Arkiv

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tPFYFecRrH6d0G02H087k3

Datering

1771 – 2000 (Tidsomfång)
1771 – 1979 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Tillståndsgivare

Arkivbildaren/deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd), 2007

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby

Arkivbildare/upphov

Judiska församlingen i Stockholm (1776)

Alternativa namn: Mosaiska församlingen i Stockholm (1838 – 1980)

Kategori: Förening. Religiösa föreningar

Innehåll

Arkivhistorik	Judiska församlingens arkiv deponerades hos Riksarkivet i mitten av 1980-talet, med flera tilläggsleveranser senare.
Allmän anmärkning	Judiska (Mosaiska) församlingens i Stockholm arkiv omfattar totalt ca 307 hm. Övriga Judiska församlingars arkiv: • Folkbokföringshandlingarna för de mosaiska församlingarna finns skannade (i vissa fall är skanningen inte ännu genomförd) och tillgängliga på SVAR, digitala forskarsalen i den utsträckning som Personuppgiftslagen (PUL) medger. • Göteborgs mosaiska församlings äldre arkiv finns i Region- och stadsarkivet i Göteborg • Kalmar mosaiska församlings arkiv finns i Landsarkivet i Vadstena • Karlskrona mosaiska församling finns i Riksarkivet, Arninge • Malmö mosaiska församlings äldre arkiv finns i Stadsarkivet i Malmö • Norrköpings mosaiska församlings arkiv finns i Stadsarkivet i Norrköping • Oskarshamn mosaiska församlings arkiv (främst kyrkböcker) finns i Landsarkivet i Vadstena • Sundsvalls mosaiska församlings arkiv finns i Landsarkivet i Härnösand • Växjö mosaiska församlings arkiv (främst kyrkböcker) finns i Landsarkivet i Vadstena • Mosaiska församlingens i Karlstad arkiv finns på Föreningsarkivet i Värmland. • En församling har även funnits i Halmstad men det är okänt var arkivet förvaras.
Inledning (äldre form)	Judiska församlingen i Stockholm leder sitt ursprung till sigillgravören och köpmannen Aaron Isaac, som 1774 kom från Mecklenburg till Stockholm och 1775 fick Gustav III:s tillstånd, ett så kallat skyddsbrev, att med sin familj bosätta sig här. Snart därpå anlände släktingar och vänner och därmed var Stockholms judiska församling grundad. Riksdagen beslöt 1779 att utvidga religionsfriheten. Reglerna för judarnas offentliga ställning i Sverige fanns i det av Kommerskollegium 1782 utfärdade ”judereglementet”, som i sina huvuddelar blev gällande till 1838. Genom en kungl. förordning 1838 upphävdes många administrativa inskränkningar för de svenska ”mosaiska trosbekännarna”, som judarna hädanefter officiellt kallades. Judarnas rättigheter ökades därefter kontinuerligt. Med religionsfrihetslagen upphävdes slutligen 1952 skyldigheten för mosaiska trosbekännare att tillhöra en mosaisk församling. Församlingen benämndes fr.o.m. 1838 Mosaiska församlingen i Stockholm. 1980 återtogs namnet Judiska församlingen i Stockholm. Som övergripande arkivbeteckning har därför valts Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm. Stockholmsförsamlingen är en enhetsförsamling, öppen för alla judar oberoende av religiös inriktning. Församlingen har tre synagogor: Stora synagogan (konservativ) samt Adat Jeschurun och Adat Jisrael (ortodoxa). I mitten av 1980-talet deponerade församlingen stora delar av sina äldre arkivbestånd hos Riksarkivet. Efter ekonomiska anslag från Riksbankens jubileumsfond och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse startade hösten 2001 ett projekt att ordna och förteckna församlingens arkiv i Riksarkivet, vissa delar skulle mikrofilmas och digitaliseras. I huvudsak två arkivarier har sysslat med ordnings- och förteckningsarbetena i församlingens arkiv. Ett antal kompletterande leveranser har skett så att arkivbestånden 2007 omfattar 315 hyllmeter. Slutår för församlingens leverans är i princip 1979, men undantag förekommer. I församlingens deposition ingår inte bara församlingens eget arkiv med olika kommittéer, nämnder och sektioner utan även arkiv från ett stort antal stiftelser, föreningar och privatpersoner; i dessa senare fall varierar leveransslutåren kraftigt. Ett fåtal äldre handlingar är deponerade i Judiska Museet i Stockholm (främst Aaron Isaacs minnen). Arkivbestånden har ordnats och förtecknats i drygt 80 delarkiv. Den övergripande fördelningsstrukturen är följande: 01 Församlingens huvudarkiv 02 Kyrkböcker 03 Församlingsorgan 04 Fonder och stiftelser 05 Organisationer och föreningar 06 Företag 07 Rabbiner och övrig församlingspersonal 08 Personarkiv 09 Musikalier 10 Bild- och fotosamling I Huvudarkivet ingår kansliets för församlingen gemensamma handlingar och efter en omorganisation inom församlingen 1972 även handlingar rörande rotlarnas verksamhet. T.o.m. 1910 hade församlingen officiell kyrkobokföring för sina medlemmar i Stockholm; kyrkböckerna är förtecknade i en separat arkivdel. 25 olika församlingsorgan har fått separata arkivförteckningar. Det gäller bland annat de olika avdelningar och sektioner som sysslade med flyktingmottagande och den stora sociala och humanitära hjälpverksamheten särskilt under 1930-, 1940- och 1950-talen. Räkenskapshandlingarna för församlingsorganen kan finnas både i arkivet för församlingsorganet och i huvudarkivet. Närmare 25 delarkiv innehåller olika föreningars arkiv; vissa upphörda, andra fortfarande aktiva. Levererats har sådana föreningsarkiv, som förvarats i församlingens lokaler. De olika föreningsarkivens slutår varierar därför. Bland de åtta arkiven från församlingens rabbiner finns de betydande arkiven från överrabbinerna Marcus Ehrenpreis och Morton H. Narrowe. Separat har förtecknats församlingens samling av äldre musikalier samt bild- och fotosamlingen. För närmare information om de olika delarkiven, se inledningarna till respektive delarkiv. Judiska församlingens arkivdeposition är tillståndsbelagd, skriftligt tillstånd från Judiska församlingen krävs för forskning i arkiven. Fritt tillgängliga är dock mikrofilmade/skannade protokoll (i flera delarkiv) fram till ca 1840 samt kyrkböcker fram till ca 1920. Riksarkivets och församlingens gemensamt utformade regler och rutiner vid forskning och utlämnande av handlingar i arkivet finns i ett särskilt dokument. Riksarkivet i december 2007 Lars Hallberg Mikaela Nybohm Litteratur: Lars Hallberg, Arkivprojektet Judiska församlingen i Stockholm. I: Kyrka, helgon och vanliga dödliga. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2003. Mikaela Nybohm, Judiska församlingen i Stockholm. I: EB-Nytt. Nyheter från Riksarkivets avdelning för enskilda arkiv 2007. Handlingar rörande Mosaiska församlingens arkiv ingår även Hollanderbolagens arkiv (SE/RA/740105) i serie Ö2dd. Hollanderbolagens VD Fritz Hollander var ordförande i Mosaiska församlingen fr.o.m. 1961. Hollanderbolagens arkiv innehåller även handlingar rörande internationella och svenska judiska och sionistiska organisationer, se serie Ö2. Det finns endast ett fåtal handlingar om de ortodoxa synagogornas verksamhet i Judiska församlingens arkiv. I Jacob Ettlingers arkiv på Riksarkivet i Marieberg, i serie 5 "Jacobs judiska uppdrag. Handlingar. 1895-1951" finns handlingar rörande synagogföreningen Adat Jisroel/Adas Jisrael.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms kommun

Stockholms mosaiska församling

Tillgänglighet

Deposition

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Jacob Ettlingers arkiv (SE/RA/720483)

Se även: Hollanderbolagen (SE/RA/740105)

Se även: Gunnar Josephsons arkiv (SE/RA/721289)

Kontroll

Källa	Leveransreversal
Om postens upprättande	Dnr 256-2002/127, 256-2004-4133 m.fl.
Skapad	2001-02-28 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:13:25

Judiska församlingen i Stockholm leder sitt ursprung till sigillgravören och köpmannen Aaron Isaac, som 1774 kom från Mecklenburg till Stockholm och 1775 fick Gustav III:s tillstånd, ett så kallat skyddsbrev, att med sin familj bosätta sig här. Snart därpå anlände släktingar och vänner och därmed var Stockholms judiska församling grundad.

Riksdagen beslöt 1779 att utvidga religionsfriheten. Reglerna för judarnas offentliga ställning i Sverige fanns i det av Kommerskollegium 1782 utfärdade ”judereglementet”, som i sina huvuddelar blev gällande till 1838. Genom en kungl. förordning 1838 upphävdes många administrativa inskränkningar för de svenska ”mosaiska trosbekännarna”, som judarna hädanefter officiellt kallades. Judarnas rättigheter ökades därefter kontinuerligt. Med religionsfrihetslagen upphävdes slutligen 1952 skyldigheten för mosaiska trosbekännare att tillhöra en mosaisk församling.

Församlingen benämndes fr.o.m. 1838 Mosaiska församlingen i Stockholm. 1980 återtogs namnet Judiska församlingen i Stockholm. Som övergripande arkivbeteckning har därför valts Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm. Stockholmsförsamlingen är en enhetsförsamling, öppen för alla judar oberoende av religiös inriktning. Församlingen har tre synagogor: Stora synagogan (konservativ) samt Adat Jeschurun och Adat Jisrael (ortodoxa).

I mitten av 1980-talet deponerade församlingen stora delar av sina äldre arkivbestånd hos Riksarkivet. Efter ekonomiska anslag från Riksbankens jubileumsfond och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse startade hösten 2001 ett projekt att ordna och förteckna församlingens arkiv i Riksarkivet, vissa delar skulle mikrofilmas och digitaliseras. I huvudsak två arkivarier har sysslat med ordnings- och förteckningsarbetena i församlingens arkiv.

Ett antal kompletterande leveranser har skett så att arkivbestånden 2007 omfattar 315 hyllmeter. Slutår för församlingens leverans är i princip 1979, men undantag förekommer. I församlingens deposition ingår inte bara församlingens eget arkiv med olika kommittéer, nämnder och sektioner utan även arkiv från ett stort antal stiftelser, föreningar och privatpersoner; i dessa senare fall varierar leveransslutåren kraftigt. Ett fåtal äldre handlingar är deponerade i Judiska Museet i Stockholm (främst Aaron Isaacs minnen).

Arkivbestånden har ordnats och förtecknats i drygt 80 delarkiv. Den övergripande fördelningsstrukturen är följande:

01 Församlingens huvudarkiv
02 Kyrkböcker
03 Församlingsorgan
04 Fonder och stiftelser
05 Organisationer och föreningar
06 Företag
07 Rabbiner och övrig församlingspersonal
08 Personarkiv
09 Musikalier
10 Bild- och fotosamling

I Huvudarkivet ingår kansliets för församlingen gemensamma handlingar och efter en omorganisation inom församlingen 1972 även handlingar rörande rotlarnas verksamhet.

T.o.m. 1910 hade församlingen officiell kyrkobokföring för sina medlemmar i Stockholm; kyrkböckerna är förtecknade i en separat arkivdel.

25 olika församlingsorgan har fått separata arkivförteckningar. Det gäller bland annat de olika avdelningar och sektioner som sysslade med flyktingmottagande och den stora sociala och humanitära hjälpverksamheten särskilt under 1930-, 1940- och 1950-talen. Räkenskapshandlingarna för församlingsorganen kan finnas både i arkivet för församlingsorganet och i huvudarkivet.

Närmare 25 delarkiv innehåller olika föreningars arkiv; vissa upphörda, andra fortfarande aktiva. Levererats har sådana föreningsarkiv, som förvarats i församlingens lokaler. De olika föreningsarkivens slutår varierar därför.

Bland de åtta arkiven från församlingens rabbiner finns de betydande arkiven från överrabbinerna Marcus Ehrenpreis och Morton H. Narrowe.

Separat har förtecknats församlingens samling av äldre musikalier samt bild- och fotosamlingen.

För närmare information om de olika delarkiven, se inledningarna till respektive delarkiv.

Judiska församlingens arkivdeposition är tillståndsbelagd, skriftligt tillstånd från Judiska församlingen krävs för forskning i arkiven. Fritt tillgängliga är dock mikrofilmade/skannade protokoll (i flera delarkiv) fram till ca 1840 samt kyrkböcker fram till ca 1920. Riksarkivets och församlingens gemensamt utformade regler och rutiner vid forskning och utlämnande av handlingar i arkivet finns i ett särskilt dokument.

Riksarkivet i december 2007

Lars Hallberg Mikaela Nybohm

Litteratur:
Lars Hallberg, Arkivprojektet Judiska församlingen i Stockholm. I: Kyrka, helgon och vanliga dödliga. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2003.
Mikaela Nybohm, Judiska församlingen i Stockholm. I: EB-Nytt. Nyheter från Riksarkivets avdelning för enskilda arkiv 2007.

Handlingar rörande Mosaiska församlingens arkiv ingår även Hollanderbolagens arkiv (SE/RA/740105) i serie Ö2dd. Hollanderbolagens VD Fritz Hollander var ordförande i Mosaiska församlingen fr.o.m. 1961. Hollanderbolagens arkiv innehåller även handlingar rörande internationella och svenska judiska och sionistiska organisationer, se serie Ö2.

Det finns endast ett fåtal handlingar om de ortodoxa synagogornas verksamhet i Judiska församlingens arkiv. I Jacob Ettlingers arkiv på Riksarkivet i Marieberg, i serie 5 "Jacobs judiska uppdrag. Handlingar. 1895-1951" finns handlingar rörande synagogföreningen Adat Jisroel/Adas Jisrael.

Arkiv (11 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
Se även: SE/RA/720483	Jacob Ettlingers arkiv		Serie 5 Jacobs judiska uppdrag. Handlingar. 1895-1951
01	Huvudarkivet	1771 – 2000	Församlingens protokoll med bilagor t.o.m. 1840 samt mohelböckerna i digital form är tillgängliga utan tillstånd. En oförtecknad efterleverans om 0,4 hyllmeter med Judiska bibliotekets handlingar inkom 23 september 2008.
02	Kyrkböcker	1822 – 2000	Kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m. 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.). De fritt tillgängliga mikrokorten finns i släktforskarsalen tillsammans med mikrokort från övriga Stockholmsförsamlingar. De tillståndsbelagda mikrokorten kräver skriftligt tillstånd från Judiska Församlingen i Stockholm och förvaras tillsammans med Kyrkböckerna i original.
03	Församlingsorgan
04	Fonder och stiftelser
05	Organisationer och föreningar
06	Företag
07	Rabbiner och övrig församlingspersonal
08	Personarkiv
09	Musikalier	1847 – 1960
10	Bild- och fotosamling	1897 – 1991