Bohuslän

Plats Bohuslän

Län Göteborgs och Bohus län

Beskrivning Bohuslän. Landskap, utgörande Sveriges nordvestligaste del, mellan Kattegat och Götaelf, Norges gräns och Vestergötland. Numera förenadt med de vestligaste delarne af Vestergötland till Göteborgs och Bohus län, hette, n. delen fordom Viken ; Elfsyssel motsvarande deremot södra Bohus län. (Elfsysselss och Vikornas kontrakt finnas ännu.) Längden i n. och s. är 14 mil, bredden i ö. och v. vexlar mellan 5/8 och 5 mil; ytinnehållet utgör 39,956 qv.-mil, hvaraf fast land och öar 38,445 qv.-mil eller 889,439 tunland; öarne ensamt beräknas till 7,658 qv.-mil. Från Svinesund och Idefjord, som bilda gräns mot Norge, sträcker sig Bohuslän utefter Dalsland och Vestergötland med bergiga trakter, rika på skog, sjöar, mossar och rinnande vatten, medan motsatta, vestra sidan företer den långsträckta Bohuslänska skärgården med sina otaliga öar och skär jemte talrika halföar, bildade af långt inskjutande fjordar. Skogstrakterna visa flerestädes mycket natursköna nejder, hvaremot skärgården oftast, i synnerhet invid och i hafvet, företer nakna klippor. Fjällbygden mot Norge och Dalsland når 400-600 fot öfver hafvet, kustlandet är vida lägre. Kring fjordarna finnas ofta skogar, liksom många fruktbara dalar börja vid dem. De fjordar, som äro egentliga vikar, förekomma mest i s. delen, vigtigast äro: Åby-, Bro-, Gullmars-, Hafstens- och Hakefjordarne samt de två senares fortsättningar kring Oroust och Tjörn. Af öarne märkas: Hisingen (delvis räknad till Vestergötland), Oroust, Tjörn, Öckeröarne, Marstrandsöarne, Väderöarne och Kosteröarne. Betydligaste halföarne äro: Bokenäs, Stångenäs med Herrenäs, Sotenäs. Bullarsjöarne, Kornsjöarne och Örsjön äro de enda betydande; af floderna äro Götaelf i ö. gränsen och Qvistrumselfven störst. Landets vextlighet i synnerhet kustens, är af stort intresse. Nära Uddevalla och annanstädes ligga skalbankar af hafssnäckor ända till flera hundra fot öfver hafvet. Hällristningar och andra fornhistoriska minnesmäken förekomma talrikt i Bohuslän. Främsta näringen är jordbruk med boskapsskötsel, vidare fiske från talrika fisklägen, sjöfart,skogsbruk, äfven fabriksdrift o. s. v. Bohusläns norra del Norrviken omfattar Vette, Tanums, Bullarens och Qville hd; Sunnerviken eller mellersta delen omfattar Sörbygdens, Tunge, Sotenäs, Stångenäs och Lane hd; Inland eller s. delen upptages Inlands Fräkne, I:s Torpe, I:s Nordre, I:s Södre hd; i sydvest ligga Orousts och Tjörns tre hd; slutligen hör Vestra Hisings hd till Bohuslän. Befolkningen liknar, på grund af historiska förhållanden, i mycket sina norska grannar och i nordligaste delen har språket en stark norsk brytning. Bohuslänningen, lifligare i n. delen än i s., är på kustlandet en djerf, ihärdig, enkel vand arbetare, stark och härdad, som dock ej alltid hushållar med förtjensten; skogsbon skiljer sig mindre från andra landskaps invånare under lika förhållanden. Till Tjörns och Bullarens bygder, hittills de minst civliserade, har skolundervisningen trängt lika kraftigt som till andra håll. Rörande öfriga landskapets förhållanden, se Göteborgs och Bohus län.

Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation