Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Polisvaktdistrikt 1 Gamla stan

Överståthållarämbetet för Polisärenden 7 (ÖÄ)

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0027/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6LvAMmXTLK6COHcHtYEk11
ExtraID2074
Omfång
69,1 Hyllmeter 
VillkorJa
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

ArkivhistorikPOLISVAKTDISTRIKT 1 (Gamla Stan)


År 1850 brukar betecknas som ett märkesår i Stockholmspolisens historia. Det året genomfördes en omfattande omorganisation av det dåvarande bevakningssystemet i Stockholm som anses ha lagt grunden till ett mer modernt polisväsende. Omorganisationen kom att bilda vändpunkt mellan det gamla och nya polisväsendet.
Bakgrunden till omorganisationen var bland annat marsoroligheterna 1848 med sammanstötningar mellan polis, militär och allmänhet. Omorganisationen innebar att polismakten 1850 i sin helhet lades under en myndighet. Stockholm delades in i ett antal polistrakter eller polisvaktdistrikt, som de senare kom att heta. Varje trakt skulle bestå av två överkonstapeldistrikt och varje överkonstapeldistrikt av fyra nattbevakningsdistrikt. Totalt skulle det finnas 80 nattbevakningsdistrikt och 40 dagbevakningsdistrikt. Polistrakternas/distriktens antal var till att börja med nio och utökades 1913 med ett tionde bestående av dåvarande Brännkyrka kommun. Varje distrikt kom huvudsakligen att omfatta en församling enligt den tidens församlingsindelning. Distrikt 1 omfattade Storkyrkoförsamlingen, distrikt 2 Maria Magdalena församling, distrikt 3 Kungsholms församling, distrikt 4 Klara församling, distrikt 5 Adolf Fredriks församling, distrikt 6 Jakobs församling med Skeppsholmen, distrikt 7 Östermalms församling med Djurgården, distrikt 8 Katarina församling samt distrikt 9 Johannes församling. I varje distrikt fanns en polisstation under befäl av en kommissarie. Djurgården fick en egen polisstation med egen personal.
På stadsarkivet förvaras rapportjournaler/rapportböcker från de tio polisvaktdistrikten från huvudsakligen 1870-talet fram till 1920/1921.
Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II och den nya arkivförteckningen har
kompletterats med uppgifter som tidigare bara fanns upptagna på arkivvolymerna.
Arkivförteckningen från 1945 finns arkiverad i Maria polisvaktdistrikts arkiv under seriesignum D XIV:1.
Arkivförteckningen upptar bara handlingar från Polisen som förvaras på Stockholms stadsarkiv. För de handlingar som inte förvaras på stadsarkivet hänvisas till Polismyndigheten i Stockholms län.



Stockholm i Stadsarkivet 2009-06-21
Inledning (äldre form)Mot bakgrund av ett utbrett missnöje bland befolkningen med den allmänna ordningen i staden, genomfördes vid mitten av 1850-talet en omorganisation av hela Stockholms polisväsende. Den utlösande faktorn var 1948års kravaller under mars månad mellan polis, militär och allmänheten. I enighet med Kungl. Maj:ts beslut den 9 mars 1850 lades polismakten i dess helhet under en enda myndighet. Personalstyrkan utökades och tjänstgöringen ändrades. Polismännen skulle hädanefter uteslutande ägna sig åt ”ständig bevakning till allmänna ordningens och säkerhetens upprätthållande”.

Från och med den 1 september inleddes Stockholm i 80 nattbevakningsdistrikt, vilka dagtid slogs samman till 40 dagbevakningsdistrikt. Fyra nattbevakningsdistrikt utgjorde ett överkonstapeldistrikt och två överkonstapeldistrikt utgjorde en trakt. På detta sätt kom staden att indelas i 10 trakter, eller polisvaktdistrikt som de senare kom att heta. Efterspaningar av brottslingar och försvunnet gods skedde till en början enbart i det polisvaktdistrikt där brottet begåtts. För att effektivisera spaningsarbetet beslöts år 1853 att inrätta en särskild kriminalavdelning, med befogenheter att göra efterspaningar inom alla stadens trakter. Ytterligare förändringar i distriktspolisens arbete skedde i och med tillkomsten av centralavdelningen år 1876. Dessa förändringar medförde bl a att vakthållning vid teatrar och andra offentliga lokaler där särskild vakthållning behövdes. Den 1 maj 1931 övertog en nybildad trafikavdelning den trafikövervakande och trafikreglerande verksamheten som tidigare tilldelats distriktspolisen.

Med 1850 års indelning som grund kom vaktdistrikten efter hand att få de geografiska indelningar de haft fram till år 1972, med områdesgränser som i stort sett överensstämde med stadens församlingsgränser.

Nästa större omorganisation skedde år 1965, då polisväsendet som tidigare legat under kommunens ledning nu förstatligades.1 I februari 1972 fattades beslut om ytterligare en omorganisation,2 vilken resulterade i att de då 13 polisvaktsdistrikten slogs samman till sex, samtidigt som distriktens utredningsavdelningar övergick till kriminalpolisen och bildade sex utredningsrotlar (Kal-grupper) för utredningarna i vart och ett av de nya vaktdistrikten.

Stockholms polisvaktdistrikt 1 (Nickolai) i Gamla stan bildades genom polisorder den 30 september 1864 och 30 oktober 1865, då östra respektive västra delen av Nicolai församling slogs samman till ett distrikt.3

1921 inrättades en särskild hamnpolisavdelning med uppgift att svara för den allmänna ordningen i hamnens vatten- och kajområden. Avdelningen lades under vaktdistrikt 1. Uppgifter om hamnpolisavdelningen, t ex vad gäller personal- och löneredovisning, ingår i Stockholms polisvaktdistrikt 1 arkiv.4


Allmänt om arkivet

Arkivet består av handlingar från åren 1868-1971 och till arkivet finns två äldre arkivförteckningar. Den första förteckningen täcker perioden 1868-1967 och hänvisar till den förteckningsplan för polisvaktkontoren i Stockholm som fastställdes av Ö.A år 1935. 1965 kom en polisorder med instruktioner för uppläggning av nya arkivliggare i vaktdistrikten, vilken ligger till grund för den andra förteckningen 1968-1971.

Arkivet består huvudsakligen av rapporter, anteckningar och diarier över de brott, förseelser och andra ärenden som vaktdistriken hade att handlägga. Dessutom ingår rullor och liggare över bland annat sådant som låg under polisens tillsynsverksamhet, t ex rullor över utskänkning av vin och sprit, byggnadsrullor, rullor över bergssprängning, innehav av bergssprängning.

Tidigare arkivförteckningar har utformats enligt följande. Med 1868 års förteckning som grund har serierna i 1968 års förteckning lagts ihop med, alternativt placerats efter, de äldre serierna för att på så sätt i möjligaste mån skapa en kronologisk seriestruktur.

Serier som bevaras i andra arkiv är
B 2: Utgående dag- och veckorapporter - arkiveras hos centralavdelningen
C 8: Hemliga diarier (H.D.) - arkiveras hos poliskammaren
F 2: Handlingar till hemliga diarier (H.D.) - arkiveras hos poliskammaren

Sökvägar i arkivet

Sökingångar till arkivet är rapportjournalerna, rapportböckerna och diarierna med tillhörande register. Det finns brottskodslistor utgivna av Statistiska Centralbyrån till kriminalärendena. En del ändringar har gjorts och vissa serier har slagits ihop för att underlätta sökningen. Till allmänna diarier finns särskilda saknummerlistor med alfabetiskt register. Inom polismyndigheten används ofta förkortningar för de olika avdelningarna och enheterna mm. För att lättare kunna förstå handlingarna kan man använda de interna förkortningslistorna som givits ut i order och tjänsteföreskrifter.

I serie B 1A ingår numera både rapportjournaler och rapportböcker. Register till rapportböcker mellan åren 1888-1927 samt 1928-1967 se serie C 1, Diarium. Serien innehåller även Stockholms hamn- och sjöpolisavdelningens rapporter mellan år 1929-1948 samt från 1966-07-01.

I serie C 1, Diarium ingår Register till rapportjournaler som utgör ”diarium” och ”mållista” år 1876-1879 och 1910. Resten har troligtvis gallrats. De år som saknas (1880-1887) för polisvaktsdistrikt 1 kan sökas i polisdomstolens arkiv. Därefter fortsätter det i samma serie från år 1888. I serien finns även Register till rapportböcker samt Diarier I med tillhörande register i första volymen årsvis.

Sekretess och hemliga handlingar

Vaktdistriktens minnesanteckningar utgör polisregister t om 1967-12-31. Det finns hemliga diarier med tillhörande hemliga handlingar i arkivet. Dessa förvaras i poliskammarens arkiv.


Mer ingående information om de olika serierna se Bilaga 1 som finns hos Stockholms Stadsarkiv (se/ssa/2074).

Billaga 1

Beskrivning av arkivets handlingar

I instruktioner och arbetsordningar för polispersonalen föreskrevs vilka journaler och böcker som skulle föras på varje polisvaktkontor samt vad de skulle innehålla. Beskrivning av handlingar finns också i gallringsutredningar av bland andra Nols Staaf och Arnold Sandberg (med remissutlåtande från Stockholms stadssarkiv). Nedanstående presentation följer i stora drag handlingarnas uppställning i arkivförteckningen.


B 1A Rapportjournaler
I journalen antecknades alla av polispersonalens anmälda brott eller förseelser samt enskilda personer angivelser angående sådana mål och ärenden som polisen hade att ta befattning med. Ursprungligen innehöll journalen både rapporter, kortfattade anteckningar samt de rapporter som i utskrift överlämnades från vaktkontoret till någon annan högre myndighet inom polisverket. Efter en tid delade man dock upp den i flera separata serier:
rapportböcker, för rapporterna
anteckningsböcker, för de övriga anteckningarna (se D 1AA)
utgående dag- och veckorapporter (se B 2)
Sökingång: register till rapportjournaler (se C 1)

Rapportböcker
Från och med år 1887 står rapportbok som beteckning på den bok, i vilken man förde in alla från distriktet utgående rapporter. Den hastiga nedgången i antalet band fr om år 1928 beror på att man detta år började binda in kopior, i stället för att som tidigare skriva in rapporterna för hand.
Sökingång: register till rapportböcker (C 1)


B 2 Utgående dag- och veckorapporter
Dagrapporterna skrevs av kommissarierna vid polisvaktskontoren och polisavdelningarna och överlämnades sedan till polismästaren och överståthållaren, för att slutligen återställas till centralavdelningen, där de arkiveras.

Från vaktkontoren och avdelningarna insändes till centralavdelningen även veckorapporter, som redovisade den i tjänst varande polispersonalen, sjukdom, permission mm. Även dessa rapporter återställdes till centralavdelningen sedan polismästaren tagit del av dem.

I vaktdistrikt 1 har man ej tagit några koncept av sina utgående rapporter till polismästaren och överståthållaren, utan de finns, som ovan nämnts arkiverade på centralavdelningen.


B 3A Registratur till diarier II (D.II)
Serien innehåller kopior av utgående skrivelser, tillståndsbevis och bilagor.


B 3B Registratur till tillståndsdiarier (T.D.1)
Serien innehåller utgående och inkommande skrivelser (ansökningar om tillstånd), beslut och bilagor.


B 3C Registratur till allmänna diarier (A.D)
Serien innehåller kopior av utgående skrivelser, tillståndsbevis och bilagor.


B 4A Rapporter till kriminaldiarier (K.D)
Serien är en fortsättning av rapportboken (se serie B 1A, rapportböcker) och innehåller
anmälningar, förhör och bilagor.


B 4B Rapporter till bötesdiarier (B.D)
Serien är en fortsättning av rapportboken (se serie B 1A, rapportböcker) och innehåller anmälningar, förhör och bilagor.
Sökingång: register till bötesdiarier (ingår i C 7).


C 1 Register till rapportjournaler (diarium och mållista)
Register till rapportjournalen utgörs av diarium och mållista. Det sk. Diariet upptar de i poliskammaren och polisdomstolen sammanhängande mål eller ärenden som tillhör vaktdistriktet och innehåller även anteckningar om beslut. Mållistan utgör en direkt fortsättning på diariet och har samma uppställning som detta. I 1868 års arkivförteckning återfinns denna serie bland liggare och register.

Register till rapportböcker (rapportregister)
Under åren 1888-1927 fördes ett separat register till rapportböckerna, kallat rapportregister. Från år 1928 upprättades ett register gemensamt för både rapportbok och Diarium I (D.I), vilket bands tillsammans med diariet.

I registret finns namnen på misstänkta personer, eller i tillståndsärenden, namnet på den som sökt tillstånd. Dessutom finns en särskild lista för ärenden där uppgift om misstänkt person sakans eller ärenden där den drabbade personens namn fungerar som sökord.

Diarier I (D.I)
I instruktionen för polispersonalen från år 1927 föreskrivs att diariet ska uppta samtliga på stationen förekommande ärenden, såsom ärenden angående brottsligt förfarande, inklusive förseelser av polisman i tjänsten samt andra ärenden som kräver åtgärd av eller yttrande till polismästaren.

Enligt order från 1959 ska i diariet registreras samtliga i vaktdistriktet för utredning förekommande ärenden, dvs sådana som upptagits på utredningsdossier eller rapportkoncept samt sådana som redovisas direkt i PM.

I order 1966 preciseras det på följande sätt: alla utredningsärenden såsom rapporter och anmälningar om brott/förseelser samt dödsfall, bränder och andra olyckor, som föranlett polisundersökning, utredningar angående alkoholister och mentalt sjuka samt ärenden i övrigt, beträffande vilken utredningar som är nödvändiga eller som redovisas direkt i promemorior. I den förteckning över de diarier som ska föras på vaktdistrikten år 1966 heter diariet ”Brottsmålsdiarium” och ska innehålla ärenden som blir föremål för utredning och eventuell anmälan till åklagare.

Fr om år 1968 delas diarium I upp i ett kriminaldiarium och ett bötesdiarium.
Register:
Till diariet har man upprättat ett namnregister, vilket från år 1928 även tjänar som register till rapportboken. Registret upptar namnen på de personer som registrerats i diariet. Förutom detta namnregister ingår listor över bland annat ärenden där misstänkt person saknas eller ärenden där den drabbade personens namn fungerar som sökord. Efter hand har denna lista ordnats efter specifika sökbegrepp som t ex: ”diverse”, ”döda personer”, ”eldsvådor”, ”olaga sprithantering”, ”rattfyllerister” och ”sinnessjuka” (se även beskrivning till rapportböcker serie B 1A).
Sökingång: register till diarier I (ingår i C 1).


C 2 Diarier II (D.II)
1952-01-01 bröts vaktdistriktschefens ärenden ur diarium I och bildade en egen serie, diarium II. Diariet upptar yttrandeärenden, personalärenden, förslag och övriga ärenden som ej skulle registreras i diarium I.

I den förteckning över de diarier som ska föras på vaktdistrikten år 1966 heter diariet ”Allmänt diarium”. Ärendena ingår fr om 1968 i allmänna diarier.

Register: Till diariet finns ett namnregister. Registret innehåller vissa sökbegrepp som ”diverse”, innehållande t ex : personalärenden som tjänstgöringsuppgifter, obekväm arbetstid, sjukskrivningar och uppgifter om personalens bisysslor samt vidare uppgifter som t ex tillståndsärenden, utländska flottbesök mm.
Sökingång: register till diarier II (ingår i C 2).


C 3 Tillståndsdiarier (T.D.1)
År 1964 bröts tillståndsärenden ur ordningsbyråns tillståndsdiarium och en ny serie lades upp i varje vaktdistrikt, där numret hänvisar till respektive distrikt.

I diariet registrerades ärenden rörande offentliga tillställningar och sammankomster inomhus utan samband med rusdycks- eller ölutskänkning, högatalarreklam, lotterier och disposition av allmän plats, i den mån myndighetens beslutanderätt delegerats till vaktdistriktchefen.

Tillståndsärenden ingår fr om 1968 i allmänna diarier.

Register: Till diariet finns ett namnregister.
Sökingång: register till tillståndsdiarier (ingår i C 3).


C 4 Specialdiarier för parkeringsbotärenden (Bp.D)
Fr om 1967 lades ett specialdiarium till bötesdiariet upp, för parkeringsbotärenden som remitterats till vaktdistriktet för utredning.

Fr om 1969 ingår parkeringsbotärendena i bötesdiarium.

Till specialdiariet och sedermera bötesdiariet, finns dossierer bevarade, som har gallrats och numera enbart består av handlingar rörande personskador i samband med trafikolyckor (se serie F 1).



Karin Lokrantz


Stockholms Stadsarkiv
2006-12-01

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2006-10-31 00:00:00
Senast ändrad2021-11-12 07:35:17