Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Beskowska skolan


BESKOWSKA SKOLAN
En kort historik av Lars Wikström


Stockholm var ännu under 1800-talets första del en stad i stagnation och rentav i tillbakagång. Den stora dödligheten, speciellt bland barn, tillskrevs med all rätt de undermåliga sanitära förhållandena. Under 1700-talet och ett gott stycke in på 1800-talet var befolkningstillväxten obetydlig. Först omkring seklets mitt hade staden 100 000 invånare för att under de närmast följande decennierna nästan fördubblas som en följd av kraftigt tilltagande mekanisering och industrialisering och därmed sammanhängande inflyttning.

På skol- och undervisningsområdet hade huvudstaden de olika församlingarnas kyrkskolor för grundläggande studier. Kyrkskolorna i Klara och Maria omvandlades 1820 till s.k. trivialskolor eller högre lärdomsskolor för gymnasieförberedande studier. Stockholms nyinrättade gymnasium, som ersatte och efterträdde den gamla ”Storskolan”, trädde i verksamhet i oktober 1821. Som experimentskola fanns från 1828 Nya Elementarskolan, där de moderna språken omhuldades på latinets bekostnad.

År 1864 överflyttades skyldigheten att hålla skollokaler från de enskilda församlingarna till Stockholms stad. Resultatet blev ett stadsfullmäktigebeslut om inrättande av fullständiga läroverk, ett på Norrmalm och ett på Södermalm, vilka 1876 respektive 1879 tog materiell form genom tillkomsten av Norra Real och Södra Latin.

Gustaf Emanuel Beskow (1834-1899) tillhörde en från Stralsund på 1700-talet invandrad släkt. Farfadern var den bekante grosshandlaren och bruksidkaren Bernhard Beskow. Gustaf Emanuel Beskow studerade vid Klara trivialskola och Stockholms gymnasium och inskrevs 1850 vid Karlsbergs krigskola i avsikt att ägna sig åt sjöofficersbanan. Denna plan fick han dock ge upp, då hans närsynthet lade hinder i vägen.

Han studerade från 1854 teologi i Uppsala, prästvigdes 1859 och verkade under ett antal år som pastorsadjunkt vid olika stockholmsförsamlingar. Redan från tidigt 1850-tal hade Beskow tillhört den lågkyrkliga ”läsarkretsen” kring C.O. Rosenius, H.J. Lundberg och B. Wadström, ur vilken Evangeliska Fosterlandsstiftelsen framgick 1856. Denna väckelserörelse har kallats ”högreståndsläseriet” på grund av sin starka ställning bland åtskilliga av de högre samhällsklasserna. Beskow stod hovet mycket nära, speciellt vad gäller Oscar II:s gemål drottning Sophia. Till hennes svägerska, prinsessan Eugénie, stod han i ett varmt vänskapsförhållande. Han blev extra ordinarie hovpredikant redan 1878 och ordinarie 1898.

Från 1865 fram till dess invigning 1868 stod Gustaf Emanuel Beskow i spetsen för byggandet av Blasieholmskyrkan i Stockholm, formellt ett annex till Jakobs församling. Under kyrkobyggets slutår kom Beskow att tänka på, att hans söner inom en relativt nära framtid skulle börja sin skolgång. Vad som låg närmast till hands var då Nya elementarskolan, men den fria flyttningen mellan klasserna, som där tillämpades, och de moderna språkens ställning till nackdel för latinet, var inte i Beskows smak, och ännu mindre gillade han trivialskolorna i Klara och Maria. – ”Ju mer jag tänkte därpå, mognade beslutet att upprätta en fullständig skola”, skriver Beskow i sina 1910 postumt utgivna Lefnadsminnen. ”Min sons uppfostran hade gifvit mig första tanken på saken. Min innerliga önskan att få fritt sköta kristendomsundervisning innebar koncentration på de bibliska texterna på bekostnad av tragglet med Luthers katekes, Norbecks Teologi och kyrkohistorien.

Beskow konfererade bl.a. med skolans förste studierektor, dåvarande lektorn vid Nya Elementarskolan H. F. Hult, och därefter startade G. E. Beskows skola sin verksamhet den 1 oktober 1867. Beskow hyrde lokaler i huset Mäster Samuelsgatan 39, hörnet Malmskillnadsgatan. Han hade förmågan och turen att till sin nya skola kunna knyta eminenta pedagoger såsom filosofie doktorerna Carl Gustaf Bergman (skolans rektor 1871-1888 och sedermera folkskoleinspektör i Stockholm) och den skicklige latinisten Ludvig Lindroth (skolans rektor 1888-1905) samt fröken Hultén, senare gift Almqvist och under detta namn välkänd pedagog och skolgrundare (Sofi Almqvists Samskola, 1892).

År 1871 inköpte Beskow ett eget hus vid Malmskillnadsgatan 46 (hörnet av Jakobsbergsgatan), där skolan var inrymd till 1882, då de nya föreståndarna Bergman och Lindroth flyttade verksamheten till nr 52 vid samma gata (hörnet Lutternsgatan/Kungsgatan). Höstterminenen 1887 kunde så skolan flytta till den adress, som skulle bli den sista, den för nutida beskowitgenerationer välkända Engelbrektsgatan 9-11.

Beskowska Skolan var från starten en exklusiv latinskola, veterligen den sista i landet. Meningsskiljaktigheter rörande latinets ställning ledde 1882 till att Beskow överlät skolan till Bergman och Lindroth. Som ägare till det nya skolhuset och tomten vid Engelbrektsgatan registrerades år 1886 Aktiebolaget Minerva av skolan närstående personer. 1893 fastställdes bolagsordningen för ännu ett aktiebolag, F.d. Beskowska skolan, bildat av lärare, föräldrar och forna elever. Detta bolag förvärvade 1896 aktiemajoriteten i Minerva. Själva skolan återtog 1899 med pastor Beskows godkännande sitt gamla namn, alltså utan benämningen ”före detta”, vilket däremot blev kvar i bolagets namn till 1953.

År 1882 lämnade – som ovan nämnts – pastor Beskow den omedelbara ledningen av skolan till två av dess lärare, tidigare nämnda Bergman och Lindroth. Rektor Bergman lämnade skolan 1888. Lindroth tillträdde härmed sitt rektorat, som kom att vara till 1905. Som lärare vid skolan verkade Lindroth t.o.m. 1910.

Det första mer synliga resultatet av de olika åsikterna inom skolans ledning om latinets ställning som grundläggande språk kom redan 1885, då de översta gymnasieklasserna (7:1 och 7:2) uppdelades i en latin- och en reallinje, en förändring som tio år senare, 1895 följdes av en linjeåtskillnad redan i gymnasiets klass 5. Med början 1890 erhöll skolan statligt understöd och från och med 1905 ställde Beskowska Skolan in sig i ledet i och med att man började följa den nya läroverksstadgan. Skolan hade nu tre förberedande klasser, en femårig realskola samt ett fyraårigt gymnasium med latin- och reallinje. Från och med läsåret 1953-54 infördes också en allmän linje inom gymnasiet. Realskolan kompletterades från 1957 med en 5:e avgångsklass, realexamen. Året därpå infördes en treårig allmän linje på gymnasiet samtidigt som den fyraåriga allmänna linjen succesivt avvecklades med sista avgångsklassen vårterminen 1961. Realskolan blev senare en fyraårig och därefter en treårig realskola. Realexamen avvecklades i och med läsåret 1964-65 och fyraåriga gymnasiet förvandlades till treårigt.

Ett bevis för skolans fria sökande och experimenterande pedagogik är bl.a. försöksverksamheten med engelska som första språk, vilket pågick mellan 1907-1915. Det kan parentetiskt anmärkas att försöksverksamhet med engelska som begynnelsespråk påbörjades vid vissa stockholmska läroverk först 1943.

Även på samundervisningens fält har Beskowska Skolan gått i spetsen för utvecklingen. Från 1870- och 1880-talen finner vi några pionjärer – pastor Beskows dotter Elisabeth och rektor Bergmans dotter Eva – som elever i skolans förberedande klasser. 1899 infördes generell samundervisning i de förberedande klasserna. Med ett avbrott åren före första världskriget bedrevs samundervisning i mellanskolan och första klassen. De förberedande klasserna avvecklades mellan åren 1937 och 1940 på grund av att elevantalet under en följd av år stadigt minskade. Samskoleundervisningen återupptogs på skolans program 1968 och bestod till dess att skolan upphörde 1976.

Efter Lindroths avgång 1905 tillträdde fil. dr Sten Lagergren som rektor fram till 1913, då han följdes av den även för långt senare årgångar av elever kände legendariske rektorn och framstående pedagogen Sam Jansson, vilken kom att verka i sin befattning under mer än ett kvartssekel.

Efter en vikariatsperiod 1939-1940 av Nils Åkerberg följde rektor fil. Dr. Severin Solders, lärd latinist och författare till en vid de flesta svenska läroverk begagnad grekisk grammatik. Skolans siste rektor var fil. lic. Karl-Gustav Kökeritz. Han hade det sorgliga uppdraget att 1976 i nivelleringens och den missriktade politikens namn avveckla vår gamla, fina skola.

Vad som återstod av skolan efter undervisningens upphörande och skolbyggnadens försäljning till nuvarande innehavare, Kursverksamheten vid Stockholms Universitet/Folkuniversitetet, var de båda bolagen AB Minerva, AB Beskowska skolan och Stiftelsen Beskowska Skolans Intressenter. Av influtna medel vid byggnadens försäljning och andra disponibla tillgångar bildades Stiftelsen Beskowska skolfonden med uppgift att gagna och understödja privatskolor.

År 1994 påbörjades arbetet med avvecklingen av de båda bolagen och den nämnda stiftelsen samt tillgångarnas överförande till skolfonden; denna sistnämnda stiftelse är nu det enda som organisatoriskt återstår av Beskowska Skolan. Styrelsen har till så gott som hundra procent bestått och består fortfarande av f.d. lärare och elever vid skolan som en gång om året brukar sammanträda för att utdela bidrag till privatskolor och privatundervisning runtom i landet. Stiftelsens aktieportfölj hade våren 1997 ett värde av c:a 2,2 miljoner kr.

Ett så gott som ofrånkomligt kapitel i all skolhistoria är skolföreningarna och deras verksamhet. Inte heller hos Beskowska Skolan saknas denna typiska ingrediens. Gymnasieföreningen F.F. (Forntid och Framtid) är den äldsta kända sammanslutningen i skolan från 1870-talets mitt. Här ägnade man sig åt deklamationer, minnestal, äreminnen, översättning av romerska skalder, musikaftnar och teater. Primus motor var föreningens sekreterare Harald Molander, teaterregissör, författare och översättare. Den förste ordföranden var skolans på den tiden kanske mest begåvade elev Severin Bergh, slutligen krigsarkivarie. Föreningen var i verksamhet fram till början av 1880-talet men tycks därefter ha fört en tynande tillvaro för att till slut alldeles upphöra. En möjlig arvtagare till F.F. var den litterära förening som Carl A. Rehn, slutligen en kort tid kyrkoherde i Engelbrekts församling, tog initiativ till nämligen C.D. (vilket uttydes Communitas Doctorum, De lärdas samhälle). Ett tredje sällskap var Svenska Litteraturens vänner, som bildades 1882 av elever i klass VI:1. Föreningen sysslade med föredrag rörande historiska ämnen, diskussioner och musikaliska soaréer. Beskowska Skolans Musikförening bildades 1888 av Alfred Wallgren, sedermera hovrättsnotarie, med ursprungligt ändamål att anordna skridskobaler på Nybroviken. Till sekreterare utsågs sedermera arkivrådet Johan Axel Almquist. Enligt en något osäker tradition skulle Beskowska Skolans mest långlivade gymnasistförening, Sällskapet Amicitia (Vänskap), vara en utlöpare och arvtagare från denna skolans musikförening.

Föreningen synes ha haft god ekonomi eller goda kontakter inom tryckeribranschen, då man från tidigt 1900-tal till sent 1940-tal kosta på sig att ge ut en egen, elegant tryckt tidskrift, benämnd Amiculus (Den lilla vännen). Här publiceras dikter i gymnasial stil, spelades teater med förmågor som Sven Lindberg och Ulf Palme, anordnades fototävlingar och mycket annat. Föreningen förde vid 1950-talets ingång en tämligen undanskymd tillvaro men kvicknade till 1951 under ordförandeskap av Olof G. Tandberg.

En orsak till nedgången för Amicitia var säkerligen den popularitet, som vanns av en annan elevsammanslutning, B.B.C. (uttytt Beskow´s British-American Club) bildad under intryck av den svallvåg av anglo-amerikansk kultur, som sköljde in över landet efter andra världskrigets slut.

Så gott som samtliga publikationer, vilka behandlat Beskowska Skolans verksamhet och öden, har haft en avdelning med erinringar om mer eller mindre ”kända” namn bland alumnerna. Varför inte också i denna tillbakablick på skolans historia nämna några beskowiter, som många yngre generationer beskowiter säkert känner igen namnen på, men hur många vet att dessa personer också gått i Beskowska skolan? Hjalmar Branting, den förste socialdemokratiske statsministern var skolkamrat med sedermera kung Gustav V och hans bröder Oscar, Carl och Eugen. Tre ledamöter av Svenska akademien: upptäcktsresanden Sven Hedin, nobelpristagaren Verner von Heidenstam och litteraturprofessorn Martin Lamm. Vidare konstnären och chefen för Nationalmuseum Richard Bergh, nationalekonomen Gustaf Cassel, fysikprofessorn Oskar Klein och den världsberömde filmregissören Arne Sucksdorff. Skolans idrottstraditioner manifesterade i följande världsmästerskap: Johan Gabriel Oxenstierna och Björn Thofelt i femkamp, Tom Schaeffer i curling samt Jan Poignant, tillika europamästare i skytte, kanske idrotten framför alla andra i Beskowska Skolan.



ARKIVET

Beskowska skolans arkiv har överlämnats i omgångar till stadsarkivet (accessionsnummer 13/1974 och 108/1999).

Till skolarkivet hör ett antal utväxter;

Aktiebolaget Minerva, ägare och förvaltare av skolhuset vid Engelbrektsgatan 9-11,
Stiftelsen Beskowska skolans intressenter
Stiftelsen Beskowska skolfonden, ännu verksam,
Stiftelsen Beskowska skolans sportstugor,
Sällskapet Amicitia samt
Stiftelsen Beskowska skolans pensionsmedel.

Årsberättelserna, serie B 6 och Handlingar rörande undervisningen, serie F 1 ger en detaljerad bild av Beskowska skolans särart och dess utveckling ur pedagogisk synvinkel.
Medan elevernas prestationer är väl dokumenterade i både skol- och examensskrivningar och betygskataloger uppvisar elevregistreringen (D 1 A-F) en mera ojämn struktur med ett par luckor till följd för åren 1906-1907 samt 1928-1929.

Elevernas föreningsliv har tidvis varit livligt. Om detta vittnar inte bara Handlingar rörande elevföreningar (F 10) och Skoltidningar (B 7) utan även Sällskapet Amicitias (Vänskap) arkiv med den eleganta och litterära årsskriften Amiculus (den lilla vännen). En raritet i sistnämnda arkiv utgör de insända breven om ”Det roligaste skolminnet” (E 1). Skolpojken Severin Berghs anteckningar från skolåren 1868-1877 (ingår i F 8:3, Beskowska skolans arkiv) ger obetalbara glimtar av livet i skolan.

Till arkivet hör en omfattande samling fotografier, vars klassfotografier har registrerats se serie K 1 B.

Gallring av verifikationer fr.o.m. 1920 och Centrala prov i andra ämnen än svenska har verkställts i stadsarkivet enligt gällande gallringsbeslut. Räkenskaper saknas från åren före 1911.

Ordnings- och förteckningsarbetet inleddes av dåvarande förste arkivarie, fil. Dr. Lars Wikström, som i egenskap av gammal Beskowit även författat den inledande historiken.


Stockholm i stadsarkivet den 5 december 2000



Margareta Andersson



TILLÄGGSLEVERANS

I september 2013 överlämnades en tilläggsleverans till Stockholms stadsarkiv från Lars Wikströms dödsbo (accession nummer 97/2013). Leveransen omfattade ca 2,5 hm och bestod bl.a. av dubbletter av årsberättelser (B 6) och skolkataloger (D 5), trycksaker (F:4), handlingar rörande Föreningen Gamla Beskowiter (F 10:2) samt andra föreningar (se biarkiv se/ssa/0801D och se/ssa/0801F).

Handlingarna har nu inordnats i Beskowska Skolans arkiv och förtecknats.


Stockholms stadsarkiv den 19 september2013



Christina Hellgren

 Serier (100 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLL OCH FÖREDRAGNINGSLISTOR
Läsesal
 
A 1StyrelseprotokollSerien i kartonger 
A 2Bolagsstämmoprotokoll 
A 3Kollegieprotokoll 
A 4Klasskonferensprotokoll 
A 5Ämneskonferensprotokoll 
A 6Examensprotokoll 
A 7Varningskonferensprotokoll 
A 8Diverse protokoll 
BUTGÅENDE HANDLINGAR
Läsesal
 
B 6ÅrsberättelserVolym 1 i kartong, volym 2-6 inbunden, volym 7-10 i kartong - innehåller dubbletter om ej annat anges. 
B 1Utgående skrivelserSerien i kartonger om ej annat anges 
B 2Kopior av elevers betyg och intyg
Läsesal
 
B 2 AKopior av slutbetygSerien i kartonger. Avser vårterminens slutbetyg från gymnasiets årskurs 3. Serien benämnd "Avgångsbetyg" fr o m
vt 1974. I personnummerordning.		 
B 2 BKopior av betyg från fyllnadsprövningar och särskilda prövningar 
B 2 CKopior av elevintyg 
B 3Kopior av tjänstgöringsbetyg 
B 4RekvisitionerSerien i kartonger 
B 5Reversal över anmälningsavgifter för studentexamen 
B 7Skoltidningar 
CDIARIER
Läsesal
 
C 1DiarierSerien i kartonger 
DREGISTER OCH LIGGARE
Läsesal
 
D 5Skolans katalogerVolym 1-7 inbunden, volym 8-10 i kartong. Förteckning över elever i Beskowska skolan 1867-1890 se F 8:4. 
D 1Elevregistrering
Läsesal
 
D 1 AMatriklar över inskrivna elever 
D 1 BMatriklar över avgångna elever 
D 1 CKlassböckerSerien inbunden om inte annat anges. 
D 1 DElevkortSerien i kartonger om ej annat anges. I alfabetisk ordning. 
D 1 EElevmatriklarSerien i kortlådor om inte annat anges 
D 1 FCensorskort 
D 2Betygs- och examenskataloger
Läsesal
 
D 2 ABetygskataloger - terminsbetygSerien inbunden om inte annat anges. 1969-1976: även betygs- kataloger för studentexamen. 
D 2 BBetygskataloger över studentexamenSerien inbunden 
D 2 CBetygskataloger över realexamen 
D 2 DPrövningsliggare 
D 2 EDiverse betygskataloger 
D 3Liggare rörande enskilt arbete 
D 4LärarmatriklarSerien i buntar. Matrikelkorten är insorterade i serie F 7 Personalakter. Förteckning över lärare som tjänstgjort t.o.m. 1974 ingår i D 5:8. 
D 6Bibliotekets nyförvärvsjournal 
D 7Kvittensböcker 
EINKOMNA HANDLINGAR
Läsesal
 
E 1Inkomna skrivelserSerien i kartonger 
E 2Kungliga brev 
E 3Ansökningar
Läsesal
 
E 3 AInträdesansökningarSerien i kartonger om ej annat anges. Innehåller termins- och avgångsbetyg från andra skolor. 
E 3 BAnsökningar om reducerade terminsavgifter 
E 4Reseberättelser 
FHANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE
Läsesal
 
F 10Handlingar rörande elevföreningarSerien i kartonger. Se även Sällskapet Amicitia, arkivförteckning 801F.

Bildband ur volym 2 (Beskowska skolan förr och nu 1945) förvaras i klimatarkiv och måste beställas minst ett dygn innan framtagning till läsesal.		 
F 1Handlingar rörande undervisningenSerien i kartonger 
F 11Handlingar rörande militärövningar och värntjänsten 
F 12Rektor Lindroths bilder från Norge 
F 2Studentskrivningar
Läsesal
 
F 2 AStudentskrivningar i modersmåletSerien i kartonger 
F 2 BStudentskrivningar i latinSerien i kartonger 
F 2 CStudentskrivningar i franskaSerien i kartonger 
F 2 DStudentskrivningar i tyskaSerien i kartonger 
F 2 EStudentskrivningar i engelskaSerien i kartonger 
F 2 FStudentskrivningar i spanska 
F 2 GStudentskrivningar i matematikSerien i kartonger 
F 2 HStudentskrivningar i fysikSerien i kartonger 
F 2 IFyllnadsprövningar i studentexamenSerien i kartonger 
F 3Realskrivningar
Läsesal
 
F 3 ARealskrivningar i modersmåletSerien i kartonger 
F 3 BRealskrivningar i tyskaSerien i kartonger 
F 3 CRealskrivningar i engelskaSerien i kartonger 
F 3 DRealskrivningar i matematikSerien i kartonger 
F 3 EFyllnadsprövningar i realexamen 
F 4Skolskrivningar
Läsesal
 
F 4 ASkolskrivningar i modersmåletSerien i kartonger 
F 4 BSkolskrivningar i latin 
F 4 CSkolskrivningar i franskaSerien i kartonger 
F 4 DSkolskrivningar i tyskaSerien i kartonger 
F 4 ESkolskrivningar i matematik och fysik 
F 5Centrala prov i svenskaSerien i kartonger 
F 6ElevhälsokortSerien i kartonger. Kronologiskt ordnade efter födelsedatum. 
F 7PersonalakterSerien i kartonger. I alfabetisk ordning. Med matrikelkort. 
F 8Handlingar rörande skolans regelverk, jubileer och kuriosaSerien i kartonger. 
F 9Handlingar rörande Hem och Skola-föreningen 
GRÄKENSKAPER
Läsesal
 
G 1Huvudbokföring
Läsesal
 
G 1 AHuvudböckerSerien i kartonger 
G 1 BBokslut 
G 1 CÅrsredovisningar 
G 1 DInventarieböcker 
G 2Kassabokföring
Läsesal
 
G 2 AKassaböckerSerien inbunden om inte annat anges. 
G 2 BVerifikationerSerien i kartonger. Verifikationer fr o m 1920 gallrade enligt gallrings-
beslut 2000:8.		 
G 3Löneräkenskaper
Läsesal
 
G 3 ALönekortSerien i kartonger. 
G 3 BLönelistorSerien i kartonger 
G 3 CKontraböcker med lärarna 
JRITNINGARRitningarna har ej registrerats.
Läsesal
 
J 1Ritningar av skolbyggnaden
Läsesal
 
KFOTOGRAFIER
Läsesal
 
K 1 AKlassfotografierSerien i kartonger om ej annat anges. 
K 1 BRegister till klassfotografierna 
K 2StudentfotografierVolym K 2:1 förvaras i klimatarkiv och måste beställas minst ett dygn innan framtagning. 
K 3Diverse fotografier; lärare, skola, teater