Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Karlstens expedition

Fästningsarkiv

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0032/A/017/05
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lhiZLqw5XKYB7JDDuCsl61
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Älvsborgs fästning (– 1942)
Alternativa namn: Nya Älvsborgs fästning  (1661 – 1869)
Alternativa namn: Älvborgs fästning  (1904 – 1942)
Alternativa namn: Älvsborgs fästning  (1661 – )
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr KrA/0032:000Q:Ö:005









Förteckning

över

Älvsborgs fästnings arkiv, Carlstens expedition
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Älvsborgs fästnings arkiv: Karlstens expedition


Historik

Redan under den danska tiden var staden Marstrand befäst. När den togs över av Sverige 1658 upprättades en skans kallad Karlsten, som efter freden 1720 byggdes ut till en mindre fästning. Byggnadsarbeten företogs fram till 1857.

Den strategiska betydelsen av Karlsten minskade under andra halvan av 1800-talet, vilket fastställdes av 1878 års befästningskommitté som föreslog en nedläggning. Året därpå halades Karlstens flagga och dess båda kompanier lämnade fästningen. 2:a fästningskompaniet flyttades till Karlsborgs fästning och 3:e fästningskompaniet till Vaxholms fästning. Enligt befästningskommittén borde Karlsten dock inte raseras. Fästningen var i gott skick och kunde eventuellt komma att behövas i framtiden. Man fortsatte därför i stället att nödtorftigt underhålla Karlsten även efter dess nedläggande. Fästningen kom även att användas efter dess nedläggande. Exempelvis utnyttjade skeppsgossekåren i Marstrand den under åren 1907-1937. Karlstens fästning användes sedan äldre tid också som fängelse. Denna verksamhet upphörde dock 1855, då de sista fångarna flyttades till Göteborg.

Karlstens fästning lydde under Nya Älvsborgs fästning i Göteborg fram till 1811, då Karlsten fick en egen fortifikationsbefälhavare. 1827 reformerades organisationen igen: Fästningarna på västkusten kom nu åter att lyda under Nya Älvsborg. 1869 lades Nya Älvsborgs fästning i Göteborg ner. Befälhavarbefattningen kvarstod dock. Den överfördes 1904 till en ny myndighet - Älvsborgs fästning.


Arkivet

Karlstens expeditions arkiv är en del av Älvsborgs fästnings arkiv, detta på grund av att Karlsten lydde under Nya Älvsborg från 1827. Arkivet omfattar material från 1700-talets andra hälft till 1900-talets början. Handlingarna rör främst frågor om byggnader och mark (redovisningar och rapporter om byggnation och underhåll, besiktningsprotokoll, inventeringsprotokoll, arbetsjournaler, arrendekontrakt etc) och räkenskaper (kassaförslag, redovisningar etc).

Större delen av de handlingar som upprättar och inkommit till Karlsten ligger inte i Karlstens expedition, utan i Karlstens fästningsarkiv. Detta förvarades fram till 1936 i Göta artilleriregementes arkiv, då det överlämnades till Krigsarkivet. Slutdatum för handlingarna i Karlstens fästningsarkiv var ursprungligen 1882 (handlingar av senare datum har lagts till arkivet vid en senare tidpunkt). Det tyder på att Karlstens handlingar delades upp när fästningen lades ner. Den större delen av materialet skickades till Göta artilleriregemente för förvaring, medan de handlingar som kom att bilda Karlstens expeditions arkiv - vilka främst rörde fästningens fortsatta underhåll - förvarades på annat håll.

Slutdatum för handlingarna i Karlstens expedition sammanfaller i stort sett med det datum då den nya myndigheten Älvsborgs fästning upprättades 1904 och tog över administrationen från nedlagda Nya Älvsborgs fästning. Det är dock oklart när och hur arkivet överlämnades till Krigsarkivet.

Vissa oklarheter kvarstår rörande sambandet mellan Karlstens fästnings arkiv och Karlstens expedition, Älvsborgs fästnings arkiv. Handlingsserierna är inte genomgående, exempelvis saknas koncept under en period, och det finns bara enstaka rullor. Vidare är det är svårt att se på vilket sätt spridda handlingar från slutet av 1700-talet skulle ha betydelse för driften av Karlsten 100 år senare. Slutligen finns i flera fall samma typ av handlingar - till exempel koncept, inkommande handlingar och räkenskaper - från samma period i både Karlstens expedition och Karlstens fästningsarkiv. Det har således varit svårt att utan grundläggande undersökning kunna fastställa sambandet och gränsdragningarna mellan de båda arkiven.


Hänvisning till andra arkiv:

Ytterligare material rörande Karlstens fästning finns i Karlstens fästnings arkiv (KrA, förteckning 32), Göta artilleriregementes arkiv (KrA, förteckning 182) samt Fortifikationens arkiv (KrA, förteckning 43).
Kartor och ritningar: framför allt stads- och fästningsplaner.
Handlingar rörande fångarna finns främst på Riksarkivet.


Litteraturtips:

P. H. Enger, Kungliga fortifikationens historia, del V:1, Stockholm, 1952.
P. H. Enger, Kungliga fortifikationens historia, del V:2, Stockholm, 1960.
Marie Nisser, Fästningsarkitektur: redogörelse för svenskt fästningsbyggande under 1600-, 1700- och 1800-talen, Stockholm, 1996.
Bertil Runnberg (red.), Fortifikationen 350 år 1635-1985, Stockholm, 1986.






Arkivet ordnades och förtecknades av




Maria Gussarsson

Krigsarkivet 2005-11-17

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-09-07 08:32:30