. De fick 10.000 kronor från Kempefonden och 5.000 kronor från Längmanska kulturfonden i arbetsstipendier.
NK 1981-10-17: ”Jaktliv.” Sven Larsson, 79 år, är en av de intervjuade stortviltjägarna som Yngve Ryd och Gunnar Edholm berättar om i deras bok om de verkliga storviltjägarna i fjällen.
PT 1981-10-05: ”Fynd i Jokkmokk av volfram och molybden.” Höga halter av volfram och molybden har hittats i Tjåmotisområdet i Jokkmokks kommun. Det rapporterar nämnden för statens gruvegendom (NSG) till regeringen.
PT 1981-10-05: ”Nytt fjällmuseum inrättas i Jokkmokk.” Sveriges nya fjällmuseum med samiskt centrum skall placeras i Jokkmokk. Det föreslog länsstyrelsen i Norrbotten regering på fredagen.
NSD 1981-10-02: ”Fjällmuseum färdigt 1985.” Ett planerat fjällmuseum kostnadsberäknat till 28 miljoner kronor och förlagt till Jokkmokk, kan komma att stå färdigt först någon gång mellan åren 1984-85. I dag presenteras utredningen för länsstyrelsen i Luleå. I går var det kommuninvånarna i Jokkmokk som fick ta del av det stora projektet.
NSD 1981-10-02: ”Fjällmuseet kostar 30 miljoner kronor.” Redan till veckan skickar länsstyrelsen i Norrbotten in en framställning till regeringen om att ett fjällmuseum ska inrättas i Jokkmokk. Den notan kommer att kosta minst 30 miljoner kr. Man räknar nämligen med att ett hundraprocentigt statsbidrag. För driften kommer 2,7 miljoner från Vattenfall. Det är kostnaderna för turistvattnet i Stora Sjöfallet som ska flyta in i museets bidrag.
NK 1981-10-03: ”Fjällmuseet tar form.” Nu gå länsstyrelsen i Norrbotten till regeringen med förslaget om ett fjällmuseum i Jokkmokk, och hoppas att 30 miljonersprojektet ska bli en av de tunga bitarna i regeringens Norrbottenspakte till våren. Driften tänker länsstyrelsen klara genom att stoppa turistappningarna i Stora Sjöfallet och för över 2,7 miljoner till fjällmuseet istället.
NSD 1981-10-01: ”Har LKAB lagt kalkbrytningen på hyllan?” Ska Norvikjaurprojektet – brytningen av kalk och framställning av filler – läggas på hyllan? Eller kommer något annat gruvbolag att ta över från LKAB? Det är nu snart två år sedan NSD kunde avslöja att LKAB hade planer på att bryta kalk i Norvikjaur och förädla den till filler som används i pappersbruk. Då lovade man från LKAB besked i december 1979. Men sedan dess har det inte hänt någoting. På Jokkmokks kommun är man nu orolig att projektet ska rinna ut i sanden.
NSD 1981-10-01: ”Här ska Jokkmokks framtid byggas.” Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson står på den nyuppförda jättesandplanen i Jokkmokks industriområde, som ska komma att rymma kommunens två första industrihus.
NK 1981-09-30: ”Rikskampanj för fjällskogar.” En kampanj som saknar motstycke för att rädda de svenska fjällskogarna har startats i Jokkmokk. Jokkmokkskretsen av Svenska Naturskyddsföreningen tänker i höst rejält ruska om i etablissemanget. Makthavare runt om i landet ända in i regeringskretsen kan räkna med att bli påminda om månghundraåriga skogars betydelse i många avseenden. 15.000 vykort med plats för sex namnteckningar på varje kort ska spridas till 33 adressater som är allt från kommunstyrelser, skogsbolag, miljövårdande instanser till representanter för samtliga partier.
NK 1981-09-30: ”Hoppsan! Nu går det bra för gamla Jokkmokk!” Det går bra nu för Jokkmokk, det berättar Ivar Ögren, chef för arbetsförmedlingen i kommunen.
NK 1981-09-30: ”Claes Rensfeldt om 30-miljonerssatsningen: - Fjällmuseet fantastisk idé.” Nu är det klart att det är Jokkmokk som får nästa svenska riksmuseum, något som Claes Rensfeldt tycker är en jättebra idé.
NK 1981-09-22: ”Stiftelser tar över i Jokkmokk.” Nu ska Jokkmokks Industrier samt dess fritidsanläggningar föras in i stiftelser. Det är ett förslag i motionsform som kommer från den socialdemokratiske fullmäktigegruppen.
NSD 1981-09-24: ”Jokkmokks kommun: Fjällanläggningarna kunde drivas bättre.” – STF bör kvarstå som huvudman för fjällanläggningarna. Den slutsatsen gör den statliga arbetsgrupp som 1979 tillsattes för att se över vissa ekonomiska frågor som rör fjällanläggningarna och planeringsprocessen vid utbyggnaden av dessa anläggningar. – De skäl som talar för staten bedöms väga mycket tungt, anser arbetsgruppen. Men den vill ändå inte ta över STF:s anläggningar.
NSD 1981-09-24: ”Förlängd säsong önskemål.” De bofasta i Kvikkjokk blir allt färre för varje säsong, hoppet är turismen. Men för att det ska lyckas, måste turistsäsongen bli längre än de tio veckorna som STF fjällstation håller öppet.
NSD 1981-09-26: ”Skivan som ska klara skivan!” I början av november startar en ny epok i Jokkmokks träindustrihistoria. Då kommer den första svensktillverkade fiberskivan ut från fd Sarek Board, numera Masonite AB. På Masonite är man full av optimism. Ska det bli tredje gången gillt?
NSD 1981-07-24: ”Klartecken för nya industrihus.” Jokkmokks kommun fick på torsdagen klartecken för ett av de två industrihus som planeras i Jokkmokk.
NSD 1981-04-28: ”Ja till nytt storhotell.” Tog Jokkmokks kommunfullmäktige första steget mot ett nytt storhotell när man på måndagen beslöt att köpta in AB Svenssons järnhandel med tillhörande markområde? I det område där järnhandeln – som drivs av Anders Lundström Vuollerim – har man i ett utkast till centrumplan placerat ett nytt storhotell. Moderaterna gick emot köpet.
FV. 1981-10-29--11-04: ”I Murjek - den röda byn säger man: ”Vi är inte bortskämda här i Murjek. Men vi ger inte upp. Murjek ska inte dö.”.” I Murjek är man van att kämpa och kämpat har man gjort för att behålla byns skola, som idag har tretton elever i klass ett till klass fem. De är byns framtid och är medvetna om svårigheterna att få jobb, så länge skolan finns kvar finns det hopp i Murjek – den röda byn.
FV. 1981-10-29--11-04: ”LKAB ”drar på” i Ranstad.” Undersökningarna av de svenska urantillgångarna fortsätter oavbrutet. Nyligen har en ansökan om att fortsätta under-sökningarna av uranskiffrarna i Västergötland och Närke lämnats in av Ranstads Skifferaktiebolag – där LKAB är delägare.
FV. 1981-10-29--11-04: ”Högskolan packar Gränges kappsäck.” Högskolan i Luleå och det privata gruvbolaget Gränges International Mining, förkortat GIM, ska till våren tillsammans utbilda utländska tekniker. Biståndsorganet SIDA betalar och Gränges ser utbildningen som en god ”affärsidé”, ett sätt att sälja ”kunnande”. Lennart Ekman på Gränges berättar.
NSD 1981-02-04: ”Han bröt hästskon med tänderna.” Erik Linde berättar några av sina marknadsminnen från Jokkmokk, bl.a. om hans första 1908, och han själv var sex år gammal.
NB 1981-02-19: ”De samlas då och då för att väva vadmal, sticka vantar, göra dockor och tygtryck…” Eva-Stina Sandling, från Porsi, är en av medlemmarna i Jokkmokks Förenade Handkraft, berättar om hur det hela startade.
NK 1981-02-09: ”Sol (men ingen ballong) över marknadsbesökare.” Totalt under de tre marknadsdagarna har cirka 25.000 människor besökt Jokkmokk, som är något av ett rekord.
NK 1981-02-06: ”Bra start för marknaden. Karuseller går – Toppenväder och full fart från start!” Det blev en bra start för den 376:e vintermarknaden i Jokkmokk, med bara 13 grader kallt, en blek vintersol och massa glada människor.
NK 1981-02-06: ”Alla är de riddare och ladies.” Nästa år firar den danska gruppresan till Jokkmokk 25 år. Resledaren Jörgen Anker Jensen berättar att de tänker planera något extra inför nästa års resa.
NFL 1981-02-04: ”Kulturnämnden i Jokkmokk.” Annons om marknadsprogrammet under årets vintermarknad.
NK 1981-02-04: ”Han nobbade kronans säkra kaka och blev sin egen.” Gustav Sandberg, 52, Jokkmokk, har idag en tryggare existens som egen företagare i hemslöjdsbranschen, än för tio år sedan. Då sade han nämligen upp sig, efter 12 års anställning hos Vattenfall, som armerare på kraftverksbyggen. Just nu är han aktuell på den årliga vintermarknaden, men det är inte bara där han är välkänt namn, utan även på de flesta marknader i Norrland.
NK 1981-02-02: ”Marknadsbesökare i Jokkmokk. Ett härdat släkte…” På fredagen var det åter dags för årets vintermarknad i Jokkmokk, - 25 grader kallt, marknadsbesökarna är ett beprövat släkte.
NSD 1981-01-31: ”Jokkmokk vintermarknad.” Annons inför årets vintermarknad.
NSD 1981-07-07: ”Sveriges egen transsibiriska järnvägslinje.” På lördag passerar historiens första charterresa på Inlandsbanan Jokkmokk. Det är tidningen Land som vill göra Inlandsbanan till Sveriges motsvarighet till Transsibiriska järnväg. Därför har man chartrat en rälsbuss och åker delen Mora – Gällivare under en vecka.
NSD 1980-03-19: ”Nu har tiden och grönskan läkt såren i Auvakkojaure. Vattnet bröt igenom isen! Byn räddades.” Erik Andersson, Jokkmokk, avslutar här sin artikelserie för NSD om dammkatastrofen i Auvakkojaure, då en flodvåg var nära att ödelägga Jokkmokksbyn Högträsk. Tillsammans med ett ögonvittne från katastrofen Nina Svanberg i Högträsk, besöker han också 47 år efteråt de områden för där flodvågen gick fram. Fortfarande vittnar vita skelett av väldiga tallar samt jättestora stenblock på upp till 20 ton om flodvågens styrka.
NSD 1980-06-06: ”Avslutning med tårta och tårar. När barnen tog slut dog den lilla skolan…” I dag är skolavslutning. I tre norrbottensbyar är det definitivt – nästa termin är byn utan skola. NSD var med när man festade av Holmträsk skola i Snesudden, södra Jokkmokks kommun. Med tårta och tårar av vemod hade elever, föräldrar, skolpersonal och bybor samlats till en sista skolmåltid.
NK 1982-12-10: ”Jokkmokk får fjällmuseum.” Nu är det helt klart att Jokkmokk får sitt fjällmuseum. Intressenter är staten, landstinget, Jokkmokks kommun och ett par sameorganisationer.
PT 1982-12-97: ”Jokkmokks-kyrka renoveras.” Församlingen i Jokkmokk har av AMS fått närmare 1,5 miljoner kronor för att restaurera kyrkan i Jokkmokk, som kommer att starta i januari, nästa år och avslutas tio månader senare.
NK 1982-12-06: ”Jokkmokks kyrka restaureras 1983.” Församlingen i Jokkmokk har av AMS fått närmare 1,5 miljoner kronor för att restaurera kyrkan i Jokkmokk, som kommer att starta i januari, nästa år och avslutas tio månader senare.
NK 1982-04-20: ”Folket som ska sköta våra fjäll på plats.” En av byggstenarna för att göra Jokkmokk till ett fjällcentrum sattes på plats på måndagen. Då inrättades det fjällråd som tillsammans med en fjällenhet ska svara för den övergripande och direkta skötseln av fjällområdet i Norrbotten.
NK 1982-10-19: ”Jokkmokks nya skola ger alla elever jobb!”– Det här är ett viktigt bidrag till utbildningsarbetet i Norrbotten. Den här linjen följer våra strävanden att prioritera yrkesinriktad utbildning. Det framhöll skolöverstyrelsens generaldirektör Lennart Orehag i Jokkmokk på torsdagen.
DN 1982-10-02: ”Bror Ejdemo död. Starkt engagerad inom lappväsendet.” En notis om byråchefen vid länsstyrelsen i Luleå Bror Ejedemo har avlidit 63 år gammal.
NK 1982-08-30: ”20.000 kom till marknaden i Jokkmokk.” Årets höstmarknad i Jokkmokk blev succé, under tre dagar kom nästan 20. 000 besökare, det berättar marknadsgeneralen hos Jokkmokks Skidklubb, Jan-Ove Jönsson.
NK 1982-08-26: ”Marknadsdags igen.” När sommaren är över och hösten annalkas, då är det åter dags för höstmarknaden i Jokkmokk. Arrangörer är som vanligt Jokkmokks skidklubb, kommunen och Kuriren, som tillsammans livar upp samhället. Förra året kom det 15.000 besökare under de tre marknadsdagarna och det förväntas komma lika många i år med.
NK 1982-08-28: ”Serri ny oas för naturfolk.” Till vederkvickelse för alla naturälskare har ett nytt naturreservat skapats norr om Jokkmokk. Det heter Serri, har samma namn som samebyn i området och ligger i Slakkaområdet insprängt mellan Stora och Lilla Lule älv. Det kanske är fel att säga att Serri naturreservat är ”nytt”. Länsstyrelsen avsatte det redan den 6 februari 1970, men det är först i sommar det blivit tillgängligt för en bredare allmänhet genom de omfattande utbyggnader som gjorts i reservatet.
NSD 1982-08-26: ”En rosa dröm i stället för det gröna råttboet.” Västra skolan i Jokkmokk har byggts om, borta är det gamla tvåvåningshuset, som även kallades för det gröna råttboet. Istället möttes eleverna av en rosafärgad enplansbyggnad med egna ingångar för två klasser, dessutom har lågstadiet och mellanstadiet fått var sin skolgård.
NSD 1982-08-06: ”Flaggorna i topp när Brita Maria fyller 100.” I dag hissas alla flaggor i Kåbdalis, då Brita Maria fyller 100 år.
NK 1982-07-02: ”Eva Thomell Hur är läget?” NSD tar pulsen på Eva Thomell, initiativtagare, inför de kommande Linné-dagarna i Kvikkjokk den 5-6 juli.
NSD 1982-06-29: ”Hantverk i grupp.” Just nu ställer fyra kvinnor ut sina verk i Jokkmokk, de berättar att det är början till ett hantverkskooperativ, som kallar sig för Jokkmokks förenade handkraft.
NSD 1982-06-29: ”Festivalen kommer tillbaka.” Musikfestivalen i Jokkmokk kommer att fortsätta även nästa år, det kom festivalarrangörerna fram till under mötet på söndagskvällen.
NSD 1982-06-16: ”Branden krävde att dödsoffer.” En man omkom vid den brand som utbröt i Jokkmokks centrum sent på måndagskvällen.
NK 1982-06-16: ”Omkom i brand.” En person innebrändes när ett av Jokkmokks karakteriska kulturhus eldhärjades natten mot tisdagen.
NSD 1982-05-18: ”Nybyggarmuseum efter Fjällmuséet?” Jokkmokks hembygdsförening tycker att kommunen behöver ett nybyggarmuseum och föreslår därmed att de ska ta sig an ansvaret för att projektera och bygga just ett sådant museum.
NK 1983-02-05: ”Skarorna tinar fram.” Solen sken över årets vintermarknad i Jokkmokk på fredagen. Det var en mycket fin vinterdag, dock något kall, minus 20 grader, vilket inte är skärskilt kallt för tåliga nordbor och folk strömmade faktiskt till i något större skara än på torsdagen.
NSD 1982-06-12: ”Meningarna är delade om ströängsområdena.” Ströängsfrågan som skulle avgjorts i domstol kommer inte att bli av. Styrelsen för Jokkmokks Sockenallmänning led ett nederlag vid dess vårstämma i Jokkmokk. Enligt delägarna ska ärendet omedelbart återkallas. Många av delägarna ansåg att stämman handlat helt fel. Frågan gäller om det är staten eller fastighetsägarna som är ägare till ströängarna.
NK 1982-06-02: ”Eleverna gick in i historien.” Eleverna i klass 5 C, mellanstadiet i Jokkmokk har fått en annorlunda historieundervisning, de bytte tråkiga historielektioner i klassrummet mot friluftandet på en hembygdsgård.
NSD 1982-05-13: ”Midnattsolsvägen samarbetesprojekt.” – Äntligen, blev kommentaren från läraren Åke Snellman, när han kunde konstatera att nio kommuner mellan Piteå och Nordkap gått samman i ”Samarbetsorganet för Midnattsolsvägen”.
NSD 1982-03-20: ”Här var det klippt för Åslings skötebarn.” När industriministern Nils G. Åsling invigde Masonite Fiberträs nya anläggning i Jokkmokk, under fredagen fick han både beröm och applåder av kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1982-03-20: ”Fiberträfabrik ger 40 nya jobb.” När industriministern Nils G. Åsling invigde Masonite Fiberträs nya anläggning i Jokkmokk, under fredagen fick han både beröm och applåder av kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1932-03-13: ”Tonfilm i Jokkmokk.” Nu har äntligen Jokkmokk fått ljudfilm, biograf direktör Axel Åkerlund installerade i dagarna ljudapparaten i sin biograflokal. Alla som besökte premiären, då filmen ”Den leende löjtnanten” visades, var mycket glada över den lyckade återinvigningen av både tal och musik.
NB 1982-03-04-10: ”Lars Pirak, Jokkmokk: Industriföreningen är oerhört viktig!” Konstnären och hantverkaren Lars Pirak, Jokkmokk, är ordförande i den nybildande föreningen Jokkmokks Industriförening, som nyligen bildades i kommunen, berättar att han är mycket glad åt industriföreningen och att den är mycket viktig för samhället.
NK 1982-02-22: ”Inga pengar till utsmyckning.” Jokkmokk är en av få kommuner i länet, som inte har några pengar undansatta för konstnärliga utsmyckningar av offentliga byggnader, som först och främst gäller nybyggnationer.
FV. 1982-02-11-- 17: ””Här finns en tradition av samarbete”.” Folkviljan är i Porsi, hos Eva-Stina Sandling och Gunnar Fogelvik, och pratar om livet i glesbygden och dess framtid.
FV. 1982-02-11--17: ”Dál’vadis i Jokkmokk. En saga – om verklighet.” Med sitt snöspel Vinterdrömmar har den samiska teatergruppen Dál’vadis ytterligare tänjt ut gränsen för vad som går under begreppet teater. Diskussionerna i pauserna i tältkåtorna ger åskådarna fler infallsvinklar och sätter ännu mer fart på tankarna än ”bara” själva spelet.
NFL 1982-02-11: ”Fjällmuseum i Jokkmokk?” Varken kammarkollegiet eller naturvårdsverket har några invändningar mot ett svenskt fjällmuseum i Jokkmokk. En förutsättning är dock att de inblandande kommunerna kan enas om hur ”sjöfallpengarna” skall användas.
NSD 1982-06-12: ”NSD hallåar…” Claes Markusson, ekonomichef, Jokkmokks kommun, med andledning av att Vattenfall skattar 75 miljoner till Jokkmokks kommun.
NK 1982-01-02: ”Hur är Läget?” … Ivar Ögren, arbetsförmedlingens chef i Jokkmokk. Han får det kämpigt att nästa år skaffa jobb åt alla som friställs hos Vattenfall vid Luleälven.
NB 1982-02-1--17: ”Marknaden i Jokkmokk: Strålande skådespel och hederliga knallar. Strålande skådespel i snön om samernas liv.” Det var en magnifik upplevelse som den samiska teatergruppen Dál’vadis bjöd på, ute på isen på Talvatissjön i Jokkmokk under marknadsdagarna. May-Doris Rimpi som tillsammans med Harriet Nordlund har skrivit teaterpjäsen ”Vinterdrömmar”, berättar att de vill få människor att fundera över frågor som: Hur ser det samiska samhället ut idag? Vad händer med människan när man ersätter hennes kultur med någon annan? Vad är det som säger att det moderna samhället är högre stående än ”primitiva kulturer”?
NB 1982-02-11--17: ”Ove är marknadsbiten: Han återupplivade traditionen med Matarengi marknad.” Ove Rönnbäck är en marknadsbiten man från Övertorneå. För sjunde året i rad tog ledigt från sitt lärarjobb för att kunna ställa sig i sin brors fiskstånd på marknaden i Jokkmokk. – Folkmyllret och de hederliga marknadsknallarna fascinerar mig, säger Ove.
NSD 1982-02-15: ”Tack för missen, Stenmark! Då kom folket till marknaden.” Stenmark i TV – då fruktade marknadsledningen i Kiruna det värsta. Men världsmästaren föll ur redan i första åket och strax därefter började folket strömma till runt marknadsstånden!
PT 1982-02-09: ”Ingen marknad utan musik och dans.” Musiken och då kanske framför allt folkmusiken spelar avsevärd roll under de tre intensiva marknadsdagarna. Grupp efter grupp avlöser varandra och hundratals, ja tusentals människor lever med i dans och med handklappningar. Musiken - inte bara folkmusiken – är en del av marknader modell Jokkmokk och en del som man med alla medel vill behålla.
PT 1982-02-09: ””Jag brinner av hunger…”.” Helan Jokkmokks samhälle ställer upp med matservering under marknaden, ingen ska behöva gå hungrig. Till och med brandkåren ställer upp under årets vintermarknad.
NK 1982-02-06: ”Sprakande utställning av Jokkmokkskonstnärerna.” Om man gillar konst- och hantverk är Jokkmokks marknad den rätta platsen att besöka, för där finns det många utställningar av olika slag. Allt från målningar, till slöjd och keramik för att nämna några exempel. Det är Jokkmokkskonstnärerna som ställer ut och de är en liten grupp på fyra personer som bor eller har sina rötter i Jokkmokk, även på somrarna håller de igång och ser till att konsten når ut till turisterna.
NK 1982-01-28: ”Jokkmokks Vintermarknad. Den 4-5-6 februari 377:e årgången.” En notis om årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1982-02-05: ”Värmen” bäddar för rekordträngsel.” Jokkmokks vintermarknad är vad vädret gör den till. Det kan bli rekorderlig succé i år för när man drog upp rullgardinen i går morse höll kvicksilvret på att bestämma sig för om det skulle vara en grad varmt eller lika mycket kyla. Det är ju toppen!
NK 1982-02-05: ”20:e resa för Aksel.” Danske Aksel Willadsen, Köpenhamn fick en rejäl pulka, eller kalla det akkja för sina 20 år på Jokkmokks marknad. Hans stora problem just nu: att få tingesten transporterad till Danmark.
NK 1982-02-05: ”Sprakande spel på sjön.” Det var en riskapel chansning som Harriet Nordlund och Maj-Doris Rimpi gav sig in på, när de skev snöspelet ”Vinterdrömmar”. Ett skådespel som utspelade sig ute på Talvatissjöns is under Jokkmokks marknad.
NFL 1982-02-03: “Jokkmokks marknad för 377: gången.” Nu är det åter dags för Jokkmokks marknad, för 377:e året i rad.
NSD 1982-02-05: ”Ernst trogen marknadsgäst sedan 1892!” Ernst Westerlund, 95, är inte särskilt inponerad över den moderna marknaden, han saknar skinnhandeln. Och han vet vad han pratar om, för han var fem år gammal när han besökte Jokkmokks marknad för första gången, året då var 1892.
NSD 1982-02-05: ”Snöspel som skildrar den samiska historien.” Recension av teaterpjäsen ”Vinterdrömmar”.
NSD 1982-02-05: ”Lättare följa samernas historia.” ”Den långa vandringen” heter den permenenta utställningen på Jokkmokks museum som nu är klar.
NSD 1982-02-05: ”Han åker i en dansk ack-ja…” Danske Aksel Willadsen, Nödebo, som är skadechef vid ett av Danmarks försäkringsbolag, fick en riktig ackja för sina 20 år på Jokkmokks marknad.
NSD 1982-02-04: ”Pigors slarv med elden ödelade marknadsplatsen.” Jokkmokks marknad har traditioner från tidigt 1600-tal. I denna artikel i NSD, berättar länsmuseichefen Kjell Lundholm, bl.a. om branden som ödelagde Jokkmokks marknadsplats 1751, inför årets Jokkmokks marknad.
NSD 1982-02-03: ”Tradition, romantik och jakt efter miljö…” Nu är det dags igen! Jokkmokks marknad inträffar för 377:e gången. Jokkmokksbornas tidräkning går in på ett nytt år. Orten går i väntan – väntan på den stora invasionen av turister och framför allt av utflugna före detta Jokkmokksbor.
NSD 1982-02-03: ”Unikt pris till alla som vinner.” Rolf Pettersson, 35 år, är en av dem som arbetar för att genomföra en etapp i O-ringen – 5-dagarstävling i orientering. En av etapperna är Polcirkeletappen, som arrangeras i Vuollerim. För agremanget står Jokkmokk och Vuollerim SK. Förberedelserna har pågått i över ett år, Rolf Pettersson som har haft hand om PR och information, har även tillsammans med Lars Pirak och Åhmans Tenn, varit med och tagit fram ett unikt pris för just deras etapp; ett tennfat med teckning av Lars Pirak, som kommer att ges till alla klassegrare.
NSD 1982-02-03: ”Lapphunds invasion!” På lördag blir det invasion av lapphundar i Jokkmokk. 65 renrasiga hundar och ett okänt antal renvallarhundar kommer då att möta upp till utställning.
NSD 1982-02-03: ””Användbar till allt”.” Lapphunduppfödare Kajsa Holmqvist i Jokkmokk är uppfödd med lapphundar och berättar att rasen är användbar till det mesta.
NSD 1982-02-03: ””Vinterdrömmar” på dammens is.” Under årets Jokkmokks marknad kommer den samiska teatergruppen Dál’vadis att bjuda på snöspelet ”Dalvinieko”, som betyder vinterdrömmar på svenska, ute på Talvatisdammens is.
FV. 1982-01-28: ”- Vi vill se historien med samernas ögon.” Jokkmokks museum är muséet som tagit ställning. En halv miljon besök har gjorts där sedan 70-talets början. Många diskussioner har förts bland skärmar, koltar och ackjor när exempelvis Vattenfalls folk guidats runt. – Vi vill se på historien genom samernas ögon, säger Hans Andersson, stridsbar chef museichef som nu sagt upp sig från sin tjänst.
NK 1982-01-26: Ingen riktig titel. En liten notis angående ledig tjänst som museiintendent vid Jokkmokks museum.
NSD 1982-01-14: ”Fru Groth i Quickjok.” Stig Carlsson skriver om Carl von Linné som trodde på den gudomliga vedergällningen (Nemesis divina), som han även skrev ner. I den kan man bl.a. läsa om pastorskan Groth i Quickjok och 1700-talskändisar, som i Linnés ögon var både högfärdiga och uppblåsta.
NK 1982-01-12: ”Klart för strid om Jaurekaska.” Vattenfall har nu till Vattendomstolen i Luleå lämnat in sin ansökan om att få bygga ut Jaurekaska i Stora Lule vatten. Projektet ska sysselsätta 35 man i knappt fyra år och byggnadsarbetena beräknas starta våren 1984.
NK 1982-01-02: ”Vi lever i ett bra samhälle.” Rune Fredriksson skriver vinterbrev från Jokkmokk.
NK 1981-11-11: ”Jokkmokks kommun köper tio fastigheter.” En stor fastighetsaffär mellan stiftelsen Jokkmokkshus och kommunen är i det närmaste klar efter ett beslut i kommun-styrelsen. Stiftelsen köper 10 fastigheter i centrala Jokkmokk för 786.500 kronor. I sin tur ska dock kommunen av stiftelsen förvärva fastigheten prästbodet 1:44 för 470.000 kronor. Den totala köpsumman för stiftelsens del blir därmed 316.500 kronor.
NSD 1981-12-15: ”Kulturnämnden attackerar kommunens personalpolitik.” Kulturnämnden i Jokkmokk vill att kommunstyrelsen ska ompröva kommunens personalpolitik, angående kommunens policy att man endast i undantagsfall får tjänstledigt, trots att lönen uteblir om man är ledig.
FV. 1981-10-29--11-04: ”Spånplattan som ska ta död på fördomarna.” Roger Fjellström, som är fackets (träindustriarbetarförbundets) man i Mazonit Fiberträ AB:s styrelse i Jokkmokk, berättar att det känns lite nervöst, men att de tror stenhårt på produktionen av den nya spånfiberplattan, som kommer att påbörjas i slutet av den här månaden.
NK 1981-12-10: ”Regeringens sparande drabbar rika kommuner hårt. Jokkmokk tappas på 17 milj kr 1993.” Regeringen skall spara 12 miljarder. Till det ska kommuner och landsting bidra med tre miljarder. Budgetminister Rolf Wirthén meddelade på onsdagen att staten kommer att dra in en procent av kommunernas skatteunderlag.
NK 1982-02-08: ”Rekordmarknad? – minst 25.000 besökte Jokkmokk.” Publiktrycket var enormt sista marknadsdagen i Jokkmokk. Gamla förståsigpåare gör gällande att det aldrig någonsin varit så mycket folk i Jokkmokk.
NK 1982-02-06: ”Så kan du göra stora upptäckter.” Folk som bara cirkulerar bland salustånden på Jokkmokks marknad har inte till fullo upptäckt denna säregna vinterhändelse. Om ni har lite upptäckarlust så gör lite vidare svängar och upplevelserna blir fler. Hembygdsgården är en liten fin oas. I församlingshemmet sjuder det av aktiviteter. Svenska mästaren i trollmålning finns i Östra skolan. Det händer sevärda ting i samernas folkhögskola och bibliotek, och Katiumgården är belamrad med konst.
NSD 1982-02-08: ”25.000 markandsbesökare.” Drygt 25 0000 besökare intog Jokkmokk under de tre marknadsdagarna, dock slog det inte rekordåret 1979, för då kom 30 000 besökare. Det var inte bara det gamla vanliga att se, utan det bjöds även på samisk teater och en hundutställning med lapphundar, bruks- och draghundar.
NSD 1982-02-08: ”Polisen saknade extrapersonal.” Trots att polisen i Jokkmokk var underbemannad under årets vintermarknad, ger de besökarna ett gott betyg.
NSD 1982-02-06: ”Falska sedlar på marknaden.” Falska hundralappar är i omlopp i Jokkmokk. En försäljare blev på torsdagskvällen lurad. En yngling kom fram till försäljarens stånd och bad att få handla. Han lämnade fram en hopvikt hundrakronorssedel. Senare på kvällen, när försäljaren skulle räkna sin dagskassa, upptäckte han den falska sedeln.
NSD 1982-02-06: ”Det finns många sätt att sälja…” Karl Olsson från Karatsudden, väster om Jokkmokk, tycker att det går bra att sälja sina knivar på Jokkmokks marknad.
NSD 1982-02-06: ”Varnar för falsk sameslöjd.” NSD frågar slöjdläraren Elsa Aira, på samernas folkhögskola, hur man ska kunna veta om det riktig sameslöja man har köpt?
NSD 1982-02-06: ”Trångt i hela samhället.” Det var trångt på årets vintermarknad i Jokkmokk och trängseln var stor i hela samhället.
PT 1982-02-08: ”Jokkmokksmarknad för 377:e gången och än rullar Ingas korvvang.” Det är inget tvivel om att ”Korv-Inga” Eriksson är en av Jokkmokks markands mest färgstarka profiler, för hon har sålt korv under femtiofem vintermarknader i rad i Jokkmokk, men i år den 377:e marknaden kanske blir hennes sista.
NSD 1981-12-15: ”NSD hallåar…” Hans Andersson, Jokkmokk, känd kulturarbetare och chef för Jokkmokks museum som den 1 mars slutar på museet efter 12 år.
NK 1981-12-04: ”Hans Andersson lämnar muséet.” Intendenten Hans Andersson vid Jokkmokks museum har sagt upp sig och kommer att sluta i början av mars. Han berättar att han vill ägna sig åt sin konst och författarskap i fortsättningen.
NSD 1981-12-04: ”Tjäkovarats kan bli ett nytt Alta!” Vattenfall lämnade in under onsdagen en utredning om en utbyggnad av kraftverket i Sitoälven vid Tjäkovarats, till regeringen. Något som Jokkmokkskretsen av Svenska naturskyddsföreningen och Jokkmokks miljögrupp, sätter sig emot, då de redan har skickat ett brev till politikerna i vilket man protesterar mot en utbyggnad av kraftverket.
NK 1981-12-03: ”Vill bygga ut i känsligt område. Regeringen har fått utredning om Tjäkovarats.” Vattenfall lämnade i går till regeringen sin utredning om en utbyggnad av Tjäkovarats kraftstation i Sitoälven i Lilla Lule älvs sjösystem. Om tillstångsproceduren inte fördröjs kan byggandet starta 1985 och vara klart 1990. 350 personer får arbete i nästan fem år. Därefter kommer ett 10-tal varaktiga arbetstillfällen i den driftgrupp som från Jokkmokk skall sköta stationen.
NFL 1981-12-02: ”Länsstyrelsen vill profilera Jokkmokk som samiskt center.” Länsstyrelsen i Norrbotten har i ett brev till regeringen begärt att ett fjällmuseum inrättas i Jokkmokk. Den främsta orsaken till ett sådant museum är att tillföra Jokkmokk ny sysselsättning, för att minska det ensidiga behovet av Vattenfall – vilken också minskar sin verksamhet i kommunen.
NSD 1981-12-02: ”Korgfärgningskurs löste klappfrågan.” De sex kvinnorna var mycket nöjda, efter de varit med i en korgfärgningskurs, arrangerad av ABF, i Vaikijaur.
NSD 1981-11-26: ””Doktorn” fann fler skulder… Sarek Wood i konkurs!” Sarek Wood har gått i konkurs. En i bokföringen dold skuld sätter punkt för historien om Sarekkoncernen. Det anses inte någon risk för att Jokkmokk ska förlora någon och de anställda bli utan arbete.
NK 1981-11-21: ”Kris hos Sarek. Betalningarna har inställts – ”doktor” är inkallad.” Jan Lundmark, Stockholm, ”professionell” företagsdoktor, har övertagit VD-stolen i Sarek Wood, Jokkmokk och skall försöka rädda företaget från konkurs.
NSD 1981-11-21: ””Företagsdoktorn” tar vid när Sarek Wood inställer betalningar.” Frågorna är många, då alla åttio anställda arbetare vid Sarek Wood som just har fått veta att deras företag har ställt in deras löner. Jan Lundmark, Stockholm, ”professionell” företagsdoktor, har övertagit VD-stolen i Sarek Wood, Jokkmokk och ska försöka rädda företaget från konkurs.
NK 1981-11-21: ”Nordens första MDF-fabrik starta i Jokkmokk.” Nordens första fabrik för tillverkning av MDF-board, så kallade fiberträ, står nu klar. Det är Mansonite Fiberträ AB, som nu kört igång tillverkningslinjen, vid sin MDF-fabrik i Jokkmokk.
NK 1981-11-04: ”Teaterförening i medvind.” Det går bra nu för Jokkmokks teaterförening, som bildades för att väcka teaterintresset i samhället och få dit bra teaterföreställningar. De hade ett bra verksamhetsår, vilket konstaterades under deras årsmöte som de hade nyligen.
NSD 1981-10-24: ”Han har stavat sig igenom fjällvärlden…” Året var 1937, när nitton åriga Bengt Edholm besökte Jokkmokks nationalparker för första gången, tillsamman med kamraten, Åke Fritofsson. Nu fyrtiofyra år senare, kunde han aldrig tro att han en dag skulle komma att bli chef för alltihop.
NK 1981-10-30: ”Möt Mr vildmark. Kungen bär och Silvia diskar. I hans värld är alla jämlikar.” Över de fyra nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet och Muddus har jägarmästare Bengt Edholm basat över sedan 1959. Den 1 november pensioneras han från domänverket. Under de här åren har han guidat regeringschefer och många andra höjdare i detta sitt rike.
NSD 1982-10-20: ”Pensionärernas framtid i Jokkmokk ska undersökas.” Nu ska pensionärerna i Jokkmokk – och andra intresserade – få chansen att tala om hur de vill ha det med boende, service med mera i framtiden.
NK 1982-07-06: ”Han visade nya sidor av blomkungen. Linné drog fulla hus första Kvikkjokksdagen.” Tillsammans med mästerfotografen Edvin Nilsson, har Gustaf Sandberg, förre chefen vid Abisko naturvetenskapliga station, skrivit en bok om fjällvärldens växtlighet. Något som han berättade under Linné-dagarna i Kvikkjokk, där han var en av föredragshållarna.
NK 1982-07-07: ”Radioproducent Boris Ersson huvudtalare i Kvikkjokk. Skriver roman om Linnés vägvisare.” I går berättade radiomannen och författaren Boris Ersson, som var en av föredragshållarna under Linné-dagarna i Kvikkjokk, om sina djupgående Linnéforskningar, att han har hunnit med att göra en radioserie, men även att han ska skriva en roman om Linné och de människor han möte under sin upptäcksfärd i Lappland.
NSD 1982-07-03: ”Klart för Linnédagarna.” Nu är programmet klart till Linnédagarna i Kvikkjokk, som kommer att äga rum på måndag och tisdag. Det kommer att bli två intensiva dagar med många intressanta föredragshållare.
NSD 1982-07-06: ”Linné får egna dagar.” Eva Thomell, en av initiativtagarna bakom Linnédagarna i Kvikkjokk, anser att det är vår uppgift att visa vad Kvikkjokk står för idag, eftersom att Linné gjorde det på hans tid. Nu har hennes dröm blivit verklighet, då den första av två Linnédagar tog sin början igår, måndag.
NB 1982-07-08--14: ”Succé för Linnédagarna i Kvikkjokk.” Eva Thomell, en av initiativtagarna bakom Linnédagarna i Kvikkjokk, kan pusta ut. Premiären på måndagen och tisdagen blev mycket lyckade och tanken på att göra Linnédagarna återkommande kan komma att förverkligas.
NK 1982-02-04: ”Marknaden ett måste på 20-talet. Långa resorna avsträckte inte.” Elin Ruthström Widman från Boden, berättar i denna artikel vad Jokkmokks marknad betydde förr i tiden.
NSD 1981-02-04: ”Drev in skatt på marknaden.” Torsten Gustasson, f.d. polischef född och uppvuxen i Jokkmokk, berättar att i början när han arbetade som polis i Jokkmokk, var poliserna också skattindrivare.
NSD 1981-10-20: ”Torgmötet – valupptakt i Jokkmokk.” Under lördagen hölls det torgmöte i Jokkmokk, som också kunde ses som valupptakt inför det kommande valet nästa år.
NSD 1981-10-10: ”Fjällenheten tar fast form.” Nu börjar formerna för den nya Fjällenheten i Jokkmokk ta fast form. I dagarna går Naturvårdsverket ut med en annons om en avdelningsdirektör. I mars ska denne finnas på plats i Jokkmokk och då sammanträder för första gången också det nya Fjällrådet.
DN 1981-10-02: ”Nya fjällmuseet placeras i Jokkmokk.” Länsstyrelsens styrelse i Norrbotten kommer idag, fredag att föreslå regeringen vid ett sammanträde att Sveriges nya fjällmuseum med samiskt centrum ska placeras i Jokkmokk! Detta enligt uppgifter som Dagens nyheter har luskat fram.
NSD 1981-09-15: ”Jokkmokk vid sekelskiftet: Säsongen 40 dagar för skogshuggarna.” Hur livet gestaltade sig i Jokkmokk från 1870 fram till 1920-talet framgår med intressant tydlighet av en uppsats i ekonomisk historia föredragen inom ramen för Luleälvsprojektet och publicerad i den senaste symposieskriften. Författaren Dan Bäcklund, Nils-Gustaf Lundgren och Hans-Urban Strand är samtliga forskare och verksamma vid Umeå universitet.
NSD 1981-09-25: ”Jokkmokk får industristiftelse.” Jokkmokk bör inrätta en kommunal industristiftelse. Det anser kommunstyrelsen som i går måndag tillstrykte en motion från socialdemokraterna.
NK 1981-09-19: ”Kärvare tider för Sarek Wood – men inga nya varsel är aktuella.” Sarek Wood i Jokkmokk har i likhet med större delen av industrierna i branschen drabbats av det kärva konjunkturläget. Läget för företaget om inte kritiskt så dock en aning prekärt. Man måste man sannolikt ut på lånemarknaden för att få ihop två miljoner som nästan omedelbart behövs för driften. Reserverna är tömda i företaget, fyra anställda har varslats om uppsägning. Dotterbolaget Bygg är på väg att läggas ned.
NSD 1981-09-18: ”Hälsocentral i Jokkmokk.” Under torsdagen gav regeringen klartecken till en ny företagshälsocentral i Jokkmokk.
NSD 1981-09-16: ”Jokkmokk får en ny unik skola.” En ny unik utbildning presenterades när Norrbottens syokonsulenter samlades till konferens i Jokkmokk. Konferensen gäller samverkan skola – näringsliv med speciell inriktning på ortens näringsliv. Därför var det logiskt att Vattenfall och Jokkmokks gymnasieskola kunde presentera en ny utbildning – en eldriftsteknisk linje som satsar på vattenkraft.
NSD 1981-09-16: ”Skolfakta.” Lite fakta om Jokkmokks nya gymnasielinje, eldriftsteknisk gren med vattenkraftteknisk profilering.
NK 1981-09-16:”100 fasta arbeten skapas i Jokkmokk.” 100 tillfälliga årsarbeten, lika många fasta jobb och investeringar på 100 miljoner. Det är vad Vattenfalls projekt ”Jobb till Jokkmokk” håller på att skapa. Projektet redovisades på tisdagen i Jokkmokk av kraftverksdirektör Uno Kihlström, Luleå, i sammanband med SYO-dagen om maskinistutbildningen i samhället.
NK 1981-09-16:”Sammarbete ger unik utbildning.” – Det här räddar gymnasieskolan i Jokkmokk, anser länsskolinspektör Stig Johansson, Luleå. – Utbildningen har samma betydelse för Jokkmokk som Högskolan i Luleå, påstår kraftdirektör Uno Kihlström, Luleå. – Ett sätt att nå ett differentierat näringsliv och få en infrastruktur i samhället, menar kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1981-09-03: ”Rapport om ”Jokkmokks-projektet” fortsatt malmprospektering.” Det blir en fortsättning på det stora projektet med mineralprospektering i Jokkmokks kommun. En tidigare hemlighetstämplad rapport om ”Jokkmokks-projektet” presenterades idag i Jokkmokk. Den utmynnar i att Nämnden för Statens Gruvegendomar (NSG) presenterar en treårsplan för det fortsatta prospekteringsarbetet. Det har hittills pågått i två år och resulterat i ytterst intressant fynd.
NB 1981-09-03: ”Högintressanta kopparfynd i Piteå, Jokkmokk och Kiruna.” Från den senaste granskningen av insända stenprover kan vi rapportera om ytterligare fynd som ser väldigt intressanta ut. Det säger Britt Perdalh i Norrlandsfonden och lovar att återkomma i mitten på september med en summering av 1981 års mineraljakt.
NFL 1981-09-01: ”Fynd i mineraljakten: Molybdenglans i Arjeplog och koppar i Jokkmokk och Piteå.” Från den senaste granskningen av insända stenprover kan vi rapportera om ytterligare fynd som ser väldigt intressanta ut. Det säger Britt Perdalh i Norrlandsfonden och lovar att återkomma i mitten på september med en summering av 1981 års mineraljakt.
NK 1981-08-31: ”Succé för Jokkmokksmarknad.”Väderprofeterna i Norrköping till trots – det blev tre alldeles glänsande dagar för Jokkmokks höstmarknad. Det är bara att ge sig och konstatera att skidklubben, kommunen och Kuriren kunde notera en ny succé.
NK 1981-08-31: ”- Marknadskorruption och pengar under bordet.” Hos Jegges Choklad AB i Korpilombolo känner sig innehavaren Per Larsson lite snett behandlad av arrangörerna för Jokkmokks höstmarknad. Företaget säljer cocosbollar, men nekades att vara med i marknaden.
NK 1981-01-29: ”Full fart på höstmarknaden i Jokkmokk.” Strålande väder, glada artister och en till synes köphungrig publik. Kan en marknad få en bättre avstamp? Mot en höstblå himmel svepte attackplanen in över Jokkmokk och satte utropstecken för ett arrangemang som sannolikt kommit för att stanna.
NSD 1981-08-27: ”Ingvar Carlsson: Planmässighet hindrar slagsmål.” – När krubban är tom då bits hästarna. Ingvar Carlsson och den socialdemokratiska krisgruppen fortsatte i går sin rundtur genom Norrbotten med att tillbringa en heldag i Jokkmokk. Liknelsen med krubban tog Ingvar Carlsson upp på NSD:s fråga om det inte fanns risk för att de olika norrbottens-kommunerna skulle börja slåss inbördes.
NSD 1981-05-08: ”Stenindustri i Jokkmokk?” Ska Jokkmokks kommun börja exportera byggnadssten till Västtyskland? Det hoppas Nils Bertil Svensson på Norrlandsfonden.
NSD 1981-05-27: ” Nytt i norr. Häggen blommar.” Liten notis om att häggen blommar ovanligt tidigt i år.
NSD 1981-05-27: ”Häggen blommar.” Liten notis om att häggen blommar ovanligt tidigt i år.
NK 1981-05-27: ”Nu blommar häggen – i Jokkmokk.” Notis om att häggen blommar ovanligt tidigt i år, i Jokkmokk.
NB 1981 – Sommar: ”Blomstergården som är utan like. Paradiset i Storbacken.” Vid Storbacken en mil söder om Polcirkeln, har Jokkmokk sitt paradis. Men kommunen vet inte om det, för blomstergården finns inte omnämnd i någon turistbroschyr eller information. Trots det hittar tusentals människor varje sommar till det blomstrande Per Albin-torpet. Mannen bakom verket heter Ruben Storbjörk. Han är 68 år gammal och pensionerad från Norrbottens kraftverk. År 1974 köpte han den nedlagda och buskbeväxta fastigheten av Jokkmokks kommun. Tillsammans med makan Birgit började han ett anläggningsarbete som i dag är en sevärdhet.
NB 1981 – Sommar: ”Ruben Storbjörk: - Flit är mitt nöje.” Lite bakgrundshistoria om Ruben Storbjörk.
NSD 1981-05-08: ”Kulturstipendium till dragspelare.” Dragspelaren Börje Zettervall har fått Jokkmokks kulturstipendium för 1981. – Det känns väldigt bra. Jag har aldrig trott att jag skulle få ett stipendium, säger stipendiaten när NSD ringer upp för att gratulera.
NK 1981-04-28: ”Senaste nytt från Jokkmokk kommun. Fullmäktige satte sprätt på 20 miljoner.” Jokkmokks kommunfäder etablerade stora pengakarusellen när man hade fullmäktige på måndagen. De satte sprätt på nästan fem miljoner på 20 minuter. Det mesta förstås bidrag ur regleringsfonderna, men ändå.
Land 1981-04-24: ”Jokkmokk.” Turistinformation om Jokkmokk inför den kommande säsongen.
Land 1981-04-24: ”Gällivare.” Turistinformation om Gällivare inför den kommande säsongen.
NSD 1981-04-05: ”- Bedrägeri inte nämna Jokkmokk. Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson kritisk mot riksdagens yttalande om Vattenfalls jättevinster.” Vilken tavla! Fem norrbottniska riksdagsmän tycker till om hur Vattenfalls jättevinster från Luleälven i Jokkmokks kommun ska användas och ingen av dom nämner Jokkmokk med ett ord. – Kusligt, tycker kommunalrådet Karl-Axel Nilsson. – Man är som korpar som hackar i sig vår kommun, anser observanta jokkmokksbor som ringt kommunalrådet.
NSD 1981-04-05: ”Kraftverkens tio i topp.” Lista på kraftverkens tio i topp.
NB 1981-03-26: ”Jokkmokk.” Två små tidningsnotiser om vad som händer i Jokkmokk och i Norrbotten.
NB 1981-03-12: ”Ur Jokkmokks nya centrumplan: Nytt storhotell till Jokkmokk? Jokkmokks nya fasad. I Jokkmokks nya centrumplan: Nytt Storhotell.” Centralorten Jokkmokk är ett modernt samhälle, som ska bli ännu mera attraktivt. En ny centrumplan håller på att form och den ska vara klar i att tas i bruk, redan i december. Ett storhotell i Jokkmokk diskuteras i samband med centrumplanen, som är tänkt att rymma bl.a. hundra sängar och konferenslokaler. Jokkmokk ska även få ett fjällmuseum i nära anslutning till det nuvarande museet.
NB. 1981-03-12: ”Kjell på anrika Hotell Engelmark: Nytt hotell till vilket pris?” – Visst kan det finnas behov av ett storhotell i Jokkmokk, men till vilket pris? Undrar Kjell Selberg på anrika och kulturhistoriska Hotell Engelmark.
NK 1981-02-07: ”Minns 60 marknader – 37 som polisman.” Torsten Gustasson, f.d. polisinspektör i Jokkmokk, har upplevt ett 60-tal marknader, varav 37 som polisman, minns 1944, året som Jokkmokk skulle torrläggas! Vilket resulterade i att langningen av sprit ökade istället.
FV. 1981-03-19--25: ”SGU slängs ut från Jokkmokk. 40-tal mister jobbet.” – SGU springgrabb åt gruvbolagen. Det här är en av många kritiska kommentarer till Mineralpolitiska utredningen som presenterades förra våren. En utredning som redan innan den slutbehandlas i riksdagen verkar tillämpas i utflyttningskommunen Jokkmokk. Resultaten från två års geologiska arbeten utförda av SGU kan nämligen komma att lämnas över till något gruvbolag. Detta innebär också att ett 40-tal Jokkmokksbor bli utan jobb.
FV. 1981-03-19--25: ”Gruvbolagen roffar åt sig godbitarna.” – Vi har inget fått veta så vi utgår från att vi blir uppsagda. Det säger Roland Boman, en av de 40 Jokkmokksbor, som snart i två arbetat med det så kallade Jokkmoksprojektet. Arbetsgivaren, SGU, vet ingeting om vad som ska hända. Facket, Gruvs avdelning 91, har inget att komma med. Kommunledningen säger sig inte veta någonting.
FV. 1981-03-19--25: ”Folkviljan ger bakgrunden.” 1974 tillsattes den Mineralpolitiska utredningen (MPU). Dess huvuduppgift blev att se över Sveriges framtida försörjning med mineralråvaror. Den fick också uppgift att överväga om det är motiverat med en ändring av den svenska mineralpolitiken.
FV. 1981-03-19--25: ”SCA om otillåten utplacering av skogsgötsel: - Det skita du skita i!” Under Jokkmokks gnistrande snötäcke ligger tusen ton giftigt skogsgötsel och väntar på sommarens helikopterfärder. Utan tillstånd har SCA lagt ut det i tusenkilos säckar på 12 platser i kommunen. Två månade innan hälsovårdsnämnden fick ta ställning till uppläggningen var den redan utförd. – Det ska du skita i, svarar skogsfaktor Folke Wågman när Folkviljan ber om en kommentar.
NFL 1980-10-10: ”Dödgrävarvisorna ackompanjeras av verkligheten… Jokkmokk – vår rikaste kommunbalanserar på konkursens brant.” Elström till miljonbelopp exporteras varje år från 11 kraftverk inom Jokkmokks kommun. Men det är i stort sett endast ören som stannar kvar i kommunen. Och med pengarna försvinner även jobben. – Staten måste ta sitt arbets-givaransvar, skriver kommunalrådet Karl-Axel Nilsson (s) som trots alla problem och bekymmer tror på en överlevnad.
NFL 1980-10-10: ” Färre och färre elever.” Skolchefen i Jokkmokk, Adolf Olofsson, har all anledning att vara bekymrad. Eleverna blir färre och färre. – Vi kan inte tvinga dem att stanna här när det inte finns arbete. Det är inte vår utan politikernas uppgift att skaffa arbete åt folk.
NFL 1980-10-10: ”Minst 610 personer arbetslösa.” Minst 610 personer saknar arbete i Jokkmokk. I vinter kan det komma att bli fler. Samtidigt ökar utflyttningen från kommunen.
NB 1981-02-05: ”Fler och fler utlänningar på Jokkmokks marknad.” I dag börjar en riktig folkfest, det är nämligen åter dags för vintermarknaden i Jokkmokk, den 376:e i ordningen. Vädret lär enligt prognoserna blir mycket mildare än i fjol, då temperaturen för det mesta höll sig under 30 grader. Vilket enligt marknadsarrangörerna kan resultera i publikrekord, då man räknar med drygt 20.000 marknadsbesökare, under de tre marknadsdagarna som kommer att vara fullspäckade med många kulturella och kyrkliga arrangemang.
NSD 1981-02-04: ”Jokkmokksrevy om att vara ung.” Ett trettiotal elever ska på torsdags-kvällen under Jokkmokks marknad, spela upp en egenskriven pjäs, i Östra skolan.
NSD 1981-02-04: ”Första taxibilen.” Bilden föreställer Bernhard Enbom, ägaren till Jokkmokks första tillstånd för yrkesmässig trafik.
NK 1981-01-30: ”Omstridda utbyggnader förbereds.” Nu förbereder Vattenfall två mycket kontroversiella älvutbyggnader i fjällen i Jokkmokk och Gällivare kommuner. I mars lämnar verket in en ansökan till vattendomstolen om att få bygga ut Jaurekaska i Stora Luleälv, sex mil väster om Porjus. Vid årsskiftet kommer den utredning som regeringen beställt om Tjäkovarats kraftstation i Sitoälven.
NK 1981-01-30: ”Isvarning!” Nu planeras ett kraftutbyggande i Jaurekaska som allvarligt kommer att försvåra samfärdseln på sjön Langas. Men redan i dag är problemen stora. Jägarmästare Bengt Edholm, Jokkmokk, som inspekterat Langas, varnar nu alla skoteråkare för den skoterled som finns mellan Kebnats och Saltoluokta. – De senaste dagarnas värme i par med vattenframsläpp från Vietas har gjort att stora vakar bildats, säger Bengt Edholm. Han har satt ut en skylt vid passagen, där det står: -Varning! Isens bärighet garanteras ej. Den markerande leden kan vara livsfarlig. Strömförhållandena kan snabbt förändra issituationen.
NSD 1981-01-23: ”Får mer pengar.” Länsstyrelsen i Norrbotten får ytterligare 150 000 kronor i bidrag av staten för att fortsätta utredningen om ett fjällmuseum i Jokkmokk.
NK 1980-12-02: ”30 jobb till Jokkmokk.” 30 nya jobb ligger som i en liten ask för Jokkmokk om ett par år. Då flyttas fjällnära aktiviteter till kommunen. Det rör sig om ett fjällmuseum och en fjällenhet som ska ha hand om översyn och skötsel av nationalparkerna.
PT 1980-08-19: ”Höstmarknad i Jokkmokk.” Kommunen har satsat 10.000 kronor på att arrangera den första höstmarknaden i Jokkmokk, som kommer att äga rum de tre sista dagarna i augusti.
NK 1980-08-30: ”Höstmarknad med Jokke. Karl IX:s order uppfylld efter 378 år… Höstmarknad i Jokkmokk.” Jokkmokks första höstmarknad gick av stapeln idag och det var en mycket lyckad tillställning.
NK 1980-08-28: ”Nu ska Jokkmokk få höstmarknad.” Höstmarknad i Jokkmokk! Det ska bli tradition i framtiden om Jokkmokks skidklubb får som den vill. Avstampet görs nu i helgen med ett arrangemang som i mångt och mycket liknar den populära vintermarknaden. Jokkmokk är översållat med salustånd, det blir dans i parken och på gatan, utställare kommer, folkmusikanter spelar och Jokkmokks-Jokke gör ett av sina få framträdanden i det samhälle som gett honom hans artistnamn.
NK 1980-08-09: ”Jokkmokks höstmarknad.” Annons inför Jokkmokks första höstmarknad.
NK 1980-08-22: ”Konst till Kaitumgården.” När Jokkmokks åldringscentra Kaitumgården hade dåligt med pengar till utsmyckning av lokalerna, ryckte samhällets Lions Club in och tog pengar ur sin egen kassa för att köpa konstverk åt åldringshemmet.
NSD 1980-08-22: ”Sarek Board i konkurs.” Jokkmokksföretaget Sarek Board begärs i dag i konkurs. Företaget som tillverkar spånplattor har länge haft svårigheter och sattes i slutet av juni, strax före semestrarna, i likvidation.
NK 1980-08-23: ”Sarek Board går i konkurs – 40 jobb hotas.” Spånskivefabriken Sarek Board i Jokkmokk begärdes på fredagen i konkurs av likvidatorerna Bengt Ove Jonsson och advokat Lennart J Haara, Luleå. Företaget som i många år gått dåligt begärdes i juni i likvidation och ett 40-tal anställda varslades om uppsägning.
NK 1980-08-09: ”Yttrande till Länsprogram 80: - Slå vakt om sågverksindustrins möjligheter anser Jokkmokks kommun.” Permanenta SGU:s prospekteringslaboratorium i Jokkmokk. Bygg vägen från Ritsem in i Norge. Möjligheterna att etablera ett aluminiumsmältverk eller ferrokiselverk bör undersökas. Ett gemensamt kraftbolag med Vattenfall och Jokkmokks kommun som intressenter bör bildas och bli ett pilotprojekt. Det är några av de önskemål som Jokkmokks kommun för fram i sitt yttrande över underlaget till Länsprogram 80.
NFL 1980-06-19: ”Rena rara Jokkmokk.” Informationsblad om Jokkmokks kommun.
NK 1980-06-07: ”Jokkmokks sockenallmänning slumpar bort Sarek Board.” Jokkmokks sockenallmänning som var med om att bygga upp spånskivefabriken Sarek Board i Jokkmokk släpper nu helt plötsligt alla sina intressen i förtaget. Allmänningen äger 80 procent av aktierna i Sarek Board och till en summa av 1,6 miljoner.
NK 1980-06-06: ”Jokkmokk får höstmarknad.” Som ett direkt plagiat av den populära vintermarknaden ska Jokkmokk nu också få en höstmarknad. Man sparkar igång 29 augusti dagen efter kung Carl Gustaf på sin eriksgata besökt samhället.
NK 1980-05-29: ”Nya aggregatet i Porjus. Störst i landet.” 600 ton väger hon. Ingeborg det nya aggregatet i Porjus kraftstation som rullade igång igår.
NK 1980-05-29: ”Porjus störst tack vare Ingeborg!” Nu är Porjus Luleälvens största kraftverk. På onsdagen hade man dopkalas efter att ha kört i gång Porjus G 12 eller Ingeborg som aggregatet döptes till.
NSD 1980-05-28: ”Glädjande bokslut i Jokkmokk.” Jokkmokks kommun har ökat sin likviditet med nära tre miljoner kronor. Det framgår av det bokslut som kommunstyrelsen godkände på måndagen.
NSD 1980-04-18: ”Söndagstankning retar kyrkoherden. Macken där du ”tankar” sprit på söndag. ”Folk frestas till langning” säger kyrkoherden i byn.” Vid Bert Ögrens bensinmack i Vuollerim kan du ”tanka” sprit på söndagarna – fullt lagligt! Bensinmacken fungerar nämligen som Vuollerims utlämningsställe åt Systembolaget. Men nu har byns kyrkoherde Anders Lundgren retat sig på hanteringen: - Folk frestas att sälja vidare på söndagarna, säger kyrkoherden i en protestskrivelse till sociala centralnämnden i Jokkmokk.
NK 1980-04-16: ”Ungdomar söks av SCA i Jokkmokk för skogsbekämpning.” Är det riktigt att använda 16-åringar för skogsbekämpning med olika preparat? SCA är just nu på jakt efter ungdomar som kan utföra så kallad ficking av björk och asp. Jokkmokks miljögrupp slår i dagarna till bolagen att sätta in ungdomar i den här hanteringen. Skogsarbetarförbundet är kritiskt.
NK 1980-04-16: ”Fickning förbjuds?” – Sannolikt får vi också ett förbud mot fickning av asp och björk i sommar. Det säger chefen för SCA i Luleå-regionen, jägarmästare Gösta Svanberg, Luleå.
NK 1980-04-17: ”Tillåt kemisk lövbekämpning.” Riksdagsman Per Petersson i Gäddvik (m) föreslår att man ska tillåta kemisk lövbekämpning i Lappland, så att inte löven tar över barren.
NK 1980-04-15: ”Klart för en ny musikfest.” Eftersom fjolårets midsommararrangemang blev en sådan succé, så kommer det även i sommar att bli en musikfestival i Jokkmokk.
NFL 1980-03-25: ”Invigning för Jokkmokks vårdcentral. 5 läkare saknas.” På lördag invigs den nya vårdcentralen i Jokkmokk. Patienter finns det gott om men det saknas tandläkare. Problemet har avhjälpts tack vare fem vikarier.
NB 1980-03-20: ”Ulrik Mukka, Kvarngården: - Socialvården får ragga hit människorna! Ulrik Mukka, Kvarngården till socialvården i Jokkmokk: - Ragga hit de hjälpbehövande!” Ulrik Mukka, föreståndare på Kvarngården, tycker att socialvården i Jokkmokk måste göra något för att få hit människorna som är i behov av vård till behandlingshemmet, nu när många jokkmokksbor har en negativ inställning till Kvarngårds-projektet och vill att verksamheten läggs ner.
NB 1980-03-20: ”Kvarngården ska hjälpa människor till sunt liv bland annat genom dans- och motionstvång.” Behandlingshemmet Kvarngården finns inrymt i en vanlig villa mitt i ett villaområde. Hemmet har åtta platser, och vistelsetiden för alla som kommer hit är minst sex månader. Verksamheten på Kvarngården bygger på grundsynen att människan har ansvar för sig själv och att hon är en produkt av sin sociala miljö. – Vi tar emot alla slags problematiker. Människor med alkoholproblem, narkomaner, hemmafruar som har städmani, människor med nervösa besvär…, säger föreståndaren för Kvarngården, Ulrik Mukka. Människorna som kommer hit får också lära sig ta ansvar för sig själv i allt. De gör naturligtvis själv alla rent vardagliga sysslor. Laga mat, städar, tvättar kläder, bakar… Men sedan bedriver man också studier, lär sig dansa, motionerar… Kvarngården har danstvång och motionstvång!!!
NFL 1980-03-31: ”De vill bo kvar i sin hembygd.” Det är svårt att vara ung i Norrbotten, för det finns inga jobb, men det finns hopp. Ungdomar som vill bo kvar och kämpar för sin hembygd, två av dessa ungdomar är Inger Viklund och Lillemor Ruuth, från Jokkmokk och de vill inte flytta.
NFL 1980-03-27: ”Gammeldans i Jokkmokk.” Gammeldansens vänner (GDV) anordnar i Jokkmokk, dans en gång i månaden, vilket är särskilt populärt bland den äldre befolkningen.
NSD 1980-03-22: ”Jokkmokk ska räddas – med hjälp av turismen.” Jokkmokk ska räddas – genom att kommunens byggs ut till ett stort fjäll- och turistcentrum.
NSD 1980-03-22: ”Så ska räddningen gå till.” Lägg rennäringens administrativa centrum i Jokkmokk, mot att som nu ha det i Jönköping. Det är ett av de många förslag som projekt-gruppen lägger fram för att rädda rennäringen.
NK 1980-03-15: ”Nådatid för Jokkmokk?” Nu radar frågetecknen upp sig kring den fortsatta utbyggnaden om vattenkraften i Luleälv. Ska Vattenfallepoken vara slut 1984 eller 1989. I år färdigställs Porjus och Harsprångets kraftstationer och det är stora byggen som man i dag inte ser någon ersättning för.
NSD 1980-03-14: ”När Auvakkojaure dammen brast 1929. 20 miljoner kubikmeter hotade ödelägga hel by.” Erik Andersson bilden nedan, ABF- ombudsman i Jokkmokk, har som folkutbildningsorganisatör i många studiecirklar kommit att intressera sig för hembygden. ”Gräv där du står” var och är ännu parollen för många amatörers forskarmöda landet runt. Erik hade länge intresserat sig för en dammkatastrof i Auvakkojaure 1929, då 20 miljoner kubikmeter vatten var nära att utplåna byn Högträsk, då en dammbyggnad brast. I denna och ett par följande artiklar för NSD skildrar han flodvågen efter olyckan i text och fotografier av de spår som ännu återstår av vattnets härjningar. NSD:s Åke Åkerlund, också jokkmokksbo, svarar för teckningarna.
NSD 1980-03-17: ”Odlarmöda räddade byn. Nyodling tog hand om jätteflodvågen.” Erik Andersson, Jokkmokk, fortsätter här sig sin skildring av översvämningskatastrofen som var nära att dränka Högträsk 1929. Anderssons berättelse kommer kanske småningom i bokform tillsammans med andra berättelser om människor och händelser i hemkommunen. Teckningen är gjord av NSD:s Åke Åkerlund.
NK 1980-03-11: ”Messaure: - Ja till aggregat tre.” Nu är det klart med ytterligare en kraftutbyggnad i Luleälven. Regeringen har gett vattenfall tillstånd att sätta i gång jobben med ett tredje aggregat i Messaure kraftstation. Som mest får 90 personer anställning vid bygget.
PT 1980-03-01: ”Jokkmokk bör bli nationalparkcentrum.” Svenska jägarförbundets tidning Svensk Jakt vill att Jokkmokk ska bli ett centrum för nationalparker.
NK 1980-02-21: ”Känslofyllt om ekologi.” – Känslan måste också vara ett argument i den pågående kärnkrafts- och miljödebatten. Detta tycker de elever som går på Jokkmokks folkhögskolas ekolinje. I en explosiv och chockerande utställning visar de bland annat på konsekvenserna av ett högteknologiskt samhälle med en hårdbevakning av människan. – Vi har tillåtligt oss att göra et utställning, som bygger på känsla, inlevelse och personligt engagemang och inte bara på torr fakta och statistik, säger Thomas Öberg som är lärare i ekologi på Jokkmokks folkhögskola.
NK 1980-02-12: ”Delade meningar om vad som ska bli Jokkmokks räddning.” Jokkmokks kommunstyrelse har nu slagit fast den redovisning av projekt som ska tillställas länsrapport 80. Det är ett digert aktstycke där kommunen tar fram en lång rad projekt som förhoppningsvis ska rädda Jokkmokk på längre sikt. Men det råder delande meningar om vissa satsningar, kommunstyrelseledamoten Rolf Ericsson (m) har till exempel själv utarbetat ett förslag till länsrapport 80 och det avviker på flera punkter från vad kommunden officiellt vill ha sagt.
NK 1980-02-12: ”Beslutet om byggstopp rivs upp.” I augusti förra året stoppade kommunfullmäktige i Jokkmokk byggandet av 16 lägenheter på kvarteret Ängen i Jokkmokk. Det är området i anslutning till Liggahusen i samhället.
NSD 1980-02-11: ”Rekord för marknadskort. ”Korv-Inga” fick sin belöning – och tackade genom att bjuda på – korv.” Inga Eriksson, Jokkmokk, populärt kallas för ”Korv-Inga” fick på lördagen ta emot den utmärkelse som fritidsnämnden utlovat. Hon tackade med att bjuda fritidsnämndens ordförande Inge Nilsson på en festmåltid, bestående av varm korv!
NSD 1980-02-11: ”Jokkmokks kärnkraftmotståndare säger nej till älvutbyggnad.” Nej – sidan i Jokkmokk säger inte bara nej till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Man kräver också ett fortsatt stopp för den planerande utbyggnaden av vattenkraften i Sitojaure och Tjäkovarats.
NSD 1980-02-11: ”25 000 – trots kylan!” Trots kylan – 35 grader på lördag kom cirka 25 000 besökare till den 375 jubileumsmarknaden.
NK 1980-02-11: ”Inga blev belönad. Inga blev uppvaktad.” 73-åriga Inga Eriksson populärt kallad ”Korv Inga” fick ett halssmycke i gåva av kommunen för att hon har varit med om att hela 51 marknader dra sin korvlåda genom samhället. Utmärkningen överlämnades av fritids-nämndens ordförande Inge Nilsson.
NK 1980-02-11: ”Succé i Jokkmokk under marknaden trots kylan.” Trots den stränga kylan i Jokkmokk under marknadsdagarna kom det mycket folk till samhället. Arrangörerna nämner en besökarsiffra på 25.000 personer under tre dagar. Mest var det förstås på lördagen då trängseln var stor. På morgonen var det 35° kallt i samhället men så småningom kröp kvicksilvret upp till 28° för att senare på kvällen parkera vid 31°.
PT 1980-02-11 : ””Korvgumman blev belönad”. ” ”Korv-Inga”, Inga Eriksson, 73 år i Jokkmokk fick under helgen motta en minnessak av Jokkmokks kommun. Anledningen är att hon under 53 år har sålt varm korv på vintermarknaden. ”Korv-Inga” har genom sin personlighet bidragit till marknadsföringen av Jokkmokks kommun, heter det bl a i fritidsnämndens motervering.
NK 1980-02-09: ”Andra marknadsdagen. Dans mot kylan.” Det finns fler beprövade sätt att värma sig på Jokkmokks marknad som i år ser ut att bli en av de kallare på många år. Ett mycket populärt sätt att hålla värmen är att dansa, till exempel på Folkets hus där det är packat varje kväll.
NK 1980-02-09: ”Åkarbrasor värmekällor på kylslagen marknad!” Det är en åkarbrasornas marknad i Jokkmokk. Kvicksilvret hade på fredagsmorgonen trillat nedåt 30 grader. Luften var alldeles grön, ångan stod tät kring munnarna på folk. Man är så påbyltad med kläder att man knappt känner igen varandra. Det är bara nästippen som sticker fram hos många. Kylan hade lagt en viss sordin på marknaden. Det kommer knappast att bli lika mycket folk som tidigare men de som kommer handlar friskt. Kommersen är med andra ord god.
NK 1980-02-09: ”Fransk minister besöker marknaden.” Frankrikes universitetsminister Alice Saunier-Seite kommer under en snabbvisit besöka Jokkmokks marknad, Eiscat och Esrange utanför Kiruna, för att lära sig mer om svensk undervisning.
NSD 1980-01-18: ”Rekordmarknad.” Om tre veckor är det dags för jubileumsmarknad i Jokkmokk och den kommer bli rekordstor.
NFL 1980-02-14: ”Bilder från Jokkmokks marknad. Marknadsbilder.” Thor Eklund skriver om dagen efter Jokkmokks marknad och bjuder läsarna på bilder från den glada folkfesten som var extremt kyligt i år.
NSD 1980-02-09: ”Marknaden i Jokkmokk. ”Korv-Inga” glömdes – men får utmärkelse.” Inga Eriksson, 73 år, Jokkmokk, populärt kallad ”Korv-Inga” har i femtioett år sålt varm korv på vintermarknaderna. Under torsdagen delade Jokkmokks kommuns fritidsnämnd ut bemärkelser till personer som kommit att betyda mycket för Jokkmokks kommun och dess marknadsföring av vintermarknaden. Men han hade glömt ”Korv-Inga”.
NSD 1980-02-09: ”Även en fransk minister trotsar marknadskylan…” Frankrikes universitetsminister Alice Saunier-Seite kommer under en snabbvisit besöka Jokkmokks marknad, Eiscat och Esrange utanför Kiruna, för att lära sig mer om svensk undervisning.
NSD 1980-02-09: ”Gör stora pengar på sameslöjd.” Sameslöjden kommer allt mer tillbaka i marknadssammanhang. Flera och fler samer väljer att saluföra sina alster just vid vintermarknaden. Och det är vid samernas folkhögskola som den verkliga kommersen med sameslöjd äger rum.
NSD 1980-02-09: ”Hittills har lugnet rått.” Trots det stora anhoppningen av marknads-besökare har polisen inte fram till torsdagseftermiddagen behövt plocka in en enda överförfriskad person. – Det här är väldigt glädjande säger man hos polisen i Jokkmokk. Marknadsbesökarna har skött sig bra. Till det som gläder oss är att trafiken också flutit lugnt. Hos polisen har man en teori varför det hitintills varit så nyktert och städat. Det kan bero på den stränga kylan. Termometern har hitintills pendlat mellan 30-35 grader kallt. Men ännu återstår en natt och en dag innan årets vintermarknad slår igen sina portar.
NSD 1980-02-09: ” Förlorar 20 000 på kylan.” Kylan gör att han förlorar mellan 15 till 20 000 kronor på Jokkmokks vintermarknad. Sven Björklund från Hampetorp i Närke kom till Jokkmokk för att plocka in pengar sin karusell. Men rekordkylan – 30 grader satte stopp för allt vad karusellåkande hette.
NSD 1980-02-08: ”Ska de hitta en ny gruva?” I ett nybyggt industrihus i vänstra delen av Jokkmokk sitter 13 personer och förbereder upptäckten av en ny gruva i Jokkmokks kommun.
DN 1980-02-08: ”Marknaden i Jokkmokk. Vinterns träffpunkt – men ingen renrajd.” Den 375:e marknaden i Jokkmokk invigdes på torsdagen under stor pompa av landshövdingen Ragnar Lassinantti. Från 468 marknadsstånd säljs det mesta av livets goda. Däremot lyser samer i samedräkt av någon anledning mest med sin frånvaro. Och renraiden är nedlagd – samerna ”strejkar” då de tycker att Jokkmokks kommun motarbetar samer.
NK 1980-02-08: ”Första marknadsdagen. Frans fick 1100 för lo-skinnet. Omstoppade! Marknadsrusch – se’n får det vara hur kallt det vill.” – Det ska vara kallt på markna’n sa en som varit med förr när Jokkmokks marknad drog i gång på torsdagen. Och inte verkade någon besväras av kylan. Tvärt om. Kommersen gick som smort, vilket inte minst skinnhandlaren Frans Tejlus kunde konstatera, som raskt fick sitt lo-skinn sålt för 1.100 kronor. Full fart var det också på landshövdingen Ragnar Lassinantti som invigningstalade och sedan åkte hundsläde.
NK 1980-02-08: ”Kurirens reporter tackad med tenn.” Kurirens reporter i Jokkmokk Lars G Pehrsson fick motta en gåva för insatser för marknaden i många år. Gåvan, en marknads-symbol i tenn, överlämnades av kommunfullmäktiges ordförande Sten Karlström, Vuollerim (till vänster).
NK 1980-02-08: ”Hinder i luften.” Marknadspubliken i Jokkmokk hade bespetsat sig på en grann flyguppvisning av F21 i samband med invigningen av marknaden. Men av det blev intet. Det var dimma och lågt i tak samhället och de SK 60 som skulle gjort uppvisningen kunde bara höras över molnen.
NSD 1980-02-08: ”Fjällcentrum kan ge Jokkmokk 150 jobb.” – Det är ett fattigdomsbevis att vi misslyckats att ge Jokkmokks befolkning samma möjligheter som landet i övrigt, sade landshövdingen Ragnar Lassinantti när han öppnade Jokkmokks marknad. Men han målade också upp bilden av ett framtida ”fjällcentrum” med 150 anställda.
NSD 1980-02-08: ” Buljong och nya jobb för Lassinantti.” Lassinantti har säkert sett flera körrenar som Laini. Han är en människa här uppifrån. Jokkmokksjojkaren Lars Pirak inledde Jokkmokks 375 marknad med en variant på en jojk om körrenen Laini. Landshövdingen Ragnar Lassinantti fick äran att nämnas i flera strofer.
NSD1980-02-08: ”Kallt och lågt i tak.” Exakt klockan elva på torsdagen sveper fyra SK 60 in över marknadsområdet i Jokkmokk. Men ingen av besökarna kan upptäcka planen. Det är helt enkelt för lågt i tak. Bara en mil från Jokkmokk möter flygarna en dimridå som gör det omöjligt att utföra ett program i avancerad flygning.
NSD 1980-02-08: ”Redan som liten flicka var Ingrid på marknaden.” Det året Ingrid Piltto från Porjus började skolan fick hon följa sin mor till marknaden – Jokkmokks marknad. I år upplever Ingrid Piltto sin femtioende marknad. Hon står tillsammans med sin man Peter Piltto och säljer egen sameslöjd.
NSD 1980-02-08: ” Marknaden i Jokkmokk. Även i USA finns intresse för NSD och marknaden…” Svea Larsson son Raymond skrev hem och bad om samtliga tidningsartiklar om marknaden i Jokkmokk.
NSD 1980-02-08: ”… och i Jokkmokk kom det danska smilet fram.” Det var känslosamt när man under vintermarknaden utnämnde sina Lady och Knight of Jokkmokk.
NSD 1980-02-08: ”Dagens marknadsnamn.” Kurirens reporter i Jokkmokk Lars G Pehrsson fick motta en gåva för insatser för marknaden i många år. Gåvan, en marknadssymbol i tenn, överlämnades av kommunfullmäktiges ordförande Sten Karlström, Vuollerim (till vänster).
NSD 1980-02-09: ”Arbete i sikte – men klarar det Jokkmokk?” I går presenterade Vattenfall – med generaldirektören Jonas Norrby i spetsen – en rad olika förslag för nya jobb i Jokkmokk. Förslagen har plockats fram av en arbetsgrupp inom Vattenfall och har nu visats upp för länsstyrelsens sk jokkmokksgrupp.
NK 1980-02-07: ”Hur ska Sjöfallet tappas?” Vattendomstolen sammanträdde på onsdagen i Porjus för att höra meningarna om hur den fortsatta turisttappningen över Stora Sjöfallet ska genomföras. Regeringen har ju begärt vattendomstolens utlåtande i den här frågan som faktiskt är ett litet känsligt kapitel. Gällivare och Jokkmokks kommuner vill inte ha någon tappning alls över Stora Sjöfallet utan menar att de energiintäkter man får genom att slopa tappningen ska gå till turistfrämjande åtgärder i områdena.
NSD 1980-02-07: ”När festen är över: 600 jokkmokksbor utan jobb.” ”Vi har det ganska bra i Jokkmokk – ett behöver vi dock: Jobb.” Så skriver kanslichefen i Jokkmokks kommun Astor Burman, i årets marknadsprogram. Och visst behöver Jokkmokk jobb. När jubileums- marknaden är avslutad och man har hämtat sig efter festen så står fortfarande över 600 jokkmokksbor utan fast arbete. Ändå har kommunen minskat kraftigt genom utflyttning under de senaste två åren – invånarantalet är snart under 7000. NSD har talat med två unga jokkmokksbor – Lennart Wikström 23 år och Pentti Hilonen 20 år. När de var spädbarn hade Jokkmokk över 11 000 invånare. ”Vi har det ganska bra i Jokkmokk”. Astor Burman får medhåll av både Pentti Hilonen och Lennart Wikström. De vill bägge stanna på orten i hela sitt liv. – Jag tror inte jag skulle trivas i en storstad, säger bägge två. Och bägge anser att naturen och friluftsliv är ett måste för trivseln. Det tycker ungefär likadant. Men när det gäller förutsättningarna för att få stanna kvar då slutar likheten. Lennart Wikström har arbete så länge han önskar – Pentti Hilonen är arbetslös.
NSD 1980-02-07: ”- Parkvakt drömjobbet.” – Ja, nog har jag tänkt på det. Att jag får ett jobb, så att jag måste flytta. Det försöker man undvika till max. I höstas gjorde Pentti Hilonen sin militärtjänstgöring. Nu går han utan arbete hemma i Jokkmokk.
NSD 1980-02-07: ”- Nu kan jag välja själv.” Att vara driftmaskinist vid Norrbottens kraftverk i Jokkmokks kommun det är att ha jobb tills man pensioneras. Vattnet sinar inte och vattenkraften kommer alltid att behövas. Lennart Wikström, 23 år, är driftmaskinist. Han håller hus 90 meter under jord i Harsprångets kraftstation.
NK 1980-02-06: ”Marknad för 375:e gången i rad. Dags igen för 375:e året.” Så var det dags igen i Jokkmokk! Marknaden skall under tre dagar sätta sin prägel på samhället. Det är lite extra ståhej den här gången för det är 375-årsjubilum. Skolbarnen får ledigt, knegarna på kontoret och i industrier tar ut innestående semesterdagar. Varenda skrymsle som kan utrustas med en säng är upptaget. Danskar kommer i ett större uppbåd än tidigare, pressen skall hård-bevaka evenemanget. Journalister från flera länder är aviserade. Det blir en PR-grej för Jokkmokk.
NK 1980-02-06: ”Från Nova’ Semljas fjäll till Skånes gröna slätter. Var helst en pärla finns… Om Fritz Olsson i Jokkmokk ur Guldsmedsposten anno 1918.” Karikatyr om Fritz Olsson i bild och text.
NK 1980-02-06: ”Då var det 1918. Pärlmarknad med förbjudna pärlor!” Jokkmokks marknad var en gång i tiden också en pärlmarknad. Till en bit in på 50-talet fiskades det pärlor i Pärlälven och största uppköpare var legendariske Fritz Olsson, Luleå. Han fanns med på marknaderna redan i början på 1900-talet då han hade ett marknadsstånd varje år där han köpte upp pärlor. Tingestar som behandlades och sattes i ringar och halsband vid Fritz Olssons verkstad i Luleå.
NK 1980-02-06: ”Tågen har slutat gå – istället kommer konstfolket.” Sveriges ensligaste järnvägsstation har blivit en plats på kartan. Inte för att tåget dundrar förbi. Dom har slutat stannat vid anhalten för länge sedan. Nej, mitt i vildmarken söder om Jokkmokk har ett centrum för konstutställningar inrättas.
NK 1980-02-06: ”Kontraktsprosten forskar i historien: - Med marknaden kom nya tiden till Lule lappmark.” Det har länge tvistas om när den första marknaden i Jokkmokk ägde rum, var det 1606 eller ett år senare? Men nu vet man med störst sannolikhet att det tidigaste var 1606, tack vare kontraktprost Gunnar Lundström, Jokkmokk, som forskade i marknadens ursprung. Vilket gör detta års marknad till 375-årsjubileum.
NK 1980-02-06: ”- Samer saknas. F d marknadsboss kritisk.” Gösta Åkerlund var med och arrangerade Jokkmokks 350 års marknad, som även det var ett historiskt jubileum. Den enda skillnaden mellan nu och då var att man inte hade lika mycket pengar att spendera, fast då hade man bara 163 marknadsplatser, jämfört med nu är siffran nästan tredubblad.
NK 1980-02-06: ”JSK – skidklubben i Jokkmokk – bjuder hungriga besökare på mat.” Det kommer inte att saknas mat för marknadsbesökarna detta år. Nu slår också skidklubben ett slag för att serva allmänheten med mat och dryck och även rumslogi. På det sättet får klubben in en del pengar till sin verksamhet. Den omspände för övrigt 650 000 kronor 1979.
NK 1980-02-06: ”Kärvare tider så pengarna behövs.” Den 1 juli signaleras kärvare ekonomi för landets idrottsklubbar. De kan komma att få betala 10 procent av lönekostnader för klubbarnas anställda kanslister.
NK 1980-02-06: ”Jokkmokks brandsmän skramlar. Bjuder holländare på junifirande.” Det kommer att krylla av brandmän under midsommarveckan i Jokkmokk. Men just därför måste kommunens brandpersonal jobba intensivt fram till dess för att kunna skaka fram de 50.000 kronor som behövs. De ska nämligen bjuda tillbaka Vledders brandkår från Holland.
NK 1980-02-06: ”Gamla kyrkböcker ger 14 kvinnor jobb. Men hur länge?” I Jokkmokk bidrar 15 anställda, varav 14 kvinnor, till forskningen i Umeå universitet. Det sker i den excerperingscentral som upprättades i början av november. Där jobbar 15 som beredskapsanställda med att gå igenom gamla kyrkoböcker från Mellannorrland. Man utläser dem och för över uppgifterna på kort – en mordernare variant jämfört med kyrkböckerna. Uppgifterna används sedan i forskning vid universitetet.
PT 1980-02-07: ”375:e marknaden i Jokkmokk.” I dag inleds Jokkmokks marknad, den 375:e i ordningen, och som invigs av landshövding Ragnar Lassinantti. 465 försäljare har slagit upp sina marknadsstånd för att under tre dagar försöka bli av med sina varor. Fjolårets marknad besöktes av 25.000 personer. En siffra man inte tror kommer att stå sig i år.
NSD 1980-02-06: ”Folkfest jubilerar. 1890. 1913. 1943. 1955. 1961. 1968. 1975. 1978. ” I morgon inleds årets stora folkfest i Jokkmokk. Jubileumsmarknaden – nr 375 – invigs av landhövdingen Ragnar Lassinantti. 465 försäljare har tre dagar på sig att kommersera bort tingeltangel och äkta varor. 25 000 personer besökte marknaden förra året. – Den siffran kommer inte att stå sig, tror fritidsnämndens ordförande Inge Nilsson.
NFL 1980-02-06: ”375-års jubileum för Jokkmokksmarknad: Kvalitetsförbättring och allt större omfång.” Landshövding Ragnar Lassinantti kommer att högtidstala vid invigningen av årets vintermarknad i Jokkmokk som är en jubileumsmarknad. Alltsedan starten år 1606 har nämligen 375 vintermarknader i följd anordnats i den norrbottniska inlandsmetropolen. Tre nya överläkartjänster beslöt sjukvårdsstyrelsen att inrätta på barnmottagningen i Luleå.
NSD 1980-02-05: ”Kommunalrådet fick ren-besök!” I måndags kom det en mycket ovanlig gäst på besök till förvaltningsbyggnaden i Jokkmokk. Det var nämligen hanrenen Jokke som tillsamman med sin ägare Jovva Spik, kom för att hälsa på hos kommunalrådet Karl-Axel Nilsson och kanslichefen Astor Burman.
NK 1980-02-05: ”Nu har festen börjat!” Inför detta års vintermarknad som även är en jubileumsmarknad, den 375:e i rad, tyckte den rikskände samen Jovva Spik att samhället behövdes livas upp lite, så han tog med sin hanrenen Jokke in till centrum. Där de bl.a. gjorde reklam för marknaden och renskötseln i kommunen, både på vanligt folk ute på gatorna och kommunalfolket uppe i kommunalhuset.
NK 1980-02-02: ”Är småföretagen Jokkmokks framtid?” - Nu ska vi bilda samrådsgrupper där småföretagsamheten och kommunen deltar. Kommun och företagarna bör gå hand i hand för att utveckla den mindre industrin till gagn för sysselsättning.
NK 1980-01-31: ”Nu letas det i Jokkmokk!” Den största prospekteringsinsatsningen som gjorts i landet i en enskild kommun pågår just nu i Jokkmokk. När folkpartiregeringen förra våren öppnade det så kallade Norrbottenspaketet så fanns det plötsligt 40 miljoner till en mineralinventering som är unik i sitt slag.
NK 1980-01-30: ”Förslag från ”Svensk Jakt”: - Gör Jokkmokk till ett nationalparkscentrum!” I det senaste nummet av Svensk Jakt, föreslår jägarförbundet att det ska byggas ett stort nationalmuseum i Jokkmokk.
NK 1981-10-13: ”Känslosvallar – delade meningar om brobygge i Kvikkjokk.” En anläggningsförrättning i Kvikkjokk har satt känslorna i svallning både inom och utanför fjällbyn. Naturvårdsverket vill göra Prinskullen och dess utlöpare mer tillgänglig och föreslår därför att en helt ny bro ska byggas över forsnacken på Kamajokk. Karl Ekblad och Lars-Erik Essping från naturvårdvereket har varit i Kvikkjokk och sammanträtt med bybor och övriga sakägare. Verket är inställt på att bygga bron men både kyrkan, näringsutövare och vissa markägare är tveksamma till en ny broförbindelse.
NSD 1982-06-15: ”Linné en kändis även i Tyskland.” Stig Carlsson följer i Carl Linnés fotspår 250 år efter den berömde upptäckresarens lappländska resa.
NSD 1982-06-15: ”… och den 15 juni kom han till Piteå.” Stig Carlsson följer i Carl Linnés fotspår 250 år efter den berömde upptäckresarens lappländska resa.
NSD 1982-06-15: ”Vill du veta mer..” Om man vill veta mer om Linné och hans lappländska resa kan man lyssna på Boris Eriksson pågående Linnéserie i radion P1 på lördagsförmiddag-dagarna.
NB 1982-05-13--17: ”Stora linnédagar i Kvikkjokk.” Det är i sommar 250 år sedan blomsterkungen Carl von Linné gjorde sin lapplänska resa. I sin resedagbok har han utförligt skildrat alla spännande upplevelser och äventyr han var med om. På resan som startade i maj 1732 kom han också till Kvikkjokk och detta hände i juli månad. Hans resedagbok är fylld av spännande och burleska episoder, men den är samtidigt mycket verklighetsnära och kan med fördel än i dag användas som guide för norrlandsturisten. I Jokkmokk och Kvikkjokk har man tagit fasta på de 250 åren och den 5-6 juli blir det stora linnédagar i Kvikkjokk med en massa kulturaktiviteter. Det är meningen att linnédagarna skall bli årligen återkommande.
PT 1982-03-06: ”Kvikkjokks delta. Levande mosaik.” I Lilla Lule älvs övre lopp, 13 mil väster om Jokkmokk, ligger byn Kvikkjokk vid sjön Saggat. Här slutar landsvägen och här börjar fjällvandrarna sin vandring mot de hägrande högfjällen i Sarek och Padjelanta. Olle Berglund och Göran Emerius har besökt fjälldalen och berättar i ett reportage i TV 2 ikväll om Kvikkjokks delta.
NB 1981-08-20: ”Vacker kyrka i Kvikkjokk.” Kort artikel om kyrkan i Kvikkjokk.
NK 1981-04-10: ”Skönast på jorden är Kvikkjokk om våren…” Våren har kommit till Kvikkjokk. Det observerar Manne Stenman, väderobservatören i fjällbyn som också är fågelkännare.
HB 1980-11-04: ”STF bygger i Kvikkjokk.” STF bygger i vinter om Kvikkjokks fjällstation för cirka 3 miljoner kronor.
PT 1980-08-22: ”Kvikkjokk – Lappmarkens paradis. Uppskattad knutpunkt för fjällvandrarna.” Det är fullt med folk som rör sig fram och tillbaka i Kvikkjokk så här års, det är nämligen sommartid i den lilla fjällbyn.
NSD 1980-05-19: ”Ilska och oro efter länsstyrelsens beslut: Ett företag får monopol på fjällflyg.” Två konkurerande flygbolag i fjällvärlden – Norrlandsflyg och Lapplandsflyg – påverkas särskilt av striden om en flyghamn i Kvikkjokk. Lapplandsflyg som opererar från Kvikkjokk har nekat linjetrafiktillstånd från 1980 av luftsverket. Det innebär att Norrlandsflyg som har sin lokala bas i Årrenjarka blir utan konkurens. Detta har upprört fler personer och institutioner, vilka har skrivit till kommunikationsdepartementet och protesterat.
NSD 1980-05-19: ”Sommargäst sätter stopp för flyghamnen i Kvikkjokk. – En stor förlust för oss…” – Vi vill inte ha något slags Skansen här. Vi vill ha flyghamnen kvar. Det säger två unga Kvikkjokkskvinnor, Elise Palovaara och Eva Thomell, vilka bägge driver turist-anläggningar i byn. Men det blir sannolikt ingen flyghamn. Efter femton års diskussioner tvingas Jokkmokks kommun ta bort flyghamnen i Kvikkjokk från byggnadsplanen. Länsstyrelsens naturvårdsenhet har sagt nej.
NSD 1980-01-16: ””Värna människan – inte bara djur”.” Eva Thomell, som flyttade till Kvikkjokk för 13 år sedan, där hon tillsammans med sin man Pelle Iverstrand, driver en turistanläggning. Vill att naturvårdsverket ska börja intressera sig för människor här i den lilla fjällbyn och inte bara forska om djurlivet i Kvikkjokk.
NK 1981-09-17: ”Ligga växer och rallarna har jobb i vinter.” Här är ett glatt besked till alla anläggningsrallare vid Ligga kraftverk utanför Jokkmokk. De flesta får övervintra med sina jobb vid kraftverksbygget. Det är först nästa år vid semestertid det kan kärva till sig.
NSD 1982-01-16: ”Kockan från kolarkojan – hon blev atomväktare.” Norrbotten har inga kärnkraftverk, med det finns norrbottningar som ändå jobbar med kärnkraft. En av dem är Svea Welin, hon är atomväktar i Ringhals och berättar att det är världens bästa jobb.
NK 1981-06-29: ”Turistturer till Muddus.” Jokkmokks kommunsfritidskontor med fritidsintendenten Henrik Skogh i spetsen har nu tagit ovanligt initiativ. Man kommer med start om en vecka, att ordna guidade turer till Muddus nationalpark och det är första gången det händer.
NK 1981-05-05: ”Med på noterna….” När Jokkmokks nya populäre kyrkoherde Johan Märak, 51, installerades i sitt ämbete var församlingen verkligen med på noterna.
NK 1982-09-06: ”Turistbilden som drar.” Turismen är idag, den största industrin i Jokkmokk efter Vattenfall.
NSD 1982-08-23: ”Bygge för 23 miljoner. Väl värt en fest!” I lördags återinvigdes Porjus gamla kraftstation, efter ombyggnationer som kostade Vattenfall 23 miljoner kronor.
NSD 1982-09-02: ”Snyggt bokverk om Porjusepoken. Blod svett och tårar och snus och brännvin.” Under invigningen av det gamla ställverket i Porjus, delades Nils Forsgrens bok ut till de många gästerna.
NK 1982-08-07: ”Här ligger en av våra finaste kulturbyggnader – men huset är namnlöst!” Vattenfall har fått ett angenämt problem på halsen i Porjus. Samhällets och förmedlingen en av Norrbottens finaste paradbyggnader av stort historiskt värde är namnlöst. Generaldirektör Jonas Norrby har stillsamt påpekat att varken ”Ställverksbyggnaden” eller ”Allaktivitets-huset” är vidare lämpligt och porjusborna håller med honom. Denna stenkoloss till byggnad som färdigställdes 1915 skall återinvigas av landshövdingen den 21 augusti. Huset har fått make up för drygt 23 miljoner, men så är det också en smått fantastisk skapelse som nu dröjer sig innanför tegelmurarna.
NK 1982-08-23: ”Festyra i Porjus. Ställverket återinvigt.” Kung Gustav V gjorde det den 8 februari 1915 och landshövding Ragnar Lassinantti den 21 augusti 1982. Bägge tryckte på en knapp och det bölade ut en sirén. Kung Gustaf stod på slottet i Stockholm och tryckte, landshövdingen på plats i Porjus imponerande sporthall. Kungen invigde Porjus kraftverk. Lassinantti återinvigde den gamla anläggningen charmant, vältaligt och spirituellt.
NSD 1982-08-14: ”Nu skall Porjus bli turistattraktion.” Vattenfalls gamla ställverksbyggnad i Porjus har blivit förklarad som byggnadsminnesmärke. Nu öppnas snart ett museum inne i byggnaden.
PT 1981-02-11: ”Porsi får ett tredje kraftaggregat?” Kommunstyrelsen i Jokkmokk är positiv till att Vattenfall bygger ett tredje kraftaggregat i Porsi och Laxede kraftstationer. Dessutom vill man att Vattenfall undersöker möjligheterna att sätta in ett fjärde aggregat i Messaure kraftstation.
NSD 1982-04-15: ”NSD hallåar.” … Alf Wallbing, Porjus arkivkommitté. Kommunstyrelsen har sagt ja till kommitténs ansökan om vattenregleringsmedel – 178 700.
NK 1981-11-03: ”Teko-kris? Nej, inte i Porsi!” Ett företag som inte är drabbat av Teko-krisens i Sverige, är Porsi Syprodukter.
NSD 1981-10-12: ”Nu är även äpplet på plats.” Under onsdagen sattes kronan på ställverksbyggnaden i Porjus, på plats.
NFL 1981-11-20: ”Porjus sista industribyggnad jämnad med marken.” Porjus sista industribyggnad har jämnats med marken. Det var det gamla smältverkets verkstad och förråd som för drygt en månad sedan sopades undan av en grävskopa. Det företag som sist utnyttjade byggnaden av Porjus kraftverk.
NSD 1981-08-08: ”Jenny, 89 år, återvänder till sina gamla elever.” Det var många före detta elever som ville tala med sin skolfröken Jenny Wallgren, Boden. Ruth Bergström och Anna-Maria Holmgren, Porjus, är två av dem som får minnas tillsammans med sin gamla lärarinna.
NFL 1981-02-04: ”Kölista tog torgplatserna vid 376:e vinter marknaden.” Ballonguppstigning från Talvatissjön och Porjus-Expo, det är årets nyheter vid den traditionella Jokkmokks-marknaden, som i imorgon slår upp sina portar och stånd. Och ballonguppstigare är bland andra kommunalrådet Karl-Axel Nilsson.
NK 1981-02-04: ”Också här blåser förändringens vind – ändå kommer folket.” Förändringens vindar sveper över Jokkmokks vintermarknad. Renrajden har ersatts med draghundar, tjutande reaplan med ballong. Skulle en hästfora skådas på väg in till samhället vore det en sensation. Det är dags för årliga vinterfesten, nu för 376:e gången. Danskarna har kommit, torghandlarnas överfyllda ekipage smög sig in i samhället under onsdagen. En del har redan börjat bygga sina salustånd, andra sätter fart på torsdagsmorgonen. Är inte kylan för bister sätter man Jokkmokksmarknaden på fötter på ett par timmar.
NB 1980-11-06: ”Ödemarkshemmandet blev bullrande rallarsamhälle. Porjus Expo – berättar om kraftverkssamhället Porjus.” Porjus arkivkommitté berättar om hur det lilla rallarsamhället växte fram från nästan ingeting till vad det är i dag.
FV. 1981-08-06: ”Porjus – här skulle egentligen Norrbottens järnverk ha legat.” Namnet Porjus förknippas i dag med vattenkraft och mustageprydda rallare med slokhattar. Men hur många känner till ”Industriepoken Porjus” med flera stora fabriker och försök från NJA att starta ett stålverk Porjus. Nu håller amatörforskarna i Porjus på att rädda historien.
FV. 1981-08-06: ”De gräver fram historien.” Det är Porjus arkivkommitté som håller på att rädda kraftverksamhällets historia. Föreningen har 8-10 aktiva hembygdsforskare och har arbetat sedan början på 60-talet. Mycket material har samlats genom åren och nu har Arkivkommittén fått lokaler i den gamla ställverksbyggnaden.
FV. 1981-08-06: ”Kvinnornas liv – ett omänskligt slit dygnet runt.” När det första kraftverket i Porjus börjades byggas 1910 ville Vattenfall inte ha några kvinnor i byn. Bygget i ödemarken skulle ändå överges när det var klart. Men det behövdes städerskor, kokerskor och senare tjänstefolk, så snart var kvinnofolket på plats. Rallarna tog också med sig familjerna, hyrde mark av den privata markägaren ”Porjus-gubben” och spikade ihop ett enkelt skjul till bostad. En kåkslum bildades så i Porjus.
NSD 1980-10-23: ”Kanon på väg till museet.” Under tornet till gamla kraftstationsbyggnaden i Porjus har luftvärnskanonen varit placerad, men under onsdagen togs den ned med hjälp av en helikopter, för att bli museiföremål.
NK 1980-10-22: ”Nu flyttas Pojus gamla puffra”. Nu ska Porjus avväpnas. Den kanon som stått på samhällets bastion tas ur tjänst idag, onsdag. Det är kanske inte så många som vet det sedan kriget stått en puffra i tornet på den gamla ställverksbyggnaden. Men nu ska den byggas om och då måste kanonen bort. Måhända försvaras samhället på annat sätt i stället.
NK 1980-08-08: ”Guds hand – nu har den hållit över Porjus i 20 år.” I samband med den fina bildutställningen Porjus Expo hålls varje sommar trivselkvällar i Porjus. Den första har nu avverkats och blev en hyllning till den skulptur av Carl Milles som står i parken i samhället. Skulpturen heter ”Guds hand”.
PT 1980-08-13: ””Svartbygget” som inte ens biskopen hade en aning om.” Ett kyrkligt ”svartbygge” om vars existens biskopen inte hade en aning. Det växte fram i Porjus i slutet av 1920-talet, när en obebodd barack förvandlades till kyrka. För att biskopen skulle kunna komma och inviga byggnaden tvingades man i all hast och efter det att kyrkan stod klar konstruera ihop några ritningar.
NFL 1980-06-05: ”Rallarmarsch i Porjus en hyllning till dem som tämjde vattenmassorna.” När ”Svensson” tryckter på knappen och ljuset tänds, ägnas sällan en tanke åt de män som gjorde det möjligt att utvinna elektrisk ström ur de norrbottniska vattenmassorna.
NFL 1980-05-30: ”En halv miljon rinner ut i sanden… Bara tiondel av Porjus utnyttjas.” Till ingen nytta rinner varje vecka för minst en miljon kronor genom Porjus kraftstation. Kraft-verket har tvingats slå av ett av de fyra aggregaten p g a ett fel i turbinhjulet. Eftersom ytterligare ett av aggregaten redan står stilla innebär det att endast en tiondel av Porjus effekt kan utnyttjas.
NK 1981-04-24: ”Stanley är tillbaka för att avsluta karriären.” Stanley Siljedahl, 57, är tillbaka till Vietas för att jobba med nya tunnelbygget. Men också för att avsluta sin långa karriär som vattenrallare. Han har jobbat hos Vattenfall sedan 1946 då han anställdes i Harsprånget. Nu i Vietas blir han pensionerad, 1984.
NK 1981-11-10: ”Naturvårdarna förnyar kampen mot Vattenfall: - Sitojaure är inte till salu!” Nu vässar naturvårdarna vapen för att gå till kampen igen! I dagarna lägger Vattenfall en utredning om utbyggnaden av Tjäkovarats kraftstation på regeringens bord. Precis samtidigt har Svenska Naturskyddsföreningens jokkmokkskrets sitt material klart, som manar till kamp för att rädda ett stycke av Jokkmokks fjällvärld. En jättebild av sjön Sitojaure sprids just nu i kommunen och ut över landet. Naturskyddsföreningen tar strid för ett område nära Sarek nationalpark och nära Rapadalen. Naturskyddarna utropar: - Sitojaure är inte till salu!
NK 1981-11-10: ”Sitoälven torrläggs”. En utbyggnad av Tjäkovarats kommer helt att torrlägga Sitoälven. Däremot har Vattenfall frångått sina tidigare planer på att dämma sjön Sitojaure. Ursprungsförslaget innebar en dämning på 8 meter. Nu kommer heller inte Sareks nationalpark att påverkas.
NSD 1980-07-17: ”Äntligen har han fått väg.” Efter fyrtio års kamp har äntligen den lilla byn Stainas, 1,5 kilometer från Vägen Västerut inte långt från Luspebryggan, fått en väg. Byns tre enda bybor, Henning Ivebo, tillsammans med hustrun Elin och den äldre brodern August Stainas, är glada, men eftersom de hör till den äldre generationen, så tycker de att det hade varit bättre om de hade fått vägen tidigare.
NSD 1980 10-05: ”- Stoppa broarna i Sarek!” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruksdepartementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
NK 1980-10-20: ”Nej till Sarek-broar.” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruksdepartementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
NK 1980-10-24: ”Regeringsja till broar i Sarek.” Naturvårdsverket har sagt bestämt nej och lantbruksstyrelsen ja till planerna att anlägga fem gångbroar för renskötande samer i Sareks Nationalpark. Regeringen avgjorde ärendet på torsdagen och beslöt att broarna skall byggas. De behövs för att rennäringen i området skall kunna bedrivas rationellt.
HB 1980-10-16: ”Inga broar i nationalpark.” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruks-departementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
NFL 1980-10-20: ”Sarek-broar får avslag i regeringen.” Naturskyddsföreningen skriver till jordbruksdepartementet att regeringen inte kommer att ge tillstånd att bygga de förslagna broarna i Sareks nationalpark.
PT 1980-08-20: ”Spelmansträff i Saltolukta. Nu gör spelmansmusiken entré i Norrbottens vackra fjällvärld.” Saltolukta fjällstationen djupt inne i den härliga norrbottniska fjällvärlden är på väg att bli ett begrepp för alla folkmusikentusiaster. För andra året i följd anordnades spelmansträff där denna augustivecka. Pitelåtar, JP Nyströms, Norrlåtar, Börje Zettervall med flera har sett till att göra ”Musik i Salto” till en oförglömlig upplevelse.
NSD 1982-03-18: ”Fynden måste undersökas.” För att ta ställning till vad som skall göras i fortsättningen måste de fynd av volfram som gjorts i Tjåmotis i Norrbotten undersökas närmare.
NSD 1980-10-09: ”Jättesälgen i Tuortaure den största?” Norrbottens största träd finns tydligen i Jokkmokks kommun. Porjus har ju rekordet för tallar – 371 cm – och nu blandar sig kommunen också in i kampen om länets största sälg. Rekordsälgen finns i Tuortaure mellan Vuollerim och Puottaure. 268 cm mätte den runt midjan och det var nätt och jämt man kunde se händerna på NSD:s medhjälpare när han stod på baksidan och försökte omfamna rekord-hållaren.
NK 1982-01-23: ”Aktiv syförening i Padjerim har håligt igång i kvartssekel.” Säkert har inte Lutherhjälpen, Stockholms stadsmission eller sjömanskyrkan en aning om att de jubilerar här uppe i Padjerim. Ändå sitter de året om och knypplar, stickar och väver för deras skull. Padjerims kyrkliga syförening firar nu 25 år.
NK 1981-04-24: ” En by återupptår. Vattenfall drar åter in i Vietas. ”Nu ska kraftverksbyn Vietas återuppstå fram till 1986. Vattenfall har dragit in i Vietas och startat förberedelserna för den nya tilloppstunneln. Kostnad cirka 320 miljoner kronor. Mellan 200-220 anställda kommer som mest att finnas tiden 1982-1985. Sedan börjar nedtrappningen - 1986 ska tunnelbygget vara klart.
FV. 1981-12-04--10: ”Amatörteater i Vuollerim: Man blir modigare.” Man blir modigare av att spela teater, det anser ungdomarna som är med i Vuollerims teatergrupp.
NK 1982-10-25: ”Barnkör-högtid i Vuollerim. Då räckte kyrkan knappt till.” Var det O-ringenorienteringen som gav Vuollerim en våldsam PR bland ungdomen? När några hundra unga fick välja mellan barnkörhögtid i Töre och Vuollerim så vann kraftverkssamhället i stor stil. Det innebar en sammadragning av 260 skönsjungande i stiftets organisation Ung Kyrkomusik. I Töre deltog i en liknande 150 ungdomar.
NSD 1981-10-05: ”Brandmännens station står klar.” Nu äntligen är den nya brandstationen i Vuollerim, klar. I fredags var det dags för invigning och dagen efter visades den upp för allmänheten.
NB 1981-08-06: ”Kommunen hade inte råd… Då byggde brandmännen brandstationen själv!” Här är brandstationen som brandmännen själva byggt ut. Den finns i Vuollerim i Jokkmokks kommun. Bakgrunden är denna: - Det fattades 210.000 kronor av byggnadskostnaden sedan kommunen bidragit med 300.000 och Vattenfall med 340.000 kronor. Eftersom kommunen i dagsläget inte ansåg sig ha råd att betala mera tog brandmännen saken i egna händer.
NSD 1981-07-10: ”De bygger själva sin brandstation.” När kommunen inte har råd så rycker brandmännen själva in och bygger sin brandstation. Det är vad som händer i Vuollerim just nu. Ortens frivilliga brandkår är i full gång att bygga upp en ny brandstation. – Det är nog första och sista gången i det här landet, tror brandchefen och initiativtagaren Alf Lundström.
NK 1980-12-18: ”Vuollerim tränar för nästa års revy.” Vuollerims revy och teatersällskap är i full gång med att repetera inför årets upplaga.
NSD 1980-07-15: ”Åldringar isolerade – telefonen har krånglat i tre år.” Erik och Hilma Höglin, Framnäs, Vuollerim, är två pensionärer som har haft krångel med telefonen i tre år.
NSD 1980-06-28: ”Mekongfloden en kopia av Lule älv.” Mekongfloden i Thailand ska bli som Lule älv i Norrbotten! Igår besöktes driftcentralen i Vuollerim av Dr Khun Kaseme, f.d. industriminister, numera generaldirektör för det statliga kraftverksbolaget i Thailand! Han vill bygga ut vattenkraften i Mekongfloden efter samma system som används i Lule älv!
NK 1980-06-13: ”Så kan Mineraljakten göras populärare: - Satsa på smågruvor.” Trots att lönen är 125. 000 kronor årligen finns det färre mineraljägare idag. Medelåldern är hög och ungdomar verkar inte lockas till att knacka berg.
NSD 1980-06-13: ”Smågruvor – ska de sätta fart på mineraljakten?” Smågruvor – ska det begreppet vända den nedåtgående mineraljakten i Norrbotten?
NSD 1980-01-07: ”Visst går det göra revy i Vuollerim!” Det blev en lyckad premiär för Vuollerims revy – och teatersällskapets allra första revy; ”Rimsaltat”.
NK 1980-01-02: ”Nybildat revysällskap bjuder på ”Rimsaltat”.” På fredag är det premiär för Vuollerims revy – och teatersällskapets allra första revy; ”Rimsaltat.”		 
[H0020]1971 – 1979Jokkmokks socken 1971-1979.
NSD 1979-12-12: ”De gör ”mjuka paket” till jul!” På kort tid har det anordnats tre studiecirklar i konsten att göra mjuka dockor, i Jokkmokk och Porsi.
NSD 1979-12-08: ”Avgift för nationalpark? LO-sektionen i Jokkmokk vill ha avgifter för nationalparkerna.” Ska staten betala en avgift till Jokkmokk för att kommunen håller oss med fyra nationalparker? Det vill i alla fall LO-sektionen i Jokkmokk som i en motion till arbetare-kommunen och LO-distriktet kräver att staten pungar ut med totalt 28 miljoner kronor. Detta som en kompensation för utebliven exploatering av nationalparkerna.
NSD 1979-12-03: ”Delägarna delar 800 000.” Delägarna i Jokkmokks sockenallmänning får under verksamhetsåret 1980 dela på inte mindre än 800 000 kronor.
NK 1979-11-29: ”Jokkmokks marknad är inget taskspeleri.” Astor Burman skriver svar på en tidigare artikel, som han skrev i Samefolket nr 12/1979.
PT 1979-11-28: ”70 år se’n Porjus började byggas ”Strapatsrikt pionjärarbete”.” Vid års-skiftet blir det 70 år sedan Porjus kraftstation började byggas, 1910, den var driftklar 1914 och tillkom för att klara behovet av elenergi till malmbanan och malmfälten.
NSD 1979-11-27: ”Framtiden oviss för miniindustri.” I Porsi ligger en av Jokkmokks minsta – och kanske mest okända – industrier. Det är Porsi syfabrik som i kommunens regi syssel-sätter tre personer. Men för hur länge? De tre anställda vet inte vad som ska hända dem i framtiden. Ska fabriken läggas ner? Frågar de oroligt.
NSD 1979-11-23: ”Ingenjörsförslag: Vägar och hotell i nationalparker. Den här idén blir det bråk om ”Vi måste utnyttja vår miljö”.” Paul Öström, ingenjör på Vattenfall, vill att vägar, hotell och restauranger ska byggas i nationalparkerna inom Jokkmokks kommun, samtidigt som vattenkraften byggs ut i anslutning till nationalparkerna. Han anser att nationalparkerna i USA är förebilder, bl.a. för att de har vägar som gå genom parkerna och parkvakter som hjälper turisterna. Resturanger och hotell samt utlämningsställen för ved finns.
NSD 1979-11-23: ”Naturpolis hämmar utvecklingen.” Paul Öström anser att Sverige har drabbas av en naturpolis.
NSD 1979-11-23: ”Citat som väcker debatt?” Det här är en del citat från Paul Öströms skrift i serien ”Norrbottens-kunskap” som kan vara värda att presentera då de till en del är kontroversiella och förmodligen väcker en del debatt.
NK 1979-10-10: ”Alla fastigheter såldes. Kommunen sålde alla bostäderna.” Jokkmokks kommunstyrelse har tagit sitt kanske största bostadspolitiska beslut genom tiderna. Kommunens samtliga bostadsfastigheter har sålts till Stiftelsen Jokkmokkshus för 21,5 milj kronor. Totalt rör det sig om cirka 500 lägenheter.
NK 1979-10-05: ”Byn dör men lever upp igen!” Samtidigt som de sista boende familjerna i Messaure gör sig beredda att lämna samhället drar Vattenfall på nytt in i den nästan öde anläggarbyn. I veckan startar man upp nya utbyggnader vid kraftstationen, ett tredje kraftaggregat, som ska installeras.
NK 1979-09-26: ”Kultursatsning i Jokkmokk.” Professionella musiker, lokala dansband, jojk och folkmusik ska i vinter matas fram i Jokkmokk kulturnämnds första riktigt stora satsning. Varje månad ska ett evenemang sätta sprätt på samhället och man börjar redan på onsdag med ”Musikcafé” en samlingsrubrik för en rad kulturaktiviteter i Jokkmokk och Norrbotten under vintern.
NK 1979-09-19: ”42 skövdebarn lär känna Jokkmokk.” Fyrtiotvå femteklassare från Lunden-skolan i Sövde, hoppas på att få se både renar och natur under sitt besök i Jokkmokk.
NSD 1979-09-07: ”Trasig helikopter avslöjade planerna: De stoppade SCA:s gift-besprutning.”– Det hade blivit mycket större rubriker om man hade sprutat över oss. Men det fina var just att de inte besprutade. Thomas Holm från Jokkmokk var en av de miljöaktivister som stoppade SCA:s planerade giftbesprutning av ett hygge vid Sarkavare, fyra mil öster om Jokkmokk. – Vi har visat att man kan stoppa en sådan här sak med fredliga medel, säger han när NSD träffar honom tillsammans med några av de andra miljöaktivisterna sedan SCA:s tillstånd gått ut.
NSD 1979-09-07: ”Slår hårt i Jokkmokk.” Socialdemokraterna i Jokkmokk anser att folk-partiets och centerpartiets förslag om kraftig höjda priser, kommer att drabba invånarna i Jokkmokks kommun på ett mycket påtagligt sätt.
NSD 1979-08-27: ”Friluftsfrämjarnas stuga färdig!” I lördags invigdes Friluftsfrämjandet i Jokkmokks nya stuga.
NK 1979-09-28: ”Kungligt på marknaden i Jokkmokk?” Fritidsnämnden i Jokkmokk hoppas nu på kung Carl Gustaf och drottning Silvia. De har nämligen blivit inbjudna till nästa års marknad, den 375:e i ordningen, något som marknadsgeneralerna i Jokkmokk, anser kungen borde vara med och fira.
NK 1979-08-25: ”Dags för slåtter i Aktse. Aktseslåtter.” Första helgen i augusti var det dags för slåtter i Aktse igen. Det som redan blivit tradition, trots att det bara är fjärde året i rad man anordnar slåtter på det gamla fjällhemmanet.
NK 1979-08-06: ”Hormoslyr spreds över byar! Bybor i Tjåmotis och Njavve lyckades inte stoppa planet.” Det rådde ilska och besvikelse över flygbesprutningar i Tjåmotis och Njavve under helgen. Besökare på de bägge platserna ringde Kuriren och berättade om att östlig vind drog in hormoslyr över byn Tjåmotis och duschade även människor. Hormoslyr uppges också ha letat sig ut i den fiskrika Njavveforsen och folk som gick med nyfångad fisk i knippen fick sin fångst besprutad. – Upprörande att besprutningar sker under en helg då byarna är som mest befolkade, säger besökare.
NFL 1979-08-06: ”De tältar i väntan på SCA. De väntar ut SCA. Miljökampen.” – Det här hoppas vi ska ge den effekten att folk får se att det går att göra något för att stoppa miljö-förstörningar om man bara försöker, sade Isa Andersson i Jokkmokk, efter att SCA tvingats avbryta flygbesprutningen av lövsly i Sarkavareområdet.
NFL 1979-08-02: ”Tillfälligt stoppande. Både miljövänner och skogsägare använder utnötningstaktik i striden om besprutningarna i Jokkmokk.” Flygbesprutningarna i Jokkmokk har tillfälligt stoppats. Den helikopterförare som genomförde de tidigare besprutningarna har nu sagt upp sitt uppdrag och förklarar att han sympatiserar med miljökämparnas inställning. Det är nu bara 200 hektar som är obesprutade, c:a 700 hektar har besprutats.
NSD 1979-08-02: ”Löpelden sprider sig – här stoppas nästa besprutning?” Ska Jokkmokks allmänningsskogar kunna flygbespruta som man tänkt sig? Igår morse gav sig tiotalet bybor i Björkholmen (mellan Jokkmokk och Kvikkjokk) ut i terrängen på Björkholmsberget i syfte att stoppa en planerad besprutning.
NK 1979-08-01: ”Belägring av hygge vid Jokkmokk: - Vi avbryter besprutningen. Heli-kopterföraren sa upp sig. Ännu en besprutning stoppad. Vi kommer tillbaks lovar SCA.” Miljövännerna i Jokkmokk med samhällets miljögrupp i spetsen har nu slagit till mot bes-prutningarna i kommunen. Ett 30-tal ortsbor belägrar sedan måndag kväll ett område vid Sarkavare norr om Messaure.
Nbn 1979-08-02: ”Messaure ödeläggs.” Nu dör ”rallarstaden” Snart ligger Messaure utanför Jokkmokk öde. Vattenfall vill nämligen inte hålla det gamla vattenfall samhället vid liv längre.
Nbn 1979-08-02: ”Bitterhet i Messaure. – Vi har blivit överkörda!” Som Norrbottningen kunde berätta förra veckan så är det slut med ”rallarstaden” Messaure. Nu hörs proteströster mot Vattenfalls avveckling av samhället. Östen Holmström, vattenfallsjobbare och kommunalpolitiker är bitter över Vattenfalls agerande. – Ingen har tänkt på oss som bor i Messaure och vill bo kvar, säger han. Även Hugo och Anna Palmqvist är bittra. – Vi tvingas iväg, säger Annas. Messaure förvandlas till en spökstad – innan jul ska hela samhället ligga öde.
Nbn 1979-08-02: ”Messaure spökstad.” Flyttlassen har rullat i ett rasande tempo från den förut så stora vattenfallsstaden Messaure. Innan jul beräknar Vattenfall att hela samhället ligger öde. Det har man inget emot inom Vattenfall som räknar med att det kostat omkring en miljon om året att hålla igång samhället.
Nbm 1979-08-02: ” – Vi har blivit överkörda säger bitter Messaurebo.” Vattenfallsjobbaren och kommunalpolitikern Östen Holmström i Messaure, tycker att byborna som bor och bott i det gamla vattenfallssamhället har blivit totalt överkörda av Vattenfall. Han är även mycket besviken på kollegorna inom kommunalpolitikerna, som han anser inte har gjort tillräckligt för att stoppa nedläggningen av Messaure.
Nbn 1979-08-02: ”För dyrt hålla igång Messaure.” Byggnadskamrer Georg Wiik berättar att det inte var Vattenfall som låg bakom den stora utflyttningen från Messaure, utan att det var krav från fackföreningen som gjorde det. De ville att Messaureborna skulle få förtur på lägen-heter i andra områden, något som de fick och utflyttningen var ett faktum. Wiik berättar vidare att även om de inte uppmuntrar någon att flytta, så är det idag helt klart en fördel att samhället så snabbt blir tomt, eftersom det kostade mycket att hålla igång det.
Nbn 1979-08-02: ”Traktamenten boven?” Har traktamentspengar bidragit till att Messaure avbefolkats? Det anser en vattenfallsjobbare. Han hävdar att möjligheterna att få traktamente på 75 kr om dagen om man bor sju mil från arbetsplatsen har skapat ”traktamentsjägare”. En del har helt enkelt lämnat Messaure och bosatt sig på andra orter för att få längre till kraft-verksbyggen. Så man klarar sjumilsgränsen, hävdar han. Det finns till och med de som bott kvar men ändrat adress och mantalsskrivningsort. Detta borde Vattenfall ta i.
NSD 1979-08-01: ”Pilot lämnar ännu en giftfejd: Vägspärr hindrade sprutning. Bärskogen ockuperad – igen: - Vi stannar så länge SCA orkar.” En hel del hårda ord om giftbesprutning i allmänhet och SCA:s besprutning av Sarkavare-området i synnerhet då miljöaktivister från Jokkmokk och SCA:s förvaltare Gösta Svanberg möttes på ett hygge vid Sarkavare på tisdagskvällen. Detta sedan aktivisterna stoppat besprutning av skogen genom att först spärra vägen upp till helikoptern med bilar. Aktivisterna har vunnit en seger i och med att piloten från helikopterbolaget på tisdagen beslutade sig för att hoppa av uppdraget.
NSD 1979-08-01: ”- Besprutningarna behövs!” Lars Styrén, SCA, berättar att han i tre timmar försökt förklara för miljöaktivisterna varför barrskogarna i Sarkavare behöver besprutas.
NSD 1979-06-25: ”Midsommarfester drog rekordpublik.” Midsommarfirandet runt om i länet gick både lugnt till och drog rekordpublik. NSD var självklart där och rapporterade från helgens stora folkfester.
NSD 1979-06-25: ”Ett ovanligt lugnt midsommarfirande…” Midsommarfirandet rapporteras ha varit ovanligt lugnt på de flesta håll i landet. I Dalarna var Säter värst drabbat med ca 15 000 midsommarfirande. Polisen där grep över 50 personer för fylleri. Alla reservarrester fick tas i bruk. Övriga platser i Dalarna hade det lugnt. Enligt Morapolisen var årets mid-sommarfirande det stillsammaste någonsin.
NSD 1979-06-25: ”35 rattfyllon 145 ratterrister.” Sammanlagt greps 35 misstänkta ratt-fyllerister och omhändertogs 145 fyllerister på midsommaraftonen vid Norrlands samtliga 25 polisdistrikt. Polisen betraktar siffrorna som glädjande och överlag var årets midsommarafton den lugnaste någonsin. Speciellt som det också varit få olyckor.
NSD 1979-06-25: ”Låg sanslös i skog.” På midsommaraftonen fann polisen i Älvsbynen en man liggande sanslös i skogen väster om samhället. Det visade sig att han var höggradigt berusad, varför han med ambulans fördes till lasarettet i Piteå. Efter dansen i Kanislogen på lördagsaftonen gick en Älvsby-yngling in för att krossa fönsterrutorna i serveringsstugan. När vakter och polis kom, tog han till flykten och gömde sig under en campingvagn. Men med lagens långa arm fick polisen fram ynglingen, som så småningom får en räkning på det sönderslagna.
NSD 1979-06-20: ”- Rent och rart – det är inte sant. I sommar sprids 8 860 liter fenoxisyror… Jokkmokk ett riktigt GIFTIMPERIUM.” Plocka bort kommunens slogan: ”Rena rara Jokkmokk.” Den är ett slag i ansiktet på befolkningen. Efter många års besprutningar och skogsgödslingar är Jokkmokks kommun inget annat än ett litet giftimperium. Det anser medlemmarna i Jokkmokks miljövårdsgrupp.
NSD 1979-06-19: ”Jokkmokksfestivalen sänd i radio.” Musikfestivalen i Jokkmokk under midsommarhelgen blir inte bara ett enda hålligång med dans och musik. Förutom den traditionella jojken, får besökarna också tillfälle att träffa gammeldags hantverkare som visar sin kunnighet. Alla svenskar får möjlighet att vara med om festivalen. Sveriges Radio sänder nämligen programmet.
NFL 1979-06-29: ”Porjusdagen Söndag den 1 juli 1979.” Annons inför Porjusdagen.
NSD 1979-06-07: ”Första steget mot räddningen. Tusen nya jobb till Jokkmokk. Vatten-kraften ska byggas ut. Riksdagsbeslut igår: 1000 nya jobb till Jokkmokk.” 1000 nya jobb till Jokkmokk. Med start redan i vinter! Det låter som valfläsk men är faktiskt innebörden i ett beslut som fattades av riksdagen på onsdagskvällen.
NK 1979-06-07: ”Jokkmokk 1979. Nu är det så illa att det inte ens går att planera.” Nu är framtiden så osäker i Jokkmokk att kommunen inte ens kan göra en femårig verksamhetsplan (VEP) tillförlitlig. Man vet att Vattenfall lägger ner verksamheten men ingen aning om vad som kommer därefter. Kommunen har därför i VEP: en endast vågat sig på att göra en säker prognos för åren 1980-82, den resterande tiden fram till 1984 får bara bli en framåtblick med högst osäkra antaganden.
NSD 1979-06-09: ”Charlotte från Täby – nyfiken på Murjek.” Täbyflickan Charlotte kom till Murjek förra året för att vikariera som lärare. Hon blev nyfiken på alla gamla byggnader. I vintras drog hon igång en studiecirkel om ”Bygd i förvandling” och nu visas resultatet på en utställning i församlingshemmet. Och nog är Murjek en bygd som förvandlats!
NK 1979-06-08: ”Pengar till museet i Jokkmokk.” Jokkmokks numera berömda museum håller på att bli lite nedslitet. Under vintern har museet målats invändigt men för att det skulle kunna ske fick man ta ned den fasta utställningen och tömma silverkammaren. Det var då bristerna upptäcktes.
NK 1979-06-28: ”Larm i museet.” Jokkmokks museum får en tjuvlarmsanläggning för 35.000 kronor. Det beslutade fullmäktige i Jokkmokk på måndagen.
NK 1979-07-07: ”Jokkmokk och turisterna.” Insändare om turismen i Jokkmokk.
NSD 1979-06-01: ”Dödskalle satte stopp för bygget.” Plötsligt hajade anläggningsarbetarna till. Framför grävskopan låg en dödskalle! Arbetet stoppades omedelbart. Flera kranier från människor hittades på torsdagen vid läkarbyggnaden i Jokkmokk.
NSD 1979-04-26: ”Naturforskare till samlad attack mot flyghamnsplanerna i Jokkmokk: - Spara riksunika deltat åt forskarna!” Naturforskare vill inte att Jokkmokks kommun ska bygga en flyghamn mitt i deltat i Kvikkjokk, för det skulle förstöra ovärderliga naturvärden. Den som främst tycker detta är forskaren Sten Dahlskog, som skrev en debattartikel i NSD för en tid sedan, där han föreslog att kommunala och regional myndigheterna ska tänka om och bygga flyghamnen vid sjön Saggat, öster om deltat.
NSD 1979-04-25: ”Kansli för fjällsäkerhet i Jokkmokk.” En representant för landets fjällkommuner bör ingå i det fjällsäkerhetsråd som föreslås i propositionen om huvud-mannaskapet för fjällsäkerheten. Det föreslår riksdagsledamoten Frida Berglund (s) i en motion med anledning av propositionen. Hon vill också att rådets kansli förläggs till Jokkmokk.
NK 1979-03-03: ”Protest från 4.450. Massiv protest från jokkmokksbroarna.” Kommunal-rådet Karl-Axel Nilsson (s) lämnade under fredagen in 4.450 namnunderskrifter av 7.300 Jokkmokksbor till länsstyrelsen, som hade skrivit på protesterna mot statliga planer på att göra de obrutna fjällområdena oåtkomliga för kommunal exploatering.
NK 1979-03-03: ”Lokaliseringslistan.” Här är listan på möjliga lokaliseringar till Jokkmokk – projekt som landshövding Ragnar Lassinantti i fredags ställde sig bakom vid kommunens uppvaktning hos länsstyrelsen.
NK 1979-03-03: ”Slut med virkesleveransen.” Förslaget om obrutna fjällområden innebär dråpslaget mot Jokkmokks träindustrier! Går förslaget igenom blir det nämligen ett tioårigt avverkningsförbud på 40 procent av Jokkmokks allmännings skogsinnehav. Det skulle innebära slutet på allmänningens virkesleveranser till Sarek Board och Sarek Wood, två av kommunens största industrier.
NSD 1979-03-03: ”Länschef idéspruta för trängd kommun.” Landhövding Ragnar Lassinantti föreslog att följande enheter skulle förläggas i Jokkmokk: Lantbruksstyrelsen rennärings-avdelning, lantbruksnämnden rennäringsavdelning, en fjällenhet som ska ha hand om nationalparkerna, verksledning för fjällsäkerheten, fjällmuseum, en särskild delegation som ska ha hand om nomadskolor och fjällpatrullerna.
NK 1979-02-28: ”Satsar på egna initiativ i Jokkmokk.” Industriraggningarnas tid är förbi i Jokkmokk. Nu ska man satsa på de egna initiativen och idéerna. För några år sedan åkte kommunalmännen i skytteltrafik till sydsverige för att bärga hem företag till kommunen. I ett fall lyckades man, det var David Svensson & Co som etablerade sig i Vuollerim och senare blev Formel-produkter.
NK 1979-02-28: “Utvecklingsfonden fint instrument.” Utvecklingsfonden i Norrbotten tycks bli det fina instrument som tillvaratar i första hand de små företagens intresse. Fondens chef konsult Per Lampinen, Luleå presenterade fonden i Jokkmokk på tisdagen och det skedde i samband med kursen ”bli din egen”.
PT 1979-02-27: ”Konst i Porjus.” Det finns tre mycket fina konstverk i Porjus, Obelisken, Guds hand och Turbinhjulet.
PT 1979-02-27: ”Arkivkommittén samlar ihop bitar av Pojus historia.” Varje sommar visas den permanenta utställningen Porjus Expo, med material som är ihopsamlad från bl.a. 1972, och uppförd av Porjus arkivkommitté. Porjus arkivkommitté är en förening som samlar och förvarar bilder och gamla handlingar om Porjus samhälles historia.
NK 1979-02-21: ”Glädje i Jokkmokk.” – Äntligen en ljusning! Självklart att vi är nöjda i dag. Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson i Jokkmokk småler äntligen en smula och glädjen gäller förstås de 60 arbetstillfällen under fem år som arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén hade med i norrbottenspaketet. Nu ska äntligen den mineralinventering som legat i luften så länge utföras och någon svårighet att få tag i folk till jobbet har man inte. Tidigare uppgifter om inventeringen i pressen har redan lockat ett 40-tal sökande till projektet.
NK 1979-02-17: ”Den 375:e Jokkmokksmarknaden.” Svar till insändare angående årets Jokkmokks vintermarknad.
NFL 1979-02-06: ”Jokkmokks marknad – en bildbetraktelse.” Nu när den 374:e Jokkmokks marknad är över, räknade arrangörerna ihop att över 25 000 personer besökte årets vinter-marknad. Man har dragit in en massa pengar och mycket såldes då säljarna sålde sina verk.
PT 1979-02-08: ”Från läsekretsen. Rätt eller fel om Jokkmokks marknad.” Insändare angående rätt antal Jokkmokks marknader.
NK 1979-02-14: ”Rätt eller fel om Jokkmokks marknad.” Insändare och svar angående rätt antal Jokkmokks marknader.
NSD 1979-02-05: ”Nytt publikrekord – 25.000 besökare!” Det blev precis som marknads-generalen Henrik Skoogh förutspådde, det kom drygt 25 000 besökare till årets Jokkmokks vintermarknad, den 374:e i ordningen.
NSD 1979-02-05: ”Alla trivdes kom till hemmet när marknaden.” Det som skiljer Jokkmokks marknad från de flesta andra är det rika utbytet av vad som kallas kultur. Praktiskt taget varenda offentlig lokal är fylld med konst eller konstverk. Så också det lagom till marknaden färdigställda dagcentrat på Jokkmokks pensionärshem Kaitumgården.
NK 1979-02-05: ”25.000 besökte rekordmarknad. Vädret gav draghjälp.” Med ett festligt fyrverkeri sattes det på lördagen punkt för Jokkmokks vintermarknad. Då hade dessförinnan samhället nästa bågat av ett enormt publiktryck. På marknadsplatsen, i samlingslokaler och näringsställen var det absolut packat med folk. Alla verkade nöjda, det gäller både publiken, polisen och marknadsförsäljarna.
SvD 1979-02-04: ”En samekonstnär minns… Marknaden i Jokkmokk.” Lars Pirak har vid 46 års ålder blivit en av Sveriges främsta samekonstnärer. Denne mångsysslare från Jokkmokk är kanske mest känd för sin förnyelse av sameslöjden. Många känner till hans ”saltripa” i ren-horn. Men han är också skulptör och målare. Han skriver på samiska och svenska. Han har bl.a. medverkat i boken Norrbotten berättar. Här berättar Lars Pirak om Jokkmokks marknad, som äger rum första veckan i februari. Inför anblicken av det moderna turistmaskineriet går hans tankar tillbaka till marknaderna i början av 50-talet
PT 1979-02-03: ”Rekord igen för Jokkmokks marknad.” Just nu pågår i Jokkmokk den 374 vintermarknaden. Ett arrangemang som ser ut att kunna bli i många avseenden, rekordartad. Fjolårets toppnotering i antal stånd slås med bred marginal. Det blir troligtvis mer folk än vanligt som besökt marknaden. Det senare beroende på att: Vädret är mildare än på mycket länge.
PT 1979-02-03: ”Skinnmarknad. Skinhandeln åter ett markant inslag i marknadsbilden.” Det går bra för skinhandeln på Jokkmokks marknad.
PT 1979-02-03: ”Strömlöst.” Viktiga delar av Jokkmokks kommun var strömlöst under mer en timme tidigt på fredagen.
NSD 1979-02-03: ”Hon sålde korv och han skinn (fastän björnen var skjuten…).” Marknads-basen Henrik Skoogh, Jokkmokk, gnuggar händerna av förtjusning. Årets vintermarknad ser ut att slå alla rekord. Över fyrahundra försäljare, och därtill en publikströmning som kommer att slå alla tidigare rekord. Fjolårets uppgick till 20 000 besökare. Nu tror man senare på att ungefär 30 000 kommer att besöka årets vintermarknad.
NSD 1979-02-03: ”Hennes först vintermarknad. Maken veteran.” Vibeke Johansen från Danmark är med på sin första marknad. Men hon har ändå upplevt 25 marknader. Hennes man var en av marknadens mest kända profiler. Han hette Gitz Johansen och var konstnär. Han har inspirerat massor av danskar att besöka marknaden varje år. Men Vibeke fick stanna hemma.
NK 1979-02-02: ” - Här prutas det inte.” Pangstart för Jokkmokks marknad!” 374:e vinter-marknaden i Jokkmokk fick en pangstart. Man undrar vad fritidsnämnden har för kuckel ihop med kung Bore för när festen i Jokkmokk bröt ut igår morse var det bara tolv grader kallt mot 34 grader ett dygn tidigare. Ett väder som på beställning alltså och ganska snabbt var det svart av folk i Jokkmokks ”innerstad”.
NK 1979-02-02: ”Lisbeth blev yngsta ”Lady of Jokkmokk”.” Danska statsbanorna har en sällskapsresa de inte gör en gnutta reklam för. Men den blir fullsatt ändå. Det handlar om danskbesöken till marknaden i Jokkmokk. Nu avverkas den 22:a sällskapsresan. Antalet deltagare har varit nästan konstant hela tiden – 50 personer.
NK 1979-02-02: ”Kyrkans marknadsprogram i Jokkmokk den 1-5 febr. 1979.” Annons om Kyrkans marknadsprogram i Jokkmokk under vintermarknaden.
NSD 1979-02-02: ”Jokkmokks marknad dömdes ut för 50 år sen – men DEN BLIR BARA STÖRRE OCH STÖRRE! Skinn och skjortor, kosor och knivar. 400 försäljare och massor av köpare.” 374:e vintermarknaden i Jokkmokk fick en pangstart. Man undrar vad fritids-nämnden har för kuckel ihop med kung Bore för när festen i Jokkmokk bröt ut igår morse var det bara tolv grader kallt mot 34 grader ett dygn tidigare. Ett väder som på beställning alltså och ganska snabbt var det svart av folk i Jokkmokks ”innerstad”.
NSD 1979-02-02: ”Lisbeth årets yngsta Lady.” Lisbeth Christensen, tio år, blev utsedd till årets yngsta Lady of Jokkmokk. En tradition som de danska marknadsbesökarna årligen ägnat sig åt.
NK 1979-02-01: ”Marknad även för er som tycker om konst.” Lars G. Person tipsar årets besökare inför den 374:e vintermarknaden i Jokkmokk, att de kan gå på konstutställning om de tycker att det blir för kallt att gå omkring bland salustånden.
Nbn 1979-02-01: ”Jokkmokks två ansikten. En sista chans för Jokkmokk?” Det finns två sidor av Jokkmokk, just nu. Den mer positiva sidan är vintermarknaden i Jokkmokk, som drar i gång för 374:e året i rad, medan den negativa sidan är att kommunens framtid ser mörk ut. Vattenfall håller på att dra ned sin verksamhet, vilket resulterar i att över sjuhundra vattenfallsarbetare kommer att förlora jobbet inom något år. Om inte något radikalt händer, så riskerar Jokkmokks befolkning halveras, men det är inget som kommer att märkas under vintermarknaden som drar igång idag.
Nbn 1979-02-01: ”Kungsord skapade marknaden.” Året 1605 slog Carl IX näven i bordet och inrättade fasta marknader ibland annat Jokkmokk. Det var för att få ordning på birkarlarnas handel. Birkarlarna, bönder från kusten som hade handel med samerna sköte det inte så bra, de skodde sig på samernas bekostnad. Så föddes Jokkmokks vintermarknad. En seglivad tradition. Med den fasta marknaden kom också kyrkotvång.
Nbn 1979-02-01: ”Jokkmokk kan få en höstmarknad.” Fritidsnämnden i Jokkmokk funderar om man ska testa intresset för en höstmarknad i år, hos kringresande ”knallar” och besökare på vintermarknaden.
Nbn 1979-02-01: ”Nu sparkas Tommy och 700 arbetskamrater! Svart framtidsbild.” Tommy Nyberg, 33-årig vattenfallsjobbare i Jokkmokk, sitter med samrådsgruppen som plockar ut jobbare som varslas om uppsägning. Nu får han ge sig själv varsel om att vattenfallsjobbet är slut till sommaren! – Det är ett otrevligt jobb att ta ut kompisar som måste sluta, men inte är det roligare ta ut sig själv, menar Tommy.
Nbn 1979-02-01: ”Hon hoppas.” Susanne Almquist, 25 år, från Jokkmokk kämpar tappert emot strömmen av ungdomar som tvingas lämna kommunen för att få jobb.
Nbm 1979-02-01: ”Festen är slut. Jobben dras in. Af en resebyrå.” Det är en händelse att arbetsförmedlingen i Jokkmokk kommit att hamna ett stenkast ifrån busstationen. Men faktum är att arbetsförmedlingen idag börjar bli något av en resebyrå för arbetslösa jokkmokksbor. – Resebyrå, jaa, händer inget måste folk gå arbetslösa eller flytta, och jag tror att mång kommer att flytta. Det säger arbetsförmedlingens bas, Ivar Ögren, som också möter arbetslöshetens problem i rollen av tung politiker i Jokkmokk. Många kallar honom den ”starke mannen i Jokkmokk”.”
Nbn 1979-02-01: ”Nytt krav: Ett öre per kilowatt till kommunkassan!” – Ett öre per kilowatt i varje kraftverk borde gå till kommunen där kraftverket finns! Det här kravet kommer centern i Jokkmokk att gå fram med i en motion i första hand. Det skulle betyda stora pengar för Jokkmokk där de 15 kraftverken levererar 14 milj kilowattimmar om året.
Nbn 1979-02-01: ”Lappskon dör ut?” Susanne Kuhmunen, 65 år i Vaikijaur utanför Jokkmokk, är rädd att lappskor av renskinn kan komma att försvinna helt från marknaden. Eftersom att det bara är den äldre generationen som sysslar med att sy lappskor och för att den yngre inte vill lära sig hur man gör.
Nbn 1979-02-01: ”Marknaden sätter fart på nöjeslivet.” Det är full rörelse under vinter-marknaden i Jokkmokk, nöjeslivet lever upp som aldrig förr. Dessutom är både hotell och matställen fullbokade, om man inte har varit ute i god tid med beställningar eller biljetter.
Nbn 1979-02-01: ”Festen behövs.” Lokalredaktören Lars G Pehrson, som under 25 års tid skött bevakningen av Jokkmokks marknad för sin tidning Norrbottens-Kuriren, vet vad han pratar om, när han säger att marknaden är viktig för jokkmokksborna. Speciellt i dessa tider, med kommunens problem. Befolkningen behöver få släppa loss och tänka på något annat.
Nbn 1979-02-01: ”Museet: - Sprängstoff kommer igen.” Nedplockad i en låda på Jokkmokks museum ligger en ”bomb”: Det handlar om en utställning från 1975 som museet ordnade under rubriken ”Detta tar man ifrån oss”. De var först med att peka på rofferiet i kommunen genom vattenkraftutbyggnaderna. En direkt anklagelse mot staten och Vattenfall. – Utställningen pekade på problem som vattenkraftbyggena medfört, den kan bli aktuell att damma av igen, säger museichefen Hans Andersson. ”
Nbn 1979-02-01: ”KYORKORNA FYLLS I MARKNADSTIDER utan kyrkotvång!” När Jokkmokks marknad föddes året 1605 infördes kyrkotvång. Då var det bara att knalla iväg vare sig man ville eller inte och höra på prästen. Hedningar skulle omvändas. Idag är kyrko-tvånget borta med traditionen med marknaden som kyrkohelg lever kvar. Nu fylls kyrkorna frivilligt.
NK 1979-01-31: ”Marknadsdags igen. SÅ SÅG DET UT 1913… OCH SÅ SER DET UT IDAG.”
NK 1979-01-31: ”Lars Pirak minns en marknadsfärd på 1950-talet.”Det ömmade i axlarna av ryggsäcken lastad med ekorrskinn…”.” – Det händer så mycket på marknaden! Det slår konstnären Lars Pirak i Jokkmokk fast. Han har upplevt förändringen av marknadsbilden. Varit med då människorna vid marknadstid drog in från ödebygden till Jokkmokk. Pirak skildrar här nedan en marknadsfärd från Luovvaluokta vid Karatssjön 8 mil väster om Jokkmokk. Hur snön och issörja på den stora sjön var meterdjup när man startade färden till marknaden. Hans berättelse skildrar början av 50-talet då den ”riktiga” marknaden med skinn- och vilthandel ännu betydde något för denna stora midvinterfest.
NK 1979-01-31: ”Jokkmokk ”By Night”.” Jokkmokk på natten är inte som New York ”by night”, precis. En ödslig gata. Kurirens fotograf Berndt Dimeus har dock fångat ljusen från en förbipasserande traktor. Men snart fylls Jokkmokks gator och vägar med bilar och bussar med besökare till midvinterfesten Jokkmokks marknad. Den 374:e i raden
NK 1979-01-31: ”50 år sedan hon började. INGEN MARKNAD UTAN ”KORV-INGA”.” Ska man hårddra det här med marknaden och hur den börjar varje dag så får man ta till ”korv-Inga”.
NK 1979-01-31: ”- Det var en svår tid för samerna.” – Marknaden var nog en rätt plågsam tillställning för samerna i sin begynnelse. Det var då den svenska kulturen skulle spridas, det var då nomaderna skulle kristnas. – Lappfogden, kronofogden birkarlen och prästen åkte upp till Jokkmokk och mätte ut skatt och talade evangeliet till människor som dyrkade andra gudar. – Precis som nu ville väl människorna krypa ifrån skatt och samerna hyllade seliten – ett föremål, kanske en klippa.
NK 1979-01-31: ”- Marknaden ger oss positiv PR.” – Marknaden betyder oerhört mycket för Jokkmokk. Den är upptakten på turistsäsongen och den företeelse som utåt fäster blickarna på kommunen.
NK 1979-01-31: ”Inget lockar mer. Världsstäder får vika för Jokkmokks marknad.” Phil Cooper, 32 år har hela världen som sin arbetsplats och har sett det mesta. Trots detta finns det ingeting i storstäder som New York, Paris, Rom, Tokyo eller andra stora städer, som lockar mer än vintermarknaden i Jokkmokk! För femte året i rad kommer Phil tillsammans med kamraterna John Leftlyx och Lars-Olof Helén till Jokkmokk.
NK 1979-01-31: ”Kyrkans marknadsprogram i Jokkmokk den 1-5 febr. 1979.” Annons för kyrkans marknadsprogram inför vintermarknaden i Jokkmokk den 1-5 febr. 1979.
NK 1979-01-31: ”Det verkar kanske tjatigt men REKORD IGEN.” Det verkar nästan tjatigt att tala om Jokkmokks Marknad som en rekordens tillställning år efter år och ni får förlåta, men det blir rekord i år också. Ett är redan slaget. Det gäller antalet försäljare. Dom var förra året 353, men till årets upplaga är 400 ståndplatser bokade. Hela Jokkmokks centrala delar kommer att vara översållade med försäljningsställen där man kan köpa allt från bilar ner till korkskruvar. Däremot har Fritidsnämnden rekommenderat marknadsförsäljarna att inte saluföra ärtrör eller ärtpistoler. Dom anses farliga och olycksfallsrisken är stor.
NSD 1979-01-25: ”Norrbottens Allehanda med nyheter från 1907!” Bror Hultman i Jokkmokk, hittade en gammal 72-årig Norrbottens Allehanda, i en gammal låda på den s.k. Herrgården.
NK 1979-01-29: ”Skoterföreningen i Jokkmokk avfyrar GRUVLIG SALVA MOT SKOTERFÖRBUD.” Under lördagen talade kommunalrådet i Jokkmokk Karl-Axel Nilsson, inför ett par hundra medlemmar i Jokkmokks Skoterförening.
NK 1979-01-29: ”Ska befolkningsminskningen kunna stoppas… DÅ KRÄVS HÅRD BUD.” Bara för något år sedan hade Jokkmokks kommun som målsättning att i framtiden kunna hålla sig med en befolkning på 7.500 invånare. Man var till och med skeptisk när länsstyrelsen i sin tur skissade ett befolkningstal på 6.800 - 7.200 år 1985. Nu är man i alla fall där. Kommunen måste nu ta skeden i vacker hand och acceptera en befolkning på bara 6.800 om sex år. Det är under förutsättning att inget radikalt händer på sysselsättningsfronten. Men för att man ändå ska nå upp till 6.800 så fodras att minst 150 nya arbetstillfällen skapas i kommunen.
NSD 1979-01-25: ”Jokkmokk blir riksdagsfråga.” – Rädda Jokkmokk. Det kräver samtliga socialdemokratiska riksdagsledamöter från Norrbotten i en motion i dag, torsdag. Jokkmokk är förmodligen den kommun i landet, som upplever det allvarligaste hotet mot sin existens. – Om inget görs minskar befolkningen med 2000 - 3000 männioskor fram till 1984, påpekar motionärerna. Det är nästan halva invånarantalet.
NSD 1979-02-08: ”Jokkmokk uppvaktar på nytt.” Jokkmokkspolitikerna fortsätter att slåss med näbbar och klor för sysselsättningen. Nu ska kommunen uppvakta regeringen för att kräva att Norrbottens Kraftverks huvudkontor i Luleå ska flyttas till Jokkmokk.
PT 1978-12-20: ”Jokkmokk – en kommun i kris.” Jokkmokk är idag en kommun i kris.
NFL 1979-01-19: ”- Utveckla Jokkmokks tillgångar!” I en riksdagsmotion kräver riksdags-männen Alf Lövenborg och Rolf Hagel (K): att man ska utveckla Jokkmokk kommuns mineraltillgångar.
NSD 1979-01-16: ”Jokkmokkgrupp för att klara sig själv.” – Utvecklingen har visat att Jokkmokks kommun inte kan förlita sig på statsmakterna när det gäller att få sysselsättning till kommunen. Vi Jokkmokksbor måste även ta framtiden i egna händer. Många Jokkmokks-bor har säkert goda idéer. Det ansåg socialdemokraterna i Jokkmokks kommunfullmäktige. Men de ansåg också att idéerna aldrig förverkligades på grund av att de praktiska problemen blir för stora.
NK 1979-01-17: ”- Nu måste vi ta saken i egna händer.” – Utvecklingen har visat att Jokkmokks kommun inte kan förlita sig på statsmakterna när det gäller att få sysselsättning till kommunen. – Därför måste vi ta saken i egna händer. Det säger socialdemokraterna i Jokkmokk i en motion till fullmäktige. Man vill att en arbetsgrupp bildas som följer upp utvecklingsbara idéer.
NK 1979-01-13:”Kommunalråd till attack mot statsmakterna: - Snart är hela JOKKMOKK – ETT RESERVAT.” Herbert Juhlin, byggnadschef i Jokkmokk, är bekymrad över att alla jokkmokksbor snart kommer att vara placerade i ett reservat. Han anser att staten håller på att lägga locket på skogar, mineraler och energikällor.
NSD 1979-02-19: ”Anna klarar vintern. De håller ut i ensamhet.” Anna Blomberg, 78 bor tillsammans med sin rullstolsbundna make August, 82 ute på en enslig gård nedför Porsi kraftverk.
Nbn 1980-10-23: ”Jokkmokk – Sveriges vattenkraftkommun nummer ett med 700 kraft-verksbyggare.” År 1914 var ett vattenkrafthistoriskt år i Norrbotten. Då invigdes världens nordligaste vattenkraftstation i Porjus. År 1980 är också ett vattenkrafthistoriskt år. Då blev Harsprånget Sveriges största vattenkraftverk igen. Det nya aggregat som började leverera el-ström denna månad har Europas största effekt med 460 megawatt. Stora Lule älv, Lilla Lule älv och Lule älv med sin 15 kraftverk är fortfarande mycket intressant för kraftverksbyggarna. Flera stora effektutbyggare pågår och nya tunnlar sprängs. Vattenfall har idag drygt 1.500 anställda i Norrbotten. Av dem svarar närmare 800 för drift och underhåll och resten byggnadsarbeten. Antalet anställda på byggnadssidan kommer emellertid att minska de närmaste åren och år 1982 då de flesta av de nu pågående utbyggnaderna är klara finns inte så många vattenrallare kvar.
Nbn 1980-10-23: ”Mycket orört vatten kvar i länet.” Staffan Nordin, Norrbottens Kraftverk, berättar att det finns mycket orörda vatten kvar i Norrbotten.
PT 1978-12-20: ”Jokkmokk. Kommun i kris. [1] Befolkningen minskar med 30 proc på 4 år? Sverige tar vinsterna och glömmer kommunen.” Jokkmokk är en kommun i djup kris. Trots att kommunen levererar 14-15 procent av Sveriges elbehov från sina många kraftverk har kommunledningen tvingats minska kvaliteten på skolmaten och snåla på alla möjliga sätt. Jokkmokk hade 1960 när utbyggnaden stod på höjdpunkt 11.500 invånare. I dag har kommunen 7.300 och om ingeting positivt händer pekar den värsta katastrofprognosen på att kommunen förlorar ytterligare 3.000 invånare till 1982. Det är en minskning med 30 procent på fyra år.
PT 1978-12-20: ”Åtta partier i fullmäktige och stora stridsfrågor.” Jokkmokk har under senare år blivit känd som de stora politiska motsättningarnas kommun. Och det har sin grund i att kommunfullmäktige har åtta partier med sammanträdden långt ut på natterna. Samman-sättningen i kommunfullmäktige är följande: socialdemokraterna 16, vänsterpartiet kommunisterna 3, Jokkmokks fria demokrater (JFD) 4, centerpartiet 3, moderaterna 2, folkpartiet 2 och samernas väl 2.
PT 1978-12-20: ”Kraftverken ger Sverige miljarder men Jokkmokk får bara 10 miljoner.” Kanslichef Astor Burman är den som bäst kan berätta om Jokkmokks kommuns ekonomi.
NSD 1978-12-08: ”- Det blir hårda bud!”– Nog kommer det att bli hårda bud – en stor börda i kommunen. Det säger Gunnar Brodin, själv folkpensionär sedan ett år, om att antalet pensionärer ökar i kommunen.
NSD 1978-12-06: ”Porjus miste lönsam industri.” För nästan jämt tjugo år sedan avslutade förmannen Allan Bäckström uppstädningsarbetet efter nedläggningen av Wargöns smältverk i Porjus. Fram till juni 1958 hade smältverket varit igång sedan 1916 med några års uppehåll i början av trettitalet. Allan Bäckström var med vid omstarten 1934. Det var också Karl Ahl-ström. När dessa bägge häromdagen träffade de gamla arbetskamraterna från smältverkets-perioden Knut Olsson, Sven Motelius och Johan Zachrisson hemma hos Tor Nordstrand gick det inte att hålla tillbaka alla minnen.
NSD 1978-12-06: ”S kräver ännu kiselverk.” Socialdemokraterna i Jokkmokk vill att man bygger ett till ferrokiselverk i kommunen i anslutning till huvudorten.
NSD 1978-12-06: ”Därför valde de Porjus.” Lite bakgrundshistoria om varför man valde att bygga ett smältverk i just Porjus.
NSD 1978-11-22: ”VARGEN lockade 120 till mötet…” Museet var proppfullt, när Natur-skyddsföreningen i Jokkmokk hade sitt måndagsmöte. Det kom hundra mer personer, när det vanligtvis bara kommer ett tjugotal och det som lockade var vargen.
NSD 1978-11-15: ”BARNEN DRABBAS i Jokkmokks nedrustning.” Vikarierande kommunalrådet i Jokkmokk Bernt Larsson var nöjd när han presenterade budgetberedningens förslag till budget för år 1979. Men efter en stund reserverade han sig något. – Den är stark men de förutsättningar vi hade. Först trodde vi inte att den skulle gå, säger han. Men vi har följt verksamhetsplanen 1979-1984.
NFL 1978-11-08: ”PROTESTER mot Lundvall i Jokkmokk.” – Vi känner oss djupt kränkta av det ohederliga angrepp som riktats mot oss i NSD den 26/10 1978. Det säger styrelsen för Jokkmokkskretsen av Svenska Naturskyddsföreningen bland annat i ett öppet brev till kommunalstyrelsen i Jokkmokk där man, med tanke på den ansvarsfyllda ställning som kommunalfullmäktiges ordförande Börje Lundvall innehar, undrar om hans åsikter delas av kommunalstyrelse och fullmäktige.
NFL 1978-11-08: ”JOKKMOKKSGRUPP: Kommunalstyrelsen måste ta ställning.” Öppet brev till Kommunstyrelsen i Jokkmokk. Svenska Naturskyddsföreningens lokala krets i Jokkmokk har i flera år verkat för att initiativ skall tas till en varaktig, icke naturförstörande sysselsättning i Jokkmokk efter vattenkraftsepokens slut. Vi har haft ett starkt stöd bland många av kommunernas invånare. Vi känner oss djupt kränkta av det ohederliga angrepp som riktats mot oss i NSD den 26/10 1978.
NK 1978-11-07: ”Börje Lundvall, Jokkmokk; ”MILJÖFÖRSTÖRELSEN ETT HOT MOT VÅRT LAND”.” Debattartikel skriven av Börje Lundvall; fullmäktiges ordförande i Jokkmokk.
NK 1978-10-19: ”Ödemarksdrama i Sarek för 60 år sedan.” Kurt Kihlberg berättar i denna artikel i ord och bild om vad det var som hände Emanuel (Manne) Hofling på Pårtefjället, för sextio år sedan.
NK 1978-10-13: ”Kvikkjokk blir turistcentrum.” Kvikkjokk bör bli ett turistiskt centrum i Jokkmokks fjällvärld. Det anser Norrbottensdelegationen som hos industridepartementet begär 20 000 kr för att fortsätta en påbörjad planering med det syftet. Hittills föreslås primära åtgärder för 7,2 miljoner och en rad sekundära åtgärder varav småstugor i STF:s regi är ett förslag för 2,2 miljoner.
NSD 1978-08-31: ”Nya brandbilen invigd med stor övningsbrasa.” I går firade Porjus-brandkåren sin nya brandbil med att jämna Storlulehandelns gamla fryshus i Luspebryggan med marken. Samtidigt som man fick en välkommen övning i rökdykning och brand-bekämpning.
NSD 1978-08-30: ”Visst har Kvikkjokk framtiden för sig… … men mycket hänger på ortsbefolkningen!” Länsrådet Lars Backlund, anser att kvikkjokkborna själva kan göra mycket för sin hembygd, som under tisdagen besökte Kvikkjokk, tillsammans med tjänstemän från länsstyrelsen och representanter från Jokkmokks kommun.
PT 1978-08-30: ”Nu stundar folkfest… Omfattande regler kring årets älgjakt.” Det är folkfest på gång, i alla fall för jägare, då älgjakten i bygden rustas överallt just nu. Men det finns mycket stränga och omutbara regler, som skärps från år till år. Och hösten 1978 är intet undantag.
NK 1978-08-25: ”En turistsäsong som heter duga!” I Porjus kan man summera turistsäsongen och den har varit rekorderlig. Mätaren på hur många besökare som stannat upp i samhället är i första hand Porjus Expo. Den fina bildutställningen som samhället och kraftverkets historia som arkivkommittén ställt i ordning till expon har sedan den 21 juni kommit 9.645 besökare och det var ett rekord.
NK 1978-08-29: ”Tre sidor om byn som vägrar ge upp. NORRBOTTEN I MITT HJÄRTA. ÄN HAR INTE SISTA TÅGET GÅTT.” – Man måste slåss för samhället och vi känner att vi kan göra något åt situationen om vi får stöd från kommunen.
NK 1978-08-29: ”I Murjek är man överens: - Vi ska kämpa med näbbar och klor. Roland Persson, 72, har upplevt BYNS GLANSDAGAR.” Roland Persson, 72, har bott i Murjek i hela sitt liv. För ett och ett halvt år sedan drog han sig tillbaka från 46 år inom kommunal-politiken (vpk).
NK 1978-08-29: ”Tyckte någon måste göras.” Olle Mannberg, ordförande i Murjeks intresse-förening, tyckte att det inte hände något i samhället och att något måste göras och det var därför han var med och startade intresseföreningen i byn.
NK 1978-08-29: ”NU HÄNGER FRAMTIDEN PÅ SKOLAN.” Trots att skolstyrelsens ordförande Valter Sundqvist, berättar att det aldrig har tagits något beslut om en nedläggning av skolan. Att det bara har gjorts en verksamhetsplanering från 1980-84 och den visade en kraftig minskning av elevunderlag 1980/81. Är murjokborna oroade och både Hem och Skolföreningen och intresseföreningen kommer att kämpa hårt för att inte skolan, som idag har 16 elever och sju förskolebarn, ska läggas ned.
NK 1978-08-29: ”Jonas och Frida vill sälja gamla Gästis.” Gästis-huset i Murjek är till salu. Dess nuvarande ägare Jonas, 82 och Frida Sörlin, 72, vill gärna sälja till unga, friska initiativ-rika människor. Själva vill de flytta in i pensionärslägenhet.
NK 1978-08-29: ”Jukebox och hembakat.” Göta Fredriksson äger sedan fem år tillbaka, det 60 år gamla caféet, som är Murjeks samlingspunkt.
NK 1978-08-29: ” I Murjek är man överens: - Vi ska kämpa med näbbar och klor. NORR-BOTTEN I MITT HJÄRTA. Intresseföreningen KÄMPAR FÖR SISTA AFFÄREN.” Konsumaffären i Murjek är den sista affären som finns kvar. Också den kämpar intresse-föreningen hårt för att få behålla.
NK 1978-08-29: ”TECKNA DIN BILD AV NORRBOTTEN. NORRBOTTEN I MITT HJÄRTA. Kallt och ogästvänligt norr om polcirkeln? Anna Karin blev arg och ritade en teckning.” Anna Karin Engman, 14 år, har tillsammans med sin kamrat Katarina Eriksson ritat en teckning som visar hur söderlänningar ser på Norrbotten.
NK 1978-03-14: ”Nordiska Museet efterlyser kockor: Hur bodde man vid Messaure?” Här kommer en efterlysning! Nordiska Museet vill ha tag i kockor och kockbasar som var verksamma vid Messaure-bygget under åren 1957-1962. Läkaren, tandläkaren, polisen och skolläraren som jobbade i Messaure den tiden kan också ge sig till känna. Deras berättelser kan bli tyngdpunkten i ett forskningsprojekt om anläggarna som Nordiska Museet nu arbetar på.
NK 1978-03-14: ”Skogsarbetarna uttalar sig emot samgående.” Så länge Domänverket kvarstår som statligt verk så kan set inte utsättas för intriger från det privata storkapitalet. Det hävdar skogsarbetarförbundets avdelningar i Norrbotten i ett brev till regeringen.
NFL 1978-03-03: ”Porjus caféer – ett stycke bygdhistoria.” Pastor Lester Wikström som var intresserad av och forskade i Porjus historia berättade: ”Från kraftverksbyggets start 1910 till år 1920 var det 19 personer som sökte caférättigheter i Porjus”. Och så tillade han: ”Porjus caféers historia skulle skrivas”.
NK 1978-02-20: ”Kyrka i Jokkmokk ska göras handikappvänlig.” Jokkmokks ”nya” kyrka firar 90-årsjubileum i år och är i behov av renovering. Men nu är en efterlängtad reperation äntligen på gång.
NK 1978-01-16: ”Jokkmokks hembygdsgård. Vad ska det bli av den?” Vad ska det bli av Jokkmokks hembygdsområde? De flesta av de gamla stugorna från Pers backe vid Luleälven slokar en smula just nu.
NK 1977-01-20: ”Hembygdsföreningen i Jokkmokk frågar: - VAD SKA VI GÖRA med hembygdsgården?” Den gamla boendekulturen i Jokkmokk kommun finns delvis bevarad på Jokkmokks hembygdsområde.
NSD 1978-01-20: ”Vad händer med hembygdsgården?” Vad ska hända med Jokkmokks hemgård? Hembygdsföreningen hade kallat till ett stormöte i onsdags kväll för att diskutera om gårdens framtid. Föreningen vill uppföra en huvudbyggnad i anknytning till de hus som ligger mellan vårdcentralen och Talvatissjön. Men byggnadsnämnden har hittills sagt nej då man anser området vara för trångt för ytterligare ett hus. I stället föreslår man att de nu-varande byggnaderna ska flyttas till ett område på andra sidan Kvarnbäcken.
NK 1978-02-01: ”Dags igen för Jokkmokks marknad: 15.000 besökare orsakar problem.” Före eller efter marknaden, det är Jokkmokks tideräkning. Så bestämt har marknaden fastnat i folks medvetande att det här med nyår rinner förbi nästan obemärkt. Det har varit om inte slagsmål så en kamp till det yttersta för folk att få tag i rum i samhället. Nu är allt fullbokat, semesterbyarna fylls till sista plats och risken finns väl för att någon ändå ska tvingast gå brandvakt.
NK 1978-02-01: ”Räkna med förlust på förlusterna.” Mest arbetsfyllda kommunala nämnd i Jokkmokk varje marknad: Fritidsnämnden. Det är den som bär ansvaret. Den jobbar lika febrilt varje år trots att frörutsättningarna varje år varit detsamma: Mycket folk, fler än föregående år. 350 å 200 kronor stycket. Men årets marknad ska gå med omkring 50.000 i förlust!
NK 1978-02-01: ”Hornskeden som blev silversked – marknadens DYRGRIP tillverkas bara en gång.” Silverskeden är sannolikt marknadens dyraste och exklusivaste pryl. Lagom till årets marknad har den tagits fram och det är en modell av kände renskötaren Mikkel Utsis hornsked som finns i Jokkmokks museum. Utsi föräras med sked nr 1 och sedan medlemmarna i ”Musei-vänner” gjort sina beställningar säljs resten på marknaden. Endast 200 exemplar ska tillverkas. En gång och aldrig mer.
NK 1978-02-01: ”SKAPARGLÄDJE I SNICKARBOA.” I Piertinjaure nästan fyra mil väster om Jokkmokk efter vägen till Karats, mitt i ödemarken hittar vi dem: ”Jokkmokkssnickarna”. De kallar sig så, Mikael Segerström, 23, inflyttad från Härjedalen för flera år sedan och Anders Jonsson, 28, nyinflyttad från stockholmska Boo.
NK 1978-02-01: ”Fem röster om marknaden.” Tre kvinnor och två mäns tankar om Jokkmokks marknad.
NK 1978-02-01: ”Kommunaldirektören minns: JÄTTEJIPPOT BÖRJADE MED CARL IX 1605.” Nu har marknaden fått den omfattning att man frågar sig om det är berättigat med en sån ansamling av folk. Det har i mångt och mycket blivit ett jippo där folk mest är ute efter att tjäna pengar.
NK 1978-02-01: ”MARKNADEN FÖRR.” Bilder från Jokkmokks marknad förr i tiden.
NFL 1978-02-01: ”JOKKMOKKS MARKNAD. Rekord i år…” Från Malmö i söder till Soppero i norr kommer försäljarna till årets jokkmokksmarknad. I år talrikare än någonsin, ty fjolårets siffra på omkring 260 salustånd överträffas rejält i år. Enligt Roger Kvickström på fritidsnämnden är antalet stånd nu uppe i cirka 350.
NFL 1978-02-01: ”… men allt färre sameinslag på marknaden. ”- Även om jokkmokksborna i gemen är rätt övermätta på vintermarknadens årliga begivenheter, så tillmäter man den onekligen en viss status. Jokkmokksborna har nämligen ett ordspråk när det gäller saker och ting framåt eller tillbaka i tiden. Man talar om före och efter marknaden.
NK 1978-02-03: ”SVERIGES MESTE KNALLE – nu drar han hiskeliga historier på marknaden.” Jokkmokks vintermarknad öppnade portarna i går. Gösta Blomqvist från Vaggeryd, är en av många marknadsknallar som tar del av de många festligheterna.
NK 1978-02-03: ”Knut från Danmark blir RIDDARE AV JOKKMOKK.” Knut Storgaards blev under utsedd till Knight of Jokkmokk och fick motta en stor lappkniv.
NSD 1978-02-03: ”De drar runt på marknaden med varor på sparken: Vi får bästa kontakten utan stånd.” Makarna Kuhmunen, Susanne och Henrik tycker att de får bättre kontakt med besökarna på Jokkmokks vintermarknad, om de kör runt med sin stålspark, fullastad med sameföremål, istället för att stå stilla vid ett stånd.
NSD 1978-02-03: ”Tulle – årets ”Lady”.” Tulle Fenger, 16 år från Köpenhamn, är den yngsta Lady of Jokkmokk, som någon gång blivit utnämnd under de tjugofem år som danskarna besökt vintermarknaden i Jokkmokk.
NSD 1978-02-03: ”… men John har tappat sin kniv.” John Madsen har tappat sin kniv som han fick när han blev utsedd till Knights of Jokkmokk 1974 och nu frågar han om någon har sett den?
NSD 1978-02-04: ”Det bästa med marknaden är att få träffa all utflyttade…” Man måste ju helt enkelt åka hem till marknaden’. Roger Holmbom arbetar i Saudi-Arabien. Men sina rötter har han i Jokkmokk och till marknaden passar han att komma tillbaka.
NSD 1978-02-04: ”Silver samling imponerade.” Jokkmokks museum har valt att sprida ut sitt program inför årets vintermarknad.
NSD 1978-02-04: ”NSD rättar RÄTTELSE.” I torsdagens NSD utnämndes Tulle Fenger till nybliven Lady of Jokkmokk, men det visades vara fel, då hon redan hade fått priset sju år tidigare. Det var hennes dotter, Sös Fenger som fick utmärkelsen denna gång.
NK 1978-02-04: ”’Hishultaren’ inventarium i Jokkmokk.” John Hilmersson från Hirshult har varit med länge på Jokkmokks vintermarknad och säljer sina korgar för 27:e året i rad.
NK 1978-02-10: ”Konsthantverk med kvalitet och finess.” 600 besökare kom och beundrade konsthantverksutställningen som Medborgarskolan i Vuollerim, satt ihop. Med ett hundratal ihopsamlade alster från 21 studiecirklars verksamhet.
NK 1977-11-17: ”NU SKA DET BYGGAS I JOKKMOKK. Vårdcentralen och Kaitugården byggs ut.” Vårdcentralen och Kaitugården byggs ut i Jokkmokk och kommer att skapa trettio nya arbetstillfällen.
NK 1977-09-30: ”Konstklubbar till Jokkmokk.” Konstföreningen vid Luleå lasarett och länsstyrelsens konstförening besökte Jokkmokk för att titta på just deras konst.
NSD 1977-09-13: ”PORJUS 1910 – spännande utställning om pionjärepoken.” Porjus kring 1910. En – åtminstone i efterhand – spännande tid för de vattenrallare och järnvägsbyggare som från intet byggde upp samhället Porjus vid stranden av Stora Lulevatten. Anledningen var att nu skulle vattenkraften exploateras i stor skala.
NSD 1977-07-13: ”MINNS MED VEDMOD 50 ÅRS SOPTURER.” En epok i Porjus historia har gått i graven. Från 1924 hade man samma firma – Öhmans åkeri – skött all sophämtning i samhället, men från och med 1 juli har en annan entreprenör övertagit uppdraget. Bröderna Evert och Ernst Öhman - minns med vemod hur sophämtningen hela tiden varit ryggraden i åkeriets ekonomi.
NK 1977-09: ”Annas tankar blir radioprogram. Samtal ute i torpet.” 84-åriga Anna Sandling, i Sastas, fyra mil öster om Jokkmokk är en riktig krutgumma. Om somrarna bor hon ensam i ett torp, långt inne i vildmarken med djuren runtomkring sig som sitt enda sällskap.
NSD 1977-03-12: ”Marknadsfolket kom till museet.” 5 000 personer besökte Jokkmokks museum under de tre marknadsdagarna i början av februari. De omsatte 40 000 kronor i entréavgifter och olika inköp.
NSD 1977-02-08: ”- Folk blir inte mätta av sippor och bäckporl.” Insändare angående demonstrationer på årets Jokkmokks vintermarknad.
DN 1977-02-04: ”Sametåg krävde meningsfulla jobb.” Invigningen av den 372:a vinter-marknaden i Jokkmokk var inte som den brukar vara. Den inleddes med demonstrationståg och protester av nära 200 samer och naturvårdare som såg ett tillfälle att rikta upp-märksamheten på sina problem just vid den traditionella marknaden.
NK 1977-02-07: ”Mindre tingel-tangel på årets marknad som drog 13.000 besökare.” Årets vintermarknad i Jokkmokk är nu över och det blev succé igen, med beräknat 13.000 besökare.
NSD 1977-02-03: ”DANSKEN SOM ÄLSKAR VINTERN I JOKKMOKK: Till marknaden för 25:e gången!” Konstnären Gitz Johansen från Danmark, kommer även i år till vinter-marknaden i Jokkmokk. Det gör han för tjugofemte året i följd. Samtidigt ökar efterfrågan bland danskararna på resor till Jokkmokk. De vill vara med de tre dagar då hela samhället lever upp.
PT 1977-02-07: ”Marknaden i Jokkmokk inte sig lik trots samebröllop och ”tingeltangel”. Demonstration mot planerat kraftverksbygge.” Jokkmokk marknad, 1977 års upplaga och den 372:a i ordningen blev historisk. Inte bara för att samhället blev mer än fullsatt under marknadsdagarna och att vädrets makter visade sig från sin bättre sida. Samer och miljö-aktivister tog nämligen tillfället i akt att visa sitt missnöje mot bland annat det planerade kraftverket vid Tjekkovare i Sitojaure.
NSD 1977-02-07: ”Jokkmokks marknad nu en miljonaffär.” Den 372:a vintermarknaden i Jokkmokk är över för den här gången. På fritidskontoret räknar man med att 13.000–15.000 personer besökt Jokkmokk. Under lördagen nåddes kulmen. Marknadsplatsen var helt igen-korkat av besökare. Kommersen gick enligt de 300 försäljarna bra. Samtidigt konstarterar man att Jokkmokks vintermarknad börjar handla om affärer som överstiger en miljon kronor.
NK 1977-02-05: ”VARG REKORD i folkvimlet en attraktion på artat jippo! VARG I JOKKMOKK! Till salu för 7.000 kronor.” Varg på marknaden! Uppstoppad givetvis men svensk till mångas förfäran. Ulven är totalt fridlyst i Sverige och det här exemplaret sköts i fjol. Inte undra på att vän av lag och ordning går och sneglar lite konfunderat på den stelt ginande vargen.
NK 1977-02-05: ”Jokkmokkskonst på utställningar.” Konstnärer ställer ut sin konst under de tre marknadsdagarna i Jokkmokk.
NSD 1977-02-04: ”Lorf tog ledningen.” Under vintermarknadens första dag, tog lapphunden Lorf täten för samernas protestmarsch genom Jokkmokk.
NSD 1977-02-04: ”Första dagen på marknaden blev Lises och Gitz’.” Lise Pfug från Köpenhamn bestämde sig att åka till Jokkmokk för att titta på den samiska kulturen och lappmarknaden.
NSD 1977-02-04: ”Här finns allt från vargskinn till korv.” Frans Teilius, Jokkmokk, gammal skinnhandlare, gick omkring och försökte sälja marknadens enda vargskinn. ”Korv-Inga”, som egentligen heter Inga Eriksson, sålde korv för fyrtionde året i rad. Sameslöjd och krimskrams fanns förstås och det kom bra med folk trots kylan.
NK 1977-02-04: ”’De vill lura dig’.” Inte bara samerna protesterar på Jokkmokks marknad. Aktionsgruppen ”Inte en droppe till” påminner om omistliga värden som kan spoileras.
NK 1977-02-04: ”-Tjååkivaarats heter det.” – Nej till Tjååkivaarats och stopp för utbyggnad i alla sjösystem i Jokkmokks kommun.
NK 1977-02-04: ”- RENNÄRINGEN OFFRAS. TILLFÄLLIG SYSSELSÄTTNING. Ett bestämt nej till vattenkraftutbyggnad.” Hade samer och miljöaktivister kunnat slå näven i bordet i Jokkmokk i går hade smällen minsann fått marknadsstånden att darra. Det skulle ha varit det bestämdaste nejet någonsin från dessa grupper mot fortsatta utbyggnader av vattenkraften i kommunen.
NK 1977-02-04: ”- Det blir rekordstor marknad i år.” Frans Teilius, 65, är en av de få som sysselar med hudar. Köper och säljer skinn och uppstoppade fåglar sedan 1928. Han gick ut hårt på torsdagsmorgonen, begärde 400 kronor för ett rävskinn på Jokkmokks 372:a vinter- marknads första dag.
NSD 1977-04-02: ”Han vägrar KÖRA SIN RENRAJD.” Renägare Henrik Kuhmunen, Jokkmokk, och hans fem söner ställer inte upp till årets vintermarknad med sin renrajd. Det är en protest mot att kommunens styrande krävde att man bygger ett kraftverk uppe i Sitojaur Tjekkovare. – Jag har ingen lust att hjälpa människor som försöker driva bort oss från de betesmarker vi har där uppe, säger Kuhmunen.
PT 1977-02-04: ”Historisk demonstration i Jokkmokk.” En historisk demonstration genomfördes under första dagen av Jokkmokks 372:a vintermarknad på torsdagen. Det var ca 150 samer som protesterade mot kommunens politik och Vattenfalls planer på ytterligare utbyggnad av Sitoälven strax söder om Sarekmassivet.
NSD 1977-02-04: ”Historisk samedemonstration.” – Även vi kräver sysselsättningstrygghet! Lapphunden Lorf – som bar på plakatet med den ovanstående lydelsen – ledde tillsammans med sin husse, Nils Walkeapää, samernas protestdemonstration på den första marknadsdagen i Jokkmokk. Det var en historisk demonstration. Cirka 150 samer hade mött upp vid folk-högskolan för att uttrycka sin protest mot kommunens och andra myndigheters politik för första gången.
NSD 1977-02-02: ”Välkommen till JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 3-4-5 FEBRUARI 1977.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NSD 1977-02-02: ”JOKKMOKK i veckan.” Lars G Pehrsson skriver lite om Jokkmokk marknad förr och nu.
NSD 1976-12-27: ”Ville byta namn på Jokkmokks kyrka.” Anders Spiik, Jokkmokk vill döpa om Jokkmokks gamla kyrka till ”Talvatiskyrkan”.
NK 1976-12-06: ”Gamla kyrkan invigd. Gammelkyrkan återinvigd i Jokkmokk: - Små enkla kyrkor behövs.” Igår återinvigdes Jokkmokks gamla kyrka av biskop Stig Hellsten.
NK 1976-12-03: ”Kulturen sitter trångt i Jokkmokk.” Kulturen sitter trångt i Jokkmokk! Kommunfullmäktige väntas spola nästan hela anslaget till inköp av böcker till biblioteket nästa år. Det blir inte en enda nyutkommen volym i hyllorna.
NSD 1976-11-30: ”Samefärger i NYGAMMAL INREDNING.” Gamla kyrkan i Jokkmokk från 1754 har eldhärjats och förstörts två gånger, år 1941 och 1972. Då den nu byggs upp för tredje gången har man gjort allt för att hindra en upprepning. – Vi har byggt in ett tekniskt fulländat larmsystem. Gamla kyrkan skall inte brinna ned någon fler gånger, säger kyrko-rådets ordförande Verner Bodin.
NSD 1976-11-30: ”Biskopen inviger.” Den Gamla kyrkan i Jokkmokk kommer att invigas av Stig Hellsten, Luleå.
NSD 1976-11-30: ”Massor av gåvor.” Många gåvogivare från både in- och utlandet har gjort det möjlig att den Gamla kyrkan i Jokkmokk kunde åtteruppföras.
NSD 1976-11-30: ”Gamla kyrkan – här är den tredje gången!” Gamla kyrkan invigdes nu på söndag. Kyrkans interiör går i blått, rött och gult, de samiska färgerna, och Gamla kyrkan i Jokkmokk förknippas också just med samisk kultur. Men så var det inte från början. Då Gamla kyrkan invigdes för 222 år sen räknades samerna inte ens i befolkningstalet!
NSD 1976-12-06: ”MAN UR HUSE NÄR KYRKAN INVIGDES.” I april månad 1972 eld-härjades Jokkmokk gamla kyrka. Nästan fyra år senare var återuppbyggnadsarbetet klart och den gamla helgedomen kunde på nytt återinvidas. Det skedde på söndagen av biskop Stig Hellsten.
NK 1976-12-08: ”Varpan var från Gammelstads väveri.” Det var Gammelstads Handväveri som vävt den vepa som Jokkmokks gamla kyrka fick i gåva till invigningen på söndagen.
NK 1976-11-02: ”KYRKAN I ALLAS HJÄRTAN.” Gammelkyrkan i Jokkmokksbornas hjärta! Nu öppnas den snart igen, den helgedom som mer än något annat förknippas med Jokkmokk och dess samiska kultur.
NSD 1976-08-25: ”HITTADE SKELETT UNDER GRÄVNING!” Under grävningar av Va-nätet i tisdags i Vuollerim, hittade man ett skelett på tre meters djup. Och nu undrar man om det rör sig om ett människo- eller djurskelett?
NK 1976-08-26: ”Det var ett djurskelett.” Skelettdelarna som hittats i Vuollerim, i går, kommer från ett djur, det fastsälldes i onsdags, efter en närmare granskning.
NSD 1976-08-02: ”Han kan allt om maskinerna – som nu blivit museiföremål.” Nisse Johansson, maskinist i Porjus, kan det mesta om de gamla maskinerna i Porjus kraftstation från 1914.
FI 1976-07-23: ”Rallarbarack blev kyrka!” Lite bakgrundshistoria om rallarbaracken som blev kyrka i Porjus.
NK 1976-07-05: ”Folkfest och rallarhistorik.” Både barn och vuxna njöt av ”Porjus dagen” på söndagen, som anordnades för första gången.
NSD 1976-04-30: ”LÄNSNYTT i korthet. Lars Pirak fick kulturstipendium.” Konstnären Lars Pirak och museiintendenten Hans Andersson har utsetts till 1976 års kulturstipendiater i Jokkmokk. De får dela på prissumman 5.000 kronor.
NFL 1976-04-30: ”Pirak och Andersson kultyrstipendiater.” Konstnären Lars Pirak och museiintendenten Hans Andersson har utsetts till 1976 års kulturstipendiater i Jokkmokk. De får dela på prissumman 5.000 kronor.
NFL 1976-04-01: ”Prästrapport om armod och svält i Porjus.” Vägbygget Porjus-Jokkmokk år 1923. Där vägen svänger ner mot Luleälvsbron, har man på en stenpelare en gjutjärnsplatta med den smått majestätiska inskriptionen: Norrlands Statarbeten 1921-23 (det var nödhjälps-arbete). Om detta vägbygge handlar detta bidrag till Ur mitt Fotoalbum från Tor Nordstrand i Porjus. Fler kan deltaga i denna vår spalt. Sänd text och bilder under adress: Ur mitt Fotoalbum , Norrskensflamman, Box 62, 951 21 Luleå. Ange gärna om fotot skall returneras.
PT 1976-04-24: ”JOKKMOKKS KYRKA.” Riksantikvarieämbetet har med vissa förbehåll och anvisningar godkänt förslaget till inredning i Jokkmokks gamla kyrka. Förslaget omfattar armatur, kors, kapphylla, inredning i sakristia och på läktaren samt färgsättning.
Mnt 1976-03-13: ”Marknad i Jokkmokk hektisk aktivitet dygnet runt.” Det är trångt vid bord i Centralkaféet i Jokkmokk. Klädhängaren i hörnet sväller och putar av upphängda kläder, anoraker och täckjackor. Här och där vid borden lyser det i klart rött och gult från färgbanden i samernas koltar. Försäljarna talar om vädret och om dagens affärer. Renskötarna språkas vid på mjuk, melodisk samiska.
NK 1976-02-06: ”FRÅN INKARIKE TILL SAMELAND… ALLT ÄR SIG LIKT på markna’n i Jokkmokk.” Så var det åter dags för årets vintermarknad i Jokkmokk, den 371:a i ordningen.
NK 1976-02-06: ”Här är dom igen – Jokkmokksgruppen.” Minns ni Jokkmokks-gruppen? Den lilla konstnärskoloni som etablerades i Jokkmokk 1964 av eldsjälen Cai Poulsen.
NK 1976-02-07: ”Solen gör sitt inträde och kvicksilvret stiger. UPPLAGT FÖR PUBLIKREKORD.” Nu är det upplagt för publikrekord igen vid Jokkmokks marknad. Det brukar vara så när temperaturen stiger till minus 12 grader och solen gör sitt inträde över Jokkmokk.
NK 1976-02-09: ”Folkhavet trängde ut renrajden på sjön.” Med risk för att verka tjatig kan man nog än en gång slå fast att Jokkmokks marknad blev en succé. Långt mer än 10.000 människor torde ha angjort samhället under tre dagar. Vädret på lördagen var strålande, som gjort för marknadsfesten.
NK 1976-02-13: ”Här är flera bilder från marknaden.” Bilder från årets vintermarknad i Jokkmokk.
NSD 1976-02-05: ”2.000 människor första marknadsdagen. Indianska ponchos årets fluga.” Den traditionella vintermarknaden i Jokkmokk började igår. Omkring 2000 personer lockades till marknadsgatorna i den tjugofemgradiga kylan. Som vanligt var inledningsdagen lugn. Kommersen kommer inte igång riktigt första dagen. Utbudet är blandat liksom besökarna. Många långväga gäster blandas med samer, köpmän och turister.
NSD 1976-02-07: ”Den ”värmen” kom lagom till Jokkmokk.” Under andra dagen av vinter-marknaden i Jokkmokk, blev det en stor folkfest. Det milda vädret hade en betydande roll för den sextusen stora folksamlingen under fredagen.
NSD 1976-02-07: ”Danskar i kö…” Danskarna tycker om vintermarknaden i Jokkmokk, fyrtiofem lyckliga resenärer kom med i år, och för varje år ökar efterfrågan att få besöka vintermarknaden i Jokkmokk.
NSD 1976-02-07: ”Han hoppar av.” Birger Carlson, berätta att årets vintermarknad kommer att vara hans sista. Det är han som håller i trådarna för organisationen av marknaden.
NSD 1976-02-13: ”15.000 besökte rekordmarknad.” Årets vintermarknad i Jokkmokk är över och under de tre dagarna kom 15.000 besökare.
NK 1976-02-04: ”Marknaden sväller för varje år som går – VISST KAN DU GÖRA FYND MITT I ALLT KRIMS-KRAMS.” Marknad i Jokkmokk igen! Det är förstås samtalsämnet i samhället just nu. Det heter inte före eller efter nyår i Jokkmokk. Nej, man talar om före och efter marknaden. Skulle någon till äventyrs ha tappat räkningen så kan vi meddela att marknaden fyller 371 år. Det var kung Calle IX som 1605 beslutade om fasta marknadsplatser ibland annat Jokkmokk.
NK 1976-02-04: ”SVETSAREN SOM BLEV TENNSMED.” Efter tolv år som svetsare sadlade trettiosexåriga Börje Westin om till tennsmed.
NFL 1976-02-04: ”Allt större försäljarintresse för Jokkmokks Vintermarknad.” När flaggorna kl. nio på torsdagsmorgonen går i topp på Stora torget och Storgatan i Jokkmokk, har den traditionella vintermarknaden öppnats för 371: a gången. Och mängder av arrangemang under fyra dagar väntar besökarna, alltifrån religiösa morgonböner, gudstjänster och laestadianska samlingar till så värdsliga ting som konstutställningar, kraftverksvisningar, renrajder och svängom på dansgolvens bräder.
PT 1976-01-09: ”En skogens son berättar (5). Djurplågare varnades… ”Vi hafva fullt upp vad kroppen behöver men ej någon kvinna”. ”Näst sista avsnittet ur Olof Bomans dagbok om livet i Jokkmokksskogarna vintern 1900, som skildrar ett par veckor i mars, då våren är antågande och hemresan inte är särskilt långt borta.
PT 1976-01-17: ””En skogens son berättar (6).”En lappgubbe skall uppäta stoftet efter Westins märr”.” Sista avsnittet ur Olof Bomans dagbok om livet i Jokkmokksskogarna vintern 1900, som skildrar ju med vårens ankomst, hur Olof Boman från Brattfors och hans arbetskamrater gjorde sig bredda på att lämna skogen för att äntligen få återse sina kära där hemma efter flera månaders frånvaro.
NSD 1976-02-04: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 5-6-7 FEBRUARI 1976.” Program info inför årets vintermarknad i Jokkmokk den 5-7 febr. 1976.
PT 1975-12-29: ””En skogens son berättar (3).”NU GÅR VI I SÄNG OCH LÅTER LUSEN FÅ MATEN.” Tredje delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
PT 1976-01-03: ””En skogens son berättar (4).”… här lefver vi hurrans glada dagar”. Fjärde delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
PT 1975-12-06: ””En skogens son berättar (1).”De har hittat ett renkreatur som är rivet av en varg…” Första delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
PT 1975-12-19: ””En skogens son berättar (2). Magen rågad av ärter och palt – ni må tro att det smäller…” Andra delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
NK 1975-12-13: ”Nationalparksmuseum mål för naturskyddare.” Vid premiärvisningen av vildmarksskildraren och fotografen, Edvin Nilssons nya stillfilm om Muddus nationalpark, passade upphovsmannen på att bana väg för tanken om en stängare bevakning och större påverkan av miljöplanering av Jokkmokks kommun i framtiden, då en lokalkrets av Svenska Naturskyddsföreningen bildats i samhället.
NSD 1975-12-15: ”Vildmarksmuseum önskas i Jokkmokk.” Förespråkare från Svenska Naturskyddsföreningen bildade en lokalkrets under onsdagskvällen. De vill att man ska sluta exploatera deras sista orörda vildmark, men samtidigt att ett vildmarksmuseum inrättas.
NK 1975-11-05: ”STILLA DAGAR I KVIKKJOKK.” Eva Thomell, är Skånetjejen som bestämde sig för att slå sig ned i Kvikkjokk och som gjorde det med besked.
NK 1975-11-05: ”Stark kyrkbudget. Lappkyrkan försenas.” Jokkmokks-borna kan pusta ut. Kyrkan späde inte på den chockhöjning av skatten som den borgerliga kommunen tog för någon tid sedan. Kyrkoskatten förblir 1:35 och då blir den sammanlagda utdebiteringen i Jokkmokk 28:15. Det är i stället en stark budget kyrkan presenterar. Det tycker kyrko-fullmäktiges ordförande, Wener Bodin (s), som på fredagen ledde ett fullmäktigesammanträde som annars diskuterade flera viktiga ting på kyrkofronten.
NK 1975-12-23: ”Hur ska gamla kyrkan finaniseras?” När kyrkofullmäktige på fredagen hade sammanträde i Jokkmokk meddelade ordföranden att man nu kan skönja en invigning av den återuppförda gamla kyrkan i samhället.
NK 1975-07-11: ”Hans Andersson är glad i dag: JOKKMOKK FÅR ETT NATIONAL-PARKSMUSEUM.” I Jokkmokks kommun finns de stora nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet och Muddus. Som ett komplement för alla vandrare i dessa intressanta marker har länge funnits planer på ett nationalparksmuseum i Jokkmokk. Nu tycks äntligen något konkret hålla på att hända.
NFL 1975-07-11: ”Jokkmokks museum byggs ut med nationalparksavd?” Planerna på ett nationalparksmuseum i anslutning till Jokkmokks museum har redan funnits länge. I höst väntas ett sammaträde hållas med Jokkmokks kommun, landshövdingen, Domänverkschefen och Naturvårdsverket. Man skall då dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet.
NK 1975-07-04: ”Jokkmokksutställningen: DEN PASSAR PÅ SOPTIPPEN!” Insändare angående utställning som sattes upp på Jokkmokks museum sommaren 1975.
NK 1975-07-04: ”- Utställningen riktar sig mot beslutsfattarna!” Svar på insändaren under Fria Ord ”Jokkmokksutställningen: Den passar på soptippen!” i Kuriren den 4 juli 1975.
NK 1975-06-07: ”Kraftstationen håller på att bli ”rikskändis” PORJUS KRAFTSTATION.” Hans Eklund och Tor Nordstrand är ”Porjusgubbarna” som reser omkring med Porjus Expo och gör samhället till ”rikskändis”.
LAND 1975-04-18: ”Solen – och älvarnas framtid. Ivar Peterson i Norrbotten.” Jag undrar hur många människor söder om Dalälven som vet hur besatt vacker en soluppgång kan vara över Norrbotten i mars? Att tro att dagsljuset däruppe då alltjämt är en strimma skymning mitt på dan är att leva på en lögn. Många – alltför många – gör det
DN 1975-02-09: ”Jokkmokks marknad: Visst är det kommersiellt men samekulturen tar över.” Dagens Nyheters bilaga om Stockholms nöjesliv har just landat i Jokkmokk, jojo. Själva valde vi att stanna på Jokkmokks marknad denna lördag. För 370:e gången äger den rum i Jokkmokks city. • I år med publikrekord 40 000 besökare när torsdag, fredag och nästan lördag gått. • Ståndrekord. 250 försäljare på denna fria marknad utan momsinblandning har pressats in med skohorn. Många fick inte plats. • Värmerekord. Bara 4-5 minusgrader. När det brukar vara -25 till -35 grader. • Och en dansk har betalt 7 000 kronor för ett björnskinn.
NK 1975-02-05: ”DAGS IGEN.” Nu är det dags igen för Jokkmokks marknad igen, för 370:e året i rad.
NK 1975-02-05: ”Årets marknad störst hittills.” Aldrig förr under Jokkmokks-marknadens 370-åriga tillvaro har så mycket folk varit aviserade hit i förväg. Det berättade jägmästare Bengt Edholm, Turistnämndens ordförande som även basar för den stora marknaden. Alla hotell, skolor, Notuddens campingplats, Polcirkelns fiskecamp, ja till och med i Vattenfalls hus i Messaure ligger det fullt med folk.
NK 1975-02-05: ” Handeln med skinn dominerade förr.” Skohandlaren G.E. Wiklund, som har övertagit den gamla skoaffären på Porjusvägen efter sin far, berättar att marknaden i Jokkmokk har helt ändrat karaktär mot förr.
NFL 1975-02-05: ”Köpte tennplåt på prov. Nu har han 29 anställda.” Tennet har kommit för att stanna. Nysilvret är nästan borta. Efter guldsmedsbranschens nödår i början på 60-talet slog det helt om. Den som kanske mest av alla norrbottningar märkt detta är Sigurd Åhman i Jokkmokk.
NSD 1975-02-05: ”Åhmans byggde ut och gav unga jobb.” AB Sigurd Åhman i Jokkmokk – företaget som ständigt växter ur kostym. Nyligen har en helt ny tagits i bruk – med Ams hjälp har en ny byggnad iordningsställts. Produktionen (Jokkmokkstenn) och antalet anställda ökar. – Men vi får inte bli för stora, säger Sigurd Åhman, direktören. Ett renodlat hantverks-företag får inte bli för stort.
NSD 1975-01-21: ”Vintermarknaden slår alla rekord?” Det verkar som årets vintermarknad kommer att slå alla rekord, för redan nu är nästan alla marknadsplatser fullbokade och det återstår bara några fåtal.
NSD 1974-08-27: ”Statlig älvutredare i Norrbotten för att höra åsikter för och emot.” Under en studieresa fick Sören Ekström, utredare av framtida vattenkraftutbyggnader i norra Norrland, frågan om han tror att Kalix älv kommer att byggas ut?
NK 1974-05-07: ”Jokkmokk få ett nationalparksmuseum?” Planerna på ett nationalparks-museum i Jokkmokk tog på måndagen ett gott steg närmare ett förverkligande. Då tillsatte kommunstyrelsens arbetsutskott en utredningsgrupp på fem personer som skyndsamt ska föra upp museet skulle i så fall bli det enda i sitt slag i landet och unikt i Norden.
NK 1974-04-16: ”Bredare stöd åt konstnärer i Jokkmokk.” Skolkamrer Margit Danielsson i Jokkmokk, har skrivit en skrivelse som är ställd till kulturnämnden att hon vill ha bredare stöd åt konstnärerna inom Jokkmokks kommun.
NK 1974-02-11: ”SYSTEMET LÄNSADES!” Trots att spriten tog slut i lördags i Jokkmokk och att man tvingades skotta fram marknadsplatsen, var årets vintermarknad mycket lyckad.
NK 1975-02-10: ”JOKKMOKKS MARKNAD – REKORD FÖRSTÅS!” Så är den över - den 370:e Jokkmokks marknad. Och naturligtvis talas det om publikrekord.
NSD 1974-02-09: ”Ren (a) adeln på marknaden.” Danskarna är som vanligt på plats i Jokkmokk och även i år har man utnämnt Lady, respektive Knight of Jokkmokk. Tove Eltzholtz och John Madsen, båda från Köpenhamn.
NSD 1974-02-09: ”… men inte bara marknadsgyckel.” Vintermarknaden i Jokkmokk handlar om så mycket mer än försäljningsstånd och marknadsbesökare. Kulturutbudet var ett av det största på många år. Sameorkestern från norska Kautokeino och sånggruppen Dadno Gaddi Ruarat, även de från Norge, var en av attraktionerna.
NK 1974-02-09: ”MÖTENAS MARKNAD – och för många betyder det ett jätte-håll-i-gång.” Enligt experterna har det aldrig varit så här fullt med folk någon gång tidigare under en marknadsfredag. Trots dåligt väder var det inget fel på stämningen, med hjälp av färg, musik och dans.
NK 1974-02-08: ”Marknaden nu igång – men var finns renarna?” Renhärken ”Jokke” är den enda renen i ”renraiden”, när den 369:e vintermarknaden öppnades under torsdagen.
NSD 1974-02-08: ”Uppstoppade renar på nästa marknad?” Renhärken ”Jokke” är den enda renen i ”renraiden”, när den 369:e vintermarknaden öppnades under torsdagen.
NK 1974-02-08: ”Nu är det dags igen – Jokkmokks marknad började för 369:e gången.” I morgon är det dags igen för Jokkmokks vintermarknad, för 369:e gången.
NK 1974-02-08: ”Minns ni när gamla kyrkan brann 1972? Snart är den nya färdigbyggd.” En av Jokkmokks mest välkända siluetter sveptes bort i en förödande brand den åttonde april 1972. Gamla kyrkan ödelagdes. Det var samhällets äldsta byggnad – ett konstverk. Helgedomen kallades också ”lappkyrkan” och den blev 219 år. Kyrkan, som också var marknadsmedelpunkt, är på väg att ersättas i sitt urspungliga skick.
NK 1975-02-08: ”HÖR UPP GOTT FOLK! – överallt hörs de munviga utroparna och ingen står emot den mördande reklamen.” Årets vintermarknad i Jokkmokk har dragit igång och kommersen går för fulla muggar.
NSD 1975-02-07: ”Vilket folk!” Mette Birkedal, 20, (bilden), konststudent från Danmark på genomresa, var inte bara här för marknadens skull, utan hon tycker även om människorna här uppe.
NSD 1975-02-07: ” Vilken mössa!” Lars-Göran ”Snaggen” Hugosson (bilden), var inte den enda som hade en mössa gjord av tolv tvättbjörnssvansar, på marknadsplatsen, men han drog i alla fall till sig uppmärksamhet.
NSD 1975-02-07: ”Det jubileet tänkte ingen på i Jokkmokk. MARKNADEN JÄMNA ÅR.” Jokkmokks marknad och därmed också samhället, fyller i år jämna tiotal år. Men på marknadens öppningsdag i går, torsdag, märktes inget särskilt. Och det är klart, är man hela 370 år så väntar man nog ynkliga trettio år till innan det blir något kalas. Likheterna med marknaderna i början av 1600-talet är naturligtvis få, men det är inte enbart som tradition marknaden har en funktion att fylla fortfarande. I dag fungerar den som lekstuga för barnen, försörjningskälla för kringresande och lokala affärsmän och dessutom ger marknaden samerna en chans som skyltfönster för kultur och konst.
NSD 1975-02-07: ”Rekordpublik första dagen!” Vintermarknaden i Jokkmokk som inleddes på torsdagen, samlade något av en rekordpublik. Säkra bedömare beräknar att omkring 5.000 personer besökt marknaden första dagen. Det är en siffra som betydligt överstiger noteringarna från tidigare år. Första dagen brukar vara lugn.
NK 1975-02-07: ”De är verkligt långväga gäster på marknaden. Christian och Birthe kom ända från Saudi-Arabien.” Henrik Kuhmunen, 66-årige same berättar att han känner sig som en kung på marknaden, när han tioårsjubilerar med sin renrajd på årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1974-02-06: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 7-8-9 FEBRUARI 1974.” Marknads- program inför årets Jokkmokks marknad.
NK 1974-02-06: ”Så här gick det till förr i tiden när man åkte till Jokkmokks marknad.” Johan Märak, renskötardrängen från Lilla Lillselet som via korresponsstudier, folkhögskola och universitet blev präst i Jokkmokk 1969, skriver i den här berättelsen om gamla tiders färder till vintermarknaden i Jokkmokk.
NFL 1974-01-29: ”Kulturnämnden i Jokkmokk har haft premiärmöte.” Den nyfödda Jokkmokks Kulturnämnd har haft sitt första sammanträde i museet. Till vik. biblioteks-förståndare i Vuollerim utsågs Inga-Britt Blind.
NK 1973-12-10: ”Första ”marknadsståndet” är nu på plats i Jokkmokk.” Postverket är först på plan inför Jokkmokks vintermarknad i februari näst år.
NSD 1973-11-01: ”JOKKMOKKS MUSEUM kommer under den 368:e marknaden i Jokkmokk 1-3 februari 1973 att bjuda på ett rikhaltigt program.” Marknadsprogram på Jokkmokks museum inför årets vintermarknad.
NK 1973-09-29: ”Jokkmokks-apoteket donerar unik semekonst till museet.” ”Apoteket öppnades i måndags för allmänheten sedan det förut vederbörligen afsynats och af medicinal-styrelsen godkänts. Vid afsyningen befunnos alla anordningar tillfredsställande för ett lappmarknadsapotek. Lokalerna äro stora och rymliga och allt som sagt i gott skick”.
NK 1973-08-01: ”Folkhögskolan får en unik donation?” Den avlidne författaren och konstnären Frederik de Graafs fru Nancy är beredd att överlåta en mycket unik donation, till samernas folkhögskola i Jokkmokk.
NK 1973-07-06: ”Så gör man om Harsprånget till LANDETS STÖRSTA KRAFTVERK!” Illustration som visar kraftstationen Harsprånget och hur det ska byggas ut nästa år.
PT 1973-02-05: ”Publikrekord i Jokkmokk. Jokkmokks marknad samlade 10.000 personer.” Det har varit trångt i Jokkmokk under veckoslutet. Då hölls nämligen den traditionella marknaden. Den 368:e i ordningen. Människor från hela länet, landet och t o m från utlandet fanns på plats för att uppleva marknadslivet. Den milda väderleken bidrog till en stor publik-tillströmning. Mer än 10.000 personer har under marknadsdagarna, som avslutades på söndagen, besökte Jokkmokk.
NSD 1973-02-03: ”Rekordmarknad i Jokkmokk. Tacka mildvädret för det! En lady inte nog.” Nu ryker marknadsrekordet i Jokkmokk all världens väg. Fredag, den andra marknadsdagen, räknade man in över 6.000 besökare. Den 368:e vintermarkanaden beräknas därmed passera 20.000-strecket. I dag lördag kommer den verkliga folkvandringen att ske till Jokkmokk. Fjolårets siffra låg på 10.000 besökare.
NSD 1973-02-03: ”Vem slog till mig?” Under fredagen fick en marknadsbesökare sin mössa avslagen och eftersom mannen i fråga inte visste vem som var den skyldige, började han för säkerhets skull mucka gräl med flera personer i närheten.
NSD 1973-02-03: ”Det gick inte stanna hemma i Köpenhamn.” Max Eltzholtz, direktör från Köpenhamn, trodde inte att han skulle kunna vara med på årets vintermarknad i Jokkmokk. Men längtan blev för stor, han bokade biljett via SAS och hyrde bil i Luleå. För att på torsdagen vara på plats i Jokkmokk, återförenad med sin fru, Tove.
NK 1973-02-03: ”Nyktra och glada marknadsbesökare.” Årets besökare på den 368:e vintermarknaden i Jokkmokk var nyktra och glada.
NSD 1973-02-02: ”Milt marknadsväder lockade ut besökare.” Det milda vädret lockade många besökare på årets första marknadsdag i Jokkmokk.
NSD 1973-02-02: ”Marknaden.” En kort text om Jokkmokks marknad av signaturen G.B.
NK 1973-02-02: ”MARKNADEN. Försäljarna gladast. Behövde inte vantar.” Det milda vädret lockade många besökare på årets första marknadsdag i Jokkmokk.
NK 1973-02-02: ”Dags flytta till centrum.” Köpmännen Sigurd Åhman och Per-Hugo Viklund vill tillsammans med fotografen Kurt Wästfelt flytta marknaden till Jokkmokks centrum.
NFL 1973-02-01: ”Flaggan i topp för 368:e markna’n.” Klockan nio på torsdagsmorgonen flaggade man för den 368:e marknaden i Jokkmokk, som snart skulle öppnas.
NFL 1973-01-31: ”Jokkmokks Marknad bjuder på ett digert program.” På torsdag startar den traditionella vintermarknaden i Jokkmokk, med alla sina evenemang som pågår i tre dagar och avslutas på söndag.
PT 1973-01-31: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 1-2-3 FEBRUARI 1973.” Årets marknadsprogram inför Jokkmokks vintermarknad.
NFL 1973-01-31: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 1-2-3 FEBRUARI 1973.” Årets marknadsprogram inför Jokkmokks vintermarknad.
NK 1973-01-31: ”Året runt finns i huvudet ”bara” MARKNAD – men först vid juletid vet man: ALLT KLART.” Jokkmokks vintermarknad är på intåg, för 368:e året i rad.
NSD 1972-12-27: ”Gamla kyrkan byggs upp igen.” Efter långa debatter vid kommun-fullmäktiges sammanträdde i måndags, tog man bl.a. beslutet att Jokkmokks gamla kyrka ska återuppföras.
NSD 1972-11-23: ”Gammalt kraftverk blir museilokaler.” Alf Wallbing, elektrikerbas, Porjus, vann tävlingen som utlyste vad som skulle bli av med det gamla kraftverket i samhället, efter att det hade avvecklats.
NK 1972-09-30: ”Kyrkan brann ner… … men livet gick vidare. I vinter börjar åter-uppbyggnaden: STÅR KLAR 1974.” Den 8 april i år, brann Jokkmokks Gamla kyrka ned till grunden, men planerna på att återuppföra en ny kyrka, som ska vara färdigbyggd sommaren 1974, förebereds nu i vinter.
NK 1972-09-30: ”Lotta, 11, skrev dikt om branden.” Lotta Zettervall, 11 år, skrev en dikt om branden av den gamla kyrkan i Jokkmokk.
NSD 1972-08-31: ””HÄR HADE VI SUTTIT OM PALME KOMMIT…”.” Familjen Negga i Karmas, är mycket missnöjda med att inte ha elström, trots att de bor 100 meter från hög-spänningsledningen som för Vietasströmmen söderut. Om Olof Palme hade kommit till Vieatsvisningen på fredag, hade han mötts av demonstrerande Karmasbor.
NK 1972-08-18: ”Märkligt fynd i Jokkmokk: Hoprulla mynt.” Vid en utgrävning i Jokkmokk, som Norrbottens museum bedrivit, har man hittat ett ovanligt fynd, ett hoprullat silvermynt från cirka 1600-1700-talet.
NK 1972-07-21: ”Ny turist attraktion i Kvikkjokk.” Inbäddad i den allra fagraste sommar-grönska ligger Kvikkjokks nyaste turistattraktion - Kvarnen! Den är väl inte riktigt upptäckt ännu, men bör så småningom bli symbol för aktiv fornvård. I skogsvårdsstyrelsens regi och med AMS-pengar har några kvikkjokksbor pietetsfullt renoverat Kvarnen som ursprungligen byggdes i början av 1800-talet då Kvikkjokk var den betydande orten i Jokkmokks kommun.
NSD 1972-07-04: ”Bister verklighet i Porjus återupplevs på utställning.” Det var en bister verklighet som mötte besökarna på Porjus utställningen, från den hektiska pionjärstiden 1910-1914, som öppnades på lördagen.
NK 1972-07-03: ”Kraftverksepoken inleddes i Porjus.” Det var i Porjus den började – kraft-byggarepoken! Där grundlades länets och Jokkmokk kommuns välstånd. Väderbitna män steg in i mörker, storm och kyla i obanad vildmark och tämjde Porjusfallen. Malmbanan och malmfälten fick sin energi, en ny epok gjorde sitt inträde. Nu är ringen sluten i Lule älv. Med toppmoderna metoder är kraftverksrallarna tillbaka där det hela började.
NK 1972-07-03: ”Jagar arkivlokaler.” Arkivkommittén i Porjus, en av länets aktivare i sammanhanget jagar lokaler. Man samlar på sig allt större och värdefullare material om samhället, och många forskare vill fingranska kommitténs material.
NFL 1972-06-29: ”Porjus historia visas i bildexpo under sommaren.” En bildexpo över utvecklingen i Porjus, från tiden för kraftverksbygget 1910-15 och framåt, visas av Norrbottens Kraftverk i föreningslokalen Sarek i Porjus under sommaren. Utställningen öppnas lördagen den 1 juli och pågår under månaderna juli och augusti. Det är ett rikhaltigt material som nu för första gången presenteras för allmänheten. De utställda bilderna har försetts med texter och ”bevingade ord”. I anslutning till expon visa två gånger dagligen dels en dokumentärfilm om Porjus, dels ett par filmer om Luleälven som Vattenfall producerat.
NSD 1972-06-29: ”Porjusexpo om pionjärer.” Porjusborna ska få se hur samhället en gång växte fram. En utställning med arkivbilder framför allt från tiden 1910 -14 öppnas i Porjus till helgen. Initiativtagare till expon är Norrbottens kraftverk och bilderna har tagits fram av arkivkommittén i Porjus.
NSD 1972-06-13: ”Uppstoppad varg gåva till museum.” Vargen åter i Jokkmokk, fast i uppstoppad version. På måndagen fick den göra sällskap men en björn, som också finns i Jokkmokks museum.
NFL 1972-06-06: ”En idé som är värd att förverkliga. Porjus gamla kraftstation kan bli unikt minnesmärke.” Bo Forsberg, från Ny teknik har besökt Porjus kraftstation i och med en kampanj som ska rädda det gamla kraftverket åt kommande generationer.
NSD 1972-05-27: ”Hoppas kyrkoritningar finns i riksarkivet.” Ritningarna till Jokkmokks gamla lantkyrka uppfört 1753 finns med all sannolikhet inte bevarade. Kyrkan som total-förstördes i en brand i april skall återuppföras. Ett hopp står nu kvar att ritningarna finns bevarade på riksarkivet. Det beskedet väntar man närmast på.
NSD 1972-04-11: ””Lappkyrkan i Jokkmokk hela stiftets angelägenhet”.” Många har visat sitt stöd mot den nedbruna gamla kyrka i Jokkmokk, som eldhärjades natten mot lördagen.
NSD 1972-04-11: ”Branden uppkom av elektriskt fel.” Det var ett elektriskt fel som orsakade branden i Jokkmokks gamla kyrka natten mot lördagen.
NK 1972-04-10: ”LAPPKYRKAN MÅSTE BYGGAS UPP IGEN! När besiktningsmannen kom hade kyrkan brunnit ner…” Besiktningsmannen från Göteborg hann inte göra sitt jobb, eftersom den gamla timmerkyrkan i Jokkmokk brann ner till grunden natten mot lördagen.
NK 1972-04-10: ”Två gånger har den brunnit. BRÖDER HAR UPPTÄCKT BRÄNNDERNA!” Erik Sandqvist, som bor granne med Jokkmokks gamla kyrka, var den som upptäckte att kyrkan brann natten mot lördagen, tack vare sin hund. Och för trettioett år sedan, då kyrkan också brann, var det hans bror Uno som upptäckte branden i kyrkan.
NK 1972-04-10: ”Flera kyrkbränder i länet på tio år.” Under de senaste tio åren har flera Norrbottens kyrkor brunnit ner till grunden. En del på grund av naturens krafter och en del där människan har lånat en hjälpande hand.
NSD 1972-04-12: ”Hunden väckte – men för sent. Nattbrand ödelagde lappkyrkan med anor.” Natten mot lördagen vaknade Erik Sandqvist av sin hund, anledningen var att det brann i den gamla kyrkan i Jokkmokk.
NSD 1972-04-12: ”Samer, brudpar, turister vallfärdade till kyrkan.” Den nedbrunna lapp-kyrkan i Jokkmokk, som brann ner till grunden, natten mot lördagen är mycket populär och kommer troligtvis att åtteruppföras.
NVB 1972-04-10: ”Jokkmokks kyrka brann ner – kulturvärden till spillo.” Natten mot lördagen brann Jokkmokks gamla timmerkyrka ner till grunden, och därmed har ofattbara kulturvärden förstörts.
NK 1972-04-09: ”Den gamla kyrkan brann.” Den 9 april brann Jokkmokks gamla fina kyrka ner, en tragedi. Gamla, fina kulturvärden förstördes.
NK 1972-02-04: ”Full fart vid stånden i Jokkmokk. Pangstar för marknaden.” Det blev en mycket bra start för den 367:e vintermarknaden i Jokkmokk.
NK 1972-02-04: ”Blandat vimmel.” Det vimlar av folk från många kontinenter under Jokkmokks marknad. Ett 25-tal studerande från Etnografiska institutionen vid Uppsala universitet finns bl.a. där. Gruppen ska studera samiska förhållanden i Jokkmokksområdet ur många synvinklar. Flera av deltagarna var med vid förra årets marknad och man gör nu vissa jämförelser.
NK 1972-02-04: ”John gör sin 20:e marknad.” John Hilmersson från Hirshult firar sin tjugonde Jokkmokks vintermarknad.
NK 1972-02-01: ”VÄLKOMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 3-4-5 FEBRUARI 1972.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NK 1972-02-01: ”JOKKMOKK i veckan. 10.000 personer. Mötets marknad. Samiska prägel. Jokke överraskas.” Jokkmokks vintermarknad är på intåg, för 367:e året i rad.
PT 1972-02-01: ”Jokkmokks marknad hålls för 367:e gången i följd.” Nu är det åter dags för Jokkmokks marknad, den 367:e i ordningen.
PT 1972-02-01: ””Om fredag reser vi till Lappland”.” Om fredag reser vi till Lappland”. Det är namnet på en utställning, som museet i Jokkmokk presenterar under marknadsdagarna och som säkerligen blir en av de uppmärksammade inslagen. Torsdag morgon öppnas marknaden med en morgonbön i gamla kyrkan och sedan kör man den sedvanliga renrajden genom samhället. Marknadsbesökarna kommer även att få chansen att åka taxi på ett speciellt sätt men en ren som ”motor”.
PT 1972 Okänt datum: ”- Gör ett samiskt centrum av folkhögskolan i Jokkmokk!” Samerna vill att deras folkhögskola i Jokkmokk ska bli ett samisk centrum.
NSD 1971-10-06: ”Varggården i Kuouka är ett historiskt fynd.” I måndags inspekterades varggården i närheten av byn Kuouka, ett historiskt fynd som upptäcktes av f.d. läns-skogsvaktaren Birger Elming, Vuollerim, för tjugo år sedan, av representanter för Jokkmokks museinämnd.
NSD 1971-10-06: ”Första kvarnen är också hittad.” Museinämnden i Jokkmokk har även tittat på ett ytterligare fornfynd i byn Kuouka intill Vuollerim. En kvarn som man har hittat på ett berg, som tros vara ända från byns begynnelse.
NK 1971-10-06: ”Unikt fynd i Vuollerim – EN VARGGÅRD.” Resterna efter en varggård har påträffats nära Kuoka nordväst om Vuollerim. Det är ett för landet mycket unikt fynd. Varggårdarna var en raffinerad fälla för den fruktade ulven i början av 1800-talet och de fanns så långt ned som i Västergötland men mycket sporadiskt i Norrbotten.
NSD 1971-08-28: ”Utgrävningar för 50.000 gav mynt från 1600-talet.” Norrbottens museum har genom pengar från Ams, varit runt om i länet och letat efter fynd och fornlämningar. Bland annat i Jokkmokk har man varit och gjort utgrävningar, där hittade man skatter på sjukstugebacken i samhället och vid en gammal silverhytta i Kvikkjokk.
NK 1971-08-10: ”Nu kartläggs 1600-talets Jokkmokk.” Under utgrävningarna av ett område intill sjukstugan och hembygdsområdet i Jokkmokk har Norrbottens museum gjort intressanta fynd från 1600-talet, man har bl.a. hittat hängsmycken, mynt, knivar och glaserad keramik.
NK 1971-07-05: ”Final för Fallens Dag – En ny kraftverksepok.” I söndags firades Fallens Dag i Porjus för sista gången.
NSD 1971-07-05: ”Forsens sista dag.” I söndags firades Fallens Dag i Porjus för sista gången.
NK 1971-06-30: ”Vattenshow i Porjus blir sista festligheten på Ön.” Det blir vattenshow av enorma mått när Fallens Dag firas i Porjus till söndagen. Då kommer cirka 400 kubikmeter i sekunden att släppas förbi Porjusdammen och ut i den älvfåra som oftast legat snustorr.
NK 1971-06-24: ”Ny utställning i Jokkmokk kastar ljus över silverepoken i Kvikkjokk.” Kjell Lundholm, antikvarie vid Norrbottens Museum i Luleå, ledde den arkeologiska under-sökningen i Kvikkjokk förra sommaren. Resultatet har blivit utställningen ”Silververket i Kvikkjokk”, och är en av sommarutställningarna som visas just nu i Jokkmokks museum.
NSD 1971-06-09: ”Kvarn mal åter. Led i kulturvård.” Till midsommar ska den gamla kvarnen kanske mala igen. Redan på 1800-talet var sädeskvarnen som nu restaureras i Kvikkjokk i fullt bruk. Det finns inskriptioner från den tiden, säger konsulten vid skogsvårdsstyrelsen, Tore Granström, Jokkmokk.
NFL 1971-06-05: ”Nationalparksmuseum uppförs i Jokkmokk?” En internationell stiftelse i England med kapitaltillgångar i fonder är intresserade av att uppföra ett nationalparksmuseum och en fältforskningsstation i Jokkmokk.
NSD 1971-04-17: ”SMÄLTVERKSMILJÖN I KVIKKJOKK blottlagd vid arkeologisk utgrävning.” Antikvarie Kjell Lundholm, Norrbottens museum, ledde förra sommaren en arkeologisk undersökning vid gamla smältverket i Kvikkjokk. I denna artikel skildrar han resultatet av undersökningen, som gav tillräckligt med fynd för att man ska kunna få en uppfattning om det hårda livet vid hyttan.
NFL 1971-02-08: ”1600-talets gruvdrift i Kvikkjokk kartläggs av Stockholms-arkitekt.” Tore Abrahamsson, arkitekt från Stockholm, tänker ge ut en bok om gruvdriften i Kvikkjokks-fjällen på 1600-talet.
NK 1971-02-06: ”Renskiljning kryddade marknaden andra dagen.” Efter flera års frånvaro, var det ett mycket kärt återseende som förgyllde vintermarknadens andra dag i Jokkmokk. Spektaklet var en renskiljning, tvåhundra djur ihopsamlade i en hage i Gräsviken av samen Jovva Spiik.
NSD 1971-02-05: ”Svajande salustånd på marknadsupptakt.” Det blev en blåsig start för 1971 års marknadsupplaga i Jokkmokk.
NFL 1971-02-04: ”Kulturaktiviteter på Jokkmokks-marknaden.” Så var det dags för Jokkmokks Vintermarknad igen, som bara blir populärare för varje gång.
NK 1971-02-02: ”EN RENHJORD I SAMHÄLLET. Det var länge sedan.” För den flesta långväga turister betraktas en renskiljning som ett skådespel vilket skall fullända ett vinter-besök norr om Polcirkeln. Det var en av de viktiga länkarna i den kedja av arrangemang Jokkmokks Vintermarknad utgör. För samerna är det jobb mot dåliga odds att samla en renhjord till ett visst tillfälle och ett bestämt klockslag. Renskötarna skall ta med vädret, betet och rovdjuren i ekvationen. 59-årige sirkassamen Jovva Spiik, Jokkmokk, samlar till marknaden delar av sin renhjord till en hage i Gräsviken 2 mil väster om Jokkmokk. Det är första gången på flera år en renskock samlat så nära samhället i samband med marknaden. Runt hagen cirkulerar lodjuren, blodtörstiga snabba. Samerna får hålla vakt dygnet runt.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Rajden tar regi.” Henrik Nilsson, Kuhmunen kör renrajd genom årets vintermarknad.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Speciell avdelning.” Det kommer inför årets vintermarknad att inrättas en special avdelning, som tar emot beställning och organiserar allt det här med salustånd på kommunalkontoret i Jokkmokk.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Kultur i museet.” Kulturella aktiviteter kommer att koncentreras till museet under vintermarknaden i Jokkmokk.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Ta renkörkort.” Det populära renkörkortet, som introducerades under förra vintermarknaden, kommer att vara med detta år igen.
NK 1971-02-02: ” Samhället bågnar.” Det kommer troligtvis att komma tiotusentals besökare på årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1971-02-02: ” VÄLKOMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 4-5-6 FEBRUARI 1971.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NK 1971-02-02: ”Han blir mest bereste prästen – NYE SAMEHERDEN.” 33-årige Olavi Korhonen, blir samernas nya kyrkoherde och kommer att ha Norrbotten och Västerbotten, som arbetsplats.
NK 1971-02-02: ”Nya områden tillförs.” Domänverket bygger ut ett Pärlälvens revir som administreras från Jokkmokk. En bevakningstrakt i Murjeksområdet och två kronoparker inom Sikå revir tillförs Jokkmokk. Det meddelade Pärlälvens chef, jägarmästare Bengt Edholm, när han talade vid revirets årliga träff i Jokkmokk på lördagen. – För kommunen är detta en lycklig lösning, betonade han och signalerade också en snabb mekanisering av skogsbruket i Jokkmokksområdet.
NK 1971-02-02: ”- Världsmästaren på Sarek” Förlagen står i kö för hans dokument.” 42-årige Edvin Nilsson, Vaikijaur, utanför Jokkmokk, har skrivit en bok om Sarek; vår vildaste nationalpark, som har blivit en bestseller. Förlag runtom i världen, såsom Amerika och Europa är mycket ivriga för att ge ut hans unika dokumentation.
NK 1971-02-02: ”Gitz här som vanligt med nyfikna danskar.” Ingen vintermarknad i Jokkmokk utan de danska besökarna.		 
[H0021]1970Jokkmokk socken – 1970
Julpost 1970 årgång 47: ”Lappmarknad i Jokkmokk.” Vera Forsberg och Anna Riwkin från ”Julpost” besökte årets Jokkmokks vintermarknad.
NK 1970-12-28: ”Björn och Inga gifte sig i MUSEET.” På julafton var det länspremiär för ett museum som borgerlig vigsellokal. Det var i Jokkmokks moderna utställningshall det hade arrangerats för en stämningsfull vigselakt. Vigselförrättare var Jokkmokks kommunaldirektör K G Löwdahl och han förenade ödena från Björn Lindmark och Inga Lidman, båda från Jokkmokk.
NK 1978-12-31: ”Brudparen väljer muséet i Jokkmokk.” Nu kommer man också från kusten för att viga sig i Jokkmokks fina museum. Huvudrollerna i det andra muséebröllopet i länet hade konsulent Per-Arne Wallin och turistsekreterare Inger Elisabeth Lundberg, båda från Luleå. De vigdes av kommunaldirektör K G Lövdahl.
NK 1970-10-10: ”Föreningar slåss om jokkmokksbor.” Kultur i glesbygd! Kan det vara mycket bevänt med den? Fritidsaktiviteterna blommar betydligt fräschare än industri-plantorna. Föreningslivet går på toppvarv, idrotten seglar i medvind. Jakt och fiske håller ställningarna som populäraste fritidsobjekt. En ny utredning om glesbygden är på gång. Jokkmokks kommun är ånyo intervjuområde. Vi får sannolik en fortsättning på boken ”Vad sker i glesbygden?”. Den etnologiska studie om Jokkmokks näringsliv som gavs ut 1968.
NK 1970-08-22: ”Nu kartläggs länets ”SILVERVÄGAR”.” ”Silvervägarna” i länet håller på att kartläggas. Norrbottens museum gör utgrävningar som ska kasta mer ljus över en epok full av umbäranden och sannolikt tragedier. ”Silvervägarna” var det stråk utmed vilka den ädla metallen forslades från Alkavare och Kvikkjokk samt Nasafjäll. Under torsdagen avslutades i Kvikkjokk viktiga utgrävningar i ett område som var betydelsefullt för utvinningen av silver under 1600-talets andra hälft. En bolagskarta från 1661 har gett en viss ledtråd åt arkeologerna under sommarens arbete i fjällbyn väster om Jokkmokk.
NK 1969-12-15: ”I Suorva för 50 år sedan.” Konsul Hjalmar Falk berättar om minnen från Suorvabygget för 50 år sedan.
PT 1969-02-08: ”Danskarna talrika på 364:e jokkmokksmarknaden. Men tingel-tangel har ersatt handel med lappmarksvaror.” Den 364:e marknaden var sig lik. Korgar, fisk, blommor, karameller, ballonger, tavlor, renkött. Uppstoppade rävar, tjädertuppar och varg, med mera, med mera. Den genuina marknaden har tunnats ut, tingel-tangel ersätter handeln med björn- och vargskinn. Lapska blandas med danska, engelska, tyska och en annan som pratar pite-bondska.
PT 1969-02-08: ”Nu konkurrerar danskarna med lapparna om marknaden.” Danskarna är numera ett känt inslag på Jokkmokks vintermarknad.
NFL 1969-02-07: ”364:e vintermarknaden i Jokkmokk fick bra start.” Årets vintermarknad i Jokkmokk fick en mycket bra start.
NSD 1969-02-07: ”Jokkmokksmarknaden: Det är som vanligt, danskar dominerar. Liten lapsk representation en besvikelse. Konst och krams i stånd.” Jörgen Bidstrup tillsammans med frun Tove från Holte utanför Köpenhamn, berättar att han nästan är besviken över att det var så lite samer på årets vintermarknad i Jokkmokk.
Expressen 1969-02-07: ”Jokkmokks marknad är världens äldsta.” En nyhet för årets Jokkmokks vintermarknad är att Norrbottens Museum kommer att börja med egen försäljning av konstverk av Norrbottenskonstnärer, för att motverka etableringen av hötorgskonst och gipskatter.
NSD 1968-09-11: ”Lapsk pilbåge ett unikt fynd.” En same i närheten av Akkamassivet har gjort ett unikt fynd, en samisk pilbåge.
NFL 1968-09-10: ”Unik samisk pilbåge påträffad.” Under förra veckan påträffades en samisk pilbåge inom Sirkas sameby, vid Akkas-massiven.
NK 1968-09-10: ”UNIKT VAPEN FYND!” En välbevarad samisk pilbåge hittades av en same vid Akkas-massivet, förra veckan.
NK 1968-07- 15: ”RESTER AV ÖDEMARKSKAPELL MINNESMÄRKE I SKYM-UNDAN. 350-ÅRIG DRAMATIK.” Nabreluokta, ligger några hundra meter från turist-trafiken Vägen Västerut och är fornminnet, som trots sin dramatiska uppkomst, inte får den uppmärksamhet den förtjänar.
NFL 1968-04-22: ”Slöjd, språket och kulturarvet präglar Samernas folkhögskola i Jokkmokk.” Samernas folkhögskola i Jokkmokk är i många avseende en särling i svenskt folkhögskoleväsen. Det beror kanske inte så mycket på den bakgrund skolan har och inte heller på lokalisering och elevmaterialet utan det är skolans stora ansvar för att hävda och vidareutveckla den samiska kulturen som i stor utsträckning präglar verksamheten. I och med detta skall man inte tro att skolan bara sysslar med att vårda samekulturen. Frånsett de speciellt samiska ämnena har eleverna undervisning i allmänna ämnen i likhet med ”vanliga” folkhögskolor och under årens lopp har skolan anordnat många fortbildningskurser i t.ex. renskötsel, skogshantering, sameslöjd och framförallt organisationsfrågor. Tidigare har det mest rört sig om kortare kurser men i år studerar nio elever natur- och fiskvårdsfrågor under 34 veckor. Samernas folkhögskola är alltså ingen institution för kulturhistoriska återblickar utan i hög grad en skola i takt med utvecklingen på de områden som är aktuella för den samiska befolkningen just nu.
NK 1968-04-01: ”Ett stycke lappmarkshistoria.” Resultatet av många års forskningar i Jokkmokks bebyggelsehistoria och speciellt dess lapska inslag har nyligen framlagts i en doktorsavhandling av lektor Filip Hultblad, Stockholm. Arbetet anmäls här av fil. Lic. Ingvar Jonsson, Geografiska institutionen i Umeå, som vid disputationen fungerade som författares opponent.
NK 1968-02-28: ”Hagemann i Jokkmokk.” I söndags var det vernissage av en utställning som just nu visas i Jokkmokks museum, arrangerat av Norrbottens museum i samarbete med tyska kulturinstitutet i Stockholm.
NFL 1968-02-06: ”Okänd tidnings rubrik.” Några bilder från årets Jokkmokks marknad.
NK 1968-02-05: ”Premiär för märkligt dokument om sameslöjden i Norrbotten.” I lördags var det länspremiär i Jokkmokk för dokumentärfilmen ”Konstens händer”, som visar hur några sameslöjdare arbetar och lever.
NK 1968-02-05: ”Organiserad renskötsel vid östgränsen önskemål.” Renskötare och renägare inom Vittangi- och Muonio samebyar har vid sammanträde i Pajala debatterat problemet med renarnas ”Finlands-flykt”. Man var ense om att organisera renskötsel vid gränsen skulle skapa bättre förhållanden med vårt östra grannland. Vid sammanträdet, som hölls i tingshuset, kunde förste konsulent Bror Ejdemo hälsa ett stort antal intresserade välkomna, bl.a. ordnings-mannen och ordföranden för Sattajärvi renägareförening.
NK 1968-02-05: ”Dramatik i marknadsfinal – flicka levande fackla!” Under lördagskvällen bjöds publiken på riktig dramatik, då en sameflickas huvudbonad fattad eld och började brinna under pågående teaterföreställning.
NFL 1968-02-02: ”KYLIG MARKNADSSTART MED DET HÖR SOM TILL.” Årets Jokkmokks vintermarknad fick sig en kylig start, på 30 minus grader. Men det är inget som skrämmer bort besökarna, tvärtom förväntas man att slå förra årets rekord.
NK 1968-02-02: ”HAN TRODDE GRÖNLAND DOLDE SKOGSRIKA DALAR BAKOM ISEN.” – Upptäckresanden A. E. Nordenskiöld trodde att Grönland dolde en hemlighet som vikingarna kände till. Det skulle vara gröna, skogsrika dalar bakom berg av is. Han ville forcera isen, tog med sig två samer på sin expedition 1883. Det var när de skulle rekognosera detta grönskande hemliga, som en bragd utfördes av samerna Pavva Lasse Tuorda och Anders Rassa, de två som kom att bli den direkta orsaken till det första Nordenskiöldsloppet mellan Purkijaur och Kvikkjokk.
NFL 1968-01-31: ”Rekorden slås i Jokkmokk vid 363:e vintermarknaden.” Allt är klappat och klart för det nordliga inlandets stora vinterevenemang – Jokkmokks Vintermarknad. Utan överdrift skall påstås att det är den första torsdagen, fredagen och lördagen i februari turiståret dras igång i Sveriges största kommun. Det är sedan det år marknaden firade 350 år fastslaget att den skall hållas precis dessa dagar, sedan kan det vara hur det vill med datum.
NK 1968-01-31: ”Första skidtävlingen 220 kilometer lång. Vinnartiden: 21.22!” Så här i skidolympiska tider skulle det nog ha förvånat många ledare om rännarna före tävlingen frågat efter en halvpava konjak som skaffning under loppet. Men sannerligen är att våra första löpare – de som senare kom att skriva skidhistoria – ville ha stark dryckjom innanför västen när de spänstade iväg på en långtripp. Bilden av bjärt idrottslig kontrast blir inte bättre av att mannarna också pulade ner 12 cigarrer, 12 flätor tobak i utrustningen. Den hade dock sina triviala drag med corned beef, smör och sardiner. Så löd dock delar av den utrustningslista Pavva Lasse Tuorda och Anders Rassa bad upptäcktsresanden A. E. Nordenskiöld om när de 1883 gav sig ut för att göra en 46-mila rekognosering åt polarfararen på grönlandsisen.
NK 1968-01-31: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 1-2-3 Februari 1968.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NK 1968-01-31: ”Ingen katastrofvinter för renarna men djuren hårt ansatta av rovdjur.” Trots goda chanser till betesmarker åt renarna, så finns det fortfarande hinder för samerna. För rov-djur finns det gott om.
NSD 1967-02-03: ”Jokkmokks-marknad invigd.” Celebra gäster anlände redan på Jokkmokks första marknadsdag. Det var italienska ambassadören Grillov med maka, jämte franska ambassadören de Blesson och grevinnan von Rosen, vilka med jägmästare Bengt Edholm, Jokkmokk, som guide först tog en titt på Porsi kraftverk och Norrbottens Kraftverks drift-central i Vuollerim och som senare fick ett festligt mottagande vid passerande av polcirkeln med en välkomsthälsande färggrant klädd sameflicka. Även avverkningsplatsen i Larde besöktes.
NSD 1967-02-03: ”Två samekonstnärer.” Under torsdagen hade utställningen två same-konstnärer Nils Nilsson-Skum och Johan Turi, vernissage på Jokkmokks museum.
NSD 1966-02-04: ” Okänd tidnings rubrik.” Konstig marknad, tyckte samen Petter Finnberg, Tjåmotis, och ruskade på huvudet. Man ser ju inga bekanta!. Fel. Det var bara så att alla var påbyltade till oigenkännlighet när marknaden i Jokkmokk inleddes på torsdagen. Danskarna värst. Det var så armarna stod rätt ut på dom. Svinkallt. Rimfrost i hår och skägg, is i ren-buljongen i Johan Parffas tältkåta. Kommersen går trögt. Det är ingen som får upp portmonnän ur bakfickan.
HB 1966-02-03: ”Tingel-tangel och kulturen förenas i Jokkmokksmarknad.” Norrbottens inlands stora vinterhändelse är Jokkmokks marknad. Denna vid många samiska traditioner bundna företeelse hålls i år för 361: e gången. Intresset för Jokkmokks Marknad gavs vid 350: års jubileet en förträfflig make up. För att balansera den gängse marknadskommersen tillkom många kulturella högt stående arrangemang och i år den 3, 4 och 5 februari blir balansen mellan kulturellt och ”tingel-tangel” ännu mer påtagligt. Samtidigt med marknaden öppnas nämligen Jokkmokks nya museum, som skall presentera en av de förnämligaste samiska samlingarna i länet.
NSD 1966-02-02: ”JOKKMOKK BLIR ”STÅNDSAMHÄLLE. Invasion av köpmän och danska turister.” Ja, så var det marknadsdags igen. Ridån kan gå upp för den 361:a vinter-marknaden i kyrkostaden Jokkmokk. Det blir inte bara en annorlunda marknad, där förhandsvisning av Jokkmokks stolthet – det nya museet – utgör bara en av många ingredienser, utan också en rekordens ifråga om antalet marknadsstånd – cirka 120 mot fjolårets 90-talet.
PT 1966-02-01: ”Jokkmokksmarknad nr 361 i faggorna.” Norrbottens inlands stora vinterhändelse är Jokkmokks marknad. Denna vid många samiska traditioner bundna företeelse hålls i år för 361: e gången. Intresset för Jokkmokks Marknad gavs vid 350: års jubileet en förträfflig make up. För att balansera den gängse marknadskommersen tillkom många kulturella högt stående arrangemang och i år den 3, 4 och 5 februari blir balansen mellan kulturellt och ”tingel-tangel” ännu mer påtagligt. Samtidigt med marknaden öppnas nämligen Jokkmokks nya museum, som skall presentera en av de förnämligaste samiska samlingarna i länet.
NFL 1966-02-01: ”Jokkmokks…” (Forts fr. första sidan).
NK 1965-08-23: ”PIONJÄRANDAN GJORDE PORJUS NAMN KÄNT. Människor och minnen på parad under jubileet.” – Porjusbyggets karaktär av pionjärarbete både tekniskt och när det gäller mänskliga presentationer har gjort namnet välkänt. Människornas intresse har alltid fångats av djärva och kraftfulla insatser. Det konstaterade kraftverksdirektör Sven Parding när han under helgen talade vid Porjus 50-årsjunileum.
NK 1965-08-23: ”DÖDSFALL LADE SORDIN PÅ GLÄDJEN. Evert Harnesk en kämpe. Dog med ”rustningen” på.” Kort före det han avled berättade Evert Harnesk porjushistoria för den publik som var med för att fira kraftverkets 50-årsjubileum. Han avled iförd den mundering man förknippar med hårda tag i pionjärtidens Porjus. Ingen kan undgå att med aktning nämna Harnesk namn när det gäller utvecklingen i Suorva och Porjus. Han blev en legendarisk personlighet.
NSD 1965-08-23: ”DET VAR RALLARNAS DAG… Hela Porjus ställde upp.” I helgen firade Porjus kraftverk 50 år och hela bygden levde upp.
NSD 1965-08-23: ” Tacktal i Kiruna.” Ett 30-tal rallare från hela landet skänkte glans åt invigningen av monumentet över järnvägsbyggarna i Kiruna på lördagen. Höga dignitärer från Statens Järnvägar med generaldirektör Erik Upmark i spetsen fanns på plats liksom ett par hundra ortsbor. Konstnär Torsten Fridh, Stockholm, fick höra många berömmande ord för sitt sätt att symbolisera rallarepoken. Det har skett genom en skulptur som motivmässigt före-ställer fyra rallare som bär en räls.
NK 1965-07-24: ”Nya uppgifter väntar ”samvetet” i Kvikkjokk sedan prästen avflyttat. PRÄSTGÅRDEN FRÅN 1890 BLIR FRITIDSOAS.” Den gamla prästgården i Kvikkjokk har blivit ungdom- och semestergård.
NK 1965-04-14: ”JOKKMOKK FÅR UNIKT MUSEUM. Kulturell knutpunkt skapas.” I och med att Jokkmokk får ett unikt museum, vill kommunen locka mer turister till länet.
NK 1965-04-26: ”Jokkmokks kyrka fick fina gåvor.” I söndags fick Jokkmokks gamla kyrka tre väderfulla gåvor.
NK 1965-02-05: ”Marknaden i Jokkmokk har åter rullat igång. Vildmarksvarorna slår ut krims-kramset.” Så var det dags för årets Jokkmokks vintermarknad, den 360:e i ordningen.
NK 1965-02-05: ”Lindansare attackerar världsrekord.” Rune Olsson, 23-årig lindansare från Västerås, ska försöka slå världsrekord i att stå på lina i 26 timmar i sträck under marknads-dagarna.
NK 1965-02-05: ”ITALIENARE DRYFTAR IMPORT AV RENKÖTT.” De italienska bröderna Giovanni och Francesco Salini besökte Jokkmokks marknad, i hopp om att exportera renkött till Italien.
NK 1965-02-05: ”Pop-Målle i högform trots en svag start.” Pop-Målle Lindberg fick ingen vidare start på årets vintermarknad i Jokkmokk, men trots det verkade han trivas.
NSD 1965-02-03: ”Marknaden fin PR för Jokkmokk.” Snart är det åter dags för Jokkmokks vintermarknad, den 360:e i ordningen.
NK 1964-10-05: ”FJÄLLSJÖAR FYLLS MED ÄDLA FISKSORTER. Nu får samerna egna fångsteldoradon. Helt nya fiskevatten har skapats.” Fjällsjöar som aldrig sett en fiskpinne flyta omkring, skall bli samernas fångsteldoradon. Dansk laxöring och äktsvensk röding får i framtiden förgylla tillvaron för tuorponlapparna vid deras vistesvatten. Många tusen helikopterburna fiskyngel har släppts ut sydväst om Peuraure i Jokkmokks fjällvärld. Mer än 60.000 ädla yngel är resultatet av sommarens fiskodling vid Tjalmijaur utanför Jokkmokk. Anläggningen får allt större betydelse för fiskets utveckling i kommunen och med flygets hjälp görs nu yngeltransporterna riskfria.
NK 1964-09-01: ”Här ska dansas i Kåken. Ärevördig byggnad i Jokkmokk. GÖRS OM TILL DANSPALATS.” Det gamla timrade lapphemmet på Notudden kommer att göras om till nöjespalats.
NK 1964-06-11: ”Radioreporter med egen kåta gör renfärder på tjugo mil.” Lapphunden är radions maskot i Jokkmokk. Reportern har egen kåta i samernas sommarbetesland. 20 mil efter ren över Finnmarksvidda är vardagsmat för sameskildrare. En fjärdedel av länets befolkning har någon gång i månaden lyssnat till ”Samenytt”, det program om och kring samer, som blivit jokkmokksstudions signatur. Hur många renrajder har inte stoppats upp på lördagseftermiddagarna när transistorn förmedlar nyheter, reportage och kommentarer om renskötarens helg och vardag.
NK 1964-06-04: ”Kommunalmän aktiverar slöjdandet i Jokkmokk.” Krafttag ska nu sättas in för att slöjden ska utvecklats i Jokkmokks kommun. Både same- och bygdeslöjdarnas intressen bör tillvaratas på ett annat sätt än tidigare. En försäljningsorganisation bör skapas och nya idéer kläckas. Så diskuterade man när kommunalnämnden sammanträdde i Jokkmokk på måndagen.
NK 1964-09-17: ”ODLARELDORADO I MATTISUDDEN. Många slags grönsaker. Stor experimentlusta.” Förvisso hör inte jokkmokksborna till de trägnaste trädgårdsodlarna. Visserligen är det många idoga husmödrar som påtar i landen under sommaren och företrädesvis är det bara de mer prosaiska grönsakerna, som tittar upp över markytan. Men undantagen bekräftar som bekant regel. Det undantaget är Mattisudden. Där kan husmödrarna i höst glädja sig åt ett fint skörderesultat och en högst varierande grönsaksmeny.
NSD 1964-03-05: ”VÄG OCH LYSE DRÖM FÖR FJÄLLFOLKET. Moderna villor och ruckel i isoleringsbygd.” Folket som bor i fjällen, drömmer om några få saker, elektricitet och en väg att ta sig fram på.
NSD 1964-03-05: ”Barnen tvingas lämna föräldrarna för skolan.” Barnen i familjerna som bor ute i ödemarken, måste flytta tio mil för att kunna gå i skolan, i Jokkmokk och tvingas då lämna sina föräldrar.
NK 1964-05-08: ”Jokkmokk har fått ny industri. Lyxvillor i timmer stor vara.” Tacka Ingemar Johansson för Jokkmokks nyaste industri. Boxarens påhitt att låta några västerbottningar bygga en timmervilla för Schweiz, satte fart på byggarlusten även hos en norrbottning. 29-åriga jokkmokksbon Artur Johansson håller nämligen på att i stor stil etablera sig som timmervillefabrikör. Första huset har i dagarna levererats. Stock för stock monteras byggnaden upp inom hus i Jokkmokk. Sedan delarna märkts plockas villan ner och förs till på långtradare till den blivande tomten.
Okänd tidning 1964-04-01: ”Rik same försvann spårlöst.” Frans Hedman berättar om en rik gammal same i Jokkmokk, Lars Mansko.
NK 1964-01-10: ”Raiden från Jokkmokk.” En bild som föreställer ”Raiden från Lapp-marken”, som består av tre kvinnor och män när de besökte museet i Luleå.
NSD 1964-02-06: ”Trilskande same drogs under isen. Gamla luntor avslöjar förtrycket i Jokkmokk.” Hänsynslösa birkarlar. Omänskliga bestraffningsmetoder vid silvergruvor. Detta är en av de grymma sidorna i Jokkmokks historia. Förre kommunaldirektör David Hedkvist (bilden) forskar i sockens historia, en tidskrävande hobby bland åldringstigna lutor och gamla handlingar. Texten är präglad på gammal tysk skrivstil. Kruxet är de många skrivsätten.
Okänd tidning 1964-02-10: ”Fem mil på spark.” Samen Nils Omma från Kitkiöjärvi, fick mycket uppmärksamhet på årets Jokkmokks marknad. På grund av ett björnskinn som han hade med sig, men också för att han åkt fem mil till marknaden.
Okänd tidning 1964-02-07: ”Trevande inledning på marknaden. Krimskrams-stånden går tillbaka.” Jokkmokksmarknaden tar alltid fem timmar på sig att komma upp i varv. Intresset får en liten puff när renrajden passerar. Och varför skulle det inte kärva litet i starten när temperaturen går ned till 20 minusgrader. Men hav tålamod, gott folk. Väderprofeterna har lovat bättre väder redan under fredagen. Då kanske en ännu större köpsugen publik kan konstatera att det faktiskt hänt. Det har äntligen anpassat sig till tradition.
NSD 1964-02-05: ”Välkommen till marknaden i Jokkmokk 6,7,8 februari. Vintermarknaden traskar i de gamla spåren. Renrajd, logdans och tingel-tangel.” Traditionell i betydelsen stillastående blir årets vintermarknad i Jokkmokk: Renrajd, logdans, massor av tingel-tangel och mycket annat kommer att finnas men nyheter saknas. Hastighetstävlingen för bilar på Talvatis blir publiknumret. Det samiska inslaget fortfar att vara magert, enligt programmet.
Okänd tidning 1963-02-10: ”Dans kring guldkalven i Jokkmokk.” Från DN:s utsände medarbetare. JOKKMOKK, lördag. På marknan i Jokkmokk dansar dom rock.
NK 1964-02-05: ”Fler salustånd än tidigare i Jokkmokk. EN VARM MARKNAD LOVAS.” Vintermarknaden i Jokkmokk spurtar mot ett nytt jubileum. I morgon är det dags för samhället att igen svälla ut och för tre dagar bli nästan dubbelt så stort befolkningsmässigt. För 359:e gången skall marknaden sätta sin absoluta prägel på Jokkmokk. Gator stängs av. Polisen skaffar förstärkning. Oäkta och äkta sameslöjd kommer att i ungefär lika proportioner få plånböckerna att banta.
NK 1963-02-08: ”Första marknadsdagen lugn. Men i dag börjar allvaret.” Någon riktig fart var det inte över den första marknadsdagen i Jokkmokk, men det brukar det inte heller vara. Den dagen anslås till att installera sig på platsen, gå omkring och hälsa på gamla bekanta och till att ta en första titt på vad som finns att köpa. Tids nog hinner man göra affärer, ty det kommer ju en fredag och lördag. Och har man inte så bråttom, så blir kanske priserna lägre. Men några affärer blev det i alla fall denna första dag, ty alla skulle ju inte stanna marknaden ut.
NSD 1964-01-02: ”Isprovare livsfarligt arbete. Kartläggare vakar i älvarna.” Isprovare i regeringsdrabbade älvar är ett sällsynt och livsfarligt jobb. De sysslar med ett iskallt men samtidigt högexplosivt sprängstoff som lätt blir brännande vid förhandlingarna inför vatten-domstolen. Isprovarna – hydrologassistenter kallas de officiellt – undersöker isarna för att vattendomstolen skall få en så objektiv bild av utvecklingen som möjligt. Deras jobb följs noggrant av parterna i den långdragna vattenkarusellen i luleälvdalen. Många näringar är ännu beroende av isarna. Men vad som gör denna vinters isar sämre än vanligt och vilken inverkan uppdämningarna har på isarna kan man ännu inte säga.
NSD 1963-04-30: ”Bidrag i Jokkmokk till skogs-vägarna.” Grälet mellan kommunal-fullmäktige i Jokkmokk och de tre fullmäktigeledamöterna från Murjek fortsatte på måndagen. Kommunen anställer en näringskonsulent. Det riksbekanta målet mot Kitajaur-bröderna fortsätter till hovrätten.
NSD 1963-04-04: ”Kvikkjokksborna går på krigsstigen kräver bussförbindelse året runt.” Kvikkjokksborna vill ha dagliga postturer året runt, istället för bara när turiststationen i fjällbyn har öppet.
NSD 1963-12-30: ”1964 ödesåret för byn Nautijaur. Ny väg driver utvecklingen bakåt.” Hemmansägaren Oskar Hansson i Nautijaur berättar att Vattenfallsvägen påskyndar avbefolkningen i byn.
– Vattenfallsvägen ställer Nautijaur inför sitt ödesår och påskyndar avbefolkningen, säger hemmansägaren Oskar Hansson, Nautijaur. Befolkningen är oroad över vad det nya året kommer att ha med sig och orsakerna är:
• Genomfartsbyn Nautijaur blir en by vid vägens ände.
• Utvecklingen vänder med fördyrande levnadsomkostnader och försämrad service som följd.
Osäkerheten för framtiden sänker sig över byn som blir ett av de många monumenten över utvecklingens framfart i glesbygden.
NSD 1963-12-24: ”Åtta kilometer sjöar och tjärnar kan ge Jokkmokk bekvämt fiskeparadis.” Ett fiskeparadis med snabbväxande ädelfisk så gott som inom samhällets hank och stör planeras i Jokkmokk. Försättningarna är att man
? Får Kierats, Tjalmejaure och Skabramsjöarna under en ägare för att möjliggöra effektiva återgärder:,
? Sammanbinder sjösystemen och därigenom får ett betydligt större sammanhängande nederbördområde med jämnare vattenföring.
Skräpfisk dominerar sjöarna som ligger vid Polcirkeln.
NSD 1963-12-24: ”Fiskodlingsanstalt byggs ut för 66.000.” Fiskeodlingen vid Kieratssjöarna utanför Jokkmokk byggs ut. En matnings- och mellanstation planeras samt tre övervintrings- och matningsdammar som man delvis redan börjat bygga. Anstalten blir klar nästa sommar och nybyggnaderna kostar totalt 66.000 kronor.
NSD 1963-11-29: ”Fiskeskador i Lule älv beräknas till 500.000. Fortsatt undersökning av marksprickor.” Marksprickor och totalskadat fiske var de springande punkterna vid vatten-domstolens fortsatta huvudförhandlingar om Luleälvens korttidsreglering i Vuollerim på torsdagen.
? Fiskeskadorna kostar en halv miljon kronor i kapitaliserat värde, enligt fiskeriintendenten. Men hur mycket den minskade trivseln kostar vet man inte.
? Sprickorna i marken och knäppningarna i husen undersöks vidare.
Virkesutdrivningen och flottningen blev dagens heta punkter.
NK 1963-04-09: ”VILDMARKEN BLIR OMVANDLAD I SEITEVARE. Sprängsalva markerar milstolpe.” Seitevare, åtta mil väster om Jokkmokk, har omvandlats från vildmark till arbetsplats och samhälle för f. n. 450 personer. Där har Vattenfalls senaste stora kraft-verksbygge kommit igång på allvar med ett arbete som i färdigt skick 1967 kommer att bjuda på en 1.450 meter lång och 100 meter hög stenfyllnadsdamm som skall dämma upp Sveriges tredje vattenmagasin i storlek – Tajktajajaure. I anslutning till dammen byggs Seitevare kraft-station med två aggregat om 190 MW nominell effekt och 182 meters fallhöjd.
NK 1963-04-09: ”KYLAN GAV STÖRSTA PROBLEMEN.” Den 27 februari gick första salvan in i berget för den blivande tillfartstunneln till maskinstationen i Seitevare. När bergbasen Nisse Westmans gubbar kunde börja utlastningen var det inte fritt utan att det kändes skönt att ha passerat denna milstolpe i det nya kraftstationsbygget. Dagen bjöd på sol och plusgrader och värme är något man rakt inte varit bortskämd med i Seitevare i vinter. Den bistra kyla som satt sin prägel på bygget sedan december har många gånger varit värre att bemästra än den mest tjuriga bergknalle. Men nu har det vänt och nu började arbetena ge påtagliga resultat.
NK 1963-04-09: ”Tredje största magasinet.” Tjaktjajaures regleringsmagasin blir med sina 1.650 miljoner kubikmeter vatten Sveriges tredje i storlek. Endast Vänern och Suorva är större. 1967 har vattenståndet närmast dammen höjts cirka 90 meter, i Tajktajajaure 34 meter och i Rittak cirka 2 meter. Dammen blir 1.450 meter lång, 100 meter hög och kräver 4,5 miljoner kubikmeter fyllnadsmassor. Den läggs tvärs över den djupa Blackälvdalen nedanför Seitevareberget. Dammen blir lika hög som den i Messaure men cirka 500 meter kortare.
NK 1963-04-09: ”Samhället växer fram. Polis, läkare väntas.” Hotellet i Seitevare med tillhörande annex har nu invigts. Med ett fritt och högt läge i samhällets södra del blir utsikten från hotellet ett av landets mer storslagna. Rakt i väster breder Kabblafjället ut sig, i nordost skymtar Sarek och djupt nere i dalen nedanför hotellet rinner Blackälven fram. På torget finns nu snabbköp, post, kiosk samt bensinstation. Där en lucka än så länge gapar i torgbebyggelsen skall Folkets hus inom kort komma på plats. Byggnaden kommer från Laxede och beräknas lunna tas i bruk i slutet av sommaren.
NSD 1963-10-15: ”Nu har det hänt igen och bara platsen är ny – SEITEVARE.” 800 man arbetar i Vattenfalls byggen med regleringsdamm och kraftstation i Seitevare åtta mil nordväst om Jokkmokk. Sjön Tajktjajaure skall regleras och dämmas upp landets tredje största vattenmagasin efter Vänern och Akkajaure. NSD kommer att i två reportage ge skildra arbeten vid bygget och det nya anläggarsamhället, vars bostäder och byggnader alla varit med förr – i Messaure, Laxede och Stalon.
NSD 1963-10-15: ”Modern trivselby i ödemarken.” ”Om man ej lyckats ordna med båtskjutsar kan man vandra på östra sidan Blackälven, där en gammal, numera ej använd, stig går från Tjåmotis till Snavva.” Så kan man läsa i STF:s Fjällturer i norra Lappland, en ovärderlig hjälpreda för fotgängare i fjällen. I nästa upplaga är det dock att vänta att färd-vägarna utefter Blackälven beskrivs på ett annat sätt. Nu har det nämligen hänt igen. I gräns-trakterna mellan fjäll och skogsmark där någon enstaka vandringsman tidigare lurvade fram i den stora ensamheten ligger det nu ett prydligt samhälle med snabbköp och postkontor, Folkets hus och hotell. Blackälvens dalgång har klämts in i ett bredmaskigt vägnät och berget Seitevaara har krönts med en TV-mast. Det är alltså frågan om Vattenfall och för Vattenfall är det frågan om Seitevare kraftstation och Tjaktjajaures reglering – en affär på drygt 200 milj kr som skall vara avslutad 1 oktober 1967.
NSD 1963-10-15: ”Seitevarekylan kom som en vind.” Det var mycket kallt förra vintern under bygget av Seitevare och det ser ut att bli lika kallt nu med.
NSD 1963-10-17: ”Dammen i Seitevare av messaureformat. Omloppstunnel klar. Ny stor damm ger oss ny stor sjö.” Genomslag har gjorts i omloppstunnel i Seitevare – intaget syns på bilden – och därmed är ett av de viktigaste villkoren uppfyllda för att Blackälven skall kunna täppas ingen genom ett nytt dammbygge av messaureformat. Men Seitevare-bygget handlar också mycket om skog. Vattenfall säljer tre miljoner kubikfot gagnvirke och bränner upp resten av 6.400 hektar skogsmark.
NSD 1963-10-17: ”Blackälven dubbelmördas.” Det är stortvätt i Seitevare. Det som tvättas är den bädd av berg som sent skall bära upp en damm av nästan samma format som messaure-dammen. Berget tvättas rent och sprickorna tätas med cement – ett petgöra med tanke på att nära fem miljoner kubikmeter fyllnadsmassor skall vräkas ovanpå, men lika fullt viktigt. När dammen en gång ligger där den skall ligga då skall man också vara säker på att den ligger där den ligger. Det blir en ganska stor historia, 1.500 meter lång och 100 meter hög där dammen är som högst.
NSD 1963-10-17: ”Tre miljoner kubifot för självkostnadspris bilfaktas till Piteå.” Vattenfall måste avverka och bränna 6.400 hektar skogsmark, medan tre miljoner kubikfot gagnvirke kommer att huggas ned och säljas för självkostnadspris.
NSD 1963-06-05: ”Het jokkmokkdebatt om församlingshem.” Församlingshem eller inte? Frågan vålade het debatt vid kyrkofullmäktiges sammanträde i Jokkmokk på tisdagen. I över två timmar diskuterades en rapport från kommittén för församlingshemmet. Trots de många orden blev resultatet bordläggning till nästa sammanträde.
NSD 1963 Okänt datum: ”Husköp förebyggande fattigvård. Bröder vägras återköp efter 30 år.” Förebyggande fattigvårdsåtgärd, sken- eller säkerhetsköp? Frågorna ställdes vid tinget i Jokkmokk. Två gamla bröder från Kittajaur hade stämt Jokkmokks kommun för en fastighetsöverlåtelse från 1930. Överlåtelsen var avsedd att hjälpa bröderna som en före-byggande fattigvårdsåtgärd. Nu menar bröderna att köpet skulle gått tillbaka när skulden till kommunen var betald, vilket kommunen inte gick med på.
Okänd tidning 1963-10-05: ”Kåbdalis-bröderna förlorade. Hemmanet tillhör kommunen.” Hemmansägare Jonas Edvard Johansson och E. A. Anderssons sterbhus, Kittajaur, förlorade striden om sitt hem, det riksbekanta Kåbdalishemmet. Jokkmokks kommun drog det lägsta strået efter 30 år av oenighet och ovisshet. I vintras tillerkändes de båda bröderna av härads-rätten rätten till hemmanet – på fredagen upphävdes detta beslut av hovrätten. Käromålet ogillades och kommunen fastslogs vara rätta ägaren.
NSD 1963-09-11: ”I dag kämpar två pensionärer mot Jokkmokk. Fattighjon skall vräkas från sin fastighet.” En doft av 30-talets Fattig-Norrbotten sätter prägel på hovrättsförhandlingarna i Luleå denna onsdag. Där får en av 60-talets mest uppmärksammade civilprocesser i länet sin fortsättning. Målet kan titulerats: Jokkmokks kommun mot två före detta fattighjon. Jokkmokks kommun överklagar att pensionärerna Jonas Edvard Johansson och Erik Anders Andersson, Kittajaur, Kåbdalis genom häradsrätten fick sin fastighet tillbaka. Året var 1930. Andersson och Johansson satt med stora barnfamiljer på sitt åboställe. De hotades av utmätning. Jokkmokks fattigvårdsstyrelse hjälpte de båda, löste in reversen för 1.500 kr mot ett köpebrev för fastigheten. Sedan dess har kommunen enligt de båda avverkat skog för 150.000 kr. där.
NSD 1963-09-12: ”33 år gammalt muntligt avtal huvudfråga i vräkningsmålet.” – Kommunen skulle avverka skogen tills skulden var betald och det har man ju gjort. 73-årige pensionären Jonas Edvard Johansson stod på sig när hovrättsmålet om hans och broderns (eller kommunens?) fastighet i Kittajaur, Kåbdalis, rullades upp i Luleå på onsdagen. Ett muntligt avtal att bröderna skulle få tillbakafastigheten blev den märkliga processens huvudfråga.
Okänd tidning 1963-06-19: ”Fiskecamp vid Karatssjön nytt för Jokkmokksturist.” Vi i Jokkmokk är hittills mycket nöjda med turisternas intresse för våra arrangemang. Intresset har faktiskt överträffat alla våra förväntningar, säger Jokkmokks idérike turistbas, direktör Gösta Åkerlund. Renhagen på Storknabben – den återkommer också i år – besöktes i fjol av närmare 5.000 personer. Det innebär att arrangemanget nästan gick ihop ekonomiskt.
NK 1962-12-13:”Varjisträskbor vill i fortsättningen tillhöra Arvidsjaur, men FRAMSTÖT HOS MYNDIGHET UTAN RESULTAT. Betydligt dyrare besöka Jokkmokk. Känner samhörighet med Arvidsjaur.” – När Karl Boman, 45 år, och hans 16 grannar i Varjisträsk skall uppvakta kommunalkamreren, polismannen eller föreståndaren för sjukkassan måste de åka till Jokkmokk. Det är över tio mil dit. De är tvingade att åka så långt därför att de tillhör den kommunen. Om Varjisträsk i stället hörde till Arvidsjaur behövde de bara åka drygt halva vägen. De flesta i byn säger så här: - Vi känner oss mera hemma i Arvidsjaur. Jokkmokk är något helt främmande för oss. Det är så avlägset dit. Varjisträskborna har vid två tillfällen uppvaktat länsstyrelsen för att få bli flyttade till Arvidsjaurs kommun. Jokkmokk säger nej. Arvidsjaur säger ja. Svaren från länsstyrelsen har båda gångerna varit nekande. Nu är meningarna dock delade inom byn. De finns de som även i fortsättningen vill tillhöra Jokkmokk.
NSD 1962-12-18: ”Flinta-familj levde långt in i Jokkmokks fjällvärld. Sjö stenålders-city.” Här ryckte Jokkmokk-Fred upp feta öringsbjässar, som Jokkmokks Wilma sedan glödstekte över öppna eld. Jokkmokks-Fred ledde fiskeligan i benkroksklassen. Medan vildmarksbålets höga flammor slickade det hedniska mörkret mumsades det på fisk. Men bara som förrätt, sedan blev det saftigt, grillat renkött på vildren som ramlat i fångstgropen på förmiddagen. Våra forntida jokkmokkare kurade därefter ihop sig under skinnpälsarna. Mätta, nöjda och rätt flottiga om mun, kan man tänka. De verkliga familjerna Flinta hade sitt stenålders-city vid sjön Purkijaur.
NSD 1962-12-18: ”Första boplatsen i Predikstolens skygga.” En teckning som visar var de flesta av 53 stenåldersboplatser, gravplatser, kokgropar och fångstgropar finns. Här levde verklighetens Flinta-familjer och de hade skapat en riktig centralort med 18 boplatser vid fiskrika Parkijaur. För 66.000 kr i vattenfallspengar har landsantikvarie Harald Hvarfner, Luleå, och hans medhjälpare inventerat fram hela 53 stenåldersboplatser mellan Kvikkjokk och Jokkmokks samhälle.
NSD 1963-01-18: ”Riktige Flinta till Kvikkjokk år 2.500 f. Kr.” Kvikkjokk upptäcktes för lera tusen år sedan. Det har levat människor sedan 4.500 år tillbaka i Jokkmokks vildmarker vid Lilla Lule älvs väldiga sjösystem.
NSD 1963-01-18: ”Stor överraskning.” – Detta hade vi aldrig väntat oss, säger landsantikvarie Hvarfner till NSD.
NSD 1963-03-18: ”Jokkmokk tog fastighet i pant för 3.555 kr 1932 men nu vill mor Maria inte betala hyra i sitt eget hus. Fattigvården konserverade nöd.” – Här kan man slitit och släpat hela livet och nu hotar dom ta allt. Änkefru Maria Holmbom, 73 år från Östansjö vid Jokkmokk, är bitter och besviken. Hon grunnar sedan 30 år över en tillfällig fastighetsaffär på 3.500 kronor, en förebyggande fattigvårdsåtergärd modell äldre för en elvabarns-familj under nödåret 1932. – Överlåtelsen skulle gå tillbaka när skulden till kommunen var betald, enligt min döde make, framhåller den gamla kvinnan. Ännu har man inte fått tillbaka fastigheten trots upprepade påstötningar.
Okänd tidning och datum: ”Fick betala lån 2 500 med skog för 1500 000 kr.” KITAJAUR, torsdag. Från Dagens Nyheters utsände medarbetare. Efter 33 år har två bröder i den lilla norrländska skogsbyn, Erik Andersson, 78 år, och Jonas Johansson, 73 år, fått tillbaka sin gård. De tvangs överlåta rätten på hemmanet i november 1930 för att få hjälp med ett lån på 2 500 kronor. Nu har häradsrätten beslutat att gården omedelbart skall återgå till de ursprungliga ägarna. Kommunen skall dessutom inom en månad redovisa för sitt fögderi av gården, vilket kan innebära stora pengar för de bägge bröderna. Under åren som gått har nämligen skog för närmare 150 000 kronor avverkats på ägorna, och vinsten på den verk-samheten skall nu överlämnas till bröderna. Någon rättelse hade väl inte bröderna fått om inte en kommunalman i fjol kommit att tänka på att de borde betala hyra för att få bo på hemmanet.
Okänd tidning och datum: ”BRÖDER ”FRIA” EFTER 33 ÅR. Uppmanades betala hyra för att bo i sitt eget hus.” KITAJAUR, torsdag. Från Dagens Nyheters utsände medarbetare. Det var inte långt ifrån att Erik Andersson, 78 år, och Jonas Johansson, 73 år, grät av lycka på torsdagen. Då blev de åter självägande bönder efter att i 33 år ha levt som en sorts fattighjon på sin egen gård i den lilla skogsbyn Kitajaur. För en skuld på 1 500 kr var de en tung novemberdag 1930 tvungna att överlåta hemmanet på Jokkmokks kommun, men nu har häradsrätten slagit fast att det var fråga om ett skenköp och att gården omedelbart skall återgå till de ursprungliga ägarna.
NK 1963-03-01: ”Brödraparet fick tillbaka hemmanet. Vittnen avgjorde.” Två bröder i Kitajaur, som för att få hjälp att klara en skuld på 1500 kr år 1930 sålde sitt hemman till Jokkmokks kommun återfick på torsdagen äganderätten till fastigheten. Tack vare vittnesmål av en f.d. nämndeman och dåvarande landsfiskalen fann häradsrätten det styrkt att avsikten varit att hemmanet skulle återgå till bröderna så snart kommunen fått igen sina utlägg. Det har skett genom den skogsavverkning kommunen bedrivit.
NSD 1963-12-16: ”Jokkmokks skogsbilvägar stängda för fritidsfolket.” Nycklar låste Jokkmokks allmänningsstämmas debatt om de stängda skogsbilvägarna. – öppna skogs-bilvägarna. Trycket från fritidsfolket ökade medan allt lägre vägar stängs för trafik, skrev motionären. – Det blir för dyrt och de juridiska riskerna är för stora, svarade majoriteten och vägarna fortsätter att vara stängda.
NSD 1963-03-18: ”Hjälptagare blev parias.” Lite bakgrundsfakta om fattigvårdssamhället.
NK 1963-11-15: ”Förtroendemännen i Jokkmokk. Hem åt gamla vållar starka protester.” Porjusborna är inte alls nöjda med sina kommunala förtroendemän i Jokkmokk. Man tycker man blir ganska styvmoderligt behandlad i största allmänhet. Porjusborna anser att kommunen är kvick att driva in skatter från kraftverkssamhället men att man är i sparsammaste laget när det gäller att använda sig av dessa medel för att ge invånarna valuta i någon form.
NK 1963-02-06: ”Mager lappmarknad i Jokkmokk om ”tingel-tanglet” togs bort. MÄRGBEN VÄLKOMNAR DANSKARNA.” Jokkmokk och vintermarknaden där tycks ha blivit den verkliga attraktionen för våra vänner andra sidan Sundet. Sedan några dagar tillbaka finns det redan ett par danskar på plats och på måndagskvällen kom ett extratåg med ett 50-tal. Ännu fler lär vara att vänta per bil och alla tänker de stanna denna vecka ut. Många av dem har redan tidigare år efter år upplevt vintermarknaden, som de funnit så tjusig att de återvänder. Och det är förstås något visst med den traditionella vinterfesten – även för oss nordbor.
PT 1963-11-09: ”Fältspat från Reunaberget blir porslin i Östtyskland.”(PT:s utsände) Brytningen vid kvartsgruvan på Reunaberget har nu flyttats ytterligare tre kilometer länge in i vildmarken. Det nya brott som under förvintern påbörjats ligger nästan uppe på toppen av berget och arbetarna kan om de har tid njuta av en vidunderlig utsikt. Företagets chef, berg-entreprenör Anders Lidén, Moskosel, omtalar att han har ytterligare en fyndighet som han räknar med att så småningom kunna börja exploatera. Det är till storleken avsevärt större än de han för närvarande arbetar med, men några närmare detaljer om var den ligger kan han i dagens läge inte lämna.
NSD 1963 Okänt datum: ”Dålig rygg ledde till fynd för miljoner. Ljusnande framtid för lilleputt-gruvan.” När skogsarbetaren Anders Lidén, Moskosel, fick problem med ryggen för tiotalet år sedan, sadlade han om och blev bergentreprenör. En mycket eftertraktad och framgångsrik sådan.
NSD 1963 Okänt datum: ”Hela Skandinavien ropar efter kvarts.” I veckan började åter sprängskotten dåna i kvarts- och fältspatsgruvan i Runaberget fyra mil norr om Moskosel. bergentreprenörerna Dagny Johansson och Anders Lidén, Moskosel startar sitt sjunde arbetsår med ljusare utsikter än någonsin tidigare. Kvartsen tryter i hela Skandinavien, de mellan-svenska fälten är snart tömda. Industrin har funnit nya avsättningsområden för silicium metall. Lidén har fyndigheter på lut, men gruvhanteringen kräver stora investeringar och den som startar med tomma händer har problem med rörelsekapital.
NK 1964-02-05: ”FRÅN GATORNA TILL ISBANAN. Det går undan i svängarna …” Istället för att störa byborna i Jokkmokk, har grabbarna i bygden bytt ut gatorna mot isbanan ute på Lule älv.
Okänd tidning och datum: ”OT och backtävling.” Motorklubben i Jokkmokk anordnar både bilorienteringstävlingar och backtävlingar som är mycket populära under marknadsdagarna.
Okänd tidning och datum: ”Stortävling på marknaden.” På den sista marknadsdagen kommer det att anornas den första hastighetstävlingen med bil på is som förekommit i Jokkmokk.
Okänd tidning och datum: ”BILDERNA.” Några bilder från årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1962-09-27: ”MESSAUREBYGGET ETT STORT VANDRARHEM 80 AV 100 ANSTÄLLDA ÄR FRÅN NORRBOTTEN. Gränssödern om Jämtland. Nej till alla äventyrare.” Vid kraftverksbyggen fodras det mycket folk och Messaurebygget har på intet sätt jävat detta förhållande. På sätt och vis har man dock kunna rubricera bygget som ett slags ”vandrahem” eftersom arbetsstyrkan på grund av rent tekniska och meteorologiska förhåll-anden varierat rätt kraftigt. Det största antalet anställda har varit 1200 man till nu omkring 600 personer. I början anställde man 750 arbetare för att sedan succesivt utöka antalet vatten-rallare och tjänstemän.
NK 1962-09-27: ”SVERIGES TREDJE KRAFTVERK STARTAR DEN 20 NOVEMBER. JÄTTEBYGGET MESSAURE KLART ETT ÅR ”FÖR TIDIGT”. Miljoner i massa för dammvall. Avloppstunneln gav ny älvfåra.” Den 20 november 1962 kommer Sveriges näst största kraftverk att sättas igång. Då släpper man nämligen på vatten till de två turbiner som nu är under inmontering i Messaure. Men mycket återstår ännu att fullborda och om starten blir precis det angivna datot är mer än ansvarige byggnadschefen Väinö Wanhainen kan säga. Men man håller tummarna och hoppas givetvis, även om man fått skjuta upp starten från den första oktober till den 20 november. Det är Vattenfalls tredje största projekt i ordningen som kommer att snurra igång och leverera kraft till städer och samhällen. De två största är som bekant Stornorrforsen i Umeälven och Harrsprånget, men Messaure kommer som god trea. En blick på arbetsområdet ger också syn för sägen och kommer beskådaren att utbrista ”det var inga dåliga grejer”. Det får det heller inte vara när det är frågan om kraftverksbyggen. De ansvariga är vana vid att handskas med nästa astronomiska siffror då det gäller dammvallar och andra anläggningar.
NK 1962-09-27: ”Anlägget har krävt sex offer.” Byggnationen i Messaure har hittills krävt sex människoliv.
NK 1962-11-06: ”21 ungkarlar bor i by på åtta gårdar. Inte en av dem är allergisk mot damer. Men jobbet, jakten och fisket går före.” I Kitajaur bor det 21 ogifta karlar i varierande ålder mellan 16 och 67 år. De är inte rädda för kvinnor, men de värdesätter sina fritidsintressen framför familjelivet.
NK 1962-04-21: ”Nautijaur – en vänlig by.” Nautijaur är en by som det är roligt att komma till. Den ligger för all del rätt långt borta, mätt med nutida mått, och den är inte särskilt folk-rik: omkring 30 personer finns här. Men det är 30 glada och vänliga medmänniskor, och det är de som gör ett besök i Nautijaur till en angenäm upplevelse.
NK 1962-10-26: ”Klok gammalt par lärde av renarna. Grufvisares har varit gifta i 70 år. Åren har runnit undan som pärlor i ett radband.” Han liknar en sagans tomte som liten och grå tassade kring stuga och uthus för att se efter att allt var som det skulle. Men han är same klädd i Jokkmokkslapparnas grå kolt med bjärt röda dekorationer på bröst och kring handleder. Böjd av ålder. Byborna säger att han ”talar som en jurist”. Åldern är imponerade, 94 år, och tillsammans med hustrun Kristinas 96 år, uppnår familjen Nils Petter Grufvisare i Nautijaure den aktningsvärda åldern av 190 år. Här har två långa liv skaffat en otrolig mängd livserfarenhet och klokhet. Fortfarande är Nils Petter minnesgod och lever också i nuet. Kristina har fått tillbaka barnaåldern.
NSD 1962-08-29: ”500-ÅRIGT eller 100-årigt SKELETT. INTRESSET STORT FÖR SKELETTFYND.” Ett intressant skelettfynd har gjorts vid sjön Langas i Jokkmokk. Det var ett arbetslag från Vattenfall som gjorde upptäckten. Enligt expertisen har kraniet en gång tillhört en mycket vacker person. Den stora frågan, som just nu intresserar arkeologerna är hur gammalt skelett egentligen är. 100 eller 500 år kan stå sanningen lika nära.
NSD 1962-12-18: ”Flinta-familj levde långt in i Jokkmokks fjällvärld. Sjö stenålders-city.” Här ryckte Jokkmokk-Fred upp feta öringsbjässar, som Jokkmokks Wilma sedan glödstekte över öppna eld. Jokkmokks-Fred ledde fiskeligan i benkroksklassen. Medan vildmarksbålets höga flammor slickade det hedniska mörkret mumsades det på fisk. Men bara som förrätt, sedan blev det saftigt, grillat renkött på vildren som ramlat i fångstgropen på förmiddagen. Våra forntida jokkmokkare kurade därefter ihop sig under skinnpälsarna. Mätta, nöjda och rätt flottiga om mun, kan man tänka. De verkliga familjerna Flinta hade sitt stenålders-city vid sjön Purkijaur.
NSD 1962-12-18: ”Första boplatsen i Predikostolens skugga.” En teckning som visar var de flesta av 53 stenåldersboplatser, gravplatser, kokgropar och fångstgropar finns. Här levde verklighetens Flinta-familjer och de hade skapat en riktig centralort med 18 boplatser vid fiskrika Parkijaur. För 66.000 kr i vattenfallspengar har landsantikvarie Harald Hvarfner, Luleå, och hans medhjälpare inventerat fram hela 53 stenåldersboplatser mellan Kvikkjokk och Jokkmokks samhälle.
NK 1962-10-11: ”Fler markägare vill inlösen än Vattenfall accepterar. SKALKAS REGLERING VÄCKER KÄNSLOSTORM. Tjåmotisgårdar kringflutna. Björkholmen motsätter sig.” TJÅMOTIS. Tre sjöar i Lilla Lule älvs vattensystem står i tur att regleras av Vattenfallsstyrelsen. Det är med blandade känslor som befolkningen kring sjöarna ser fram emot förändringen, som sannerligen blir genomgripande för människor som i hela sitt liv byggt upp hela sin tillvaro kring en oföränderlig, visserligen karg och bister med ändock trygg natur. Det är Skalkas, Tjåmotisjaure och Parkijaure som skall regleras för att Parki kraftstation skall kunna byggas. Vattenståndet höljs, åker och äng läggs under vatten och levnads-betingelserna blir annorlunda. På onsdagen började vattendomstolen sin syn inför den stundande domstolsförhandlingarna och fortsätter på torsdagen och fredagen.
NK 1962-10-11: ”Reglering berör 200.” Regleringen av Tjåmotisjaure och Skalka berör i det närmaste 200 personer på drygt 50 bosättningsenheter. Totalt finns 26 jordbruksenheter med en totaltreal på 50 hektar jordbruksjord. Förlusten av produktiv skogsmark beräknas till 1,1 proc. Totalt blir det en förlust 420 hektar, fördelade på kronan, bolag och enskilda.
St Dbl 1930-02-23: ”MODIST från STOCKHOLM, midnattsmysterier och andra sensationella inslag i marknadslivet i Jokkmokk.”
St Dbl 1930-02-23: ”Vårens Preludier. Svängda dräkter och knapphålsblommor.”
NSD 1962-02-16: ”Jokkmokks miljonkrav tillstryks. 2,5 miljon till Jokkmokk – 1 miljon till renskötseln. KAMMARKOLLEGIEKRAV FÖR TJAKTJAJAURE.” Regleringen av Tjaktajaure m.fl. sjöar inom Blackaälvens vatten system i Jokkmokks socken bedömer kammarkollegiet såsom tillåtligt, men en rad särskild villkor bör stadgas av regeringen, säger ämbetsverket i nu angivet yttrande. Bl.a. bör 1 milj av Vattenfallsstyrelsen utbetalas för ren-skötselns främjande och 2 ½ milj kr ställs till förfogande för näringslivets främjande i Jokkmokks kommun.
NSD 1962-02-16: ”Jokkmokks miljonkrav tillstryks. 2,5 miljon till Jokkmokk – 1 miljon till renskötseln. KAMMARKOLLEGIEKRAV FÖR TJAKTJAJAURE.” Kammarkollegiet bedömer den planerade regleringen av Tjaktjajaure och andra sjöar inom Blackaälvens vattensystem som tillåtligt men ställer en del villkor, som bör stagads av regeringen. Vattenfall bör sålunda ställa en miljon kr till förfogande för renskötselns främjande. Jokkmokks kommun bör få 2,5 miljon kr för näringspolitiska ändamål.
NK Okänt datum: ”Carl Milles sista original i Porjus.” På söndagen avtäcktes skulpturverket ”Guds hand”, i Porjus, under högtidliga ceremonier. Det är det sista originalverket av den stora mästaren Carl Milles.
NSD 1962-02-03: ”Märklig yxa visas för jokkmokksbor.” På onsdagseftermiddagen gjordes ett märkligt fynd på en boplatsudde vid Vaikijaursjön. Det var en stenåldersyxa, som kommer att visas för jokkmokksborna i mitten av augusti.
NSD 1962-02-03: ”Spännande för grävare.” Nanna Hermansson från Lund, var en av grävarna som under sommaren var med och grävde ut gamla boplatser. Semestergrävaren Axel Fjällström, från Arjeplog, var den som fann sommarens stora fynd, en stenåldersyxa.
NSD 1962-02-03: ”Stenåldersfolk i Lappland två kulturgrupper. Tusenåriga boplatser räddas undan vatten. INGET SLÖSERI MED FLINTA EFTERTRAKTADE DYRGRIPAR.” Bråttom, bråttom, bråttom. Det är vad arkeologerna längs Lilla Luleälv har just nu. Det brådskar om man skall hinna före Vattenfall och dess regleringar av sjösystemet. Värdefulla tusenåriga boplatser måste bärgas innan vattnet kommer. Sen är det för sent. Under-sökningarna börjar nere vid Vaikiijaursjön och fortsätter så småningom längre upp. Ett jobb för många år. Tre stenåldersboplatser är utgrävda och två återstår för denna sommar. Resten av året går åt för omfattade klassificeringsarbeten. Dateringsproblemen är stora; fynden ligger ytligt. Men äldre än 2000 år före Kristus är de inte. De har östlig karaktär – finsk och rysk. Redan nu har man funnit mer än 200 prylar och fler finner man. – Vi har en utställning i gamla arbetsstugan omkring 15 augusti, meddelar basen för gänget.
NK 1961-12-09: ”Vattenfall ”rena guldgruvan”. Jokkmokk planerar för lågkonjunktur.” Den kallas specialkonjunktur, den ”högkonjunktur i Jokkmokk nu upplever i Vattenfalls hägn. En specialkonjunktur med övervägande fördelar men inte utan nackdelar, eller åtminstone risker. Utom de självklara ekonomiska fördelar vattenkraftsutbyggnaden innebär för kommunen kan också nämnas en rätt säker vetskap om konjunkturläget de närmaste tio åren. Riskerna ligger bland annat i att högkonjunkturen stiger kommunen åt huvudet med lättsinnig ekonomisk politik som följd. Det gäller att hålla huvudet kallt och tänka framöver om inte den oundvikliga avmattningen – när Vattenfall byggt färdigt – skall få katastrofala följder för kommunen.
Okänd tidning 1961-02-03: ”Danska turister och bilnasare håller Lappmarknaden vid liv.” (Från Dagens Nyheters utsände medarbetare. JOKKMOKK, torsdag.) Bilburna nasare bakom stånd med djupfrysta Grännapolkagrisar och frostskadad sockervadd, nallebjörnar, pappers-blommor och håller med benäget bistånd av danska turister lappmarknaden i Jokkmokk vid liv, och det får man, hur egendomligt det än låter, vara tacksam för. Trots all spydighet kritik är nämligen marknaden i all sin brokighet ett trivsamt avbrott i den långa vintern, och den som ger sig tid att söka hittar fortfarande genuint lapska inslag, så fåtaliga dock att marknaden vore dödsdömd den dag kompakta anhopningen av krimskrams försvann.
Okänd tidning 1961-02-03: JOKKMOKKS FAROR.” Jokkmokks vintermarknad är på antågande och väntas bli intensivare än tidigare.
Okänd tidning 1961-01-16: ”Fler danskar än samer till lappmarknaden.” Den 356:e Jokkmokks vintermarknad i ordningen är i antågande.
NSD 1960-12-09: ”Fröken trivs i isolerad by. Älskar fjäll – bastu – isbad. Trevlig avkoppling när alla är under ett tak. Hela Kvikkjokk på skolbarnens julfest.” När skolbarnen och lärarinnan Gunnel Hagaberg, 21 år, Kvikkjokk ordnar julfest kommer hela byn. Då sitter Harald Ahrman, 74 år, och Magnus Holmbom, 76 år och alla de andra i fjällbyn och ser barnen uppträda. Och när pastor Peeter Särgava, Jokkmokk, ordnar julotta i den lilla vackra kyrkan med marschaller utanför och ljus inne fylls kyrkbänkarna. Jul i Kvikkjokk är något extra. Och förberedelserna har redan börjat.
NK 1960-09-15: ”Hon betjänar fyra abonnenter. SVERIGES MINSTA TELESTATION RISKERAR RATIONALISERAS BORT.” Frågan är väl om den inte är Sveriges minsta – växelapparaten som hänger på köksvägen inne hos fru Sara Hansson i Nautijaur. Liten är den i varje fall. Fru Hansson har endast fyra abonnenter. Och dom är inga utpräglade pratmakare. Det ringer därför inte så ofta i det fyrkantiga träskåpet, och fru Hansson kan ta det lugnt med sysslorna på gården.
NK 1960-07-12: ”Ledsnad i Nautijaur över vägbygge. Byn blir isolerad. Hot om utflyttning.” Det råder irritation i byn, besvikelse, missmod. – Lika bra vi packar ihop våra pinaler och sticker härifrån, säger hemmansägaren Petrus Hansson i Nautijaur och sätter sig ned i det slåttermogna gräset. Ett stycke därifrån går en kvinna och räfsar hö. Regnmolnen hänger tunga över byn, hotfullt svarta. Borta vid Lattakasse regnar det redan. Dit pekar Hansson och säger att där borta ska den nya vägen gå, den väg som ska förvandla Nauijaur till en påsidanomby.
Okänd tidning 1960: ”Nybyggarna bli utan ersättning.” För den som är intresserad av ortsnamn kan vi tala om att Nautijaure som är lappska, betyder ”villebrådssjön”. Detta innebär, trot Oskar Hansson, att de första innevånarna som bosatte sig i byn lockades dit av den riktiga tillgången på fisk och villebråd. – Vi tror, säger Hansson, att den första bo-sättningen skedde här för cirka 200 år sedan. Det är tänkbart att det redan tidigare var ett tillhåll för samerna, men den fastare bebyggelsen bildades för cirka 200 år sedan.
NK 1960: ”Vägen dras vid sidan om byn. Bitterheten är stor i Nautijaur.” Detta är historien om byn som kommer att försvinna. Ett vittnesmål om hur den klockvisare som en gång stadigt pekade framåt nu vrids tillbaka. Inte minuter, inte timmar utan årtionden. Byborna i Nautijaur, de är inte så många, har resignerat sig i bitter underkastelse för maktfullkomliga myndigheters beslut. Deras beslut är orubbligt, det vet byborna, som nu kommer att bli lika isolerade som då vägen kom för 25 år sedan. Det löfte landshövding Löfgren då gav har skändligen kommit på skam. Byn Nautijaure som varit en genomfartsport på vägen Jokkmokk- Kvikkjokk, kommer i fortsättningen att ligga långt vid sidan av allfartsvägen, gömd och glömd för alla utom för dess fåtaliga invånare.
Okänd tidning 1960: ”BYBORNA FOR DÅ VÄGEN KOM.” I Nautijaure talar man inte gärna om den gamla GODA tiden. Men ibland tänker tillbaka på forna dar då byn var ett blomstrande jordbrukssamhälle. Nu har man lagt ned de flesta jordbruken, ingen odlar längre någon säd. Höslåtter har man förstås och så sätter man den potatis som går åt till husbehov.
NSD 1961: ”Galgbacke funnen utanför Jokkmokk.” Under torsdagen när man grävde vattenledningar på en kulle i utkanten av Jokkmokks samhälle, som kallas för avrättnings-backen, påträffades fynd av vad som mycket riktigt verkar vara just en s.k. avrättningsplats.
NSD 1961-02-15: ”Det var DÅ det.” En bild som föreställer arbetet med Porsi missionshus, år 1902, som invigdes två år senare.
NSD 1960-09-26: ”KVIKKJOKK 300 ÅR.” Det är i år 300 år sedan lappen Jon Pedersson från Torpons lappby gav myndigheterna tips o matt det i närheten av Kvikkjokk fanns silver att hämta. Silver betydde åtskilligt i en svag statskassa. Nasafjällsepoken var i det närmaste slut och intresset kom att knytas till Kvikkjokk. Från att ha varit jordbruksby har Kvikkjokk nu utvecklats till en betydande turistort. Några glimtar från byns äldre skeden lämnas här av Lester Wikström.
NSD 1960-12-06: ”Kvarts och fältspat i ny utrikesexport. Klart för gruvbrytning i Varjisträsk. Hela Sverige försörjs med kvarts och fältspat 8.000 ton export 1961. Inlandsbanans trafik stärks med malmfrakt från Varjisträsk.” – Nu skall det bli export på allvar från Runarberget vid Varjisträsk på gränsen mellan Jokkmokks och Arvidsjaurs kommuner, Anders Lidén, 45 år Dagny Johansson, 50 år, Moskosel som i mitten av 50-talet sökte och hittade kvarts och fältspat på Runaberget har i dagarna skrivit kontrakt med fyra länder. Under 1961 skall de skeppa 3.000 ton fältspat till Östtyskland, 4.000 ton kvarts till Norge och 1.000 ton fältspat till Holland och Frankrike. Man beräknar att den kvarts som finns i området skall räcka mins i två generationer.
NSD 1960-05-17: ”MAN KAN TRO ATT VI BOR. Murjek stänger av vattnet nattetid. Husmödrar protesterar hos kommunen.” – Vattenfrågan i Murjek är ännu olöst! Man har så liten tillgång på vatten att föreståndaren vid vattenverket, Axel Hedkvist, måste stänga av vattnet på vinternätterna. Husmödrarna i Murjek har bl.a. skickat en skrivelse till kommunen och påtalat bristerna.
NSD 1960-05-17: ”Sameslum lever kvar i Jokkmokk. Kyla tvingar familj till brandvakt.” – Vi bor hellre i en kåta på våren! Där blåser inte gardinerna av vinddraget. Samen Olof Larsson Nutti, Murjek, är förtvivlad. Han och hans familj - hustru och fyra barn – bor i ett ruckel som absolut inte är människovärdigt. Det skulle möjligen vara användbart som sportstuga. På vintern måste familjen gå brandvakt under natten. Det är ändå fruset vatten i hinkarna och temperaturen brukar i regel visa en varmgrad.
Okänd tidning 1960-09-24: ”Ekonomi och bostäder i Jokkmokk.” Sign. TN. Porjus är kritisk gentemot Jokkmokks ekonomi och bostadspolitik.
NK 1960-09-15: ”Gör väg i ödemark. Sparar halv miljon. Förbandet Annorlunda bygger ödemarksväg. Duktiga unga krigare hjälper Udtja får väg.” Förbandet Annorlunda, två kompanier från Ing 3 i Boden, är idag fullt sysselsatta med att bygga en väg mellan ödemarks-byarna Nausta och Udtja.
NK 1960-09-15: ””Vi fick det bättre när Vattenfall köpte sågen. Vuollerim Vattenfalls sågcentrum.” Några arbetare på sågen i Vuollerim tycker att det har blivit mycket bättre, sedan Vattenfall tog över sågverket.
NK 1960-09-15: ”DEN SISTE BONDEN I JOKKMOKK ÖVERGER INTE SITT JORDBRUK.” Sören Gellerstedt är ensam i sitt slag, han är nämligen Jokkmokks enda jordbrukare.
NK 1960-07-23: ”Muddus – Europas största vildmark. Förr tillhåll för rentjuvar. Nu eldorado för friluftsfolk.” I det väldiga myrlandet mellan vägen Gällivare – Porjus i norr och stora Lule älv i söder, ligger Muddus nationalpark. Europas största orörda vildmarksområde, fem kvadratmil stort, innehållande väldiga skogsområden där aldrig tystnaden störts av yxhugg, milsvida ödsliga myrar, djupa raviner, strida jokkar och mäktiga vattenfall. Här, i denna orörda vildmark kan den naturintresserade få sitt lystmäte av vildmarksupplevelser och strapatser. Muddus är ett eldorado för naturälskare.
NSD 1960-02-05: ”Marknaden i Jokkmokk.” Jokkmokks marknad är en gammal tradition och ungefär lika gammal är brännvinsproblemet i samband med denna vinterfest. Här relateras hur kronobefallningsman klämde åt borgerskapet i Luleå därför att luleborna tillhandahållit bränn-vin åt ”lappallmogen”. Det var lättare att göra affärer med samerna om brännvin var med i samvaron och lagöverträdelser var vanliga trots att bestämmelserna var stränga.
NK 1960-02-03: ”Samekritik mot slöjdförsäljning vid marknaden. Slöjdmonter i folkhögskola lockade i fjol tre besökare.” Kritik mot sällskapet Same Ätnam, varför de inte gjorde reklam för sameslöjd vid årets vintermarknad?
NK 1959-11-13: ”SÅ FICK DÅ BYN SIN PRÄST… Kan prata kubikfot. Känner samhörighet.” Om man möter den nya prästen Axel Andersson, i skogsbyn Puottaure, så kanske man inte tror att han just det är präst till yrket. Han gillar nämligen att jaga och är ofta klädd därefter.
DN 1958-05-18: ”PORSIS NYCKELSTÄLLNING.” Lennart Wallmark, rektor vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk, redovisar i denna artikel de argument som talar mot en utbyggnad av Porsi.
Okänd tidning 1958-10-18: ”150-årig stuga med kulturvärde har varit ladugård och sjukhus.” Bland kulturvärden som är värda att bevaras räknas en stuga i Snesudden som med all säker-het är 150 år gammal. Dess historia är brokig och säregen i sitt slag. Stugan som bebotts av fyra generationer har varit stall, ladugård, svinhus, hönshus och sjukhus.
NK 1958-08-07: ”Vägen räddar ej Kvikkjokk. Inget arbete för ungdomen.” – Nej det finns för små utkomstmöjligheter här. Ungdomen kommer att lämna byn. Det blir öde här på vintern. Farbror Arvid är bestämd och stöter käppen i backen. – Javisst har vi fått väg, men inte lever väl ungdomen på den. – De måste ju ha något arbete.
NK 1957-06-08: ”6 nya kraftstationer lanseras i Lilla Lule älv. 15-ÅRS UTBYGGNAD FÖR 700 MILJONER KR. 4.000 miljoner kilowattimmar årliga uttaget.” Jokkmokks kommun kommer att bli landets största kraftproducerande kommun, när samtliga projekt i den nu framlagda regionplanen för Lilla Lule älv är verklighet. Redan nu produceras i Porjus, Harsprånget och Ligga sammanlagt 3.595 miljoner kilowattimmar per år medan Porsi och Messaure kommer att ge 2.760 miljoner kilowattimmar. Antalet nya kraftstationer blir troligen sex.
NK 1957-06-08: ”Letsi och Seitevare påbörjas omkring 60.” Troligen kommer arbetarna på de två största anläggningarna Letsi och Seitevare att påbörjas omkring 1960, möjligen på bägge anläggningarna samtidigt. Senast omkring mitten av 1960-talet igångsättas sannolikt i huvudälven arbeterna på Parkiforsen, Rava och Akkats. Under 1960-talets senare hälft kommer anläggningsarbetena för Tjäkovarats och för överledningen av Kamajokk till Black-älven att påbörjats. Samtidigt som de här nämnda kraftstationerna färdigställes kommer de anslutande regleringsmagasinen att tas i bruk.
NK 1957-06-08: ”10 procent jordbruksareal totalskadas. Kommunen får halv miljon skatte-kronor.” Nära tio procent eller 75 hektar av den tillgängliga arealen jordbruksjord inom Lilla Luleälvsområdet beräknas bli totalskadas genom utbyggnaderna. Man behöver emellertid inte befara att skadorna på jordbruket kommer att medföra ofördelaktiga följdverkningar genom en långt gående uttunning av bygderna.
NK 1957-06-08: ”Skadorna fördelning på jordbruksarealen.” Så här fördelar sig skadorna på de olika bygdernas jordbruksareal: Vid Tjaktjajaure, Peurare och Parkijaure skadas all jordbruksbvad, sammanlagt c:a 20 hektar. Vid Tjåmotisjaure, Skalka, Randijaure och Karats uppgår skadan till 14-20 procent. Övriga bvader beröras icke eller i mycket ringa omfattning.
NK 1957-06-08: ”Regionplan för områdte ovan Porjus.” I Lule älv skall man kunna bygga anläggningar, som tillsammans kan producera drygt 14 miljarder kilowattimmar per år eller drygt 17 proc. Av landets samlade utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångar framgår det av en orientering av Vattenfallsstyrelsens imponerade regionplan, som omfattar 42 sidor, kompletterade med ett 20-tal kartor och ytterligare 51 sidor och nuvarande förhållanden och förutsättningar inom det nu aktuella området. Vattenfallsstyrelsen har tidigare redovisat hur utbyggnaden av Stora Lule älv nedom Porjus och Lilla Lule älv nedom Jokkmokk är planerad att ske. Det är Vattenfallsstyrelsens avsikt att under de närmaste åren utarbeta en regionplan för älvområdet ovanför Porjus.
NSD 1958-08-30: ”Vägnämnden blidkades. Smörgåsfest gav kommun ny fin bro.” Edefors kommun bjöd länsvägnämnden på smörgås och kaffe och fick en betongbro i gengäld.
NSD 1958-02-22: ”Sudokborna begär daglig busstur. Post 4 dagar i veckan. Medicinresor blir dyra.” En liten välordnad skogsarbetarby är Sudok. Den ligger efter den väg som sammanbinder riksvägarna Boden-Jokkmokk och Älvsbyn-Jokkmokk 24 kilometer från Vuollerim efter Bodenvägen och 34 km. från Kåbdalis efter Älvsbyvägen. 46 hushåll finns det i Sudok med sammanlagt 150 personer och längs vägens sträckning från Vuollerim till Puottaure finns med småbyar och enstakagårdar ett 60-tal hushåll och i runt tal 200 människor.
NSD 1957-09-21: ”Bråk I LINNÈS FOTSPÅR. Kvikkjokks malm bryts igen?” Linné kom i fyllegräl i Jokkmokk, påstår NSD-reportern MACKE NILSSON, som fortsätter sin moped-färd i Linnés spår. I dag träffar han en släkting till Linnés antagonist, berättar om guden i Heliga fallet, och redovisar rykten om stora aktuella malmprojekt. Detta är Linné-seriens tredje reportage – ytterligare ett kommer nästa lördag.
NSD 1957-03-23: ”Porsiprojektet studeras i barnkammarmodell. Vattenfalls modellförsök sparar miljoner.” NSD:s reporter B. Russberg besökte Vattenfalls modellaboratorium i Älvkarleby.
NSD 1957-03-23: ”Mest tekniker vid modellaboratoriet.” Vattenfalls modellaboratorium i Älvkarleby började byggas 1943 och byggdes ut i etapper. Efter tio år tog man i bruk en ny modellbyggnad på 2.500 kvadratmeter. Härmed hade man nära 4.000 kvadratmeter till för-fogande. Antalet anställda är cirka 50, varav 16 arbetare och resten ingenjörer och tekniker.
NSD 1957-03-23: ”Modellerfarenheter löste flottningsproblem.” – Vi har bara goda er-farenheter från vårt arbete, förutsatt att modellen varit rätt utförd i lämplig skala efter till-förlitligt primärmaterial, säger civilingenjör Stig Angelin vid modellaboratoriet och ger ett exempel på hur stora värden han rädda tack vare en exakt överensstämmelse mellan modell och prototyp.
NSD 1957-03-23: ”Spänstig 80-åring ville flotta ännu.” Isak Albert Wanhainen fyller 80 år på lördag och är pigg för sin ålder.
NK 1956-03-17: ”Väg till Kvikkjokk skulle öka turismen.” Turiststationens tillsyningsman i Kvikkjokk börjar få bråda dagar. Det vackra vädret lockar många turister upp till Kvikkjokk och till påskhelgen är alla småstugor abonnerade säger herr Rupert Eriksson. För många är platsen Kvikkjokk en sommarfager dröm men vintertid en isolerad och av snöstormar orättvist utsatt måltavla, där ingen skulle tänka sig att bo. Men en 300-årig tradition säger oss något annat. Denna moderna nutidsmänniskan längtar upp till fjällvärlden och vem har inte hört talas eller skrivas om Tarra-dalen!
PT 1957-01-22: ”VARJISTRÄSK – ett centrum i Inlandet.” Varjisträsk är en liten skogs-arbetarby belägen vid inlandsbanan mellan de större knutpunkterna Moskosel och Jokkmokk. Varjisträsk ligger på gränsen mellan Arvidsjaur och Jokkmokks kommuner och byborna har tidigare vid ett par tillfällen varit inne på tanken att låta sig inkorporeras med Arvidsjaur då denna kommun beträffande avstånd och kommunikationsmöjligheter bättre gynnar bybornas intressen. Jokkmokk godkänner inte denna överflyttning och saken har för länge sedan runnit ut i sanden.
Okänd tidning 1955-05-28: ”Hårt arbete att sköta vägarna i Jokkmokks 43-miladistrikt.” Våren kommer med sus och dus står det i visan, och vägförvaltningen med grus kan man tillägga. Nej, säger vårirriterade bilägare där de står och putsar sina av jord och lera sprut-lackade bilar. Jo, säger vägförvaltningen. Och mycket grus. Från och med den 16 juni 1954 har Jokkmokks vägförvaltning tillverkat 20-tusen kubikmeter grus till våra vägar, och under den sista fjortondagarsperioden har 15 bilar anlitats för enbart grusning inom distriktet.
NSD Okänt datum: ”Den nya vägen kom till byn…” Trots att byborna i den lilla byn Nautijaur, nyligen fått en helt ny väg, känner de att de inte har något att fira, då de kan komma att bli helt isolerade från yttervärlden.
Okänd tidning 1955-01-29: ”Jokkmokks lappmarknad på 1880-talet.” En bild som föreställer en folkmassa under Jokkmokks vintermarknad cirka anno1880-talet.
Okänd tidning 1955-03-26: ”Bostadsbyggen i Jokkmokk skapar pittoresk brytning.” Det snöar och blåser i lappstan utanför Jokkmokk. Röken ur buckliga plåtrör på gistna stugtak ser ynklig ut mot den tjockt bolmande röken ur murade skorstenar. Raka skorstenar på solida tak, och släta högdragna långsidor i kontrast till giktbrutna stockstugor som inte vet vart de skall falla och därför står. Sådan ser Jokkmokks lappstad ut i dag när de första enplanshusen för ren-skötande samer kommit upp. Det är fyra till antalet och det skall bli tolv allt som allt.
NK 1954-12-11: ”Vintermarksjubileum i Jokkmokk skall firas 1955 i dagarna tre.” Nästa år är det 350-årsjubileum för Jokkmokks vintermarknad.
NK 1954-12-11: ”Jokkmokks expansion sätter sin prägel på affärslivet.” Det går bra för Jokkmokk just nu.
NSD 1954-12-11: ”Kvikkjokks brevbärare ”vildmarkens apostel”.” Byborna i vildmarken mellan Tjåmotis och Kvikkjokk undrar om de ska kunna få någon post till jul? Anledningen är det urusla flygvädret och att sjöarna har frusit dåligt. Kommer ett paket fram till Kvikkjokk före jul? Nej, det är inte posten som klickar men frågan är berättigad i alla fall. Sjöarna har frusit dåligt. Flygvädret är och har varit uruselt i höst. Människorna i vildmarken mellan Tjåmotis och Kvikkjokk tittar ut över de svaga isarna och skakar undrande på huvudet: - Ska vi få hit någon julskinka i år.
Okänd tidning 1954-11-08: ”Förnämlig kulturgärning i… Tvåhundraårig bondgård blir stort svenskmuseum.” Genom olika åtgärder av hembygdsföreningen i Jokkmokk har denna plats kommit att bli ett givet centrum för samerna i Sverige. Detta sagt även om sådana institutioner som Samernas folkhögskola och de årliga vintermarknaderna ju speciellt gynnar Jokkmokk. Sedan en tid arbetar nu emellertid samhällets energiska hembygdsförening med ett fint projekt som i stort sett kan sägas ha till syfte att även rädda Jokkmokks svenskkultur åt eftervärlden.
Okänd tidning 1954-02-02: ”Jokkmokks vintermarknad inför start – 350 år 1955.” Årets vintermarknad i Jokkmokk står för dörren. Den 4 februari öppnas den för att pågå i dagarna två, i realiteten varar den ju alltid några dagar till, då det är så mycket som hör till att ordna i samband med marknaden. Dit hör t.ex. sammanträden av olika slag, kyrkliga förbättringar o.d.
Okänd tidning 1953-11-30: ”Bara nya gårdar i Snesudden. Badrum och vv nästan överallt.” – Holmträskborna är väldigt hemkära. De vill inte gärna flytta, och folk som kommer från andra ställen trivs oftast. Här är ju också mycket vackert. Det är lärarinnan fru Marianne Granbacke, som talar, och det är inte svårt att ge henne rätt om naturen. Holmträsket i södra Jokkmokks socken med sina 18 holmar och rikedom på vikar fullkomligt vimlar av tjusiga vyer. Den som går upp på Sirkavare kan knappast se sig mätt.
NK 1958-05-24: ”Jokkmokks stora åkeri började smått. Liten personalbil 1925. 14 stora fordon i dag.” Det är en vårdag år 1925. En fyrkantig, svart personbil skumpar fram efter en knagglig, smal väg någonstans mellan Jokkmokk och Boden. Då och då stannar den och tar upp eller släpper ut några passagerare. De långa avståndens människor har fått ett nytt och bekvämare sätt att ta sig fram dit de önskar. Händelsen är historisk. Den fyrkantiga vagnen är nämligen den första turbilen för linjetrafik mellan de båda platserna. I dag, 1958, dånar dagligen oljegurglande dieselbussar fram efter samma vägsträcka: Nore Hedlunds-bussarna. Företaget som från en enda bil vuxit till ett stort, välskött bussåkeri.
Okänd tidning 1954-11-13: ”Gruvföretag med tio man har redan leveransbrådska.” Hög uppe på Rotevaaras topp började förberedelserna under januari månad detta år med brytning av fältspat och kvarts. Det är Artur Thelin, Jokkmokk, som har börjat med denna gruvbrytning som sysselsätter 10 man, ett arbetslag där alla tycks trivas bra både med arbetsledaren och förtjänsten. Inne i den lilla baracken lyser kockan Gunborg upp omgivningen med sitt glada vänliga leende. Gunborg är arbetslaget matmor, ett yrke som hon är väl hemmastadd i, vilket man genast märker på den vällagade maten och det goda kaffet som inte serveras var som helst.
NSD 1954-11-05: ”Jokkmokks gamla kyrka skulle säljas till ved.” Ett sprucket timglas på predikstolen och ett bokbräde med en latinsk inskription är två saker som fångar upp-märksamheten i Jokkmokks gamla kyrka. Liksom samhället är ett centrum för den lapska kulturen är dess gamla kyrka ett kulturmonument med en fascinerande historia. Till Allhelgonahelgen skall den höga timrade byggnaden – som ibland felaktigt fått heta Lappkyrkan – 200 årsjubilera.
NK 1953-11-30: ”Ska allting här läggas ned? Lantbrukare i skogen bitter.” Ute i ”torparriket” i Jägen i Kåbdalis bor bland andra lantbrukaren Bernhard Olofsson, som friköpt sitt kronotorp från domänverket och kan kalla sig hemmansägare. Där finns utmärkt odlingsbar mark, så att den skulle kunna föda tio kor, men om han begär bidrag till något, så vinkas det bara med kalla handen. Han bor för illa till, heter det. Han är förbittrad å sina och andra glesbygds-kollegers vägnar över att en sådan mannamån görs. Det är också en form att dirigera utvecklingen.
NK 1953-10-10: ”Den nya vägen till Kvikkjokk kommer att få vital betydelse. Turist-attraktion, välsignelse för folket. Björnens brummande spännande inslag.” I ödemarken mellan Tjåmotis och Sågudden pågår arbetet för fullt på kvikkjokkvägen. Dynamitsalvor på upp till 80 skott ekar mellan fjällen och talar sitt språk om de blockmarker vägbyggarna har att forcera. Någon gång händer det också att björnen eller björnarna i trakten stryker intill arbetsplatserna och låter höra sitt brummande – ett nog så spännande inslag i modernt svenskt vägbyggande. Vid NK:s besök på vägbygget hade just projekteringsingenjörerna Martin Beus och K. I. Fahlén från Luleå slutfört stakningen av den sista länken i vägbygget – alltså den 27 km långa sträckan Tjåmotis – Årrejarka. Ingenjör Beus berättas, att undersökningarna för broläge i Tjåmotis och väg jämte stakningar etc. pågått sedan 1949 och för det fältmässiga arbetet har i genomsnitt 5 hantlangare varit anställda.
Okänd tidning, okänt datum: ”BUSSEN KOMMER TILL KVIKKJOKK. Vägen man väntat sen 1661 har förändrat livet i byn.” (Från Dagens Nyheters utsände medarbetare. KVIKK-JOKK, fredag.) Förr om åren brukade Kvikkjokksborna samlas nere vid bryggan om sommar-kvällarna, lyssnat utåt Saggat efter motordunk och vänta på att båten skulle leta sig fram genom deltalandskapets gytter av holmar, kanaler och laguner. Nu står man istället framför posten, tittar bortåt den smala vägen och talar om det bedrövliga sommarvädret. Strax före kl 7 hörs motorbuller i fjärran, det stutsar några gånger mellan de branta, frodiga bevuxna sluttningarna, och minuten efter dundrar postverkets gula buss fram ur kröken bort vid kyrkan.
NSD 1952-02-06: ”Med ren och pulka till vintermarknaden. Marknad i Jokkmokk har 350-åriga anor.” Ingenjör Emil Björkman har äntligen färdigställt sin tavla som har tagit över tjugo år att måla och som föreställer vintermarknaden i Jokkmokk år 1880.
NSD 1952-02-06: ”Minne från Uppsala såldes i Jokkmokk.” – Vintermarknaden kunde göras till en verklig turistattraktion, menar köpman Sixten Josefsson i Jokkmokk, representant för affärsmännen och turistnämnden.
Okänd tidning 1952-10-11: ”NYBYGGARLIV.” Nybyggarliv i Kvikkjokk.
NK 1950-10-14: ”KVIKKJOKK på 1860-talet.” Den engelska artillerikaptenen ALEX H. HUTCHINSON företog år 1869 en resa genom Sverige med Kvikkjokk som slutmål. Hans maka åtföljde honom. Han säger i sitt företal till den bok, vari han skildrar sina upplevelser, att medan många söker sig till Schweiz och Rhen, som äro gamla välkända turistmål, beslöt han sig för Norden, som ännu var tämligen jungfruligt ur turistsynpunkt. Efter järnvägenresan till Stockholm och båtlägenhet till Luleå anlände paret ej utan äventyr så småningom till bestämmelseorten, dit de kommo vid midsommartiden. Då boken icke är översatt till svenska och således icke tillgänglig för var man ha sign. roat sig med att översätta det kapitel, som berör parets vistelse i Kvikkjokk under ett par sommarveckor, och det kan kanske intressera läsekretsen hur en utlänning såg liv och företeelser i denna civilisationens utpost. Här nedan följa författarens egna ord.
SvD 1947-08-23: ”Sten Selaner: Farforita.” Sten Selander skriver om Farforita, ett lappländskt lågfjäll.
Okänd tidning 1945-11-13: ”En stor händelse för Kvikkjokk.” För första gången har en bil kört den drygt två mil långa vägsträckan Orrenjarka – Kvikkjokk.
NK 1945-12-05: ”Samernas egen folkhögskola nu i moderna lokaler.” För kort tid sedan har samernas egen folkhögskola börjat sitt arbete i egen, nya lokaler i Jokkmokk, i hjärtat av Sveriges samebygd.
SvD 1945-11-23: ”Oersättliga lappländska naturminnen blir bevarade. Privat initiativ räddar ödemarksgården Aktse.” För att söka få de för alla lapplandsvandrare välkända gårdarna vid Aktse i Jokkmokk bevarade för framtiden startade för en tid sedan några medlemmar i fjäll-klubben och naturskyddsförening en insamling inom föreningarna. Resultatet av denna insamling har nu kommit så långt att naturskyddsföreningen ansett sig böra köpa det ena av de två oskiftade Aktsehemmanen.
Okänd tidning 1945-11-22: ”Aktse-gårdarna bevaras åt framtiden.” För att söka få de för alla lapplandsvandrare välkända gårdarna vid Aktse i Jokkmokk bevarade för framtiden startade för en tid sedan några medlemmar i fjällklubben och naturskyddsförening en insamling inom föreningarna. Resultatet av denna insamling har nu kommit så långt att naturskyddsföreningen ansett sig böra köpa det ena av de två oskiftade Aktsehemmanen.
Okänd tidning 1944-09-06: ”Landets största socken får tolv kyrkoplatser.” Landets biskopar samlades på tisdagen för att behandla viktiga aktuella frågor. Så gott som direkt från en veckas visitation i Sveriges största socken, Jokkmokk, som mäter ungefär Värmlands storlek, till tisdagens biskopsmöte i Stockholm anlände biskop Bengt Jonzon, och återfärden blir ej kortare den. Men stiftelsechefen i Luleå är lika litet rädd för strapatser som för att ge luft åt sitt bjudande rättspatos, när Atlandeklarationen kommer på tal.
NK 1944-09-23: ”På resa i gammal Jokkmokksbygd. Vaikijaur – Randijaur – Björkholmen.”
NK 1944-08-15: ”Sveriges enda kyrkkåta invigd vid Virijaure.” Jokkmokkssamerna kunna fira gudstjänst i sitt sommarland. – Död rysk flykting vigdes av biskop Jonzon till den sista vilan i ödemarken.
NSD 1943-12-04: ”Hästskjuts genom isen i Kvikkjokk.” Tre kvikkjokksbor var måndagen den 22 nov. sysselsatta med hemforsling av hö från sina utängar. På hemvägen kom de till en älv vilket de förut i tre dagars tid passerat. När den första hästen kom ned på älven brast isen och både häst och kusk kom ned i älven.
SvD. 1943-07-15: ”KÅKARNAS PORJUS på väg att försvinna för den nya tiden. LAPPARNAS hundar och barn trängdes i Porjus barackkyrka.” (Från Sv. D:s utsände medarbetare T. G. WICKBOM.) PORJUS i juli. – För tre decennier sedan var ett kraftstationsbygge i dessa nordliga trakter en pionjärbragd. Nu är Porjus icke längre världens nordligaste kraftverk, och står man här i dag och ser järnvägen, samhället och de stora tekniska anläggningarna, förefaller den dag år 1910 oändligt avlägsen, då de första arbets-lagen kommo fram till Porjusforsen efter att ha burit sina tunga doningar de fem milen över skogar och myrar från Gällivare. Men ännu återstår mycket, innan vi få ett verkligt välordnat samhälle av Porjus.
NK 1943-07-10: ”Holmträskbygden i Jokkmokks socken.” Av folkskolläraren Uno Johansson, Jokkmokk.
NK 1943-05-19: ”Jokkmokksindustri med anor från 1800-talet. A.– B. Jokkmokks Sågverk och Snickerifabrik – Jokkmokks äldsta byggnadsfirma.”
NK 1943-04-28: ”Samernas folkhögskola förlägges till Jokkmokk? Kommunen upplåter gratis färdigställd tomt för ändamålet.” Häromdagen voro några sameungdomar från Jukkasjärvi på genomresa i Jokkmokk efter att ha bevistat vinterkursen vid samernas folkhögskola i Sorsele, vars första årskurs avslutades den 18 april. De voro synnerligen glada över att ha fått gå denna kurs och lovordade såväl den teoretiska som praktiska undervisningen, varigenom de fått vidgade kunskaper. Samtidigt betonade de önskvärdheten av en andra årskurs.
NK 1943-05-11: ”Samernas folkhögskola – en läroanstalt som kommit i brännpunkten.” Insändare skriven av signaturen ”J”.
NK 1943-05-12: ”Var bör samernas folkhögskola förläggas?”
Okänd tidning Okänd datum: ”Jokkmokks gamla kyrka nyrestaurerad. Förnämlig utsmyckning av artisten Sten Nilsson, Luleå.” Nu är Jokkmokks gamla träkyrka, färdig renoverad efter branden i november 1941.
NK 1943-03-19: ”Jokkmokks Skidklubb firar 50-årsjubileum 25-28 mars. Programmet klart: Högtidsfest i Jokkmokks kyrka, back- och längdtävlingar.” Jokkmokks Skidklubb firar 50-årsjubium högtidligt den 25-28 mars.
NSD 1942-12-12: ”Glimtar från Jokkmokk.” Krönika från NSD:s medarbetare till deras läsare inför den stundande julen.
Okänd tidning 1942-01-05: ”Lapphemmet i Jokkmokk ödelagt av eld. Brandförsäkrings-summan stiger till 135.000 kronor.” Lapska ålderdomshemmet vid Notudden i Jokkmokk har måndag morgon ödelagts av eld.
NSD 1941-10-29: ”Porjus ett samhälle med pulserande liv. VÄGBYGGE TILL GÄLLIVARE BRYTER INSOLERING:”
NSD 1941-04-15: ”Märklig boplats från stenåldern norr om Porjus. Rika fynd av keramik vid utgrävningen.” Arkeologen Knut Tinnberg berättar i V. K. att han påträffade keramik vid upptäckten av en stenåldersboplats, ca en mil norr om Porjus intill stranden av Stora Luleträsk, vilket han skrev om i dessa spalter i oktober 1938.
NK 1941-04-15: ”En mångmilsfärd genom ödemark.” Signaturens Ens berättar om sin resa till Stora Lulevatten.
NK 1940-09-28: ”När stenåldersfolket hade sina boplatser i Luleå lappmark. Viktiga fynd vid Luleträsk.” Antikvarien Axel Bagge i Riksantikvarieämbetet, har under sommaren vid Lule-träsket, grävt ut en boplats från den yngre stenåldern. Fynden beräknas vara mycket viktiga.
Svenska Morgonbladet 1940-09-12: ”Lapsk stenåldersman använde rysk flintkniv. Boplats vid Luleträsk ger överraskande fynd.” Handelsförbindelser med Ryssland är inte något nytt för vår tid, inte heller var det någon nyhet redan på vikingatiden. Redan så långt tillbaka som under den yngre stenåldern fanns det vissa förbindelser mellan den skandinaviska halvön och fiskar- och jägarstammarna i Finland och Ryssland. Ty det har visat sig att stenåldersmannen uppe vid en av de nordligaste stenåldersboplatserna begagnade flintkniv av rosafärgat sten från Ryssland, men han hade också i sitt förråd flintknivar, som härstammade från södra Skåne. Under sommaren har antikvarien Axel Bagge i Riksantikvarieämbetet vid Luleträsket grävt ut en boplats från den yngre stenåldern och fynden därifrån betecknar han som synnerligen betydelsefulla.
NK 1939-09-26: ”Från Purkijaur.” Signaturen Eva berättar om hur det gick till när Purkijaur fick elektricitet.
NK 1938-12-19: ”Märkliga fornfynd vid Lule älvs källor belysa nordiska stenålder. Stenåldernsmannen bodde långt in i fjällen. Tjugosex stenåldersboplatser ha upptäckts under gångna sommaren.” Arkeologen Knut Tinnberg berättar att han påträffade keramik vid upptäckten av en stenåldersboplats, ca en mil norr om Porjus intill stranden av Stora Luleträsk.
Okänd tidning 1938-10-26: ”Stenåldersfolk bodde norr om polcirkeln. Boplatser upptäckta och undersökta vid Stora Luleträsk.” Arkeologen Knut Tinnberg berättar att han påträffade keramik vid upptäckten av en stenåldersboplats, ca en mil norr om Porjus intill stranden av Stora Luleträsk.
Stockholms Tidn. Stockholms Dag 1938-04-13: “Tragiskt fynd i ödemarken. Peter Freuchen berättar för St.-T.” Den berömde Grönlandsforskaren Peter Freuchen, berättar med egna ord vad som hände under en filmdag i Karesuando.
NK 1935-02-16: ”Vintermarknaden i Jokkmokk blev ovanligt livlig i år …” Årets vinter-marknad i Jokkmokk levde upp till sina forna stordagar.
Okänd tidning Okänd datum: ”Svarts-börshajarna hade ej framgång på Jokkmokks marknad.” Årets festligheter på Jokkmokks vintermarknad blev mycket lyckad och livlig.
NK 1932-08-08: ”Offerplatsen undersökes.” Intendenten G.Ullenius i Luleå, har fått tillstånd av riksantikvarien, att verkställa en undersökning av en offerplats vid Lillselet, Karatsjön i Jokkmokks socken.
NSD 1942-02-21: ”Jokkmokks lappkyrka.” Riksantikvarieämbetet förklarar sig hos byggnadsstyrelsen ej ha något att erinra mot förslaget till restaureringsarbeten vid Jokkmokks eldhärjade lappkyrka.
Okänd Tidning 1943-07-07: ”Jokkmokk.” Under söndagen återinvigdes gamla lappkyrkan i Jokkmokk.
NK 1934-04-10: ”Spritlangare. Ett par historier från kraftverksbygget i Porjus.” Signaturens E. N:s berättar om spritlangare och historier från kraftverksbygget i Porjus.
NK 1932-10-28: ”Jokkmokk går framåt.” Det går bra för Jokkmokk nu.
NK 1932-07-20: ”Kyrkoherdeinstallationen i Jokkmokk.” Bild som föreställer installationen av den kände och högt uppskattade prästen och sångaren Otto Lindgren, i sitt ämbete som kyrkoherde i Jokkmokk.
NK 1931-12-30: ”En ståtlig kyrklig återinvigning i hembygdsvårdens tecken. Jokkmokks åldriga, minnesrika lappkyrka återinvigd efter genomgående restauration. En stor dag för Jokkmokk med biskopbesök och anslående festligheter i svenska och lapsk folkmiljö.” Den 27 december 1931 återinvigdes Jokkmokks gamla lappkyrka.
NK 1929-11-16: ”Jokkmokks gamla kyrka renoveras.” Jokkmokks gamla kyrka ska genomgå en stor renovering.
NK 1928-03-17: ”Karl XV:s resa genom Norrbotten år 1858 företogs ej blot til lyst. Planer på kanalisering av Lule älvs vattensystem från kusten upp till Kvikkjokk. Kommunikationerna och jordbruket lågo kronprinsen vart om hjärtat. Mönsterfarm anlades i Åminne. – Provinsen skulle koloniseras med hjälp av en jordavlönad milis. – En utredning, som försvann i papperskvarnen.”
NK 1928-02-18: ”MARKNAD I JOKKMOKK. Förr kommo lapparna åkande med sina ystra renar. Nu infinna sig fjällens söner med tåg eller bil.”
NK 1927-04-02: ”Porjus – Norrbottens kraftkälla.” Intryck och anteckningar från ett besök i Porjus av Emil Nordvall.”
NK 1927-04-02: ”Prins Eugens tall.”
NFL 1922-12-30: ”Murjek-brev.” Insändare skriven av Murjek-Lasse.
NK 1926-05-15: ”Ur Jokkmokks sockenkrönika. Församlingsliv och nomadskoleväsende på 1700-talets mitt.”