Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Berättelser om utrikeshandel och sjöfart

Kommerskollegium

Se även Kammarkontoret Ga/Räkenskaper för fiskerifonden och anslagen till sillexportpremier.

Primäruppgifter från rikets tullkammare, de s. k "persedelextrakten" - ordnade efter länder och med specifikationer om varornas kvantitet och värde.
Persedel-extrakt är utrikeshandels statistik - redovisning för olika (under viss tid, vanl. ett år, inköpta, förtullade o. d.) varuslag, vilken utgjorde ett sammandrag av andra (utförligare l. på avvikande sätt uppställda) räkenskaper. Sammandrag i Generalpersedelextraktkontoret.
Sammandrag från utrikeshandel och sjöfart, som skickats från Tullstyrelsen till Kommerskollegium, som underlag för statistik. Konceptsammandrag för handelsbalans. Särskilda berättelser om järnskeppning och vägning - redogörelser från tullkammare, järn- och metall vågar (fortsättning på rapporter som tidigare skickats till Bergskollegium).
Särskilda berättelser om utrikes sjöfart och utrikeshandel och olovligen infört gods (sammandrag från tullkammaruppgifter).

 Serier (10 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
Dc 1Första serien. Primäruppgifter från rikets tullkammare "persedelextrakt".1738 – 1789Primäruppgifter från rikets Tullkammare. De sk. "persedelextraktens" ordnade efter länder och med specifikationer om varornas kvantitet och värde. Volym 1764 saknas.
redovisning för olika (under viss tid, vanl. ett år, inköpta l. förtullade o. d.) varuslag, vilken utgjorde ett sammandrag av andra (utförligare, på avvikande sätt uppställda) räkenskaper.		 
Dc 2Andra serien. Sammandrag om utrikeshandeln utifrån inkommande och utgående varor.1738 – 1819Årsberättelser generalpersedelextrakt. Sammandrag från Generalpersedel extraktkontoret om utrikeshandeln. Ordnat efter varor med specifikationer, dels på rikets tullkammare, dels på länder. Kvantiteter är direkt angivna och värdet angett genom normaltal. Varje sammandrag omfattar ett flertal år (1738-1750, 1751-1763, 1764-1777 osv. För varje tidsgrupp finns två volymer - den ena för inkommande varor, den andra för vissa inkommande och ALLA utgående varor.
De sista banden är inte klara, endast uppgifter t. o.m. 1812 är införda.
Förarbeten till andra serien finns i femte serien.
Serien är en parallellserie till serie 2, som har motsvarande kvantitetsuppgifter i en annan gruppering.		 
Dc 3Tredje serien. Sammandrag om utrikeshandeln, varors kvantitet och värde.1739 – 1813"Svea Rikes Handels Balance Uträkningar". Sammandrag om utrikeshandeln, med specifikationer på varornas kvantitet och värde. Sammandraget är upprättade inom Kommerskollegium främst för att beräkna handelsbalansen.
Serien är en parallellserie till serie 2, vilken har motsvarande kvantitetsuppgifter i en annan gruppering.
Saknas volymer för åren 1761-62, 1764-68, 1783-1786, 1789. 1766-68 finn enligt notering i äldre förteckning i Generaltulldirektionen. 1783-1786 finns enligt notering i äldre förteckning i De la Gardieska samlingen i Lunds universitetsbibliotek.		 
Dc 4Fjärde serien. Sammandrag om utrikeshandel och sjöfart, från Tullstyrelsen.1815 – 1890OBS! Hela seriens volymer är sköra med delvis trasiga ryggar.

"Ankomne och Afgångne Waror, Importen och Exporten".
"General Persedle-Sammandrag af alla till hela riket ifrån utrikes orter ankomne wahror".
Sammandrag av utrikeshandel och sjöfart, insänt från Tullstyrelsen till Kommerskollegium som underlag för statistik.
Handelsuppgifterna är ordnade efter tullkammare, med specifikation över varornas kvantitet. Från och med 1830 även statistik över länder. Undantaget är Finland som finns med redan 1816.
Sjöfartsuppgifterna börjar först 1825. Från och med 1843 finns summariska uppgifter om värdet på handelsomsättningen. Serien innehåller 1815-1818 en volym per år, 1819-1842 två volymer (ett för import- och ett för exportuppgifter). 1843 tillkommer en volym med sammandrag: "Summariska Tabeller hörande till General Sammandragen öfver Rikets Import och Export". Sammandrag saknas för 1890.

Volymerna om IMPORT innehåller varornas namn, städer (svenska hamn- städer och utrikes hamnar), varumängd och tullvärden. Det finns också uppgifter om "antalet och svenska lästetalet å de från utrikes orter ankomne fartyg".
Även sammandrag "de för de Kongl. Hofven samt Främmande Makters Sändebud inkomne waror" och sammandrag över "Importen med Främmande Nationers Fartyg", sammandrag över "på Nederlag lagde Waror",

Volymerna om EXPORT innehåller varornas namn, städer (svenska hamn- städer och utrikes hamnar), varumängd och tullvärden. Det finns också sammandrag om "antalet och svenska Lästetalet å de till utrikes orter afgångne fartyg", och sammandrag "öfver de från Nederlag utförde waror".

Stapelstäder och gränsorter och
En stapelstad (egentligen förrådsstad), var efter 1647 en stad i Sverige med stapelrätt, ursprungligen rätt att bedriva import och export. Senare (från tidigt 1800-tal) benämning på stad där fartyg från utlandet kunde tullklarera sin last, det vill säga städer med hamntull. Städer som saknade denna rättighet kallades i stället för uppstäder.		 
Dc 5Femte serien. Sammandrag av handelsuppgifter.1771 – 1776Sammandrag av handelsuppgifter. Troligen hämtade från första serien och är förarbeten till andra serien.

Koncept Stockholms Generalpersedel extrakt. Inkommande och utgående varor från Danmark, Danzig, England, Frankrike, Holland. Holstein, Königsberg, Lybeck, Medelhavet, Pommern, Portugal, Ryssland, Spanien, Tyska orterna, Marstrand, Helsingborg, Malmö, Åbo, Visby, Västervik mfl orter		 
Dc 6Sjätte serien. Konceptsammandrag av persedelextrakten.1741 – 1789Konceptsammandrag av persedelextrakten. Förarbeten till andra serien. Flera år saknas: 1755-56, 1777-78, 1781-88. 
Dc 7Sjunde serien. Konceptsammandrag för handelsbalansen.1769 – 1871Konceptsammandrag till handelsbalansen. Förarbeten till tredje serien.
"Handels Balance Uträkningar", inkomna varor till Sverige - Danmark och Norge, Danzig, England, Frankrike, Holland, Königsberg, Italien, Pommern, Portugal, Ryssland, Spanien.
Utgångna varor.

Även en senare del 1834-1871 med sammandrag för handelsbalansen.
Saknas: volymer för åren 1800-1833.		 
Dc 8Åttonde serien. Särskilda berättelser om järnskeppning och vägning.1857 – 1880Särskilda berättelser om järnskeppning- och vägning.
Redogörelser från tullkammare samt järn- och metall vågar vid olika bruk. Inbundna vågräkningar. Alfabetiska listor.
Utgör en fortsättning på rapporter som tidigare sänts in till Bergskollegium.		 
Dc 9Nionde serien. Särskilda berättelser om utrikes sjöfarten.1769 – 1816Särskilda berättelser om utrikessjöfarten. Främst sammandrag av tullkammaruppgifter. Enda sammanställningen av utrikessjöfarten som finns i arkivet tiden före 1825 (jfr fjärde serien)

Skeppsläst är ett gammalt storleksmått för fartyg. Den exakta innebörden har varierat tämligen mycket. I Sverige fastställde ett kungligt beslut 1726 att en läst skulle vara ett viktmått motsvarande 18 skeppspund (= cirka 2450 kg.) Det var den svåra eller tunga lästen. Dessutom fanns den lilla lästen, som motsvarade 12 tunnor spannmål (= dryg 1100 kg.) och mellan dessa båda fanns ännu en läst om 18 tunnor spannmål (= cirka 1600 kg.) År 1863 infördes nylästen på 10.000 skålpund (= cirka 4250 kg.)

Skeppslästen upphörde som officiellt mått 1874, då det skeppsmätningssystem infördes som använder registerton som mått.

Stycketal
1 gross = 12 dussin
1 dussin = 12 stycken
1 tjog = 20 stycken		 
Dc 10Tionde serien. Olika berättelser om utrikeshandeln.1830 – 1869Berättelser om utrikeshandeln. Här finns sammanförda tabeller över olovligen infört gods 1830-1869, kvartalsuppgifter från Tullstyrelsen 1857-1862, samt strödda rapporter och anteckningar mm.
OBS! Alla tygprover måste hanteras varsamt. Vid utlåning till forskarsal ska forskare sitta på främre raden. Tygprover finns i serierna C och Dc 10.