Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Kollegiernas protokoll

Göteborgs rådhusrätt och magistrat före år 1900

Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12098/L I
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Nd75hfyxweZJUG018W43t3
VillkorNej
VillkorsanmÖ, F
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg

Innehåll

Allmän anmärkningVid den omorganisation av Göteborgs stads styrelse, som ägde rum år 1639, inrättades tre kollegier, justitie-, kommers- samt ränte- och byggnings- kollegierna. Av benämningarna framgår i stort sett vilka ärenden de olika kollegierna skulle handlägga (se vidare härom Almqvist, Göteborgs historia, I = Göteborgs Jubileumspublikationer I: 1, sid. 351). Samfällda magistraten kunde remittera ärenden till kollegierna för yttrande eller avgörande. Vissa mål och ärenden handlades direkt av kollegierna. Dessa kunde också överlämna ärenden till magistraten för avgörande.

Varje kollegium bestod av en president och fyra rådmän. Syndikus (den främste av stadens sekreterare) deltog ofta i sammanträdena och synes ha varit ordförande, när presidenten ej var närvarande.

Före år 1672 hade tull- och accisärenden i Göteborg handlagts av kommerskollegiet. Detta år föreskrev en kungl. förordning inrättandet av accisrätter, vilka skulle döma i alla mål rörande tull och accis. Rätten bestod av samma personer som kollegiet samt dessutom vanligen en tull- inspektor. Fr.o.m. 1673 (för 1672 saknas kommerskollegiets protokoll) t.o.m. 1680 ingå accisrättens protokoll i kommerskollegiets.

År 1680 beslöt Kungl. Maj:t en reducering av Göteborgs stora förvaltningsapparat. Enligt en resolution av den 22 december indrogs burggreve-, byggnings-, president- och syndikusämbetena. Huruvida justitie- samt ränte- och byggningskollegierna upphörde samtidigt härmed har ej kunnat fastställas, då protokoll för dessa ej finns bevarade efter 1669 resp. 1676. Kommers- kollegiets verksamhet fortsatte däremot.

Den sista resten av den gamla, efter holländskt mönster inrättade stadsstyrelsen försvann år 1695. Presidentämbetena avskaffades och ersattes med en justitie- samt en kommers- och politieborgmästare. Den sistnämnde övertog ordförande- sysslan i kommerskollegiet.

Göteborgs gamla styrelseskick fick en kort renässans under Karl XII:s senare år. Konungen meddelade staden nya privilegier år 1716, varigenom den forna förvaltningsapparaten återuppstod med burggreve, presidenter etc. Även kollegierna återinrättades (det forna ränte- och byggnings- kollegiet nu under namn av byggnings- och politiekollegium).

Redan den 11 juni 1719 fastställdes emellertid nya privilegier för Göteborg, varigenom stadsstyrelsen i stort sett fick samma utseende som 1695. Kollegierna försvann återigen. Protokoll med den oegentliga beteckningen "Kommerskollegiets protokoll" finns dock t.o.m. år 1741. Efter år 1719 innehåller dessa nämligen endast protokoll rörande fastställande av markegång och månadstaxor samt något enstaka ärende rörande taxorna. Protokollet för den 18 januari 1721 är det sista, i vilket det står "hölls kommerskollegium". I protokollen för den 3 april och den 24 maj 1721 finns samma formulering men där överstruken. Närvarande vid sammanträdena var ej blott handelsklassen inom magistraten, utan hela magistraten kunde förekomma (t.ex 1722 10/10 och 1723 10/12). Även justitieborgmästaren kunde deltaga (t.ex. 1721 24/5 och 1722 11/7). Protokollen efter år 1719 kan därför anses vara ett bihang till magistratens protokoll.

Kollegiernas protokoll ordnades och förtecknades i samband med upprättandet av en nummerlista över oplacerade handlingar i Göteborgs stadsarkiv sommaren 1957. Justitiekollegiets protokoll.

Tillgänglighet

SekretessNej