Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

TIDNINGSKLIPP - JUKKASJÄRVI SOCKEN

NORRBOTTENS MUSEUM

 Volymer (3 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
[H0022]1965 – 1986Jukkasjärvi socken Norgevägen 1965-1986.
NB 1986-01-23—29: ”Naturvårdsverkets rapport om Norgevägen Bäddar för nya vägprojekt i obrutna fjällområden.”
”… men kritik från experterna.” Påståendet att Norgevägen inte nämnvärt påverkat fågelfaunan och de större däggdjuren i fjällområdet möter kritik av Rovdjursexpert Anders Bjärvall och fågelkännaren Nils Åke Andersson.
”Norgevägen påverkar forskningen vid Abisko.” Naturvårdsverket måste flytta delar av sin verksamhet på grund av Norgevägen.
NB 1985-07-18—24: ””Guldvägen” genom artiskt landskap bjuder på vidunderliga naturvyer.” Skildring av bilresa på Norgevägen.
NK 1984-09-25: ”Nordkalottvägen - Äntligen.” Bilaga.
NB 1983-11-17—23: ”De for vida omkring.” Östen Bucht i Kiruna, har intresserat sig för Norrbottens historia. Han beskriver birkarlarnas verksamhet och hur Torneå älv fungerade som en av de viktigaste transportlederna.
PT 1983-06-24: ”Påstötning från Norge: Dags döpa vägen.” Lidvard Skorpa på norska vägverket tycker att man ska bestämma vad riksvägen från Kiruna till Narvik ska heta.
NSD 1983-03-08: ”Vägen kostar en miljon – men ingen vill betala!” Statens vägverk i Norrbotten har konstaterat att Nordkalottvägen kommer att kosta en miljon att underhålla, men kirunaborna vill inte betala.
”Samer kräver annan stavning.” Saminuorra, ett samiskt ungdomsförbund som kräver annan stavning på Nordkalottvägens skyltar.
NK 1982-09-28: ”Belönad med unik medalj.” När Ragnar Lassinatti invigde den svenska delen av Norgevägen i och med sitt sista uppdrag som landshövding, fick han vägen i present av vägdirektör G. Börje Åström.
NFL 1982-09-28: ”Lassinatti satte punkt för vägbygget Kiruna–Narvik.” Landshövding Ragnar Lassinatti invigde den svenska etappen av mellanriksvägen, den s.k. Norgevägen.
NSD 1982-09-28: ”Ragnar öppnade vägen… och fick medalj.” Landshövding Ragnar Lassinatti invigde en ny etapp av mellanriksvägen Kiruna–Narvik, delsträckan Björkliden-Riksgränsen.
PT 1982-09-28: ”Landshövdingen invigde den fjärde delsträckan av Kiruna–Narvik-vägen.” Landshövding Ragnar Lassinatti invigde en ny etapp av mellanriksvägen Kiruna–Narvik, delsträckan Björkliden-Riksgränsen.
NSD 1982-09-11: ”Första bussen Kiruna - Narvik. ”Första turistbussen har tagit sig fram till Narvik i Norge via Nordkalottvägen.
NFL 1982-05-24: ”Väg byggs till grafitfyndigheten i Vittangi Men det är inte grafiten som hägrar utan kalhuggning.” Åtskilliga arbetsprojekt har varit en het debatt kring sysselsättning i Kiruna, där det oftast framförts tankar på att LKAB ska kunna bryta grafit i Vittangiområdet. Artikeln menar att syftet med vägen är att komma åt skogen, inte malmen.
NK 1982-05-21: ”Forsränning– sommarens stora turistattraktion.” Yngve Bergqvist, hembygdsgårdens chef i Jukkasjärvi, bestämde sig 1979 för att återuppta de gamla forsrännartradtionerna i bygden.
NSD 1982-05-06: ”Slutspurten för den sista etappen igång.” Den 15 september ska sträckan från Björkliden till Riksgränsen öppnas.
PT 1982-04-06: ”Älvsbykvartetten som sprängde…” Sex älvsbybor jobbar med slutetappen av Norgevägen.
NSD 1982-01-08: ”Fred i Alta Folkaktionen mot utbygganden av Altaälven ger upp.”
PT 1982-04-06: ”Norgevägen och järnvägen – De följs åt mot orört land.” Beskriver byggandet av Norgevägen.
HB 1982-04-03: ”Lainio Hembygdsgilles årsmöte.”
NSD 1982-03-20: ”Det våras för pälsfarmarna.” Lantbruksekonomen Lars Ullberg informerar om att Lantbruksnämnden i fortsättningen kommer att tillämpa hårdare krav vid etablering av pälsdjursfarmer.
NK 1982-01-05: ”Nollpunkten kostade fem miljoner i böter.” Altademonstranterna har tillsammans fått fem miljoner kronor i böter.
NSD 1981-11-19: ”Senaste budet – 1984.” Norgevägen beräknas bli klar 1984.
PT 1981-10-28: ”Norgevägen nöter inte på naturen.”
NSD 1981-10-16: ”NSD hallåar.” Börje Åström, vägdirektör, angående Norgevägen.
NK 1981-09-23: ”Fem år räckte inte för Vägverket Vill räkna igen.” Rautasvuoma sameby kräver tre miljoner kronor av Vägverket för Norgevägens intrång.
NSD 1981-09-19: ”Längs Silvervägen.” Lars Hedströms anteckningar och tankar från resa efter Silvervägen.
NK 1981-09-03: ”Norgevägen får egen bensinstation?” Norgevägen saknar bensinstation.
NSD 1981-09-04: ”Nordkalottvägen Segernamnet i succétävling.”
”Nordkalottvägen vinner.” Samling av alla de olika namnförslagen.
”Hallå, Sverige nu kommer vi!” Norrmännen nästan framme vid gränsen med bygget av Norgevägen.
NSD 1981-08-28: ”Jokkmokks patent sätter stopp för Midnattssolvägen?”
NSD 1981-08-22: ”Nej till isväg – trots risk för laviner.” Hälsovårdsbyråns chef i Kiruna, Gunnar Pettersson vill stoppa vägverkets planer på en isväg på Torneträsk.
PT 1981-08-11 : ”Europas sista vildmark förstörs av Norgevägen.”
NK 1981-07-15: ”Premiär! Norgevägen - per cykel.” Lennart Smedberg, den första som har cyklat hela Norgevägen.
Semester – Expressen 1981-05-24: ”Varning för fotgängare Det är ett övergångsställe mitt på Norgevägen.”
NSD 1981-03-25: ”Väg blir skandal.” Om Norge inte skaffar pengar till sin del av vägbygget blir det en politisk skandal.
PT 1981-01-12: ”Tredje invigningen av samma väg.” Landshövdingen Ragnar Lassinatti invigde den tredje etappen av Norgevägen.
DN 1981-01-11: ”Ny sträcka öppnad på Norgevägen.” Sträckan Abisko - Björkliden tas i bruk.
NSD 1980-10-25: ”Var så god och kör till Abisko.” Landshövdingen Ragnar Lassinatti ger klartecken för biltrafik till Abisko.
NK 1980-10-24: ”70 norska miljoner behövs till Mellanriksvägen… Annars blir det trångt.”
”Planerade satsningar gör Riksgränsen till ett ”Klondyke”.” Ett nytt litet minisamhälle kommer att växa fram när Norgevägen når Riksgränsen.
”Stenar och rallarveckor ska locka till Lapplandia.” Sölve Hedlund, lapplandiachef vill bygga/skapa museum, rallarveckor, kanotning, fiske geologi, målarveckor och fjällveckor för att locka turister.
”Dotterbolag till domänverket planerar tiomiljonersanläggning.” Sverek planerar att bygga en anläggning norr om Lapplandia.
NSD 1980-10-15: ”Nu öppnas ett nytt fjällområde för bilismen.”
”Nu öppnas fem nya, sköna mil av Norgevägen.” Delsträckan Torneträsk hållplats – Abisko, samt Abisko – Björkliden.
NSD 1980-10-09: ”Vi förstör vägen på några timmar!” Erik G Bengtsson kom till Kiruna för ett par dagars besök på Lapplands jägarregemente, Jägarskolan. Han berättade att militären inte tycker att Norgevägen är en vidare bra satsning.
NK 180-10-14: ”Norgevägen körklar till Abisko.” Fredagen 24 oktober invigs den andra etappen på Norgevägen, Torneträsk – Abisko, av landshövding Ragnar Lassinatti.
PT 1980-10-16 : ”Mellanriksvägen klar till Abisko.” Fredagen 24 oktober invigs den andra etappen på Norgevägen, Torneträsk – Abisko, av landshövding Ragnar Lassinatti.
NSD 1980-10-06: ”Tjuvjägare greps efter Norgevägen.” Två tjuvjägare med färskt älgkött greps av en jaktbevakarpatrull på Norgevägen.
PT 1980-10-07: ”Tjuvjägare greps på Norgevägen.” Två tjuvjägare med färskt älgkött greps av en jaktbevakarpatrull på Norgevägen.
DN 1980-10-01: ”Turistleden klar till Abisko östra Nya mellanriksvägen blir bara hälften så bred i Norge.” När den svenska delen av Norgevägen från Kiruna till Riksgränsen öppnas blir vägen inte den återvändsgränd som många har fruktat. Efter långa diskussioner har nu även norska vägverket kommit i gång på allvar i Norge.
NSD 1980-08-12: ”Jokkmokks önskelist: En Norgeväg och ett smältverk…” Jokkmokks kommun vill att man ska bygga ut vägen från Ritsem till Norge.
NK 1980-08-22: ”Nu börjar Norge bygga sin del av Norgevägen.” Vägverket i Nordland Fylke fick klarsignal för den först etappen.
NSD 1980-10-01: ”Saboterar bygget av Norge-vägen?” Sabotageaktioner från Norge- motståndare? För andra helgen i rad har Vassijaure förläggning blivit utsatt för sabotage.
NFL 1980-07-22: ”Snart är vägen klar.”
NFL 1980-07-22: ”Norgevägen ”kör över” hans hus.” Lennart Johansson kan få sitt hus överkört av Norgevägen.
NK 1980-07-05: ”Ännu inga norska pengar till Norgevägen.”
DN 1980-06-31: ”Norska fejder försenar Norgevägen.” Det saknas 80 norska miljoner kronor för att få en året-runt-väg klar samtidigt som svenskarna når gränsen. Vilket vägmyndigheten i Nordland fylke inte vill prioritera, man vill istället satsa på andra vägar inom fylket, dessutom anser man att vägbygget är en mellanstatlig angelägenhet, vilket regeringen bör betala. Som i sin tur tycker att Nordland fylke ska göra, dvs. stå för kostnaderna.
NK 1980-06-27: ”Norgevägen räddad! Norgevägen byggs klar.” Regeringen har lättat på plånboken, det är alltså fritt fram att bygga den svenska delen av Norgevägen.
NSD 1980-06-27: ”Miljonerna på väg. Norgevägen snart färdig: Klartecken för sista etappen!” Vägverket fick klartecken från regeringen för upphandling, 35 miljoner att bygga vägen. Den 1 september börjar bygget av den sista etappen av mellanriksvägen Kiruna-Narvik.
PT 1980-07-07: ”Problem med pengar till Norgevägen.” 80 miljoner kronor saknas till en året-runt-väg för Norge.
NSD 1980-06-28: ”Glesbygdsanslag på 22 miljoner!” Länsstyrelsen fördelade de 22 miljoner kronor som Norrbotten fått i glesbygdanslag, 3,5 miljoner mer än förra året och en femtedel av allt glesbygdsstöd i hela landet.
NSD 1980-06-18: ”Bankbesök räddningen för Norgevägen?” Styrelsen för Nordiska investeringsbanken besökte LKAB i Kiruna och fortsatte med tåg till Narvik. Där ville man framför allt gärna koppla ihop besöket med den svensk-norska låneansökningen på 100 miljoner till färdigställandet av Norgevägen.
NK 1980-06-06: ”Fp i Norrbotten: ”Fullfölj bygget av Norgevägen.” Folkpartiets Per Ahlmark, f.d. arbetsmarknadsminister har engagerat sig hårt för vägens tillkomst.
NK 1980-06-07: ”Resultatet av kommunikationsministerns möte? Lån räddar Norgevägen.” Ett svenskt lån på 50 miljoner kronor och ett lika stort norskt från nordiska investeringsbanken löser förhoppningsvis slutfinansieringen av norgevägsbygget.
NSD 1980-06-05: ”Vad händer med Norgevägen? Gör halt! Vi måste vänta på norrmännen.” Norgevägen kanske måste stoppa bygget för att Norge ska kunna komma ikapp.
NK 1980-05-31: ”Följderna av Norgevägen: Fjällsjöarna skrapas ner.” I och med att Norgevägen har öppnats till Torneträsk hållplats, har allmänheten flockats kring Rautasjärvi och Torneträsk (med pimpelspö och isborr), vilket i sin tur har resulterat i ökad nedskräpning.
NSD 1980-05-29: ”Norge-vägen får pengarna - tror landshövdingen.” Landshövdingen Ragnar Lassinantti som ledde den norrbottniska uppvaktningen hos statsminister Thorbjörn Fälldin, är övertygad om att vägverket får pengarna för att kunna bygga klart Norgevägen från Kiruna.
”… men facket är rädda för svek.” LO-sektionens representantskap i Kiruna, känner stor oro i kontrast till landshövdingen, över de kvarstående pengarna till Norgevägen, som slussas över till Inlandsbanan.
NK 1980-05-16: ”Oro kring Norgevägen.” Kommunikationsdepartementet kan komma att hålla inne med pengar till den svenska delen av Norgevägen, vilket har satt fart på politikerna i Nordnorge.
NK 1980-05-30: ”- Vi hoppas på norgevägspengar.” Kommunalrådet Rolf Dahltröm, Kiruna, har starka förhoppningar att regeringen ska anslå de 35 miljonerna till Norgevägen.
NK 1980-06-04: ”Norgevägssamarbetet kritiserat av s i Norge.” Norska Arbeiderpartiet kritiserade Norge och Sverige för bristande samordning vid byggandet av den planerade riksvägen Kiruna - Narvik. Rolf Hellem, arbetarpartiet, anser bl.a. att Sverige har forcerat färdigställandet 1982, medan norska myndigheterna prioriterat mer långsiktiga planer.
NSD 1980-05-16: ”Bilparkering vållar kaos. ”Katastrof om väggbygget stoppas nu” – stugägare nästan inlåst av bilar.” Håckan Stöckel och Kerstin Hansson, Kiruna, äger en av de 20-talet fritidsstugor nedanför Torneträsk hållplats.
NSD 1980-05-06: ”Inlandsbanan går före Norgevägen? Stopp för Norgevägen. Pengarna satsas på inlandsbanan? ”Ger inte regeringen ytterligare 35 miljoner kronor till Norgevägen stopps vägbygget i Björkliden. Vägdirektören Börje G Åström, berättar att det verkar som om regeringen vill lägga pengarna på Inlandsbanan istället för att bygga klart Norgevägen.
NFL 1980-05-06: ”Länsstyrelsens svar till kommunikationsministern: Norge-vägen får inte läggas ned!” Byggandet av Kiruna-Narviks-vägen får inte avbrytas på grund av penningbrist.
NFL 1980-05-14: ”Norgevägen lagd på is.” Det fatts 35 miljoner kronor för att delsträckan mellan Kiruna och Riksgränsen ska kunna färdigställs, vägen har blivit dyrare än beräknat.
NK 1980-05-06: ”Ytterligare 35 miljoner behövs: Norgevägen är i fara?” Diskussioner har sedan en tid pågått på departementsnivå om de 35 miljoner kronor i tilläggsanslag som krävs för att fullfölja hela vägprojektet ska beviljas eller inte.
NSD 1980-04-19: ”Här byggs ett fiskparadis!” Det så kallade Njuorajaure- området mellan Tornehamn och Riksgränsen, görs till ströv- och fiskecamp- område.
NSD 1980-02-09: ”Kirunacirkel i fritid inför nya Norge-vägen.” ABF kör igång studiecirkeln ”Vår framtida fritidsmiljö”.
NSD 1980-02-14: ”Norsk cykelstig…” Stortingsmannen Rolf Hellem varnar för att den norska byråkratin kan hindra färdigställandet av den norska delen av Norgevägen.
NK 1980-02-21: ”Missnöje i Norge med Norgevägen.” Den nya mellanriksvägen Kiruna – Narvik kommer att öka kraven på det nordnorska försvaret, anser Nordnorges överbefälhavare generallöjtnant Tönne Huitfeldt.
NSD 1980-03-17: ”Blir Norgevägen en knarkled?” Alkoholproblematiken var temat när den socialdemokratiska kvinnoklubben i Kiruna arrangerade medlemsmöte tillsamman med lasarettets s-förening. Socialbyråns Stig Nordman var bl.a. medverkande, som var kritisk till dagens alkoholpolitik.
NK 1980-01-12: ”Norgevägshusen får sin ström.” Nyelektrifiering gäller 39 fastigheter i byarna Krokvik, Rautas och Rensjön.
NK 1980-01-14: ”Norgevägen klaras med norskt privatkapital.”
NSD 1979-12-27: ”Norgevägen helt klar hösten 1982?”
PT 1979-12-17: ”Svenskt-norskt tullsamarbete efter Silvervägen.”
NFL 1979-12-10: ”Länsstyret i Norrbotten: Öppna Ritsem för alla. Vänta med ny norgeväg!” Länsstyrelsen i Norrbotten anser att man bör öppna vägen till Ritsem för allmän trafik.
NK 1979-10-24: ”Samerna fick rätt – vägen blev oframkomlig Stopp för renslakten.” Pulsujärvi – Järäämävägen oframkomlig på grund av dåligt underhåll.
NSD 1979-10-24: ”Norgevägen på hög militär nivå.” Byggandet kommer att påverka hela den säkerhetspolitiska balansen, enligt general Tönne Huitfeldt.
NK 1979-10-19: ”Tjuvjägare drar nytta av Norgevägen.” Tre älgar sköts i närheten av Krokvik.
NSD 1979-10-25: ”Miljöaktivister i Norge får stöd.”
NSD 1979-10-22: ”Karven konkurreras ut av vägen? Än rullar brännvinståget… men snart tar bilarna över.”
PT 1979-10-22: ”Älgjakt i nysnö. Norgevägen eldorado för tjuvjägare. Kirunapolisen: - Vi kan inte stoppa tjuvjägarna!” Trots att vägen bara är fjorton dagar gammal har den redan skapat problem för polisen. Inte mindre än sex anmälningar strömmade in under de första tio dagarna.
PT 1979-10-11: ”Del av Norgevägen invigd.” Norrbottens landshövding Ragnar Lassinatti invigde de första fem milen av den nya vägen mellan Kiruna – Narvik, Norgevägen.
NK 1979-10-11: ”Fem bilmil närmare Narvik. Invigningstal med tåg(a)! – landshövdingen öppnade första etappen av Norgevägen.” Åskådarna som hade kommit för att titta på när landshövding Ragnar Lassinatti och vägdirektör Börje Åström öppnade den först etappen av Norgevägen, Kiruna- Torneträsk, lät sig inte dämpas av det dystra, kalla vädret.
”… men Gunvor miste jobbet. De förlorade jobben.” Gunvor Perneblad och Nancy Kemi miste sina jobb som grindvakt när den första delen av Norgevägen öppnades.
”Om tre år är vägen klar.” Åtminstone sommartid.
NSD 1979-10-11: ”Festyra i snöyra när Norge-vägens första del invigdes.” Landshövding Ragnar Lassinatti var på gott humör när han invigde Norgevägens första sträcka, trots att det snöade och var kallt.
”Började med en cykelväg.” 1949 var en cykelväg mellan Abisko och Björklinden påtänkt, vilket man slopade p.g.a. planeringen av mellanriksvägen som nu invigdes.
”Norrmännen först?” Vägdirektör Börje Åström meddelade att norrmännen kan hinna först fram till Riksgränsen med sin väg innan den svenske hinner fram med sin del.
”En mardröm för polisen. Polisen: Det kan bli en olycksväg! ”Sten Högström, polisinspektör i Kiruna, tror att Norgevägen kan bli en trafikfara bl.a. p.g.a. vädret (snödrivor), vägen är för smal, samt vilda djur som ren och älg.
NFL 1979-10-11: ”Norgevägens första etapp invigd. Norgevägens första etapp Kiruna- Torneträsk invigd.” Det var vägdirektör Börje G Åströms dag, då Norgevägens första etapp invigdes, landshövdingen Ragnar Lassinatti var officiell bandklippare.
PT 1979-10-10: ”Varning för älgfaran på Norgevägen.” Polisen varnar bilister, älg på nästan varje halv kilometer.
NK 1979-10-13: ”Vägbygget Kiruna- Narvik forceras…” Den norska etappen av Mellanriksvägen Kiruna-Narvik kan trots alla svårigheter öppnas som sommarväg 1982.
NSD 1979-10-09: ”Rikligt med älg efter Norgevägen.” Polisen varnar bilister.
NSD 1979-10-06: ”Svaveldoft stoppar ny bosättning.” Vattnet smakar och luktar svavel där vägbygget dragit fram.
”Öppnar redan nu på onsdag.” Norgevägens första etapp; Kiruna- Torneträsk hållplats öppnas för allmän trafik på onsdag.
NSD 1979-09-27: ”Malin får tjuvåka nya Norgevägen – billigare än tåg. De är först på nya Norgevägen. Dyraste skolskjutsen försvinner.” Malin Keinil, 6, Rautas och Tomas Pingi, 9, Krokvik tillhör en mindre grupp som sedan 28 augusti färdats dagligt med buss på en väg, som många fler skulle vilja åka med, men får inte.
”Klart till Torneträsk 12 oktober.” Då invigs den första vägsträckan på Norgevägen, om allt går som planerat.
PT 1979-09-28: ”Del av Norgevägen öppnas.”
NK 1979-09-18: ”Nu har norrmännen vaknat. Näringslivet räddar Norgevägen?” Det norska näringslivet vill gå in med kapital för att rädda vägen.
NSD 1979-09-18: ”Förskott räddar norska vägbygget?” Privata entreprenörer är beredda att ställa sig bakom vägprojektet och betala, 50 miljoner kronor.
DN 1979-08-13: ”Turisttrycket spränger riksgränsen för känslig natur. Norgevägen skapar två nya turistorter.”
”En gigantisk återvändsgränd.” Norrmännen tror inte att de hinner bygga klart vägen innan hösten 1982.
NK 1979-07-28: ”Brev till regeringen: Stoppa vägen vid Abisko!” Anders Åkerman i Enskede mfl. vill att Norgevägen ska stoppas i Abisko, för att bl.a. bevara vildmarken.
NSD 1979-07-27: ””Stoppa vägbygget – i Abisko”.” Anders Åkerman i Enskede mfl. vill att Norgevägen ska stoppas i Abisko, för att bl.a. bevara vildmarken.
PT 1979-07-27: ”- Stoppa Norgevägen!” Anders Åkerman i Enskede mfl. vill att Norgevägen ska stoppas i Abisko, för att bl.a. bevara vildmarken.
NSD 1979-08-14: ”Nya Norgevägen klar först 1990?” Enligt Nordlands samfärdstyrelses förslag till vägplan vill man skjuta upp den största satsningen på mellanriksvägen och i stället rusta upp den redan existerande vägen för enbart sommar trafik.
PT 1979-06-27: ”Finskt företag bygger vidare på Norgevägen.” Omp Yhtymä (OY), Uleåborg; det finska byggföretagets kostnadsförslag slutade på 32 miljoner kronor, sju miljoner billigare än det svenska. Bygger sträckan Abisko- Björkliden.
NSD 1979-06-20: ”Finland slår ut Sverige på Norgevägen. Omdiskuterat finskt företag bygger ny etapp på Norge-vägen: Slog ut svenska byggjättar!” Omp Yhtymä (OY), Uleåborg; det finska byggföretagets kostnadsförslag slutade på 32 miljoner kronor, sju miljoner billigare än det svenska. Bygger sträckan Abisko- Björkliden.
NSD 1979-06-12: ”Narviks-vägen öppnas -83.” Sommaren 1983, men bara under barmarkstid, ska det gå att för först gången åka bil efter mellanriksvägen från Kiruna- Narvik. Vägbygget kommer igång nästa år och beräknas bli klart 1985.
NSD 1979-05-10: ” Turistparadis blir verklighet. När Norgevägen öppnas: Då blir träsket en storindustri.” Ett turistparadis planeras i Torneträskområdet när Norgevägen öppnas. Det blir stugbyar, campingplatser och långtidsparkeringar, turistexpansionen kommer att bli enorm berättar kommunalrådet Rolf Dahlström.
”… och forskarna lugnar om miljöproblemen. De är lätta få bukt med…” Trafiken på vägarna påverkar sin omgivning i mycket begränsad omfattning, säger docent Gert Knutsson.
NK 1979-05-10: ”Så ska det bli för alla turister längs Narviksvägen. Turistsatsningen börjar ta form.” När Norgevägen tas i bruk planeras ett turistparadis med stugbyar och campingplatser runt Torneträskområdet.
NK 1979-04-28: ”Ilska över planer på parkeringsförbud. ”Norgevägen mister sin betydelse”.” Kirunas Jakt- och Fiskevårdsförening påstår att Norgevägen kommer att förlora en stor del av sin betydelse för ortsbefolkningen om vägverkets parkeringsförslag går igenom.
NFL 1979-04-20: ”Norgevägen till för vem?” Kirunas Jakt- och Fiskevårdsförening påstår att Norgevägen kommer att förlora en stor del av sin betydelse för ortsbefolkningen om vägverkets parkeringsförslag går igenom.
NFL 1979-04-12: ”Norge-vägen byggs med rekordfart.”
NK 1979-04-11: ”Nu har kungen stått på landets högsta punkt…” Under sin visit i Kiruna besökte Carl XVI Gustaf Kebnekaises topp.
DN 1979-04-07: ”Chockbesked vid kungabesök: Norgevägen försenas – blir återvändsgata.” – Vi kommer knappas att få vår del av Kiruna – Narviksvägen färdig förrän 1984-85! Detta chockbesked från norska vägdirektoratet nådde de 270 Norge – vägsbyggarna samtidigt som kung Carl Gustaf kom på besök. I och med detta står det klart att de 13,2 svenska vägmilen till riksgränsen kommer att vara en återvändsgränd i två, kanske tre år.
NK 1979-04-09: ”Norgevägen en återvändsgränd? Norgevägen … en återvändsgränd för 313 miljoner…?” Norgevägen kan bli en återvändgränd på 313 svenska miljoner kronor, norrmännen har nämligen inte finansieringen klar
”… men Johan, 32, som har ansvar är inte orolig: - Det har gått bra – hittills.” Johan Dahlgren, 32, platschef för Norgevägsbygget, är mäkta imponerad av sekelskiftets rälsläggare.
NK 1979-04-07: ”Soliga kungabesök vid Norgevägen. ”Norgegatan” för majestätet och solen sken. Då log kungen.” Kirunavädret var mulet, men då kung Carl Gustaf kom till Stenbacken, sprack plötsligt molnen upp och släppte ner en bländade sol.
NSD 1979-04-07: ”Kungen först i lunchkön hos ”Svarta Björn”. ”Byggjobbarna tog kungabesöket med ro. Hoppas det går fort – så vi får åka hem till gumman.” Inga-Liz Burman, fick bästa kontakt med kung Carl Gustav när han kom på besök rallarlägret i Stenbacken.
”Kungen på glid… sen Jan-Erik vallat rätt.” Jan-Erik fd storskidåkare, Jukkasjärvi vallade kungens skidor inför Kirunaspelen, skidtävling.
NSD 1979-04-05: ””Svarta Björn” kocka åt kungen. Hon ska bjuda kungen på oxstek- men han får ta sin bricka själv!”
NSD 1979-02-28: ”Nordiska pengar till Norgevägen.” Nordiska investeringsbanken är nu norrmännens sista hopp att hinna klart med sin del av mellanriksvägen Kiruna- Narvik.
HB 1979-03-17: ”SNF: Nej till ny väg.” Svenska Naturskyddsföreningen vill inte att mellanriksvägen till Norge byggs genom Stora Sjöfallets nationalpark.
NSD 1979-01-29: ”- Infria löftena om norgevägen!” Narviks Fackliga Sameorganistaion skriver att det är skandal om vårt land inte infriar de löften som getts vårt grannland, i ett beslut om mellanriksvägen Kiruna- Narvik. Sameorganisation syftar då på de norska uttalanden om att man på norsk mark inte hinner bli klar med sin del av vägen när svenskarna når Riksgränsen.
NK 1979-01-27: ”Narviks fackliga organisation: ”Börja bygga Norgevägen!” Narviks Fackliga Sameorganistaion kräver i ett beslut att den norska delen av vägen mellan Kiruna och Narvik ska påbörjas till våren, det är välkänt att norrmännen har hamnat på efterkälken. Medan den svenska delen byggs med expressfart sedan över ett år tillbaka, har man i Norge inte ens planerat klart.
NK 1978-12-08: ”Ingen Norgeväg i Norge. Förrän 1985.” Den norska regeringen har fått avslag på en begäran att få låna 16 miljoner av Sverige för att få mellanriksvägen, Kiruna– Narvik färdigt snabbare.
NSD 1978-12-07: ”Två års försening av Norgevägen…” Den norska regeringen har fått avslag på en begäran att få låna 16 miljoner av Sverige för att få mellanriksvägen, Kiruna– Narvik färdigt snabbare, uppger Norges radio.
PT 1978-12-07: ”Norrmännen dröjer med Norgevägen.” Den norska regeringen har fått avslag på en begäran att få låna 16 miljoner av Sverige för att få mellanriksvägen, Kiruna– Narvik färdigt snabbare, uppger Norges radio.
NSD 1978-12-06: ”Naturvårdsverket: Ingen ny Norgeväg.” Naturvårdsverket säger nej till den planerade Norgevägen från Suorva via Ritsem och Sitajaure till Skjömen! Den skulle skära av det största orörda vildmarksområdet som finns i Norrbotten, menar man.
NFL 1978-09-02: ” Narvikvägen helt i svensk byggregi?” Svenskarna kan få bygga en del av mellanriksvägen Kiruna- Narvik också på den norska sidan.
NK 1978-09-01: ”Vad händer om vägen byggs?” Vägverket vill inte följa lansstyrelsens beslut och utreda Abiskovägens ekologiska följder. Utredningen var ett villkor för att vägplanerna skulle godkännas.
PT 1978-09-01: ”Svenskar får bygga hela Norgevägen?” Svenskarna kan få bygga en del av mellanriksvägen Kiruna- Narvik också på den norska sidan.
NSD 1978-08-10: ”Norgevägen fyller ett år men stopp för trafik.” Det har tagit ett år för Norgevägen att börja ta form, på svenska sidan. Norrmännen har än inte hunnit börja bygga, de har varken handlingar eller finansieringar klara ännu, det är först nästa år som det först spadtaget tas i Norge.
NK 1978-04-04: ”Vakna Norge! Sluta trassla med Norgevägen. Norgevägen blir försenad. ”Planeringsskandal”!” Stortingsman Håkon Kylinmark; om att det fortfarande inte finns något beslut om att bygga den norska delen, ännu mindre pengar.
NFL 1978-04-05: ”Kiruna – Narviksvägen ytterligare försenad?”
NSD 1978-02-23: ”LKAB utestängs från Norgevägen – får inte använda egen personal.” Gruvfacket i Kiruna är ordentligt sur på arbetsmarknadsmyndigheterna, p.g.a. att LKAB hade chansen till ett entreprenadjobb på Norgevägen, men inte kunde ta det eftersom arbetskraften måste hämtas via arbetsförmedlingen.
NK 1978-01-05: ”Omtvistade OMP bygger Norgevägen”. Det finska företaget OMP var i fjol med om utbyggnaden av kulsinterverket i Svappavaara och orsakade på kort tid massor av klagomål och store rubriker i tidningarna.
NSD 1978 06-05: ”200 får jobb på Norgevägen.” I vinter blir det full fart på arbetena med Norgevägen, berättar Bengt Thuresson, chef för vägverkets byggnadsdistrikt. Fram till 1 juli ska arbeten för 30 miljoner kronor ha färdigställts, totalt räknar man med att sysselsätta mellan 180-200 man under hela vintern.
PT 1978-05-18: ”Mardrömmen som blev verklighet, Norgevägen -1-” Naturvårdsvännernas och samernas mardröm håller på att bli verklighet, samerna i Rautasvuoma sameby har fått sina urgamla betesmarker delade av den nya vägen.
NSD 1977-10-26: ”Nu har vägbygget startat på allvar!” Norgevägbygget har nu verkligen kommit igång, röjningsmanskapet hugger nu markerna mellan Krokvik och Rautas, medan väggbyggarna nästan hunnit runda Peuravaara med sina lastmaskiner och närmar sig Sexa-bäcken. Ett 50-tal man har redan fått jobb på vägen och fler blir det!
”Några fakta om Norgevägen!”
NK 1977-10-14: ”Grattis, Malmfälten! Arbetsstyrkan på Norgevägen kan tredubblas. Norgevägen skyndas på – arbetsmarknadsläget förbättras.” Norgevägbygget ska forceras och arbetsstyrkan kan utökas från 60-180 man, det beslutades av AMF, Vägverket och länsarbetsnämnden. Enligt vägverkets direktör Börje Åström; gick de ursprungliga planerna ut på att det skulle användas 10 miljoner kronor fram till 1 juli 1978 och nu ska insatsen tredubblats.
NSD 1977-10-14: ”Norgevägen forceras. 120 får jobb.” Norgevägbygget ska forceras och arbetsstyrkan kan utökas från 60-180 man, det beslutades av AMF, Vägverket och länsarbetsnämnden. Enligt vägverkets direktör Börje Åström; gick de ursprungliga planerna ut på att det skulle användas 10 miljoner kronor fram till 1 juli 1978 och nu ska insatsen tredubblats.
NK 1977-09-29: ”Norgevägen orsakar storavverkning mitt i city.” Det pågår skogsavverkning i centrala Kiruna, i riktigt stor skala dessutom.
NK 1977-09-15: ”Oklart om Norgevägen.” Kommunikationsminister Bo Thuresson besökte Kiruna för att titta på den blivande Norgevägens hela stäckning, men också den så kallade Talmavägens olika alternativ.
NSD 1977-08-31: ”Skorpan i jorden för Norgevägen.” När vägverket satte spaden i jorden var kommunalrådet Wigert Karlsson närvarande.
NSD 1977-08-30: ”Norgevägen mjukstartar.” Frans Tano, platschef för norgevägsbygget i Kiruna, berättar att de redan förra veckan körde igång med buskröjning och redan idag kom de första maskinerna på plats.
NK 1977-07-21: ”Nyheten som gick all förbi: Allt klart för Norgevägen.” Nu kan ingenting stoppa Norgevägen, pengarna är säkrade dessutom, försäkrar vägdirektör Börje Åström.
NSD 1977-07-01: ”Norgevägen startas. Ams satsar pengar.” Nu är det klart att Norgevägbygget från Kiruna startas i höst, AMS förskotterar pengar till den första etappen.
NSD 1977-07-01: ”Samer blev utan.” Vägverket måste överlägga med fiskeriintendenten så att broar, vägtrummor och vägbankerna i Torneträsk orsakar så lite skada som möjligt på fisket. Vilket gjorde att Rautasvuoma sameby blev utan ersättning för skador inom rennäringen.
NFL 1977-06-21: ”Septemberstart för Norgevägen.” Regeringen har gett klartecken för Norgevägen mellan Kiruna och Riksgränsen, vägarbetet beräknas komma igång vid månadsskiftet augusti- september.
HB 1977-06-11: ”Byggstart av Kirunavägen augusti- sept.” Regeringen avgjorde besvären över vägverkets beslut med att fastställa arbetsplan för väganläggningen mellan Kiruna- Riksgränsen, som är tänkt att ta fart under hösten.
NSD 1977-06-10: ”Klarsignal för Norgevägen.” Regeringen fastställde den slutgiltiga norgevägsplanen för sträckan Kiruna- Riksgränsen, därmed finns utsikterna att vägen vägbygget kan starta redan i höst, under förutsättning att beslutet följs upp med en speciell medelanvisning.
NK 1977-06-10: ”Regeringensbeslut i går: Börja bygga Narviksvägen i höst. Om 3 månader påbörjas vägen. De får rätt.” Norgevägen börjar byggas i månadsskiftet augusti- september, men meningarna har gått kraftigt isär om vägens nytta: åkeriägare, länsstyrelsen och facken har varit positiva, medan samer, naturvårdare och fjäll- hotellägare har varit skeptiska.
DN 1977-05-29: ”Norgevägen hotar samekulturen.”
NSD 1977-05-26: ”Åkarna är glada över Norge-väg.” Norgevägen innebär räddningen för många åkare i Kiruna, p.g.a. den hårda vintern året innan, då många fick sparken.
”Norgevägen ett önskemål i över 30 år.” Kravet om en väg mellan Kiruna och Rensjön framförde första gången i början av 40- talet av Rautasvuoma sameby.
HB 1977-05-26: ”Byggklart i höst för vägen Kiruna- Narvik?” Regeringen kommer inom kort att ge tillstånd till bygget av den omdebatterande mellanriksvägen Kiruna – Narvik, under budgetåret 1977/78 beviljar regeringen 25 miljoner kronor för det omdebatterade vägprojektet.
PT 1977-05-25: ”Klartecken till vägen Kiruna- Narvik.” Regeringen kommer inom kort att ge tillstånd till bygget av den omdebatterande mellanriksvägen Kiruna – Narvik, under budgetåret 1977/78 beviljar regeringen 25 miljoner kronor för det omdebatterade vägprojektet.
NK 1977-05-20: ”Varför så angeläget bygga Norgevägen?” Insändare angående Norgevägen.
NK 1977-05-12: ”De kräver tunnel för Norgevägen.” Narviks Jägar- och Fiskeförbund anser att Norgevägens sträckning bör gå genom en tunnel förbi Björnfjell.
NFL 1977-04-30: ”LKAB:s inhopp i bygget av Norgevägen dödsstöt för åkare.” Norgevägen mellan riksvägen Kiruna-Narvik kan börja byggas snabbare än väntat, om LKAB gör allvar av sina planer på att bygga vägen, trots alla villiga entreprenörer.
NK 1977-04-27: ”Ska norgevägen lösa LKAB:s kris? – Vi startar i augusti! – Räkna med bråk! Åkare kritiska mot LKAB:s inhopp.” För många krisdrabbade åkerföretag ansågs Norevägsbygget vara deras räddning, men tack vare LKAB:s inhopp, tycks det inte bli så.
NK 1977-04-23: ””Norgevägen byggs”.” Kommunikationsminister Bo Turesson; - Visst kommer Norgevägen att byggas.
NK 1977-04-02: ” Det stormar igen kring Norgevägen – men på övertid.” Den planerade vägen mellan Kiruna- Narvik fortsätter att förarga sinnena, nu protesterar Norrländsk Uppsalagruppen och Uppsala Sameförening på övertid.
NK 1977-03-31: ”Länsstyrelsen: - Vi är beredda att börja med Norgevägen.” För 10 år sedan var det scouter i Eskilstuna och fågelskådare i Örebro som satte sig emot all planer på att bygga vägen. Nu är det Norrländska Uppsalagruppen som uppvaktar statsrådet i samma ärende.
PT 1977-03-31: ”Norgevägen bör påbörjas till hösten.” Länsarbetsnämnden anser att mellanriksvägen Kiruna- Narvik kan börja byggas till hösten, sedan besvären från Rautavouma sameby avvisats.
HB 1977-03-31: ”Norrbottens- delegationen kräver: Bygg mellanriksvägen Kiruna- Narvik nu!” Domänverkets flottning i Kalix älv måste fortsätta även under 1978 och bygget av mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge sättas igång senast i augusti- september i år.
NSD 1977-03-30: ” Skogsvård hellre än norgeväg.” En ökad satsning på skogsvårdsåtgärder i Norrbottens län av stort samhällsintresse och medför 2000 nya arbetstillfällen, framhöll en delegation från norrländska Uppsalagruppen och Uppsala Sameförening vid en uppvakning för jordbruksminister Anders Dahlbäck.
NK 1977-03-29: ”Flottningen och Narviksvägen en fråga för regeringen.” Domänverkets flottning i Kalix älv måste fortsätta även under 1978 och bygget av mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge sättas igång senast i augusti- september i år.
HB 1977-03-27: ” Norrländska Uppsalagruppen: Viktigare satsa på skogsvårdåtgärder än bygga mellanriksvägen Kiruna- Narvik.” Vid en uppvaktning inför jordbruksminister kommer Norrländska Uppsalagruppen och Uppsala Sameförening att föreslå; att regeringen inte godkänner vägplanen för mellanriksvägen Kiruna- Narvik.
NSD 1977-03-25: ”Lugn – Norgevägen börjar snart byggas.” Norrbottningarna kan vara helt lugna, arbetet med mellanriksvägen Kiruna- Narvik sätts igång så snart som möjligt, försäkrade riksdagsman Arne Persson i Heden.
NK 1977-03-25: ”Lugnande besked om narviksvägen.” Norrbottningarna kan vara helt lugna, arbetet med mellanriksvägen Kiruna- Narvik sätts igång så snart som möjligt, försäkrade riksdagsman Arne Persson i Heden.
NSD 1977-03-04: ” Kris bland åkarna. Norge-vägen hoppet.” Åkarna i Kiruna befinner sig i en allvarlig krissituation, redan för några veckor sedan varslades ett 100-tal man om permittering. Och nu kommer nästa dråpslag i det redan ytterst hårt ansträngda Malmfälten: ett 30-tal man permitteras!
NK 1977-03-17: ”Norgevägen toppar önskelista. De här byggena vill länsarbetsnämnden starta tidigare:” Länsarbetsnämnden vill tidigarelägga 65 byggnadsprojekt inom länet, det är enda chansen att undvika massarbetslöshet bland byggnadsarbetare och kris för byggbranschen.
NSD 1977-03-17: ”Nu kräver länsarbetsnämnden: Tidigarelägg projektet.” Länets åkare kräver att Norgevägen börjar byggas i Höst. Länsarbetsnämnden vill tidigarelägga 65 byggnadsprojekt inom länet, det är enda chansen att undvika massarbetslöshet bland byggnadsarbetare och kris för byggbranschen.
NSD 1977-03-28: ”Norgevägen.” Kommentar från Bo Lundmark angående artikel: NSD 1977-03-18.
NK 1977-03-18: ”Bo Turesson uppvaktades: Stoppa Norgevägen!”
NSD 1977-03-18: ”Uppvaktade Turesson om Norgevägen: Största ingreppet mot samerna i modern tid!” Bo Turesson har konfronterats med sin egen gamla motion om Norgevägen.
PT 1977-03-17: ”Byggstart till hösten för Kiruna/Narvik-vägen.” Länsarbetsnämnden anser att mellanriksvägen Kiruna- Narvik bör tidigareläggs, önskemålet; hösten 1977.
NSD 1977-03-15: ”Norgevägen!” Uppdrag åt LKAB att bygg Norgevägen, lista på fördelar!
PT 1977-02-26: ”Norgevägen påbörjas i höst.”
NK 1977-02-26: ”Länsarbetsnämnden kräver: Börja bygg Norgevägen.” Tidigarelägg vägbygget Kiruna- Narvik, detta krav kommer från Länsarbetsnämnden efter dess sammanträde i Luleå.
NSD 1977-02-03: ”Nöjda efter uppvaktning om norgevägen.” Karl- Erik Häll Malmberget och Sven- Erik Thörnquist, kommunsfullmäktiges ordförande i Jokkmokk uppvaktar kommunikationsminister Bo Turesson angående Norgevägen.
NSD 1977-02-10: ”Norgevägen fördröjs ett år.” Vägverket tänker ta god tid på sig för en så kallad produktionsplanering av hela projektet innan man kör igång. Vid vägverket i Luleå har man utgått från igångsättning hösten 1977 under förutsättning att regeringen släpper till pengar.
NK 1977-02-10: ”Norgevägen påbörjas tidigast sommaren – 78.” Inte mer än två klagomål hade kommit in till kommunikationsdepartementet när besvärstiden för Kiruna-Narvikvägen gick ut, Rautavuoma sameby och en privatperson i Nyköping. Vägbygget kan dock inte påbörjas förrän tidigast sommaren 1978.
HB 1976-12-28: ”Påbörjas Norgevägen nästa år?” Jordbruksdepartementet som utredde frågan om intrånget i Abisko nationalpark, krävde att ett alternativ med en tunnel genom Nuolja skulle utreddas och det dröjde ytterligare två och ett halvt år. Nu blir det ingen tunnel, det skulle ha blivit för dyrt; uppåt 300 miljoner kronor extra och alternativet har slopats. Vägverket har istället fastnat för alternativet att dra vägen mellan järnvägen och Torneträsk, nära stranden vid Nuolja.
HB 1976-12-23: ”Arbetsplan för vägen Kiruna- Riksgränsen fastställd.” Vägverket fastställde arbetsplanen för vägen Kiruna- Riksgränsen, i och med det har vägverket avslutat uppdraget man fick av regeringen i april 1970 att planera för en ny mellanriksväg.
NK 1976-11-23: ”Har vi råd med lyxinvisteringen Narvik-vägen?” Eller ska vi satsa på sysselsättning i Norrbotten, var en het fråga vid en paneldebatt i Uppsala, arrangerad av Geografiska föreningen och Norrbottniska Uppsalagruppen.
HB 1976-11-23: ”Paneldebatt i Uppsala: Har vi råd med lyxinvistering av typ Kiruna-Narvikvägen? Förslag till alternativa investeringar.” En het fråga vid paneldebatt i Uppsala, arrangerad av Geografiska föreningen och Norrländska Uppsalagruppen.
NSD 1976-11-20: ”- Vad betyder Kirunavägen för miljön och sysselsättningen.” Den frågan diskuterades hett vi paneldebatt i Uppsala arrangerad av Geografiska föreningen och Norrländska Uppsalagruppen.
NSD 1976-10-22: ”Så vill de dra vägen.” Man planerar att lägga vägsträckningen efter den befintliga vägen till Björnfjell.
NSD 1976-10-02: ”Norgevägen snart klar att startas.” Vid årsskiftet har vägverket sin plan klar för Norgevägen mellan Kiruna-Narvik, då är det bara pengarna och våren som fattas för byggstart.
PT 1976-09-20: ”Norgevägen Kiruna – Narvik vägverkets största projekt.” I 10 års tid har det debatterats om Norgevägen; vägverkets största projekt hittills. En 14 mil lång mellanriksväg från Kiruna-Narvik, som öppnar ett av Europas sista vildmarksområden för bilisterna.
HB 1976-09-18: ” Norgevägen Kiruna – Narvik vägverkets största projekt.” I 10 års tid har det debatterats om Norgevägen; vägverkets största projekt hittills. En 14 mil lång mellanriksväg från Kiruna-Narvik, som öppnar ett av Europas sista vildmarksområden för bilisterna.
NK 1976-09-08: ”Signalljus på fjället ska förhindra katastrof.” För att undvika lavinkatastrofer vid Nuoljas nordsida utrustas branten med lavinvarnare och dessutom en 80 meter lång bro under, vilken snömassorna ska ges fritt lopp för.
”Norgevägen granskad meter för meter.” Vattendomstolen med vägdirektör Börje Åström granskade bl.a. Nuoljas nordsida, inför det kommande vägprojektet.
NFL 1976-09-03: ”Vattendomstolen fotvandrar i sist ronden om Norgevägen.” Norgevägen firade tioårsjubileum.
NK 1976-09-02: ”Motion om Norgeväg via Ritsem.”
NSD 1976-08-31: ”I går startade ”sista striden” om Norgevägen.” Vattendomstolen besökte Kiruna för att studera vägsträckningen i detalj, Rautasälvarna synas och fortsätter ända upp till Riksgränsen. Motparter i rättegången är bl.a. Rautasvuoma sameby och Kiruna Jakt- och Fiske.
NSD 1976: ”Same- protest mot plan för Torneträsk.” Rautasvuoma sameby protesterar mot de tilltänkta utbyggnaderna av turiststationer vid Torneträsk.
NK 1976-07-?: ”Minst fem års byggnadstid för Narviksvägen.”
DN 1967-05-28: ”Kiruna- Riksgränsen. Omstridda vägmil öppnar fjällvärld.” I början av juni kommer arbetsplanen för mellanriksvägen Kiruna- Riksgränsen upp på länsstyrelsens bord i Luleå. Den väg som öppnar fjällvärlden längst upp i norr för bilismen kan troligtvis påbörjas nästa år, även om planen överklagades till regeringen. Trots att allt motstånd mot vägprojektet är brutet, finns det fortfarande kritiska synpunkter från bl.a. forskare i Abisko, samer och Svenska naturskyddsföreningen, vilket gör att Kiruna känner sig oroliga.
NFL 1976-05-15: ”Vägen medför stora skador och olägenheter för renskötseln.” Rautasvuoma sameby har gjort en utredning om de skador och intrång som uppkommer för renskötselns del om och när Norgevägen kommer till.
NSD 1976-05-12: ””Norgevägen skadar rennäringen”.” Rautasvuoma sameby har gjort en utredning om de skador och intrång som uppkommer för renskötselns del om och när Norgevägen kommer till.
NK 1976-05-12: ”Norgevägen ett hot mot renskötseln.” Rautasvuoma sameby har gjort en utredning om de skador och intrång som uppkommer för renskötselns del om och när Norgevägen kommer till.
NK 1976 -04-30: ”Norgevägsvinkling.” Referat från den 27/4 om Kirunasfullmäktiges bemötande av en ledarartikel i Expressen mot Norgevägen.
NK 1976-04-27: ”Enighet om Norgevägen.” Kvällstidningen Expressen har lyckats med att totalt sammansvetsa Kirunas kommunfullmäktige över alla partigränser, med hjälp av en ledare under rubriken: ”Bygg inte Norgevägen”
NSD 1976-04-24: ”Statsministern i Kiruna: Norgevägen ska byggas!” Det lovade statsminister Olof Palme vid sitt besök i Kirunavaaragruvan.
NK 1976 04-22: ””Intorkad borgerlig ideologi bakom norgevägs-beslutet”.” Insändare om politiska beslut kring Norgevägen.
NK 1976-04-17: ”Norgevägen är ej i fara!” Eva Winther (fp) bemöter kritiken kring Norgevägen.
PT 1976-04-27: ”Norgevägen och plantolkningen.” Eva Winther (fp) bemöter kritiken kring Norgevägen, samt kommentar från Piteå tidningens redaktion.
NSD 1976-04-27: ”Fullmäktige. Svar på (för) tal om Norgevägen!” Kvällstidningen Expressen har lyckats med att totalt sammansvetsa Kirunas kommunfullmäktige över alla partigränser, med hjälp av en ledare under rubriken: ”Bygg inte Norgevägen”
NK 1976-04-26: ”Wigert Karlsson bemöter kritiken mot Norgevägen: - Nu har det gått för långt.” Kommunalrådet Wiger Karlsson bemöter kritiken mot Norgevägen i Expressens ledare.
NSD 1976-04-20: ””Obefogade beskyllningar om bortlottad Kirunaväg”.” Insändare från Filip Johansson skriver om riksdagsbeslut angående Norgevägen.
NK 1976-04-14: ”Expressens ledarskribent in i Norgevägsdebatt.” Insändare från Olle Hultin skriver om Expressens ledareskribent angående Norgevägen.
NSD 1976-04-13: ”Bygg Norgevägen!” Insändare om Expressens ledare.
HB 1976-04-13: ”- Kirunavägen och Seskaröbron är inte bortlottade.” Kommentar från Filip Johansson, (centerriksdagsmannen, Norrfjärden.), på sin egen debattartikel.
NK 1976-04-12: ”- Kirunavägen är inte bortlottad.” Kommentar från Filip Johansson, (centerriksdagsmannen, Norrfjärden.), på sin egen debattartikel.
NSD 1976-04-12: ”Kirunavägen får vänta.” De borgerliga partierna vann igen när de lyckades fälla regeringsförslaget om en fortsatt anvisning av 200 miljoner kronor till särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder för statliga väger. Anslaget skulle användas till objekt som på en gång tillgodoser väg-, regional- och sysselsättningspolitiska aspekter, bidraget skulle ha fått en betydande sysselsättningseffekt i Bygder med arbetslöshet, om det borgerliga partiet inte hade vunnit.
”– Inga hinder för Norgevägen.” Landshövding Ragnar Lassinatti berättar att det inte finns några hinder för att fastställa arbetsplanen för mellanriksvägen Kiruna- Narvik. I och med det går han till frontalangrepp mot Staffan Burenstam- Linder (m) och Eva Winther (fp) som båda påstår att pengarna kommer när prövningen är klar, enligt Burenstam- Linder först nästan år.
NSD 1976-04-10: ”Riksdagen igår: Norge-vägen bortlottad.” Riksdagen lottade bort både Norgevägen från Kiruna och den nya bron till Seskarö, efter lottningsbeslutet som innebar en seger för de borgerliga partierna, vet man inte hur länge det kan dröja innan de två projekten kommer igång.
Lassinatti: Tragiskt.” Beslutet om väganslaget är otroligt deprimerande, berättar landshövding Ragnar Lassinatti, som sedan 1967 kämpat för vägen Kiruna- Narvik.
PT 1967 1967-04-10: ”Norgevägen ”bortlottad”.” Riksdagen lottade bort både Norgevägen från Kiruna och den nya bron till Seskarö, efter lottningsbeslutet som innebar en seger för de borgerliga partierna, vet man inte hur länge det kan dröja innan de två projekten kommer igång.
NSD 1976-04-09: ”Oro för mellanriksvägen riksdagen beslutar idag.” Mellanriksvägen Kiruna- Narvik kommer att få en stor turistisk betydelse för Norrbotten och Nordkalotten, skriver Norrbottens turisttrafikförbund i ett telegram skickat till de fyra riksdagspartiernas partigrupper.
”Gällivareborna är solidariska.” Gällivare kommunstyrelse sa vid ett sammanträde att de ska solidarisera sig med Kiruna kommun och ge dem sitt stöd i kampen för att Norgevägen ska byggas i höst.
”Isoleringen måste brytas.” De valda ombuden för Sveriges folk kan nu inte svika sedan 30-talet år tillbaka närda förhoppningar om en vägförbindelse med norska kusten. Så heter det i ett telegram från fackliga centralorganisationen i Kiruna till riksdagens trafikutskott och dess ordförande Sven Gustafsson samt till riksdagsledamöterna från Norrbotten.
NSD 1976-04-08: ”Norgevägens igångsättning i farozonen.” Norgevägen kan bli mer än ett år försenat om riksdagen beslutar att inte ge anslag till enskilda vägprojekt utan istället ger vägverket en klumpsumma. Kiruna kommun fruktar att vägverket i så fall använder pengarna till upprustning av de vägar som redan finns och att det inte blir något över till Norgevägen.
NK 1976-04-08: ”Lotten avgör om pengar till Norgevägen?” Riksdagen beslutar om hur Vägverket ska använda sina pengar i år.
NK 1976-04-01: ”Naturintressen kan stoppa Norgevägen.” Nu äventyras Gällivares planerade Norgeväg från Sitasjaure över till Norge av Naturvårdsverket.
NK 1976-02-06: ”Kiruna får bidrag till Norgevägen.” Arbetsmarknadsstyrelsen har gett Kiruna kommun 207,500 kronor i bidrag till beredskapsarbete.
NSD 1976-02-05: ”Markplan görs till Norgevägen.” Arbetsmarknadsstyrelsen har gett Kiruna kommun 207,500 kronor i bidrag till beredskapsarbete.
NSD 1976-01-13: ”Skyddar en vägtunnel värden för 30 milj kr.” Det var fel att påstå att alla var emot tunnelalternativet förbi Nuolja vid markägarsammanträdet om Norgevägen i Abisko. Johan Kuhmunen, vice ordförande i Rautasvuoma sameby, med sin portfölj fylld av argument mot Norgevägen över huvudtaget var med bland de hundratalet i Abisko.
NK 1975-11-13: ”Norgevägens motståndare till reträtt.” Nu tycks Norgevägens motståndare gett upp för gott, när Vägverket för ett par år sedan höll sitt första s.k. markägaresammanträde utvecklades den till en stor batalj mellan förespråkare och motståndare.
NK 1975-11-14: ”Informationen till samerna bristfällig. Manifestation kom av sig. Samer säger ja till tunnel.” Norgevägen diskuterades i Abisko, Kiruna kommun hade slagit på stort, med bl.a. ordnat extratåg, men massorna uteblev. Renägare, Nikolaus Stenberg argumenterade för en tunnel, det var bara John Takman som var intresserad av att höra på vad samerna hade att säga i frågan.
NSD 1976-12-11: ”Vägverket fick besked: Spola tunneln genom Nuolja!” Vägverket fick klart besked om inställning till tunnelbygget genom Nuolja vid markägaresammanträde i Abisko. Bland 100-talet närvarande intressenterna fanns ingen som kunde stödja tunnelbygget, eftersom man kan komma förbi fjället riskfritt utan den extra satsningen på 30 miljoner kronor.
NFL 1975-11-12: ”Tunnel under Nuolja nytt alternativ för Norgevägen.”
”Debatt om Norgevägen.”
NK 1975-11-11: ”Norgeväg med tunnel genom Nuolja.” Skisser över Norgevägens dragning.
NSD 1975-11-11: ” Han håller i Norgevägen. Kopparfynd ändrar Norgevägen. Tunnel vid Nuolja nytt alternativ.” Vägverket presenterar en reviderad plan för vägen Kiruna- Riksgränsen.
NFL-1975-11-07: ”Kirunabor. Norgevägen skall byggas!!!” Kungörelse om informationsmöte angående Norgevägen.
NSD 1975-11-06: ”Gällivare avvisar tanken på Norgevägen.” Gällivare kommun ska göra en ny undersökning om möjligheten till vägförbindelse med Norge.
NSD 1975-12-05: ”Bidrag till Norgevägen.” Kiruna kommun får statsbidrag till vägprojektet.
NK 1975-11-05: ”Nordling lovar byggstart 1976 för Norgevägen – Motståndarna är sörlänningar.”
PT 1975-11-05: ”Narviksvägen påbörjas andra halvåret 1976.”
HB 1975-04-06: ”Kiruna-Narviksvägen påbörjas under andra halvåret 1976.”
NK 1975-08-26: ”Ja till Norgevägen. Bygg ut Kalixälven – säger eniga riksdagsledamöter.” När riksdagen för knappt ett år sedan röstade om Norgevägens utbyggnad tillhörde folkpartisten Olle Westberg, Ljusdal, den minoritet som röstade nej. Nu har han ändrat åsikt.
NFL 1975-06-20: ”Ska Norgevägen påbörjas redan nästa höst?” I skuggan av det officiella öppnandet av den numera riksbekanta Graddis-vägen, har även Kiruna-Narvik vägen varit i rampljuset. Där samlades svenska och norska delegationer i Narvik före avresan till Graddis, man passade då på att titta närmare på den så kallade Björnfjellvägen för att få en närmare kännedom om var och hur vägen kommer att gå.
HB 1975-05-31: ”Delarbetsplan för Narviksvägen behöver ej fastställas.” Länsstyrelsen i Norrbottens län vill istället att regeringen ska se till så att en arbetsplan faställs för sträckan Kiruna- Torneträsk station.
NK 1975-03-20: ”Norgeväg utan vägtunnel kan bli ödesdiger.” Väljer man andra typer av lavinskydd än landsvägstunnel kan endast framtiden utvisa vilket pris man får betala, uttrycker sig Stig Larsson, vid Uppsala universitetet, som för vägverket studerat lavinrisken vid Nuolja i Abisko.
NK 1975-03-06: ”Vad ska Norgevägen heta?” ”Abiskovägen”, ”Kiruna-Narvikvägen”, eller ”Norgevägen” eller något helt annat?
PT 1975-02-28: ”Naturvårdsverket sänker kraven för Norgevägen.”
NFL 1975-02-28: ”Norgevägen närmare en lösning.”
NK 1975-02-28: ”Norgevägen närmare verkligheten. Plan klar till hösten.” Vägdirektör Börje Åström meddelar att Norgevägen ska kunna planläggas till hösten.
NK 1975-02-27: ”Norgevägen ett steg mot sin lösning!” Naturvårdsverket kommer nämligen att sänka kraven på åtgärder inom Abisko nationalpark i betydande utsträckning.
NFL 1975-02-20: ”Länsstyret kräver arbetsplan för Norgevägen.” Länsstyrelsen i Norrbotten kräver i ett yttrande till kommunikationsministern Bengt Nordling, att den första etappen av den så kallade Norgevägen; Kiruna- Narvik, snarast får en fastställd arbetsplan.
NK 1975-02-19: ”Vägverket får mothugg om… Norgevägen! Striden om Norgevägen. Länsstyrelsen: Börja bygg! Vägverket: Vänta och se!” Länsstyrelsen vill börja bygga Norgevägen, medan vägverket vill att vägen måste bedömas i helhet innan den kan börja byggas.
NSD 1975-02-17: ”Ams-stöd till markplanering vid Norgevägen.” Kiruna får statsbidrag för projektera marken vid planerade vägen Kiruna- Riksgränsen och utreda avloppsvattnets behandling i Torneträsk för sammanlagt 415 000 kronor.
NK 1975-02-05: ”- Lättsinne att inte bygga norgevägen.” Riksdagsmannen och kommunfullmäktiges ordförande i Gällivare, Karl-Erik Häll, tycker att det ser betydligt ljusare ut för att en väg mellan Siitasjaure och Sjommen i Norge ska kunna bli verklighet.
”- Det finns inga konkreta planer.” Direktör Åke Lindeblad på Vattenfalls presstjänst i Stockholm.
NK 1975-01-28: ”Vattenfall och samer avgör om vi får en ny mellanriksväg!” Gällivare kommun ser ut att bli före Kiruna med en mellanriksväg över till Norge, i och med att Vattenfall har börjat diskutera möjligheten att dra en kraftledning från norska Skjomen över till Ritsem. Vilket skulle leda till ett utökat kraftsamarbete mellan Norge och Sverige, med kraftledningen skulle det följa en väg.
NFL 1975-01-16: ”Hela sträckan Kiruna-Narvik byggs på en gång.” Ett kortsiktigt sysselsättningsmotiv är inte skäl nog för fastställelse av endast en del av arbetsplanen för vägen Kiruna- Riksgränsen. Särskilt som vägen vållat debatt, hela sträckan bör i stället prövas på en gång.
NSD 1975-01-15: ””Fel fastställa bara en bit av norgevägen”.” Ett kortsiktigt sysselsättningsmotiv är inte skäl nog för fastställelse av endast en del av arbetsplanen för vägen Kiruna- Riksgränsen. Särskilt som vägen vållat debatt, hela sträckan bör i stället prövas på en gång.
NSD 1974-11-05: ””Skynda på med Norge-vägen!”” Länsstyrelsen i Norrbottens län vill att regeringen ska se till så att vägverket snarast fastställer arbetsplanen för vägen Kiruna- Torneträsk stationen, som ingår i Kiruna-Narvik-vägen.
HB 1974-10-31: ”Lassinatti vill börja bygga vägen Kiruna-Narvik nu.”
NFL 1974-10-30: ”Lassinatti: Börja bygga Norgevägen nu.” Landshövdingen Ragnar Lassinatti, Luleå stöder i ett brev till kommunikationsminister Bengt Norling, Kiruna kommuns förslag om att den första etappen på Kiruna-Narvikvägen börjar byggas snarast möjligt. Det gäller etappen Kiruna- Torneträsk.
NSD 1974-10-29: ”Lassinatti stöder krav på vägstart!” Landshövdingen Ragnar Lassinatti, Luleå stöder i ett brev till kommunikationsminister Bengt Norling, Kiruna kommuns förslag om att den första etappen på Kiruna-Narvikvägen börjar byggas snarast möjligt. Det gäller etappen Kiruna- Torneträsk. Arbetslösheten ökar snabbt; i Kiruna- Pajalaområdet går 2000 utan jobb, arbetsförmedlingen hoppas även på att kvinnor ska få jobba på vägbygget!
PT 1974-10-05: ”Lassinatti vill börja bygga vägen Kiruna-Narvik.” Landshövdingen Ragnar Lassinatti, Luleå stöder i ett brev till kommunikationsminister Bengt Norling, Kiruna kommuns förslag om att den första etappen på Kiruna-Narvikvägen börjar byggas snarast möjligt. Det gäller etappen Kiruna- Torneträsk.
NSD 1974-08-08: ””Bygg Norgevägen 1975!” Kiruna vill inte vänta Börja vägbygget redan till nästa år!”
NSD 1974-05-28: ”246 röstade för vägen till Norge.” Befolkningen i Kiruna känner att de bor i en återvändsgränd, därför behövs den nya vägen. Detta var ett av många argument som anfördes, då riksdagen diskuterade vägen mellan Kiruna- Riksgränsen.
”Tunnel genom fjäll villkor för vägen.” Ett villkor för att vägen mellan Kiruna-Narvik ska bli verklighet är att vägverket utreder möjligheten att bygga en vägtunnel genom fjället Nuolja. Detta krav har framförts av naturvårdsintressenter som nu fått stöd av riksdagen.
NFL 1974-05-28: ”Norgevägen byggs men stäckningen oklar. Tunnel genom Abisko skonar nationalparken och forskningsstation.” Norgevägen ska byggs, det bestämde riksdagen med siffrorna 246 mot 53, med det finns en viktig reservation. Vägverket ska först utreda möjligheten att bygga en vägtunnel genom berget Nuolja vid Abisko.
”Riksdags- Ja till intrång.” Befolkningen i Kiruna känner att de bor i en återvändsgränd, därför behövs den nya vägen. Detta var ett av många argument som anfördes, då riksdagen diskuterade vägen mellan Kiruna- Riksgränsen.
”Vägtunnelprojektering fördröjer vägstarten.” Ett villkor för att vägen mellan Kiruna-Narvik ska bli verklighet är att vägverket utreder möjligheten att bygga en vägtunnel genom fjället Nuolja. Detta krav har framförts av naturvårdsintressenter som nu fått stöd av riksdagen.
KN 1974-05-28: ”Riskdagen: Bygg Norgevägen under nationalparken! Riksdagens ja till Norgevägen – En seger för Wigert – Det gick vägen!”
”- Tunneln försenar byggstarten.” Ett villkor för att vägen mellan Kiruna-Narvik ska bli verklighet är att vägverket utreder möjligheten att bygga en vägtunnel genom fjället Nuolja. Detta krav har framförts av naturvårdsintressenter som nu fått stöd av riksdagen.
NSD 1974-05-24: ”Jordbruksskottet säger ja till Norge-vägen.” Motiven för att bygga en väg mellan Kiruna- Riksgränsen är så starka att det intrång som krävs i Abisko nationalpark bör kunna godtas, det säger jordbruksutskottet i betänkande över propositionen i fråga. Moderaterna yrkar avslag.
NSD 1974-05-22: ”Norgevägen behandlas i riksdagens utskott: Motiven för vägen uppväger intrånget.” Motiven för att bygga en väg mellan Kiruna- Riksgränsen är så starka att det intrång som krävs i Abisko nationalpark bör kunna godtas, det säger jordbruksutskottet i betänkande över propositionen i fråga. Moderaterna yrkar avslag.
NFL 1974-05-14: ”Ja till väg Kiruna-Narvik men naturen måste skyddas.” Riksdagsman John Takman (vpk) har lämnat in en motion i anslutning till regeringsförslaget om visst intrång i Abisko nationalpark för mellanriksvägen Kiruna-Narvik.
HB 1974-05-09: ”Naturskyddsföreningen uppvaktade om planerade vägen Kiruna-Narvik.” Den Svenska naturskyddsföreningen anser att det är absurt att bygga en bilväg intill järnvägen.
NFL 1974-05-09: ”Om vägen Kiruna-Narvik.” Insändare skriven av en pensionerad gruvarbetare.
NFL 1974-05-08: ”En leende väg mot Norge.” Silvervägen, Graddisvägen eller Polarvägen, än är inte striden över om vad landets vackraste turistväg ska heta.
NSD 1974-05-08: ”Vill stoppa Norge-vägen.” Den Svenska naturskyddsföreningen anser att det är absurt att bygga en bilväg intill järnvägen.
NK 1974-05-04: ”Oenigt om Narviksvägen.”
HB 1974-05-04: ”Moderatmotion: Varaktiga arbeten i stället för väg Kiruna – Narvik.” Riksdagsman Tore Nilsson, Agnäs m.fl. moderater föreslår i en motion till Riksdagen att regeringens proposition om intrång i Abisko nationalpark (som en väg Kiruna-Narvik skulle innebära), avslås och att riksdagen ska besluta att överlämna frågan om väg genom Abisko nationalpark till den utredning om fjällvärldens användning som Statens naturvårdsverk och Statens Planverk håller på med. Motionärerna vill även att Riksdagen prövar frågan om det belopp vägbygget Kiruna-Narvik beräknas kosta kan användas för att skapa varaktiga arbetstillfällen i de kommuner i Norrbotten som tillhör det inre stödområdet.
NK 1974-04-26: ”Scouter vill stoppa vägen.”
NSD 1974-04-25: ”Norgevägen stängs under snöstormar.” Det var en av nyheterna som presenterades under länsvägnämndens tvådagarsresa i Kiruna- fjällen, den andra nyheten var att ledningen för Lapplandia planerar en stugby för att klara av den väntade ökningen av turistströmningen då vägen blir klar.
PT 1974-04-25: ”Vägen Kiruna-Narvik stör inte naturen.” Den omdiskuterade och tilltänkta vägsträckan mellan Narvik- Kiruna var en av de stora frågorna när länsvägnämnden sammanträdde i Kiruna. I samband med sammanträdet åkte nämnden på vägen mellan Kiruna- Nikkaluokta, närmast för att titta på vägen som är dragen genom fjällområdet.
HB 1974-04-23: ”Slopa planerna på bilväg Kiruna-Narvik vädjar 120 forskare.” Det skriver 120 forskare från ett stort antal länder i ett telegram som ska skickas till svenska regeringen, forskarna är eniga om att bilvägen genom Abisko nationalpark skulle kunna hota naturlivet i området.
NFL 1974-04-23: ”Slopa bilvägen genom Abisko!” Det skriver 120 forskare från ett stort antal länder i ett telegram som ska skickas till svenska regeringen, forskarna är eniga om att bilvägen genom Abisko nationalpark skulle kunna hota naturlivet i området.
PT 1974-04-22: ”Scouterna protesterar mot Kiruna- Narvik-väg.”
PT 1974-04-10: ”Här skall bilarna susa fram Miljöprotester räcker inte?” Under våren ska riksdagen ta ställning till frågan om en bilväg mellan Kiruna och Narvik, egentligen är frågan begränsad till att gälla det intrång som vägen måste innebära för Abisko nationalpark, ett av vårt lands vildaste och mest känsliga fjällområden. Säger riksdagen nej till intrånget i parken blir det ingen bilväg mellan Kiruna-Narvik. Vägen ska gå genom nationalparken på en sträcka av sex kilometer, 52 hektar av nationalparkens totala yta på 7500 hektar berörs. Ett måttligt ingrepp, anser väg- anhängarna, medan väg- motståndarna undrar vad som kommer att hända när bilarna kommer.
NSD 1974-04-09: ”Vägen Kiruna-Narvik ett politiskt vägbygge!” Insändare skriven av Per Heinonen angående bygget av Norgevägen.
NFL 1974-04-08: ”Mellanriksvägen – ett politiskt bygge?” Insändare skriven av Per Heinonen angående bygget av Norgevägen.
NSD 1974-04-06: ”Här ska bilar susa fram Miljöprotester räcker inte?” Under våren ska riksdagen ta ställning till frågan om en bilväg mellan Kiruna och Narvik, egentligen är frågan begränsad till att gälla det intrång som vägen måste innebära för Abisko nationalpark, ett av vårt lands vildaste och mest känsliga fjällområden. Säger riksdagen nej till intrånget i parken blir det ingen bilväg mellan Kiruna-Narvik. Vägen ska gå genom nationalparken på en sträcka av sex kilometer, 52 hektar av nationalparkens totala yta på 7500 hektar berörs. Ett måttligt ingrepp, anser väg- anhängarna, medan väg- motståndarna undrar vad som kommer att hända när bilarna kommer.
NK 1974-04-04: ”Norgevägen är ett hot mot miljön.”
NSD 1974-04-02: ”Kirunavägen berör många.” Det finns gott hopp att Kirunavägen kommer att förverkligas, sedan regeringen sagt ja till intrånget i Abisko nationalpark, vid sitt besök i Kiruna fick jordbruksutskottet övertygande argument. Den nya vägen får omfattande betydelse, Nordkalottens natur betecknas som en ”guldgruva” för internationell turismen, det är också ett argument för vägen.
NSD 1974-03-30: ”Ett ja av riksdagen i april betyder att nu kan Norgevägen byggas.”
NK 1974-03-30: ”Regeringen vill bygga vägen Kiruna-Narvik.” Regeringen beslöt att den planerade mellanriksvägen Kiruna-Narvik bör byggs, vägen får stor betydelse för utvecklingen av näringsliv och turism inom Nordkalotten. Dessutom skapar den förbättrade rekreations möjligheter för befolkningen i Kirunaområdet anser regeringen.
NFL 1974-03-22: ”Synpunkter på Norgevägen.” I ett brev till regeringen har samerna; (Opinionsrörelsen stoppa Norgevägen och Kiruna naturskyddsförening), framfört några synpunkter på den projekterande mellanriksvägen.
NSD 1974-03-21: ””Fler tåg istället för väg”.” I ett brev till regeringen har samerna; (Opinionsrörelsen stoppa Norgevägen och Kiruna naturskyddsförening), framfört några synpunkter på den projekterande mellanriksvägen.
NK 1974-03-20: ”Norgevägen igen.” Vid invigningen av Fjället pratade kommunalrådet Wigert Karlsson för kommunens räkning, talet handlade mest om Norgevägen.
NSD 1974-03-09: ”Vägbygget skulle kunna starta i år.” Alla 18 tillfrågade remissinsatser om Norgevägens sträckning genom Abisko nationalpark har nu lämnat sina svar, sju av de tillfrågade är för vägen, lika många är emot, medan fyra undviker att ta någon klar ställning (lista på ja- och nej sägarna).
NK 1974-03-01: ”Kortsynt att bygga Norgevägen.” Insändare skriven av ”Fjällräven” angående det s.k. Norgevägsbyggandet.
NFL 1974-02-26: ”Norska kommunister positiva till ”vägen”.” Med stort intresse följer man med i Narvik hur frågan om en mellanriksväg mellan Kiruna-Narvik behandlas i Sverige, vägen kommer att få en stor betydelse för Narvik. Kiruna var helt eniga om att bygga vägen, medan Norge inte är lika fullt så enliga, de tycker att miljöskälen är tillräckligt starka för att inte bygga vägen.
NSD 1974-02-26: ”Nationellt perspektiv på norgevägen.” Planverket anser att vägen Kiruna-Nordnorge bör bedömas i ett samlat nationellt perspektiv.
NK 1974-02-25: ”Utskottet säger ja till Norgevägen!” Norgevägen har kommit ännu ett steg närmare.
NSD 1974 -02-25: ”LO positiv till Norge-väg.” Ett beslut om mellanriksvägen Kiruna-Narvik måste grundas på en avvägning mellan de olika motstridiga intressena, framhåller LO i sitt yttrande till regeringen.
NSD 1974-02-23: ” Har enhälligt godtagit sträckning av Norgeväg.” Insändare skriven av fd Kalixbo angående att Kirunas byggnadsnämnd godtagit sträckningen av Norgevägen.
PT 1974-02-23: ”Norgevägen ska bedömas i nationellt perspektiv.” .” Planverket anser att vägen Kiruna-Nordnorge bör bedömas i ett samlat nationellt perspektiv.
NFL 1974 -02-23: ”Så kan inte vägen byggas.” Nuvarande vägförslaget kan inte genomföras, anser riksantikvarieämbetet i sitt yttrande till regeringen över förslaget till mellanriksvägen Kiruna-Nordnorge. Ämbetet kan från sina synpunkter inte tillstryka den föreslagna vägsträckningen vid Tornehamn.
NSD 1974-02-22: ”Riksantikvarien säger nej till väg Kiruna-Narvik.” Nuvarande vägförslaget kan inte genomföras, anser riksantikvarieämbetet i sitt yttrande till regeringen över förslaget till mellanriksvägen Kiruna-Nordnorge. Ämbetet kan från sina synpunkter inte tillstryka den föreslagna vägsträckningen vid Tornehamn.
NFL 1974-02-22: ”Norge-vägen närmar sig.” Ett steg mot Norgevägens förverkligande togs då riksdagens jordbruksutskott gästade Kiruna.
NSD 1974-02-21: ”Scouter emot en Norge-väg.”
NSD 1974-02-21: ”Mellanriksväg mellan Kiruna-Narvik avstyrks av riksantikvarieämbetet.” Riksantikvarien säger nej till väg Kiruna-Narvik.” Nuvarande vägförslaget kan inte genomföras, anser riksantikvarieämbetet i sitt yttrande till regeringen över förslaget till mellanriksvägen Kiruna-Nordnorge. Ämbetet kan från sina synpunkter inte tillstryka den föreslagna vägsträckningen vid Tornehamn.
PT 1974-02-21: ”Mellanriksvägen.” Nuvarande vägförslaget kan inte genomföras, anser riksantikvarieämbetet i sitt yttrande till regeringen över förslaget till mellanriksvägen Kiruna-Nordnorge. Ämbetet kan från sina synpunkter inte tillstryka den föreslagna vägsträckningen vid Tornehamn.
NK 1974-02-21: ”Utskottet skaffar sig information om vägen.” Jordbruksutskottet är en viktig del i hanteringen av Norgevägsfrågan, det är dem som först ska ta ställning till frågan om intrånget i Abisko nationalpark.
NK 1974-02-20: ”Utskottet ska upp och titta på Norgevägen.” Ett 20-tal av jordbruksutskottets ledamöter kommer till Kiruna för att titta på Norgevägsplanerna, det är länsstyrelsen som svarar för informationen men Kiruna kommun kommer också att få vara med .
NK 1974-02-19: ”LO-ja till norgevägen.” Ett beslut om mellanriksvägen Kiruna-Narvik måste grundas på en avvägning mellan de olika motstridiga intressena, framhåller LO i sitt yttrande till regeringen.
NSD 1974-02-19: ”Kiruna-vägen får stöd.” I 50 år har Kiruna kämpat för en väg till atlantkusten, Malmfälten kommer att bestå i sekler framåt. Det måste vara i hela landets intresse att isoleringen bryts, de tyngsta och viktigaste remissinsatserna säger ja till vägen, endast ett fåtal säger nej.
NFL 1974-02-19: ”Flera synpunkter på Norgevägen.” Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening emotsätter sig ett intrång i Abisko nationalpark, de påstår i sitt yttrande till regeringen att någon väg mellan Kiruna-Narvik överhuvudtaget inte ska utföras.
PT 1974-02-18: ”Vetenskapsmän går emot Narvik-väg.” De anser att effekten av förslitning genom turisttrafik, ökad fritidsbebyggelse och snöskoteranvändning m.m. skulle vara förödande för ett av de mest unika naturvetenskapliga forskningsområdena i världen.
NK 1974-02-14: ”Enhälligt beslut om Norgevägen.” Inga meningsmotståndare syntes till när kommunfullmäktige i Kiruna, tillstyrkte vägens sträckning genom nationalparken i Abisko, det var ett fullkomligt enhälligt beslut. Rykten hade gått runt innan mötet om att motståndarna till vägen skulle möta upp men protester, vilket de inte gjorde.
NK 1974-02-13: ”Samebyar kräver flera miljoner i skadestånd om Narviksvägen byggs.” Det skriver Samernas Riksförbund i ett protestuttlåtande till Konungen, riksförbundet påstår att byggandet av vägen kommer att medföra intrång och olägenheter av en sådan omfattning att vägen absolut inte bör byggas.
PT 1974-02-13: ”Länsstyrelsen positiv till väg Kiruna-Norge.” Länsstyrelsen i Norrbotten är positivt inställda på mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge, delen genom Abisko nationalpark, vilket svenska samernas riksförbund inte är.
NSD 1974-02-13: ”Enigheten total om Norgevägen.” Inga meningsmotståndare syntes till när kommunfullmäktige i Kiruna, tillstyrkte vägens sträckning genom nationalparken i Abisko, det var ett fullkomligt enhälligt beslut. Rykten hade gått runt innan mötet om att motståndarna till vägen skulle möta upp men protester, vilket de inte gjorde.
NFL 1974-02-11: ” Norgevägen eller inte: Idag tar fullmäktige ställning.” Kommunfullmäktige i Kiruna sammanträder för att ställning till bland annat Norgevägen, det gäller sträckningen mellan nationalparken i Abisko. Kommunens yttrande i frågan som ska skickas till jordbruksdepartementet för det slutgiltiga avgörandet i riksdagen längre fram i vår, borde inte möta något motstånd i debatten.
”Naturvårdsverket säger ja.” Naturvårdsverket vill att den omstridda riksvägen mellan Kiruna-Narvik ska byggas, de är eniga i sitt beslut.
NFL 1974-02-12: ”Enhälligt om Norge-vägen.”
NSD 1974-02-13: ” Länsstyrelsen positiv till väg Kiruna-Narvik.” Länsstyrelsen i Norrbotten är positivt inställda på mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge, delen genom Abisko nationalpark, vilket svenska samernas riksförbund inte är.
NFL 1974-02-11: ”Norgeväg eller inte: Skarpt kommunsvar till STF.” I en mycket skarp kritik formulerad skrivelse tar Kiruna kommun och bemöter ett yttrande från Svenska Turistföreningen angående den planerade vägen genom Abisko nationalpark. STF har ställt sig synnerligen negativ till vägplanerna, skrivelsen är grundad på allmänna uttalanden och obefintliga påståenden, säger kommunen i sitt försvarar.
”Även SJ säger ja.” Statens Järnvägar har ingenting att erinra mot förslaget till vägen mellan Kiruna- Riksgränsen.
”Länsarbetsnämndens syn.” Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har uttalat sig över en remiss från jordbruksdepartementet av mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge, delen genom Abisko nationalpark.
PT 1974-02-09: ”Naturvårdsverket säger ja till Kiruna-Narvikvägen.” Naturvårdsverket tillstyrker den planerade Norgevägen i sitt yttrande till regeringen.
”Väg Kiruna-Norge av betydelse för sysselsättningen.” Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har uttalat sig över en remiss från jordbruksdepartementet av mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge, delen genom Abisko nationalpark.
NSD 1974-02-09: ” Naturvårdsverket säger ja till vägen.” Naturvårdsverket tillstyrker den planerade Norgevägen i sitt yttrande till regeringen.
NK 1974-02-09: ”Naturvårdsverket: - Visst kan Norgevägen byggas!” .” Naturvårdsverket tillstyrker den planerade Norgevägen i sitt yttrande till regeringen.
”- Visst är vi besvikna.” Nils Åke Andersson, föreståndare på naturvetenskaplig forskarstationen i Abisko; kommenterar naturvårdverkets yttrande.
”Även SJ säger ja.” Statens Järnvägar har ingenting att erinra mot förslaget till vägen mellan Kiruna- Riksgränsen.
NSD 1974-02-09: ”Mellanriksvägen beredskapsprojekt Jobb förhindrade.” Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har uttalat sig över en remiss från jordbruksdepartementet av mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge, delen genom Abisko nationalpark.
NSD 1974-02-08: ”Länsnämnd säger ja till Norgevägen.” Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har uttalat sig över en remiss från jordbruksdepartementet av mellanriksvägen Kiruna- Nordnorge, delen genom Abisko nationalpark.
NSD 1974-02-05: ”Den nya Norgevägen – uppsving eller dödsstöt.” Inställningar hos invånarna i Abisko om hur den nya vägen kommer att påverka samhället.
NSD 1974-0202: ”Amerikan vill stoppa norgevägen.” Biträdande professor, Rorke Bryan vid Alberta universitetet i Kanada; vädjar om att stoppa vägbygget.
NSD 1974-01-25: ”Motståndarna till Norge-väg får hård kritik.” Stadsombudsman Folke Granström, Kiruna tar i hårdhandskarna när han bemöter motstånd till Norgevägen.
”Ingen avstyrkan från geologer till Norge-väg.” Sveriges Geologiska Undersökning yttrar sig till regeringen.
”Norge-väg ger fördelar.” Kiruna/Pajala TCO-kommitté tycker att Norgevägen ger fördelar, i form av ökade transportmöjligheter av produkter och varor.
NFL 1974-01-22: ”Vädjan till riksdagsmän: Stoppa Norgevägen!” ”Opinionsrörelsen stoppa Norgevägen” gör nu ett sista desperat försöka att få en ändrad inställning till planerna på en väg mellan Kiruna-Narvik. I slutet på våren ska riksdagen besluta om ett intrång i Abisko nationalpark, ska få ske för byggandet av vägen, med 350 brev som skickas till riksdagsmän försöker nu opinionsrörelsen motivera få dem att ändra inställning till vägdragningen.
NSD 1974-01-19: ”Kvinnor och ungdom får jobb på norgeväg.” Gunnar Forsell tror att det finns 100-tals kvinnor som inte skulle tveka att jobba på Norgevägen, men också ungdomar.
NSD 1974-01-17: ”Lasse Sarri: ”Förr var jag mot Norgevägen men har nu annat perspektiv”.” Insändare skriven av Lasse Sarri angående för- och nackdelar kring Norgevägen.
NFL 1974-01-17: ”Kiruna kommun avvisar kritik kring Norgevägen.” Lägg Norgevägen mellan Kiruna-Narvik som planerat genom Abisko nationalpark, intrånget blir obetydligt och för rennäringen kan vägen bli en tillgång, anser Kiruna kommun.
NSD 1974-01-16: ””Norgevägen bra för rennäringen”.” Lägg Norgevägen mellan Kiruna-Narvik som planerat genom Abisko nationalpark, intrånget blir obetydligt och för rennäringen kan vägen bli en tillgång, anser Kiruna kommun.
NFL 1974-01-10: ”Intresse i Narvik för Norgevägen.” Den planerade mellanriksvägen Kiruna-Narvik är inte bara en fråga för de som bor i Kiruna, även Norge och framförallt Narvik har nu visat intresse för vägen.
NSD 1974-01-09: ”- Kampanj mot Norgeväg ett utpressningsförsök?” Kommunalpolitikerna i Kiruna anser att samernas inställning mot den blivande Norgevägen är tvedtydlig. Vidare undrar de; hur vägen kan bli ett hinder för rennäringen, när Talma sameby, har begärt en väg och anser att en sådan förbindelse är livsviktig för rennäringens fortsatta existens?
NK 1974-01-09: ”Ny Norgevägsinformation.” Kommunstyrelsen diskuterar.
NK 1974-01-08: ”Kiruna-Narvik-vägen bör börja byggas anser länsstyrelsen.” Länsstyrelsen i Norrbotten vill att regeringen ska se till att vägverket snarast som möjligt fastställer arbetsplanen för vägen Kiruna- Torneträsk station, som ingår i Kiruna-Narvikvägen.
NSD 1973-12-29: ”Naturskyddsföreningen och Norgevägen.” I november kritiserades Svenska naturskyddsföreningens synpunkter angående den planerade vägen mellan Kiruna-Narvik av doktor Vidar Backlund, Kiruna. Rubriken var ”Falska påståenden av naturskyddare” och insändaren hade utformats som ett öppet brev till föreningen.
”Doktor Backlund svarar.”
NK 1973-12-24: ”Norgevägen igen.” Svar till Svenska Naturskyddsföreningen skriven av doktor Vidar Backlund.
NSD 1973-12-21: ”Arbetsplanen klar för Kiruna-vägen.” Arbetsplanen för Kiruna-Narviksvägen har nu lämnats in till länsstyrelsen.
NFL 1973-12-19: ”Bygg Norgevägen norr om Torneträsk.” Insändare skriven av Johny Kron angående Norgevägs planerna.
NK 1973-12-18: ”Svenska Naturskyddsföreningen svarar Backlund angående Kiruna-Narvikvägen.”
NK 1973-12-11: ”Inget Besked om Norgevägen i riksdagen.” Jordbruksminister Svante Lundkvist gav inget besked om Norgevägen.
NSD 1973-12-07: ”Så här ska kirunavägen gå genom nationalparken.” Kirunavägen kommer att gå igenom Abisko nationalpark på en sträcka av närmare sex kilometer, vägen ska dras norr om järnvägen och i stort sätt följa dess sträckning.
NFL 1973-12-07: ”Abisko Nationalpark kan stoppa byggandet av vägen.” Om inte riksdagen godkänner intrånget i Abisko nationalpark under våren 1974, så går hela vägplanerna i stöpet och ingen väg byggs. Vägverket vill nämligen inte bygga en väg enbart fram till Torneträsk eller Abisko, nej, ska det bli väg, ska den gå till Riksgränsen eller Narvik.
NK 1973-12-07: ”Mellanriksvägen kan börja byggas till våren.” Under våren 1974 ska riksdagen ta ställning till planerna på den nya mellanriksvägen Kiruna-Narvik, om vägprojektet bli godkänt, så kan den börja byggas till våren samma år.
NFL 1973-12-04: ”Bygg Norgevägen snarast!” Insändare skriven av Representantskapet för Kiruna Fackliga centralorganisation angående Norgevägen.
PT 1972-12-01: ”Norgeväg eller ej?” Debatt i Kiruna.
NK 1973-11-30: ”Saklig diskussion om nya Norgevägen.” Opinionrörelsen ”Stoppa Norgevägen” mobiliserade sig till paneldebatt i Hjalmar Lundboholmsskolan, både anhängare och motståndare till mellanriksvägen var där.
NSD 1973-11-30: ”Norgevägen onödig under energikris?” Opinionrörelsen ”Stoppa Norgevägen” mobiliserade sig till paneldebatt i Hjalmar Lundboholmsskolan, både anhängare och motståndare till mellanriksvägen var där.
NSD 1973-11-28: ”Norgevägen viktig anser turistchefer.” Sveriges turistchefer är inte eniga angående kritiken mot mellanriksvägen Kiruna-Narvik. Vid deras årsmöte krävde de att vägprojektet skulle genomföras därför att vägen får en stor betydelse för turismen inom Nordkalotten och hela landet.
NSD 1973-11-26: ”Turistföreningen mot Narviksvägen.” Mellanriksvägen Kiruna-Narvik får inget stöd av Svenska Turistföreningen, däremot har man inget emot att uppmärksamma utbyggnaden av Ritsemjokkvägen.
NSD 1973-11-20: ”Norgeväg ger nya jobb.” Insändare skriven av en Vandrerska angående Norgevägen.
NK 1973-11-20: ”- Vägen ett hot mot samebyar!” Insändare skriven av Bo Lundmark, komminister i Jukkasjärvi ledamot i Norrlandsförbundets fullmäktige, angående kritik mot Norgevägen.
HB 1973-11-20: ”Om Kiruna-Narvikvägen.” Insändare?
PT 1973-11-15: ”De vill stoppa Norgevägen.” Tora Bohlin i Kiruna, opinionrörelsen ”Stoppa Norgevägen” tror att det går att stoppa Norgevägen.
NFL 1973-11-14: ”Naturskyddsförening mot Norgeväg.” Svenska naturskyddsföreningen kräver att Norgevägen stoppas.
NSD 1973-11-14: ”- Norgevägen går inte hejda.” Professor Skjörs vid Kungliga vetenskapsakademin yttrar sig i en diskussion.
NK 1973-11-14: ”Norgevägen på tapeten igen… - Svårt att motivera det självklara!” Åsikterna om den planerade vägen mellan Kiruna-Narvik gick vitt isär på det extra sammanträde om vägen som kungliga vetenskapsakademin höll i.
NK 1973-11-13: ”Norgevägen förstör unikt forskningsområde.” Forskare anser att effekten av förslitning genom turisttrafik, ökad fritidsbebyggelse och snöskoteranvändning m.m. skulle vara förödande för ett av de mest unika naturvetenskapliga forskningsområdena i världen, som Torneträskområdet är.
NSD 1973-11-13: ”Lögn om Kiruna upprepades.” Vänsterextremisterna i olika massmedia förnekar att det går att göra objektiva program eller artiklar, programmet Tidsspegeln om Norgevägen var lögnaktiga. Det kan inte ha blivit så med en enda gång att gruvarbetarna till en tredjedel är motståndare till vägen, vilket påstods i programmet.
NFL 1973-12-11: ”Bygg Norgevägen norr Torneträsk.” Insändare skriven av Karl I Johansson angående Norgevägsbygget.
NSD 1973-11-07: ”Radioprogram om Norgevägen.” ”Tidsspegeln”, radiprogram i P1, handlade om Norgevägen, bl.a. intervjuades kommunalrådet Wigert Karlsson, Kiruna, glesbygdsforskaren Ottar Brox, Tromsö, renskötare, gruvarbetare och naturskyddsfolk.
NK 1973-11-05: ””Turisterna kan nog fjällen bättre än de flesta kirunajägare”.” Insändare skriven av en gammal sommar (även vinter) – entusiast angående Norgevägen.
NSD 1973-05-11: ”Behövs norgeväg.” Insändare skriven av Olle Öhström (infödd Norrbottning) angående Norgevägens betydelse.
NSD 1973-05-11: ”Bryt genast Norge-vägen.” Insändare skriven av en ung Kirunabo angående Norgevägen.
”Norgeväg – skrytväg?” Insändare om Norgevägen.
NK 1973-11-01: ”Norgevägen kräver nyinvestering i el-ledningar.” Länsstyrelsen planer att investera- och bygga ut vattenkraft, elkraft och telekommunikationer inom fjällområdet, de som berörs är fritids- och yrkesfiskare samt renskötseln.
NK 1973-10-31: ”Utvidgad plan för Norgevägen.”
NSD 1973-10-27: ”Vår tids Don Quijotar.” Insändare skriven av C. R. angående Norgevägen.
NK 1973-10-27: ””Norgevägen bör stoppas”.” Forskare och samer samlas i Abisko naturvetenskapliga station till en gemensam aktion för att stoppa mellanriksvägen Kiruna-Narvik.
NFL 1973-10-27: ”Norgeväg eller ej?” Insändare skriven av Sven Söderlund angående Norgevägen.
NSD 1973-10-24: ”Kiruna-möte vill stoppa Norge-väg.” Cirka 150 personer hade kommit för att ta del av opinionsrörelsen ”Stoppa Norgevägen”, kommitténs initiativtagare Tora Bohlin öppnade mötet, därefter redovisade Klas Hansén vad som hittills hade utförts. Mötet var avsett för att skapa kontakter med dem som är emot Norgevägen, men även byta funderingar och argument.
PT 1973-10-24: ”Protest mot Norgevägen.” Opinionsrörelsen ”Stoppa Norgevägen” har haft sitt första stormöte, ett 100-tal personer kom.
NK 1973-10-23: ”Nya argument mot Norgevägen.” Opinionsrörelsen ”Stoppa Norgevägen” hade sitt första stormöte i Hjalmar Lundbohmsskolans aula.
NSD 1973-10-20: ”Norgeväg bör brytas om arbetarna vill det.” Insändare skriven av N. Nordström angående Norgevägen.
NSD 1973-10-19: ”Debatt om Norge-väg gjorde mej besviken.” Insändare skriven av Lars E Andersson, Kiruna, angående debatt om Norgevägen.
NSD 1973-10-18: ”Norgeväg överflödig om järnväg nyttjas.” Insändare skriven av ”Vi som tycker illa om ohämmad bilism” angående Norgevägen.
NK 1973-10-12: ”- Ansvarslöst att inte göra Ritsemvägen till norgeväg.” Kommunalrådet Gunnar Lidman, Gällivare anser att det vore nära ansvarslöst och även nationalekonomiskt oriktigt att inte bind samman de svenska och norska vägnäten väster om Sitasjaure.
”Nästan färdig.”
NSD 1973-10-12: ”Norgeväg kan föröda lappfelan.” Insändare skriven av Argus.
HB 1973-10-11: ”Norgevägen.” Norrbottens läns landsting och LKAB:s gruvdirektör Torsten Göransson anslöt sig till anhängare till den så kallade Norgevägen mellan Kiruna-Narvik.
NK 1973-10-11: ”Kan Norgevägen ge bättre spridning av fjällturismen.” Inlägg skriven av Åke Barck angående Norgevägens funktion.
NK 1973-10-10: ”Landstinget om kritiken mot Norgevägen:” Ett uttalande om landstingets kritik mot Norgevägen, skriven av Arne Lindberg (v ordf.).
NK 1973-10-10: ”- Norgevägen kan underlätta LKAB:s produktionsökning!” LKAB:s gruvdirektör Torsten Göransson anslöt sig till anhängare till den så kallade Norgevägen mellan Kiruna-Narvik.
”Bakläxa om vägen.”
NSD 1973-10-09: ””Almarna kunde räddas – nu gäller det fjällen”. Frän debatt på vägmötet: Almarna räddades – då räddar vi fjällvärlden.” Det tycker ungdomar från Malmbergets folkhögskola som kommit till informationsmötet i Kiruna, om den planerade Norgevägen. Där beslöt de sig för att bilda kommittén ”Stoppa Norgevägen”.
NFL 1973-10-09: ”800 kom för att diskutera Norgevägen.” Wigert Karlsson var på gott humör för att så många Kirunabor hade kommit till informationsmötet i Hjalmar Lundbohmsskolans aula, Kiruna.
NK 1973-10-09: ”Det blir strid kring Norgevägen – ungdomar kräver folkomröstning nu!” Ungdomar från Malmbergets folkhögskola som kommit till informationsmötet i Kiruna, om den planerade Norgevägen. Där beslöt de sig för att bilda kommittén ”Stoppa Norgevägen”.
”600 trängdes i överfylld aula. Het diskussion om sträckningen.” Bild på karta över sträckningen.
PT 1973-10-08: ”Samerna starkt kritiska mot planerade vägen Kiruna-Narvik.” Nu protesterar även samerna mot Norgevägen, liksom professor Gustav Sandberg, vid Abisko naturvetenskapliga forskarstation har gjort tidigare.
”Några bakgrundsfakta.” Om samer.
NK 1973-10-08: ”Stoppas Narviksvägen utbryter det storm.” Debattartikel av Ulf Lidhammar.
NK 1973-10-06: ”Demonstration för Norgevägen.” När vägverket presenterar sin arbetsplan för Norgevägen, ska markägare och övriga intressenter få komma till tals. Samerna, naturvårdarna och forskarna kommer då att yttra sina negativa åsikter, övriga Kirunabor verkar stödja vägen.
PT 1973-10-04: ” Samerna starkt kritiska mot planerade vägen Kiruna-Narvik.” Nu protesterar även samerna mot Norgevägen, liksom professor Gustav Sandberg, vid Abisko naturvetenskapliga forskarstation har gjort tidigare.
NK 1973-09-28: ”Upprop till forskare i hela världen: - Stöd vår kamp mot Norgevägen.” Samernas Riksförbund anser att Norgevägen inte behövs.
”150 berörda kallas då planen presenterades.” Vägverket presenterar arbetsplanen för Norgevägen för berörda markägare.
HB 1973-09-28: ” Samerna starkt kritiska mot planerade vägen Kiruna-Narvik.”
NK 1972-04-17: ”- Fortsätt med Ritsem-vägen till Norge.”
NSD 1965-04-30: ”Kirunajubel för riksväg till Atlanten. Som ett brev på posten efter Narviksresolution.” Klarsignal för Norgevägen från Kiruna, det var ett besked som klingade gott för många Kirunabor.		 
[H0023]1931 – 1982Jukkasjärvi socken 1931-1982.
NB 1982-10-14–20: ”Rusta upp Stordalens naturreservat.” Birgit Nielsen, som gjorde en inventering av naturreservatet sommaren 1981, på begäran av länsstyrelsen, har med utgångspunkt från inventeringen upprättat ett förslag till återgärder för att bland annat skydda reservatet. Hon vill även göra det mera lättillgängligt och åskådligare för besökarna. Hon föreslår bland annat att skyltar bör sättas upp vid Stordalens hållplats, bilrastplatser och stigar som leder till reservatet.
NFL 1981-02-26: ”Abisko. Kirunas nästa skidparadis?” Abisko Turiststation ligger i kanten av nationalparken, som fått mycket kritik, de senaste åren. Delvis för att den knappast fyller måttet för vad som krävs av en nationalpark.
NSD 1979-07-26: ”Så minns jag: Tull-Anders.” Erik Bergman, Abisko minns i NSD:s sommarserie ”Så minns jag” en legendarisk figur i norr. Hans berättelse bygger på berättelser han själv hört om den originelle nybyggaren på Torneträskets norra strand.
NK 1979-06-29: ”STF fördubblar antalet gästplatser i Abisko.” STF (Svenska Turistföreningen) har storslagna planer för sin anläggning i Abisko. Nu när Norgevägen är på gång – vägen kommer att gå 100 meter från turiststationen, ser man till att stå rustade inför den nya turistströmmen, genom att bygga ett nytt fjällvandrarhem och arton nya tvåfamiljsstugor. Nytt blir också det naturum – ett slags levande museum som Naturvårdsverket och STF gemensamt satsar på.
NK 1979-02-05: ”Abiskoborna missnöjda med myndigheterna: - Nu måste något göras för Abisko.” Abisko intresseförening är mycket missnöjda med myndigheterna i Kiruna och har därför skrivit ett brev till flera instanser inom kommunen, där de kräver information om vad som egentligen ska hända med dem, byn och dess befolkning.
PT 1978-09-26: ”Vad händer med fjällterrängen? Klarar den invasionen av människor? Forskare i Abisko vet snart svaret.” Forskarna vid Abisko naturvetenskapliga station på södra stranden av Torneträsk, alldeles intill Abisko nationalpark, håller sig sysselsatta med många frågor angående fjällvärlden och människors påverkan på dess natur.
NFL 1967-06-03: ”Rallarminnen måste räddas. Rallarepoken kulturminne som måste bevaras åt eftervärlden.” Erik Bergman i Abisko har lagt ned ett jättearbete för att få Tornehamns historia bevarad åt eftervärlden. I och med en uppsnyggning av området i Tornehamn och ett kommande rallarmuseum i Kiruna.
NSD 1964-02-13: ”Hammarskjöldsgården i Abisko byggs snart. Kostar 2 miljoner.” Under onsdagen informerade STF:s ordförande riksbibliotekarie Uno Willers, en del av Kirunas kommunala myndigheter angående några av deras kommande projekt att bygga Hammar-skjöldsgården till en speciell ungdomsgård, som beräknas kosta cirka två miljoner kronor.
NK 1960-06-23: ”STF bygger ut sin service. Linbana planeras i Abisko.” STF expanderar sin verksamhet i Norrbotten, bland annat invigs ett nytt vandrarhem i Karesuando, turiststationen i Kvikkjokk byggs ut och man bygger nytt i Abiskojaure.
Okänd tidning 1943-03-13: ”Sista stenen lagd i Abisko.” (Från Sv. D:s utsände medarbetare.) Under lördagskvällen invigdes Nystugan i Abisko, nästan hundra personer hade samlats för att ta del av firandet.
Dagens Nyheter 1937-09-26: ”Kalle Jons varuhus i vildmarken.” Karl Jonsson, även kallad Kalle Jon av vän och kundkretsen, driver affärsverksamhet uppe i Abisko.
NSD 1982-08-02: ”Tionde moderna Jukkas-marknaden.” Jukkas-marknaden har gamla anor från 1600-talet, men låg nere en tid innan hembygdsföreningen och idrottsföreningen 1973 återupptog traditionen. I helgen var det alltså tioårsjubileum för moderna tiders Jukkas-marknad.
NSD 1982-07-31: ”Marknad med anor från 1600-talet.” Idag börjar den tionde Jukkasjärvimarknaden i modern tid, som kommer att bjuda på en blandning av tradition och nya inslag.
NFL 1982-09-29: ”- Väl värd att bevaras forskarord om Lainio älv.” Lainioälven är ur forskarsynpunkt ett mycket värdefullt område och bör därför bevaras. På grund av att den är laxproducerande, orörd av vattenkraftutbyggnad och omges av geomorfologiskt intressanta områden.
NSD 1982-06-24: ”Här ska det bli en vildmarksbas.” Yngve Bergqvist blivande campingvärden, som hoppas att campingbyn som nu är under utbyggnad, ska bli bas för exklusiva vildmarksexpeditioner från Jukkasjärvi.
NSD 1981-02-26: ”Fjället blir lagringsplats för atomsopor?” Fjället Taavonunnanen, fem mil norr om Kiruna, riskerar nu att förvandlas till en sopstation för radioaktivt avfall. Provborrningar i området ska starta i början på maj 1981.
NK 1983-08-09: ”Lyckande dagar i gassande sol.” I helgen var det åter dags för Jukkasjärvi marknad, för tolfte året i rad, i modern tappning. Men det var en marknad som var betydligt mindre än tidigare år, då man istället inför kommande år planerar en stordådig marknad, vilket passar bra då man ska fira 375 års jubileum för Jukkasjärvi marknad.
NK 1981-02-26: ”Ingen gläds över provborrningar i Taavonunnanen.” Varken samerna eller Kiruna kommun känner någon större glädje över provborrningarna i Taavonunnanen, som kan komma att göras för att ta reda på om platsen är lämplig för att dumpa radioaktivt avfall om cirka trettio år.
NFL 1981-02-26: ”Nej till borrning.” Talma sameby i Kiruna säger nej till provborrningarna för att finna en lämplig förvaringsplats för radioaktivt avfall.
DN 1981-08-23: ”Nu är det trångt på Sveriges topp. Kö till Sveriges högsta punkt.” Peter Hanneberg, fotograf för Dagens Nyheter har besökt Kebnekaise, för att gör ett annorlunda resereportage.
DN 1981-08-23: ”Båtkrig fall för NO.” På väg mellan Kebnekaise och Nikkaluokta hamnade Peter Hanneberg, fotograf för Dagens Nyheter, mitt i ett båtkrig. Det visade sig att Svenska turistföreningen (STF), stödjer det på ett sådant sätt att varken deras egna medlemmar eller andra turister själva kan välja båt över sjön Ladtjojaure, utan måste anlita ett företag med sämre båtar. Vilket inte uppskattas av turisterna, då de har ilsknat till och börjat betrakta STF som en oseriös organisation.
NK 1981-07-27: ”Sommaren kom till marknaden i Jukkasjärvi!” Under årets marknad i Jukkasjärvi, vann Jukkas IF den årliga dragkampstävlingen och de hade även tur med vädret.
NSD 1981-07-27: ”Smällen uteblev!” Under årets två marknadsdagar kunde invånarna i Jukkasjärvi njuta av det fina vädret, folkdans, notdragning, dragkamp och musik.
”Vakt misshandlad.” Under årets Jukkasjärvi marknad hade polisen i Kiruna problem med några berusade båtfarare och på kvällen misshandlades en ordningsvakt.
NSD 1981-07-27: ”Han sjöng inte om hemlyckan.” När Bernt Staf uppträdde på årets Jukkasjärvi marknad bjöd han inte på sina vanliga visor.
NSD 1981-08-21: ”Hallå, NSD-läsare! Vad ska vägen heta?” ”Patent på sol?” Det var så det stod i NSD igår, det är Kiruna kommun som vill att den så kallade ”Norgevägen” ska heta ”Midnattssolsvägen”, men det vill inte Jokkmokk, då de säger sig ha patent på namnet. Nu uppmanar NSD sina läsare att hjälpa till med att hitta ett lämpligt namn till vägen mellan Kiruna och Narvik.
NFL 1980-07-31: ”Jukkasjärvi marknad – tradition som växer sig större.” Jukkasjärvi marknad, den åttonde i ordningen drog massor av folk i det vackra vädret.
NK 1980-07-28: ”Marknad med gamla anor.” Jukkasjärvi marknad, den åttonde i ordningen drog massor av folk i det vackra vädret.
NK 1980-07-24: ”I sommarlandet. Ingen turist missar Jukkas.” Inga turister som besöker Kiruna missar Jukkasjärvi, där finns det mycket att se. Bland annat 1600-talskyrkan -Lapplands äldsta, med Bror Hjorts berömda altartavla. Hembygdsgården är en annan populär sevärdhet, vilket gör Jukkasjärvi till en av Kirunas allra säkraste ”turistbarometrar”.
NSD 1980-07-25: ”Jukkasjärvi marknad 26-27 juli.” Annons.
NK 1980-07-24:”Marknaden kom igen.” Lite historisk bakgrund om Jukkasjärvi marknad.
NSD 1980-07-24: ”Lärarinnans fina samling doneras till muséet.” Aurora Henriksson hade ett stort intresse, nämligen att samla på gamla saker, som hennes syster Anna-Lisa donerade till Kiruna hembygdsförening.
NK 1980-06-23: ”Nitdragning i Jukkasjärvi.” Årets midsommarfest bjöd på dans kring midsommarstången, folkdansuppvisning och notdagning, som är några mycket vanliga inslag av midsommarfirandet i Jukkasjärvi. Men vad som inte var som vanligt var årets notdragning, speciellt gissningstävlingen ”hur många fiskar?!”, då det brukar vara ett hundratal man fiskar upp, men som nu visade sig vara inga.
Okänd tidning och datum: ”Toppluvan Jukkasjärvi.” Beskrivning och mönster på Toppluvan Jukkasjärvi.
NK 1979-12-01: ”Råstojaure vårt mest omskrivna fiskevatten.” Råstojaure är åter rubrikernas sjö, och den här gången är frågan: vilka som ska sköta lägerverksamheten vid sjön. I några år har Kiruna Jakt och Fiske gjort det och nu vill samerna ta över, eller rättare sagt stiftelsen som håller i Råtsojaurefrågorna.
NK 1979-10-09: ”Kirunaborna får ”ny” Nukutusjärvi.” För mer än tio år sedan, försvann sjön Nukutusjärvi bakom Luossavaara, för att ge plats åt en ny gruva. Detta var under LKAB:s storhetstid, läget är idag annorlunda, då gruvan är nedlagd och LKAB håller på med att återställningsarbeten, som ska ge tillbaka av den gamla naturbilden.
NSD 1979-08-06: ”Utanför forsen i gummibåt. Stå på ned för forsen!” NSD:s reporter följde med några ungdomar från Jukkasjärvi hembygdsgård, när de med gummibåt paddlade genom Kaitumälvens forsar, som var en upplevelse utöver det vanliga.
”Forsränning en gammal tradition.” Forsränning är en tradition i Norrbotten med gamla anor, som under den senaste tiden försvunnit från länet, men som nu har återupptagits av några aktiva ungdomar från Jukkasjärvi hembygdsgård.
NK 1979-07-31: ”Utför forsen i gummibåt. Vilken känsla! Kurirens Åke Barck blev diplomerad forsrännare.” Kurirens reporter Åke Barck följde med några ungdomar från Jukkasjärvi hembygdsgård, när de med gummibåt paddlade genom Torneälvens forsar, som var en upplevelse utöver det vanliga.
NSD 1979-07-27: ”Hästarna har kommit till byn.” För andra året i rad har Kiruna ridklubb sin sommarverksamhet i Jukkasjärvi.
”Marknad utan ”tingeltangel”. ”Tommy Emanuelsson, Yngve Bergqvist och Curt Persson lovar att Jukkasjärvi marknad blir fritt från sockervadd och tingeltangel.
NSD 1979-07-30: ”Rekordmarknad med sikfest.” Årets Jukkasjärvi marknad slog förra årets marknads rekord på 10 000 besökare, mycket tack vare det vackra vädret.
NK 1979-06-13: ” Ett sorgset leende…”Månadskrönka är skriven av Hans Andersson, Jokkmokk.
NSD 1978-05-31: ”Efter luleåbiskopens kritik tvekade Hjort inte längre!” Altartavlan i Jukkasjärvi kyrka, som Bror Hjort målade, är mycket omtalad, men det har den inte alltid varit. Det var tack vare luleåbiskopen Bengt Jonzons kritik angående altartavlan, som gjorde att konstnären bestämde sig för att fullfölja med sin idé.
NSD 1977-08-18: ”Dramatiskt slåtterminne från 1922: Regntungt jordtak rasade över sovande far och son.” Johannes D. Johansson, Vittangi är hembygdsforskare och amatörskrivare, med många berättelser från gångna tider bakom sig. Han minns speciellt en berättelse från sin ungdoms höbärgningssomrar, året var 1922
NK 1977-02-23: ”I ett par hundra år har kyrkan dominerat byabilden. Lapparnas bygge kyrkans mittdel.” Historisk bakgrund om Jukkasjärvi by, dess kyrka och invånare.
NSD 1976-11-30: ”Sjangeli – en seglivad gruvdröm.” I denna artikel med egna bilder illusterar och berättar Göran Wallin om koppardömmen Sjangeli vid Torneträsk, som för första gången var aktuell i slutet av 1600-talet, sedan i mitten av förra seklet och senast (?) i början av det här seklet.
NSD 1976-08-16: ”Marknad utan ”krimskrams” – det blev en riktig succé.” För fjärde året i rad arrangerdes Jukkasjärvi marknad av hembygdföreningen och Jukkasjärvi IF, och det blev en riktig succé.
NSD 1976-05-24: ”Hembygdsgård blev förfulad.” Insändare skriven av Lennart Wallström.
NK 1976-04-12: ”Årsmöte med hembygdsföreningen.” Vittangi Hembygdsförening har hållit sitt första årsmöte efter omorganisationen.
NSD 1976-04-10: ”Jobbade för hembygdsgård.” Vittangi Hembygdsförening har hållit sitt första årsmöte efter omorganisationen.
NSD 1975-06-23: ”Gamla bykvarnen – kan den räddas för efterväldeden?” Ragnar Eriksson, Karlsborgsverken, är ordförande i Kalix sportfiskeklubb som drömmer om nya bättre fiskevatten. Ett sådant har han hittat i byn Koutojärvi, mellan de stora sjöarna Pennikajärvi och Haukijärvi rinner en vacker jokk. Där finns en gammal byakvarn som han vill rädda åt eftervärlden, trots att tidens tand redan nära gjort sitt.
NSD 1975-06-18: ”Bygdekulturen måste bevaras.” Förra året hade Hembygdsgården i Jukkasjärvi 50.000 besökare och i år förväntas besöksantalet öka med 60.000, en ökning som har gått snabbare än väntat, vilket ställer stora krav på både gård och tun, berättar hembygdgårdens föreståndare Yngve Bergkvist och Helge Fjällborg, ordförande i Kiruna Hembygdsförening.
NFL 1974-07-22: ”Nu infrias förväntningarna på hembygdsgården.” Från och med årets turistsäsong driver Kiruna hembygdsförening hembygdsgården i Jukkasjärvi i egen regi, tidigare var den utarrenderad. Men drevs alldeles för kommersiellt, tyckte man inom föreningen och missnöjet med driften ledde till att man i år anställde en person, att leda verksamheten i föreningens egen regi.
NSD 1974-05-27: ”Hembygdsgården drivs i egen regi.” Kiruna kommuns hembygdsförening har hållit årsmöte i Kiruna församlingshem.
NK 1974-05-27: ”Årsmöte med hembygdsgillet.” Kiruna kommuns hembygdsförening har hållit årsmöte i Kiruna församlingshem.
NFL 1974-05-25: ”Hembygdsgård restaureras.” Kiruna kommuns hembygdsförening har hållit årsmöte i Kiruna församlingshem.
NSD 1974-02-23: ”1600-talsgruvor blir vallfärdsmål.” 1600-tals gruvorna vid Vittangiälven i närheten av rymdbasen Esrange ska bli vallfärdsmål för turister och allmänheten. Naturvårdsverket har nu anslagit 45 000 kronor till strövarstigar från Esrangevägen till gruvorna, samt en parkeringsplats.
NSD 1973-10-27: ”Minnesmärket som ingen sett.” Någonstans vid stranden av Torneträsk ligger ett minnesmärke, det som är märkligt med minnesmärket är att, så vitt man vet har ingen nu levande människa sett den. Det består av en inskrift på en sten, som den allra första turisten i Lappland, fransmannen Regnard, högg in för nästan 300 år sedan. För mer än 40 år sedan utfärdade STF en belöning till den som hittade stenen.
NSD 1973-07-13: ”Myrslåtter i Vittangi.” Johannes D. Johansson, hembygdsforskare och amatörskrivare från Vittangi, kråserar om myrslåtter och dess viktiga innebörd för invånarna som bodde runtom kring bygden.
NK 1973-05-08: ”Hembygdsförening bygger småhus.” Kiruna kommuns Hembygdsförening har hållit årsmöte i Kiruna Församling.
NSD 1972-05-02: ”Hembygdsförening flyttar sametvisten.” Kiruna kommuns Hembygdsförening har hållit årsmöte i Kiruna Församling.
NSD 1971-11-12: ”Hembygdsföreningen rustar i Jukkasjärvi.” Nu har äntligen Kiruna hembygdsförening fått klartecken av AMS, för upprustning av föreningens anläggning i Jukkasjärvi för 676 000 kr.
NSD 1969-12-31: ”Sjangeli. En gagnlös koppardröm. En utflykt i nutid och forntid av Per Åke Nilsson, Kiruna.” Per Åke Nilsson, Kiruna, har varit och besökt Sjangeli, en gammal gruvdröm.
NK 1969-12-23: ”När konsten kom till byn blev det storm. På annandagen berättar TV om altartavlan.” Bror Hjorts berömda altartavla i Jukkasjärvi kyrka, presenteras i TV på Annandagen av Torsten Åhlander, som även är upphovsman av programmet som heter ”När konsten kom till byn”.
NK 1969-08-18: ”Internationell träffpunkt. 20.000 i Jukkasjärvi. Hembygdsgården i Jukkasjärvi har gäster från hela världen.” Hembygdsgården i Jukkasjärvi har hittills haft 20.000 besökare, som kommer från hela världen, för att titta på museet, kyrkan och hembygdsgårdens alla sevärdheter.
NSD 1967-08-07: ”Internationell publik beser lapsk kultur i museitappning.” Jukkasjärvi hembygdsgård är en av de mest besökta sevärdheterna i landet. Till Jukkasjärvi kommer det årligen en utpräglat internationell publik för att se vad som Kiruna har att erbjuda av lapsk kultur i museal tappning. Man vet inte vad som drar mest i Jukkasjärvi – kyrkan eller hembygdsgården. I varje fall besöker turisten båda attraktionerna. Bror Hjorts altartavlor betecknas som både märkliga och förnämliga konstverk från nutiden.
NSD 1967-01-16: ”Nytt fornfynd blev sensation.” Fjällflygare Tord Granqvist, Kiruna har gjort sensationella fornfynd vid sjön Päkkijärvi på flygsträckan mellan Kiruna och Råstojaure. Det hela rör sig om stensättningar, troligen efter någon mycket gammal lapsk bosättning eller kulturplats.
NK 1967-01-16: ”Sensationellt fornfynd vid liten fjällsjö.” Fjällflygare Tord Granqvist, Kiruna har gjort sensationella fornfynd vid sjön Päkkijärvi på flygsträckan mellan Kiruna och Råstojaure. Det hela rör sig om stensättningar, troligen efter någon mycket gammal lapsk bosättning eller kulturplats.
NSD 1965-07-28: ”Stenåldersfynd i Kiruna tyder på gammal boplats.” Gruvarbetare Helge Olsson, 42 år, Kiruna har gjort ett fynd som visar tecken på gammal bosättning vid Oinkajärvi, strax öster om centrala Kiruna. Det hela rör sig om ett eggverktyg i sten och en gammal järnyxa.
NFL 1964-07-23: ”Stenålders-boplats hittad vid Laxforsen.” En stenåldersplats har hittats mellan Laxforsbron och kyrkogården i Jukkasjärvi.
NK 1964-06-23: ”Boplats från stenåldern hittad nära Jukkasjärvi.” En stenåldersplats har hittats mellan Laxforsbron och kyrkogården i Jukkasjärvi.
NSD 1963-12-27: ”Dolomit räddar 300-årig järnby. Obegränsad tillgång.” Dolomit blev räddningen för Masugnsbyn.
NSD 1963-12-17: ”Ristade intryck på Jukkasjärvitavla till Paris. Skärbräde värt 50.000.” I Jukkasjärvi finns det många sevärdheter som man har värderat, t.ex. en gammal omålad trätavla utan konstnärligt värde men med en latinsk text inbränd som värderas till 50.000 kronor. Vad som är aktuellt med det här unika verket är att det ska hängas på en utställning i Paris i februari, men man kräver att ”skärbrädet” ska vara tillbaka igen till våren och att den bör försäkras för 50.000 kronor.
NSD 1963-12-09: ”Gammal supertall får ny vårdare.” Vägen mellan Kiruna och Vittangi har en välkänd profil som alla bilister känner igen, det är den så kallade ”Supertallen” vid Äijärova några mil öster om Svappavaara.
NSD 1962-10-02: ”Djupfryst 1.000-årig pil. Unikt fynd vid glaciär.” Ett unikt fynd har gjorts vid en mindre glaciär av ingenjör T. Björnberg, Kiruna på 1300 meters höjd. Det handlar om en välbevarad pil, som tros vara cirka 1000 år gammal.
NSD 1962-04-25: ”Kopparsmältverk skall kartläggas.” Under sammanträdet i Kiruna på tisdagen, godkände man ett bidrag på 1000 kronor till ett stipendium, för att kartlägga ett gammalt kopparsmältverk i Leppäkoski vid Vittangi älv, ca 17 mil nordost om Jukkasjärvi.
NSD 1962-04-17: ”Hembygdsforskare får 1000 kronor.” De lokala hembygdsforskarna Uno F. Olsson och Albin Lindmark från Kiruna, får 1000 kronor i bidrag till att kartlägga och beskriva kopparsmältverket i Leppäkoski vid Vittangiälven.
NK 1962-01-05: ”En dyster jul vid Torneträsk.” Johannes D. Johansson, Vittangi, berättar om en dyster jul 1871 vid Torneträsk.
NSD 1961-11-28: ”Pörte i Jukkasjärvi blir hembygdsmuseal.” Ett 260 år gammalt pörte i Jukkasjärvi, revs på måndagen. Den lilla rökstugan är välbevarad och består av storstugan och kammare, har övertagits av Kiruna hembygdsförening. Byggnaden ska bevaras åt eftervärlden genom att på nytt sättas upp i ursprungligt skick på Kyrkudden i Jukkasjärvi.
NK 1961-03-02:”Forskarmöda i manusform gåva till nämnd i Kiruna.” Carl Andersson, från Lainio, brinner för hembygdsforskning och har därför tagit reda på det mesta om sin hemby. Han har därför lämnat in sina anteckningar, ett hundratal foliosidor till Kiruna stads museinämnd som gåva.
NK 1958-08-05: ”Jukkasjärvi prästgård brann ’en sorgens morgon’ år 1836.” På samma plats som hembygdsgården i Jukkasjärvi nu ligger, stod Jukkasjärvi prästgård, som brann ned 1836.
NK 1955-10-18: ”Ett epos till fjällens skatter.” Sista delen i P.-E. Holmquists artikelserie om gamla historier med anknytning till Jukkasjärvi.
NK 1955-07-12: ”Trollkarlens dotter.” Stationsinspektör P.-E. Holmquist i Gällivare, tillbringar sin fritid med att forska i gamla historier med anknytning till Jukkasjärvi och har gjort många intressanta upptäckter. Några av dessa presenterar han i en artikelserie på fyra delar, som han har skrivit för NK, den första görs idag med ”Trollkarlens dotter” (La Fille du Sorcier). Sedan följer ”Jean Francois Regnard i Laplands”, ”Regnards efterföljare” och ”Ett epos till fjällens skatter”.
NK 1950-09-30: ”Merasjärvi – ett landsbygdskvarter i Kiruna stad.” Folkskolläraren Edvin Israelsson, Tärendö, berättar om några människor i Merasjärvi, som ligger nio mil från Kiruna i sydostlig riktning. Där finns ett femtontal lantgårdar mitt i en idyllisk omgivning av tall-och granskogar.
NK 1949-12-10: ” Jukkasjärvi köping 1748 – stad 1948.” Kontraktsprosten J. E. Eklund, Kiruna, berättar lite bakgrundshistoria om Jukkasjärvi omnejd förr i tiden.
Norrlandsfolket 1942: ”Gamla kulturminnen i Jukkasjärvi socken.” En kort artikelserie i tre delar av Uno F. Olofsson.
Haparanda bladet 1942: Jul nr. ”I Jukkasjärvi för 100 år sedan.” Ur en lappmarkssockens hembygdshistoria av J. E. Eklund.
Okänd tidning 1942-01-13: ”Nämndemansvalet får göras om.” Nämndemansvalet i Jukkasjärvi ska göras om, sedan Jukkasjärvi tingslags häradsrätt godkände besvären över valet i slutet av december, då sex kommunister utsågs till nämndemän.
NSD 1941-03-15: ”Nord lapparnas stora helg.” Skildrad av Ossian Elgström.
Norrlandsfolket 1939-04-27: ”Jukkasjärvi hembygdsgille.” På onsdagskvällen höll Jukkasjärvi hembygdsgille årsmöte i Godtemplarhuset i Kiruna.
Norrlandsfolket 1934-04-24: ”Jukkasjärvi sockens hembygdsgille.” Notis angående årsmöte.
NFL 1939-03-01: ”Jukkasjärvi hembygdsförenings.” Jukkasjärvi hembygdsförenings styrelse har nyligen diskuterat frågan om avskaffandet av en hembygdsgård.
”Lappforskning.” Jukkasjärvi hembygdsförenings styrelse har hos Hjalmar Lundbomsfondens styrelse hemställt om anslag för bedrivande av lappforskning.
Sv. D 193?-12-31: ”Märkliga fynd vid Torneträsk. Stamma från särskild ras av stenåldersfolket. Perspektiv österut rörande befolkande.” Tack vare att inte minst fyrtiosex nya platser med spår efter förhistorisk bebyggelse, som upptäcktes i år i Lappland och ca 2600 artefakter samlats ihop och överlämnats till Historiska museet, har man kommit ännu ett steg närmare det intressanta problemet om Lapplands förhistoriska bebyggelse.
Aftonbladet 1938-12-07: ”Stenåldersmannen bodde långt in i fjällen. Märkligt fynd vid Lule älv.” Tjugosex stenåldersboplatser ha upptäckts under gånga sommaren.
NK 1938-05-18: ”En lyckad hembygdsafton.” Jukkasjärvi sockens hembygdsgille hade under onsdagskvällen anordnat en soaré å Folkets hus i Kiruna, som blev mycket lyckad. Med bl.a. föredragshållare länsantikvarie R. Odencrantz från Luleå, som talade över ämnet ”Lapplandsbilder från tre århundraden”.
Norrlandsfolket 1938-05-12: ”Hembygdsgillets soaré.” Jukkasjärvi sockens hembygdsgille hade under onsdagskvällen anordnat en soaré å Folkets hus i Kiruna, med föredrag av länsantikvarie R. Odencrantz från Luleå, som talade över ämnet ”Lapplandsbilder från tre århundraden”.
Norrlandsfolket 1938-05-10: ”Föredrag om Lappland. Besök hembygdsgillets soaré!” Som tidigare meddelats har Jukkasjärvi Hembygdsgille på onsdagskväll ordnat soaré ä Folkets hus. Det blir en njutbar afton med ett rikt och omväxlande program, bl.a. med föredrag av länsantikvarie R. Odencrantz från Luleå, som talade över ämnet ”Lapplandsbilder från tre århundraden”.
Norrlandsfolket 1938-05-09: ”Jukkasjärvi sockens Hembygdsgille ordnar SOARÈ onsdagen den 11 maj 1938 kl. 8 em. å Kiruna Teater med ett rikt och omväxlande program.” Tidningsannons.
Svenska Dagbladet 1937 November: ”Färgfilm från Jukkasjärvi hos Julfemman. Gruvarbetaren-film-fotografen om kommunens skolfilmning.” Gruvarbetaren, A. B. F.-ordföraren och filmkommittéordföraren J.E. Westerberg, Kiruna, som även själv är amatörfilmare, berättar om hur Jukkasjärvi kommun kom att spela en pionjärs roll inom skolfilmens område.
NK 1937-08-22: ”Stenåldersmänniskor i Norrbotten för 8000 år sedan. Arkeolog konstaterar förhistorisk bebyggelse vid Torneträsk.”
N.D.A. 1935-01-28: ”Lappmässa i Jukkasjärvi.”
NK 1932-12-01: ”Lappålderdomshemmet i Jukkasjärvi invigt.” Lappåldershemmet i Jukkasjärvi invigdes under tisdagen och är det tredje i sin ordning i Sverige.
NK 1933-10-07: ”Biskopsvisitationen i Jukkasjärvi. Kyrkoherdens ämbetsberättelse.” Kyrkoherden i Kiruna, kontraktsprosten J. E. Eklund, angav vid söndagens biskopvisitation i församlingen följande ämbetsberättelse.
NK 1933-09-30: ”Jukkasjärvi Pastorat. Ur en lappmarkssockens annaler av kontraktprosten J. E. Eklund.”
”Renar i Luleå.” Det är inte varje dag man får se renar i Luleå. F.n. har staden emellertid besök av en liten flock, sammanlagt sju djur. Renarna skola föras till Pyrenéerna.
”Den förhistoriska Torneälvens dalgång – ett naturens drivhus. En färd från Pålnoviken norrut är en vandring genom ett sällsynt rikt vegetationsområde.”
NK 1933-07-29: ”Lappsakkunniga i Torne- och Kalixälvarnas källområden. Vildmarken blommar och frodas ostörd av kustbyggarnas gräsmask.” 1930 års lapputredningskommitté har innevarande månad under några dagar förlagit resor i Jukkasjärvi socken.
Okänd tidning och datum: ”Fridlyst ”supertall”.” Bild av en så kallad ”Super tall”, är nog en av de nordligaste i landet, för den står mellan Svappavaara och Vittangi i Jukkasjärvi socken, Norrbottens län.
NK 1932-08-31: ”Kungörelse.” Offentligt meddelande om den så kallade ”Super tallen”, som står mellan Svappavaara och Vittangi, ungefär halvvägs mellan dessa orter, vid Äijärova, och att man äntligen har kommit fram till att fridlysa ”Super tallen”.
NK 1932-04-11: ”Kungörelse.” Offentligt meddelande om den så kallade ”Super tallen”, som står mellan Svappavaara och Vittangi, ungefär halvvägs mellan dessa orter, vid Äijärova och om huruvida den ska frilysas.
Okänd tidning och datum: ”Märklig sten funnen i Norrbotten.” I dagarna har kapten S. R. Winström i Boden gjort en märklig upptäckt i Norrbottens lappmark. Han har lyckats påträffa en sten med inskriptionen, som rests av den franske upptäcktsresanden Regnard, om vilken sten vetenskapen varit underkunnig men trots ivriga efterforskningar icke lyckats påträffa.
NT 1931-09-11: ”Regnards legendariska sten ”vid världens ände” i norra Lappland har återfunnits. Det länge efterforskade minnesmärket fört till Abisko. Stenen ”som endast björnarna skulle läsa” anträffat efter 250 år.” Lapplands förste turist lär ha varit den framstående skalden Regnard, vilket år 1681 besökte Sverge, och kom att utsträcka sin färd ända upp till Lappland, där han vistas ett par månader, och gav eftervärlden den första verkliga färdeskildringen från vårt nordligaste landskap.
DN 1931-09-11: ”Regnards minnessten har nu återfunnits efter mer än 200 år.” Det var förra året som kapten S. R. Winström hittade den franska upptäcksresande Jean-Francois Regnards minnessten, som är över tvåhundra år gammal. Men det är först nu som kapten Winström har delat med sig av sin märkliga upptäckt.
HB 1928-11-03: ”Från Kiruna horisont. Något om Jukkasjärvi gamla kyrkby och kyrkor.”
NK 1982-09-08: ”Färdig-färjat i Kuoksu – då går en epok i graven.” I dag är äntligen bron över i Kuoksu körklar för allmänheten och samtidigt går en epok i graven. Färjan som har gått på tur sedan 1927.
FV. 1982-04-22--28: ”Kvarnen rustas i Lainio.” Hembygdsgillet i Lainio har efter de lyckade aktiviteterna förra sommaren, beslutat att fortsätta sitt arbete. I vår kommer den gamla skvaltkvarnen att renoveras och i sommar blir det nya festligheter.
HB 1981-09-24: ”Han ska inventera Kuttainens åkermark.” Anders Wennberg från Korpilombolo, ska under ett par månader inventera all åkermark i byn Kuttainen.
Land 1980-09-12: ”Benjamin – hemmanägare i Kaalasluspa.” Benjamin Fjällborg, 61 är hemmansägare i Kaalasluspa, som ligger ungefär mitt emellan Kiruna och Nikkaluokta i Norrbotten.
NSD 1982-10-15:”Den största dagen i byns historia!”. I går var det fest i Kuoksu, den nya bron invigdes och kanske var det den största dagen i byns historia.
”Dans ersatte invigning.” Det var inte bara den nya bron i Kuoksu som invigdes under torsdagen, utan även den nya i Anttis. Men dock utan ceremonier, vilket gjorde en del bybor besvikna och istället ordnade de egen fest på kvällen.
HB 1981-05-09: ”Positivt med den planerande bron. Men deras strand är förstörd!” Malte Fors, lantbrukare i Kuoksu, är positivit inställd till det kommande brobygget i byn, men tycker inte att den får byggas på vilka villkor som helst.
”Ladugårdslukten avskräcker inte.” 17- åriga Ingela Fors i Kuuksu, låter sig inte avskräckas av ladugårdslukt och koskit. Tvärtom är det saker hon känner sig trivas, sådant som ger henne trygghet och framtidstro.
”Stort projekt.” Människorna i byarna Anttis och Kuoksu vid Torne älv hoppas båda på att ett brobygge ska sättas igång i deras byar. Men vilken av broarna ligger längst fram i planeringen? För att få svar på denna fråga har HB varit i kontakt med vägdirektör Börje Åström i Luleå.
NK 1934-12-08: ”Kurravaara i strålande ljus.” Ett historiskt ögonblick inträffade i Kurravaara under onsdagskvällen, för första gången fick byn elektriskt ljus inför den kommande julhelgen. Vilket uppskattades högt av både byns och bygdens folk.
NK 1982-10-13: ”Fest när bron i Kuoksu invigs.” Byborna i Kuokso och Lainio hoppas att Ragnar Lassinantti ska höra av sig i sista stund, de vill nämligen att han ska inviga den efterlängtande bron över Lainioälven, invigningen som kommer att äga rum imorgon, torsdag.
NSD 1982-09-18: ”En färjeepok går i graven.” I fredags öppnades den nybyggda bron över Torneälven och därmed stopp för all tidspassning vid bryggorna och slut med långvariga isolerings-perioder då islossning hindrat överfarten.
HB 1982-12-07: ”Agne slår till igen. Nytt mineralpris till Lannavaara.” Tredjepriset i årets mineraljakt går till två kända mineraljägare, Agne Söderström och Börje Herjeskog från Lannavaara.
PT 1982-12-07: ”Prisbelönt malmfynd i Norrbotten.” Tredjepriset i årets mineraljakt går till två kända mineraljägare, Agne Söderström och Börje Herjeskog från Lannavaara.
NK 1982-11-20: ”Lainio byamän höll höststämma.” På söndagen höll Lainio byamän höll höststämma och behandlade många olika frågor.
NSD 1982-11-11: ”Full fart i Lainio.” Lainio Hembygdsgilles styrelse har haft konferens för byborna i skolan, ett 30-tal mötte upp för att diskutera aktiviteter under vintern.
HB 1982-11-11: ”Lainio är aktiv.” Lainio Hembygdsgilles styrelse har haft konferens för byborna i skolan, ett 30-tal mötte upp för att diskutera aktiviteter under vintern.
NK 1982-11-16: ”Aktivt i Lainio.” Lainio Hembygdsgilles styrelse har haft konferens för byborna i skolan, ett 30-tal mötte upp för att diskutera aktiviteter under vintern.
NK 1092-10-02: ”Taavavuoma blir inte ner-trampat i markerna.” Åke Barck, Kiruna skrev för några månader sen en krönika, där han ställde frågan: ”Vem ska egentligen trampa ner palsarna på Taavavuoma?” Den frågan ställer han sig än en gång i denna krönika.
HB 1982-10-14--20: ”Byn med en fin historia.” Landshövding Ragnar Lassinantti talade under trettondagshelgen i prinsessan Eugenies minneskyrka i Lannavaara, och med hans inledningstal fördes tankarna tillbacka till en tid den tid då Lannavaara var den betydande orten inom Torne lappmark.
NK 1982-07-26: ”Spelet om en bygds födelse lockade storpublik även i år.” Krönikespel drar publik, det har man upptäckt på många håll i landet. Förra året, när Lainio firade 350-årsjubileum, gjorde man det. Då bjöds bl.a. på teaterföreställning om hur byns grundare valde ut sin boplats i ödemarken.
NSD 1982-07-26: ”Bygdespel höjdpunkten.” Forsränning, stocksågning, harrfiske och mycket annat fick de besökande på Lainio Hembygdsdagar uppleva. En av de verkliga höjdpunkterna var det bygdeteaterspel som byborna själva satt ihop.
NSD 1982-07-10: ”Teater höjdpunkt på hembygdsfest.” Just nu pågår en febril verksamhet vid Lainio gamla skola. Här förbereder man nämligen årets hembygdsfest, ett arrangemang som genomfördes för första gången i fjol och som man hoppas ska bli tradition.
NB 1982-06-24--30: ”Lainio älv riksintressant för naturvården.” Hans Johansson och Håkan Lundström har på uppdrag av länsstyrelsens naturvårdsenhet gjort en inventering av Lainio älv, där de kom fram till att Lainioälven är riksintressant för den vetenskapliga naturvården. Avsikten med att inventeringen är att dokumentera områdets naturvärden och att få underlag och för skyddsvärdesbedömning och skötselplanering.
HB 1982-01-19: ””Stenhårda” drömmar om en egen industri.” Barbro Söderström har tillsammans med sin make Agne startat eget, Kristallen, ett stensliperi i Lanavaara.
HB 1981-11-19: ”Lainio Hembygdsgille.” Lainio Hembygdsgilles styrelse hade på söndagen sammankallat byns kvinnor och män till det vanliga höstmötet, för att gemensamt diskutera kommande vinterns aktiviteter.
NK 1981-08-11: ”Varför försvann text och bild om taxi?” Insändare skriven av en bybo som har en förfrågan till bokkommittén angående en bok som utgavs under de tre dagar, man firade Lainios 350-årsjubileum. Varför skrevs det inte något om byns enda organiserade taxirörelse? Som startade år 1935 och som finns än idag, i boken om Lainios historia och verksamheten i byn.
HB 1981-02-19: ”Besök i Martti-gården.” Under torsdagens biskopsvisitation i Lainio, var ett av besöksmålen den gamla Martti-gården i byn. Den befinner sig i dag i långt framskridet förfall, men var för drygt hundra år sedan ett viktigt centrum för den laestadianska väckelsen. Mer om det, kan Arthur Elénius, Lainio bys förre byåldersman berätta.
HB 1981-07-30: ”Unik begravningsplats.” I söndags hölls en friluftsgudstjänst ute på det natursköna näset på Lyspyniemi, den ingick som en programpunkt i firandet av Lainio bys 350-årsjubileum.
NFL 1981-07-10: ”350 års jubilerande Lainio: Förbättra vägen kräver byborna.” Sista helgen i juli firar Lainio by 350-års jubileum, i och med detta vill byborna som inte har en riktig väg, ha just det; en riktig väg istället för grusvägen som är den sista inom kommunen.
HB 1981-07-30: ”En fest i dagarna tre.” Manfred Johansson, gilles- och kyrkorådsledamot invigde firandet av Lainio bys 350 års jubileum, som kommer att vara i hela tre dagar.
HB 1981-07-30: ”Lainios första nybyggarpar är nu förevigade.” I samband med Lainio bys 350-års firande, passade man även på att avtäcka Lainios minnesskulptur. Vilket gjordes av kommunalrådet Bruno Poromaa, Kiruna, istället för landshövding Ragnar Lassinantti, som p.g.a. förhinder inte kunde göra det.
NK 1981-07-11: ”Lainio rustar för jubileum.” Manfred Johansson, 62, har varit aktiv i Lainio hembygdsgillets styrelse enda sedan starten 1962. Nu är han med och hjälper till inför det stundande 350-års jubileumet.
NK 1981-07-11: ”Kirunas äldsta by. Olof Clementson grundade nuvarande Lainio redan 1631.” På Olof Träsks kända karta från 1643 är Norrbottens inland i stort sett en vit fläck. De fasta bosättningarna var minst sagt lätt räknande. På kartan hittar man bara fyra egentliga ortnamn: Rounala, Tingevaara, Siggevaara och Pirkokylä. Det är platser som förmodligen inte särskilt många kan placera idag. Och undra på det. Två av platserna vet inte ens forskarna med säkerhet var de låg.
FV. 1981-08-06: ”350 år av hård kamp men optimism när byn Lainio jubilerar med pompa och ståt.” Lite bakgrundshistoria om Lainio by och dess grundare, inför den stundande 350-års jubileumet.
NSD 1981-07-14: ”Lainio 350-årsjubilerar. Sammahållningen har blivit bättre.” Ulrik Eriksson, ordförande i byasamfälligheten, beskriver entusiasmen inför Lainios jubileumsfestligheter den 24-26 juli. Han berättar vidare att sammanhållningen i byn tidigare varit bra, men i och med arbetet med jubileet har det blivit ännu bättre.
”Han är byns äldste ”pojke”.” Oskar Lantto, 81 år, (82 i december) är Lainios näst äldsta invånare, men jämnfört med byns 350 år är Oskar ännu ”bara pojken”.
”Jubileumsstämpel.” Även Postverket har uppmärksammat Lainios 350-årsjubileum. Det har man gjort genom att framställa en minnespoststämpel som avbildar den träskulptur som framställts till minne av jubiléet.
NSD 1981-07-27: “Byfesten blev succé.” Lainios 350-årsjubileum blev en succé, färjan i grannbyn Kuoksu användes flitigt och folk var ivrigt att delta i festligheterna som bjöds på. Hembygdsgillet i byn gick med vinst, som kommer att användas genom att försöka anorna fler likartade dagar, fast i mindre skala.
NK 1981-07-27: ”Glatt i det gröna. Massinvasion när Lainio fyllde 350.” Det blev succé när Lainio firade 350-årsjubileum, omkring 4.000 personer besökte festligheterna under helgen. Byn som vanligtvis bara har ett 80-tal invånare var inte de enda som blev överaskade, utan även jubileumskommittén.
NK 1981-07-27: ”- Bro behövs!”Färjvakten Helmer Björknäs, Kuoksu, tycker att de som by behöver en bro, i och med Lainios 350-årsjubileumsfirande under helgen, då färjan gick varm.
NFL 1981-07-11--13: ”Lainio firar 350-årsjubileum. Tre festdagar när Lainio by fyller 350 år.” Lite bakgrundshistoria om Lainio by och dess grundare, inför den stundande 350-års jubileumet.
NK 1981-03-12: ”Kenneth Jakobsson – en nybyggare som satsar i Lainio.” Gruvarbetaren Kenneth Jakobsson, går mot strömmen och flyttade hem till hembyn Lainio. Han har en stark framtidstro och är inte rädd för att satsa på den lilla strandbyn.
HB 1980-10-16: ”Alla ska hem när Lainio by fyller 350 år.” Nästa år fyller Lainio by i Vittangi församling 350 år, något som ska firas med pompa och ståt. Det hat i alla fall byns hembygdsgille tänkt sig.
NSD 1980-10-07: ”Satsar stort i ödemark. Bonden i ödemarken. Han satsar på kor i byn utan ström och väg.” Trots att många i allmänheten skakar på huvudet åt Emil Seväs storsatsning ute i ödemarken, Viikusjärvi, två mil från Lannavaara, är han själv mycket nöjd över den nya ladugården, som inrymmer tretton kor i dagsläget. En satsning som inte kunde ha blivit av, utan bidraget på 600.000 kronor från Norrbottensdelegationen.
NSD 1978-10-26: ”Så befolkades Lainiobygden.” Eldsjälarna i Kirunas Amatör-forskarförening, som nu fått några år på nacken, fortsätter oförtrutet att dokumentera kommunens gamla och ännu oskrivna historia. Carl Andersson, vaktmästare på Kiruna lasarett och med rötterna i Lainio, som koncentrerat sina forskiningar kring sin födelsebygd, har nu utökat sin mastiga dokumentation med en utförlig beskrivning av de första bebyggarna i området och en förklaring till hur sjön Suolajärvi fått sitt namn.
HB 1984-01-12: ””Lappska Missionens Vänner”.” Lite historik om Prinsessa Eugenies minneskyrkas i Lannavaara i Vittangi församling, som man kan läsa i det första numret av ”Fjällglimten”, 1984.
”Lannavaara Minneskyrka 50 år. Hedersgäster i koret.” 50-års firandet av Minneskyrkan i Lannavaara var mycket lyckat, varken lediga sitt- eller ståplatser fanns att hitta under trettondagen.
”10.000 kronor från kungen – hälften från kommunen.” Prinsessa Eugenies minneskyrkas Stiftelse tog emot 10.000 kronor från Hans Majestäts Konungen, efter att de skrivit ett brev till Hans Majestäts Konungen den 27 november 1983, angående 50-års minnet av Prinsessa Eugenies minneskyrkas i Lannavaara i Vittangi församling. Medan de bara fick 5.000 kronor av kommunen.
NSD 1973-10-27: ”By rustar till fest. Kyrka återinvigs.” På söndag blir det stor festligheter i den lilla byn Lannavaara med sina 137 invånare. Då återinvigds den gamla minneskyrkan efter en omfattande restaurering. Biskop Stig Hellsten återinviger kyrkan i närvaro av bl.a. landshövding Ragnar Lassinantti.
NK 1973-10-27: ”Efter grundlig renovering återinvigs Lannavaaras minneskyrka.” Lannavaara minneskyrka har byggts om så gott som helt. På söndag återinvigs den i närvaro av bland andra landshövdingen, biskopen och fem kyrkoherdar.
NSD 1973-02-07: ”Lannavaara kyrka ska restaureras.” Vid kommunfullmäktige-sammanträdet i Kiruna under tisdagen, lämnades en av sex motioner in, som blev föremål för en snabb och omvänd behandling. I stället för att låta kommunstyrelsen komma med förslag till fullmäktigte beslutade fullmäktige ”på stående fot” komplettera motionerna med sitt bifall.
NK 1964-05-29: ”225-årig brudskrin ägs av Lainio-familj.” En släktklenod är familjen Carl Andersson i Lainio speciellt rädd om, ett brudskrin som är tillverkat 1739 och som vandrat i släkten under 225 år. Carl Andersson har forskat litet omkring dess vandring genom seklerna och kommit fram till att skrinet tycks ha tillverkats vid bruksstället i Tornefors när prästsonen Nils Elengiu skulle gifta sig. Han var son till prosten Christian Elengius och bröllopet bör ha stått 1739.
NK 1960-05-24: ”Lainio öde om ett halvt sekel? Byns unga flyttar på ”blindtarm”.” Lainioborna ser inte ljust på framtiden, anledningen är att allt fler ungdomar flyttar från det lilla samhället som en gång i tiden var Jukkasjärvi sockens och nuvarande Kirunas stads största by.
N. D. A. 1934-05-26: ” Kontraktsprosten J. E. Eklund: Från Stockholms slott till Lannavaara lappmarksby. Ett stycke lappländsk missionshistoria.”
NK 1932-04-29: ”Kyrkan i Lannavaara.” Sällskapet i Lapska missionens vänner har genom sin ordförande prins Oscar Bernadotte hos k. m:t ansökt om att få nödvändigt virke åt vägnar på Jukkasjärvi omnejd, för uppförandet av en kyrkobyggnad i Lannavaara by. En kostnad som beräknas bli 80.00 kr för hela kyrkobygget.
HB 1982-04-03: ”Bandvävning kvinnojobb? Nej det är nå’t för karlar!” När Sven-Erik Lantto, skolvaktmästare och slöjdlärare i Masugnsbyn, får tid över tar han gärna fram sin bandgrinda och sätter sig ned och väver några centimeter. Något som han även tror skulle passa andra män, för det är ju en intressant sysselsättning.
HB 1981-12-01: ”Tage – den drivande kraften i Masugnsbyn.” Tage Keinström i Masugnsbyn, är en av de ideellt arbetande skidledarna som tillbringar många lediga vintersöndagar på väg till och från skidtävlingar med sina ungdomar.
NSD 1977-06-08: ” Masugnsbyn – fornminne som vaknar? - Varsågod, LKAB här är dolomiten.” Göte Karlsson, 53, folkpartiskt och Masugnsbyns enda representant i Kiruna kommunfullmäktige, tror på att dolomiten kan komma att bli byns räddning.
”Här gömde patron sina starkvaror.” Brukspatron Ekström hade ett lönnfack i golvet som han med jämna mellanrum öppnade när patronskan vände ryggen till. Där hade han alltid en brännvinsflaska i förvar varifrån han tog sig en sup när det så kändes.
”Leif tar över.” Elis Kemi, 62 år, den sista jordbrukaren i Masugnsbyn, lämnar över sitt jordbruk till sonen Leif, 23 år.
NSD 1975-06-11: ”Trappor i ravinen har rasat samman.” Trappan ner till den djupa ravinen håller fullständigt på
att rasa samman. Det är i Isokursu, som ligger i Masugnsbyn, en av Norrbotten sevärdheter, detta händer.
PT 1975-08-25: ”Vilstugan rustas upp Same-nej till nybygge.” Den så kallade vilstugan vid gränsen håller nu på att restaureras. Det är Landsantikvarieämbetet som skakat loss pengar för detta. Man har med vemod sett hur denna nästan historiska byggnad förfallit år från år och det är verkligen roligt att någon tagit detta initiativ. Denna stuga räddade säkerligen många flyktingars liv under kriget och otaliga svenskar och norrmän har övernattat under den tid då varuutbytet skedde med hästar. Såväl stugan som stallet skall återställas i det ursprungliga skicket. Muren och öppenspisen skall t.ex. muras av gråsten.
NSD 1959-11-21: ”Låt ungdomen flytta, tycker Masugnsbyns ende förtagare.” Hannes Isovaara i Masugnsbyn, är hemmansägaren och fabrikören som tycker att dagens ungdom bör få göra som de vill, ville de flytta från byn, så ska de få göra det.
NK 1959-04-18: ”Masugnsbyn är hoppfull men inget dagdrömmeri.” Trots arbetslösheten som har drabbat Masugnsbyn, så är byborna hoppfulla inför framtiden, men det är inte några dagdrömmar man ägnar sig åt. Man förstår nämligen att det längre fram kan bli en uppblomstring, om det visar sig möjligt att tillgodogöra sig de naturtillgångar som ligger vid byn; främst då grafiten och järnmalmen.
NSD 1958-09-13: ”Dolda skatter i Masugnsbyn.” Marken i Masugnsbyn tycks vara ovanligt rik på mineraler, utom de senaste gjorda uranfynden har man tidigare påträffat dolomit, grafit och kol. Grafiten är så fet att den går att elda med och på vissa ställen bryter man också grafit sedan flera år för Norrbottens järnverks räkning.
NK 1958-09-09: ”Kolfyndighet ger Masugnsbyn oanade framtidsmöjligheter.” Lite historisk bakgrundsfakta om hur Masugnsbyn blomstrade upp till industrisamhälle. Mycket tack vare omkringliggande malmgruvor och skogar som gav kol till masugn i byn.
NK 1958-02-22: ”Masugnsbyn tappade bastun och kalkugnen.” För tio år sedan invigdes ”finnbastun” och tvättstugan i Masugnsbyn, som då var mycket välkomna, men som snart inte kommer att finnas mer. Samma sak är det med den från starten så lovordande kalkugnen, som byggdes men lämnades utan att ha producerat särskilt mycket. Idag återstår dolomit-brytningen, vilken ser ut att fortsätta i normal utsträckning. Nu när permitteringar förtas inom NJA, ställer man sig frågan: Hur länge?
NK 1952-07-15: ”Masugnsbyn väntar på järnväg för en industriell expansion.” Masugnsbyn är en bygd med anor från den gamla brukstiden, järnmalm har både brutits och smälts i byn, som numera hör till Kiruna stad. På senare tid har även kalkbränning förekommit här, men på grund av dåliga förbindelser med avsättningsorterna, nedlades denna verksamhet för ungefär 20 år sedan. Nu är det trots det mening att återuppta kalkbränningen, järnväg är det stora önskemålet och man är övertygad om att när järnvägen kommer blir det ett stort uppsving för ortens industri. I Masugnsbyn finns nämligen stora mängder mineraler av olika slag.
NK 1947-06-26: ”Järnpil som fastnade i berg födde 300-åriga Masugnsbyn.” Enligt en gammal sägen, som är mer verklighet än saga, om byn som uppstod på grund av att en förlupen pil fastnade i hälleberget, och om Masugnsbyns historia och utveckling berättar dess klockarfar och allt-i-allo, tillsynsläraren Fred. Rehnlund vid ett besök som NK:s korrespondent avlagt med anledning av trehundraårsjubiléet.
NK 1932-05-21: ”Masugnsbyn.” Bakgrundshistoria om Masugnsbyns uppkomst och utveckling.
NK 1982-08-24: ”40-årsjubileum vid Nikkakapellet.” I augusti 1942 invigdes kapellet i Nikaluokta och på söndagen var det jubileum.
NK 1982-08-12: ”Kapellet firar 40 år.” I augusti 1942 invigdes kapellet i Nikaluokta och den 22 augusti firar man 40-årsjubileum.
FV. 1982-01-28: ”En buss kommer lastad – med böcker.” Bibliotekarien Lena Trenter och chauffören Jesper Henriksson åker en gång i månaden, ut med bokbussen till ett 30-tal byar, för att dess invånare ska kunna få låna och läsa böcker.
”Hur länge till ska bussen få rulla.” Fram till sommaren 1982 kommer Kiruna bokbuss att fortsätta rulla. Men sen är det oklart.
”Folkviljan ger bakgrunden.” Om bokbussen och dess turer.
NK 1969-03-03: ”Mikko Heikkis by eller Pareihki före Parkka. Del I. ”Gruvarbetaren Uno F. Olsson, Kiruna är en avancerad amatörhistoriker, som ofta anlitas av yrkesforskare. Ett av hans främsta expertisområden är Torne lappmarks äldre historia, Ernst Manker hänvisar exempelvis flitigt till Olssons uppgifter. I vidstående artikel tar han upp det gamla tvisteämnet hur byn Parakk fått sitt namn. Artikeln ger en fyllig bakgrund till hans teori.
NK 1969-03-04: ”Mikko Heikkis by eller Pareihki före Parkka. Del II.” Andra delen i Uno F. Olssons artikel om hur byn Parakka fått sitt namn. Han är avancerad amatörforskare, som flitigt anlitats av yrkesforskare, om sina påståenden i namnforskningen stöder han bl.a. på gamla rättegångsprotokoll. Han anser vidare att det behövs mer forskning för att klarlägga varifrån namnet verkligen stammar.
NSD 1981-10-30: ”Landsväg isolerade byborna!” Rensjön ligger 31 km från Kiruna upp efter Norgevägen. Det är tre mil som känns oändligt långa för människorna som bor där.
”- Två turer i veckan ett berättigat krav!” Kiruna kommuns krav på kollektivtrafiken mellan stationerna efter Norgevägen och Kiruna centrum, är minst två turer, fram och åter, per vecka.
PT 1982-12-07: ”100 milj/år kostar Svappavaaras räddning.” LKAB:s styrelser lade på torsdagen över ansvaret för Svappavaaragruvans öde på regeringen. Vid styrelsemötet i Luleå diskuterades företagsledningens budget för nästa år som innebär en produktion av 11 milj ton malm, stängningen av gruvan i Svappavaara och en ny övertalighet inom LKAB på 1 000 personer utöver de 814 som i år sades upp. Styrelsen beslutade dock att informera regeringen om budgetens innehåll och de svåra konsekvenserna för Svappavaara innan den definitivt tar ställning.
NK 1982-10-18: ”Finns det en framtid för Svappavaara? Det är på gruvan det beror.” Sedan LKAB 1978 började dela ut de första permitteringarna, har befolkningen i Svappavaara minskat drastiskt från cirka 1250 personer till 850 i dag.
”Pejling. Tror du på en framtid i Svappavaara?” Några kommentarer från Svappavaarabor om framtiden i det lilla gruvsamhället.
”Sten ger inte längre bröd.” För mer än 300 år sedan lärde sig människorna i Svappavaara att sten ger bröd. I dag hotas det lilla samhället av katastrof. Frågan är om LKAB kommer att låta Svappavaaragruvan vara kvar i drift?
”Hoppas på regeringen.” Leif Pesonen, 29 år, född och uppvuxen i Svappavaara är bestämd, han kommer aldrig att flytta, trots att det går dåligt för det lilla gruvsamhället.
”Malmen i fokus under 300 år.” Över 300 år har gått sedan man öppnade den första gruvan i Svappavaara. Rikedomarna i Svappavaara var för stor för att i längden kunna nonchaleras av makthavarna. Men i dag står återigen samhället i blickpunkten – framtiden ser mörk ut för gruvdriften.
NSD 1982-11-13: ”Ytterligare 1000 jobb inom LKAB är i fara. Svappavaaragruvan läggs i malpåse…” På fredagen kom bekräftelsen från LKAB på det som man känt till i Svappavaara i drygt ett halvårs tid, nämligen att företaget planerar lägga Leveäniemi-gruvan i malpåse. Produktionsplanen för nästa år föreslås stanna vid de 10,6 miljoner ton, som NSD uppgav för mer än en vecka sedan. Det betyder samtidigt en ny övertalighet på ca 1000 personer inom LKAB.
”- Svårt starta gruvan på nytt.” Lennart Rönnqvist, chef för LKAB:s Leveäniemi-gruva, berättar att ju längre ett driftstopp varar, desto svårare är det att starta upp på nytt! Med anledning över förslaget om produktionsstoppet i Leveäniemi, ett stopp som ingen i dag, vet hur länge kommer att vara.
”Nye riksdagsmannen Bruno Poromaa: - Politikerna måste stoppa katastrofen!” Kommunalrådet och riksdagsmannen Bruno Poromaa anser att politikerna måste stoppa katastrofen, innan det är för sent, med tanke på det eventuella driftstoppet i Svappavaara, Leveäniemi-gruvan.
”Namnlistor för generalstrejk.” Hotet om stängning av Svappavaara-gruvan och ytterligare 1000 övertaliga i LKAB. Besked som möttes med ett protestmöte i Gällivare centrum på fredagskvällen.
FV 1982-11-11-17: ”Leif i Svappavaara, har fått besked: Gruvan läggs ned.” Leif Pesonen, gruvfackets sekreterare i Svappavaara berättar i en intervju för Folkviljan om bolagsledningens beslut om att slå igen gruvan, trots att nästan färdiga order fanns. Det hade gått att fortsätta, om bara också viljan funnits...
NSD 1982-11-11: ”LKAB-krisen in på skolschemat.” LKAB är i kris. Samhället Svappavaara dras därmed in i kris. Ovissheten om framtiden påverkar även elever och lärare. Nu tar elever och lärare vid Svappavaarasskolan ett ovanligt initiativ. De går ut till hela samhället för att skaffa sig kunskaper om krisen. Temat heter ”Svappavaara i kris”.
NSD 1982-11-11: ”- Vi vill bo kvar!” Mauri Naapanki, 11 år, klass fem i Svappavaara skola, tillsammans med sin kompis Ola Gunnestam, 11 år vill bo kvar i Svappavara och funderar ofta vad som händer med gruvan.
NSD 1982-11-11: ”Glädjebesked mitt i krisen: Gruvan går med vinst!” För första gången på sju år går Malmbergsgruvan med vinst! Ett glädjande besked mitt i LKAB-krisen. Orsaken till överskottet är främst organisationen för särskilda projekt (OSP), lägre fraktkostnader och god efterfrågan på malmbergsmalmen, som har låg alkalihalt. De exakta siffrorna är inte klara, men enligt chefen för Malmbergsgruvan, Jan Erik Bergmark, ligger överskottet på något tiotal miljoner kronor. Ett nästan unikt resultat!
NSD 1982-11-15: ”Grinden stängs för alltid? ”Det blir värst för de unga.”.” NSD besökt Svappavaara på lördagen – dagen efter bekräftelsen på alla rykten som cirkulerat sedan tidigt på våren, nämligen att gruvan skall läggas i malpåse.
”Svårt för husägarna.” Många äldre gruvarbetare jämför dagens kris i Malmfälten med den kris som drabbade gruvorterna i början av 30-talet. Skall man döma av en handling, som NSD fått låna, upplevde krisen även då hårdast av sådana som skaffat sig egna hem och drogs med amorteringsproblem.
””Infria vallöftena”.” – Stoppa LKAB:s destruktiva planer. Beskedet att lägga ned Svappavaara och avskeda ytterligare 1000 man är ett dråpslag. Det skriver apk i ett uttalande från distriktskonferens som hölls i Piteå i helgen. – Det är nu hög tid att den nya socialdemokratiska regeringen ska infria sina vallöften till Norrbotten.
FV 1982-10-21--27: ”Mörk framtid för ungdomen i Svappavaara.” Det här är det första jag får höra när jag kommer till Svappavaara: - När dom kom hit så fick dom skogen, marken, ängarna. Vi, sa, va bra att vi får jobb. Någonting måste vi offra för jobben. En del av bäckarna och sjöarna förstördes. Dom sprängde i gruvorna och dammet föll över oss, men vi sa: någonting måste vi offra för jobben. – Far ville inte flytta så han fick ett skyddsrum dit han sprang varje gång dom sprängde. Någonting fick man offra för att få ha kvar jobben.
”Gruvarbetarna 300 år sedan: ”Bruks-svältingar”.” Albin Lindmark, pensionerad gruvarbetare från Svappavaara, är amatörforskare som har forskat 300 år tillbaka i historien. Han har med egna medel bekostat tryckningen av en bok om brukstiden i samhället.
NFL 1982-11-18: ””Man blir ju knasig om man tänker på framtiden”.” Beskedet om att Svappavaara ska läggas ned i ”malpåse” kom som en chock för familjen Nilsson i Svappa-vaara. Familjen har köpt hus för några år sedan och svävar idag i största ovisshet om fram-tiden. – Situationen är helt deprimerande. Man törs ju helt enkelt inte titta framåt. Man skulle bli helt knasig om man börjar fundera över hur läget är om ett år till exempel, säger Pia Nils-son.
NFL 1982-11-18: ”Samhället dör ut om gruvan läggs ned.” Svappavaara – 5 mil utanför Kiruna – är en by som är på väg mot en säker undergång om ovanjordsgruvan läggs ned. LKAB:s permitteringar som började 1978 har bara de slagit hårt mot befolkningen. På fem år har innevånarantalet minskat med 400 personer. Läggs gruvan i malpåse – som LKAB:s styrelse planerar – blir det dödstöten för Svappavaara. Flamman talade med några människor som idag bor i byn om framtidsutsikterna.
1982-09-23: ”Musikveckan i Saltoluokta redan en hotad tradition.” Mats Rosenquist skriver i efterskottsrapporten från årets evenemang, som bl.a. bjöd på den finska gruppen Järveön Pikku Pelimannit, att folk han träffat tycker att det är stor tragik om musikveckan i Saltoluokta dör ut.
HB 1981-11-28: ”Övre Soppero – Vittangi församlings glädje. Ensamstående verksamhet.” Övre Soppero – det är Vittangi församlings glädje! Här möter vi ett gensvar för vår verk-samhet som är helt enastående. Den som ger den lilla byn strax norr om 68:de breddgraden dess lovord är komminister Jan Gustafsson. Han är en av de fyra som håller igång ett förnämligt barn- och ungdomsarbete i byn.
NSD 1981-11-27: ”Spelmansmusik som nordkalottsamarbete.” Förra helgen hölls det ett skid- och musikläger i Äkäskero, mellan Muoino och Kolari några mil in från gränsen. Ett läger med deltagare från de norra delarna av Sverige, Finland och Norge. Från Norrbotten kom de 24 ungdomar, 22 skidåkare och två musiker, från Svappavaara och Vittangi.
NSD 1982-11-20: ”Landshövdingen fick kungligt mottagande.” Erik Hammarsten, länets nye landshövding, fick ett synbart kungligt mottagande i Svappavaara på fredagen. Ett 100-tal sjungande skolbarn med plankat i olika kulörer och med sirliga texter mötte honom vid Leveäniemi-grinden. Men sångtexten, som försetts med den symboliska melodin till ”Sov du lilla vide ung” handlade om krass verklighet, inte om kungligheter.
”Aktuell text av femteklassare…” Den vårligt ljusa melodin till ”Sov du lilla vide ung” hade fått en ny och aktuell text med tydligt krassare innehåll, när den sjöngs för Eric Hammarsten på fredagen i Svappavaara.
NSD 1981-06-12: ”I Soppero anknyts till vardagen…” Låg- och mellanstadiet i Övre Soppero är en av tre skolor som deltar i ett projekt som Umeå universitet också deltar i, ett projekt som går ut på att all undervisning bygger på elevens verklighet och bakgrund.
NK 1980-09-12: ”Virkestvist. Ska Henrik Labba ha betalt för jobb åt domänverket – eller högg han utan lov?” Renägaren Henrik Labba, Övre Soppero röjde åt domänverket en flyttled vid Sappisaasi – två mil norr om Vittangi, men när han var klar och ville ha betalt, tyckte de inte om resultatet, vilket de ansåg var ett kallhygge och vidare att han utfört arbetet utan lov och därför ansåg de att han inte heller ska få betalt.
NSD 1980-07-26: ”Polisen jagade bort norska bärplockare. Bärplockare från Norge polisanmälda. Invanderar skjutfält trots förbudsskyltar.” Jan Englund, försökschef vid rymdbolaget Esrange, berättar att de har tvingats att polisanmäla de norska bärplockarna som har invaderat deras raketfälts nedslagsområde väster om Övre Soppero, Vittangi.
NSD 1980-02-14: ”Kritik mot postväskor i Nedre Soppero.” De 21 hushållen i Nedre Soppero och Silkkimuotka ska någon gång under våren börja få sin post i väskor från Vittangi. Byborna är kritiska mot serviceförsämringen, men också över utebliven information. Ivar Laestadius berättar för NSD att enligt rykten kommer väskorna i april, men vad det innebär har ingen talat om för dem.
”Posten svara: Ingen stor försämring.” Postområdeschefen Astrid Uusitalo i Kiruna berättar om att införandet av postväskorna inte kommer att bli någon stor försämring, vidare att hon har förståelse för att folk är oroliga och irriterade i Nedre Soppero och lovar att byborna ska få information innan nyordningen införs.
NK 1975-06-23: ”Systrarnas första LP!” Elvira, 24, Ragnhild, 22 Inga-Lisa, 19 och Ester, 18 år – ska de bli Norrbottens svar på Göinge-flickorna? Systrarna Nutti från Övre Soppero är väg att göra kometkarriär inom show-biz. Till för ett år sedan hade knappast någon utanför Soppero-byarna hört talas om dem. Men någon tipsade i alla fall TV och nu är första LP:n nästan klar!
NFL 1973-08-29: ”Thiesellska huset blir museum i Svappavaara.” För några månader sen beslöt Kiruna kommun att köpa det s.k. Thiesellska huset i Svappavaara. Köpskillingen blev 27.000 kr. Det var Svappavaara fritidsförening som drev på för att kommunen skulle förvärva det. Det fanns risk för att det skulle hamna i privat ägo.
NFL 1973-07-06: ”Hembygdstidningen ska bli tradition i Svappavaara.” Lärarinnan Hildur Falck, är en av initiativtagarna till att den tredje upplagan av hembygdstidningen Vår By, som hon hoppas ska bli något av en tradition i Svappavaara.
NK 1973-06-13: ”Svappavaaras första gruva öppnades för 300 år sedan och vid sekelskiftet hade ingenjör Thisell stora planer.” Som gruvsamhälle har Svappavaara mer än 300-åriga traditioner. Pionjärerna bröt koppar. Nu är det fråga om järn för hela slanten. Det var kopparfyndigheterna på Gruvberget som fick bröderna Momma att sätta igång minst sagt äventyrliga företag. Under stormaktstiden i mitten av 1600-talet arbetade ett 60-tal personer i gruvorna. Malmen forslades den långa vägen till Kengis. Med hjälp av renforor. Som mest ingick 73 samer och nio förmän i transportorganisationen.
”Hildur och Albin som skriver ”Vår by” – två av eldsjälarna.” Lärarinnan Hildur Falck i Svappavaara har ett brinnande intresse för sin hembygd. Hon ger till och med ut en egen hembygdstidning, som heter ”Vår by” och har just utkommit med sitt tredje nummer. Det kostar omkring 5.000 kronor att trycka tidningen (upplaga 700 exemplar), pengar som Hildur Falck själv tar ur sin egna ficka.
NSD 1969-09-23: ”Språkundersökning i Sopperobyarna.” Studierektor Henning Johansson, vid Umeå universitet har sedan i höstas hållit på att undersöka språksituationen i Sopperobyarna. En undersökning som han fått i uppdrag av Umeå universitet, där han är lektor i finska. Omkring 200 personer intervjuvas om sina attityder och meningar om de tre språken, svenska, finska och lapska.
NK 1965-09-08: ”I Svappavaara för 60 år sedan.” Hjalmar Falk tänker tillbaka och minns sin barndom och uppväxt i Svappavaara för sextio år sedan.
NK 1965-01-13: ”Resningen av Mexiko-kåtan en historisk lektion i Soppero.” Sopperos 50-tal skolbarn fick vara med om en unik lektion i det fria på tisdagen. Man reste en tältkåta. Troligtvis har eleverna ingen direkt nytta av lektionen. Men som illustration till ämnet hembygdskunskap var det lämpligt valt just i denna by, som såväl är vinterviste för samerna, som en gammal utpost för nybyggarna. Kåtan får sin plats i historien – och på museer. Just denna kåta skall transporteras till Museo Nacional de Antropologia i Mexico City. Det första i den nya världen med en permanent lapsk samling.
NSD 1964-01-28: ”Svappavaara kulturkollas.” Svappavaaras kulturhistoria ska räddas åt eftervälden, det hela kommer att ske under våren och kommer att göras av riksantikvarieämbetet, Nordiska muséet och Norrbottens museum, på uppdrag av LKAB.
NFL 1963-05-17: ”Byastämma i Svappavaara.” Extra insatt byastämma hölls under söndagen med delägare i Svappavaara byasamfällighet.
NK 1963-01-11: ”Fångar förvisades till Svappavaara. Gruvborrare skriver Svappavaaras äldsta historia. ”Kopprtidens” gruvsamhälle en förvisningsort för fångar.” 57-åriga kirunabon Albin Lindmark är gruvborrare i Kiirunavaara, som på sin fritid är hembygdsforskare. Han har specialiserats sig på Svappavaaras äldre historia, den som handlar om gruvsamhällets första storhetstid. Albin Lindmark vet det mesta om 1600- och 1700-talets Svappavaara och nu vill han dela med sig av sina kunskaper, med drygt 200 foliosidor forskningsresultat om koppartiden i det gamla gruvsamhället. Vilket han har tänkt göra i bokform med hjälp av LKAB, om han nu skulle få stöd av dem, då Svappavaara just nu är ett mycket aktuellt samhälle med tanke på LKAB:s verksamhet i Leveäniemi.
NK 1962-07-08: ”Svappavaara by sålde till LKAB.” Vid byastämman i Svappavaara Folkets hus på söndagen beslöts om försäljning av ett mindre område vid Kalixälven till LKAB som behöver det för uppumpning av industrivatten.
NFL 1962-06-21: ”Svappavaara forntid – nutid.” I vår förra artikel om Svappavaara gjordes en kort historik över dess 300-åriga tillvaro. Svappavaara hade en kort industriell epok med kopparfyndigheter, men också järnmalm. Någon vinst blev det ej, men idag talas och skrivs det om det nya gruvfältet Leväniemi.
SvD. 1961-11-18: ”Sveriges ”tredje” malmfält klart 1965. Datamaskin projekterar järnväg 300-årig gruvby får liv på nytt.” Mitt i den snödimmiga, lappländska myrmarken dundrar traktorer, grävmaskiner, truckar, lastbilar. Här byggs något så ovanligt som en helt ny järnväg, och på en platå bland fjällbjörkar och spöklika pelargranar schaktar man bort hundratusentals kubikmeter jord och lera för att frilägga ytan på det berg, som om några år blir Sveriges tredje gruva i storleksordning. Platsen heter Svappavaara och ligger fyra och en halv mil sydöst om Kirunas centrum. Namnet betyder Gruvberget och erinrar om att en koppargruva fanns här redan vid mitten av 1600-talet, Svappavaaras storhetstid.
NSD 1961-03-04: ”Svappavaara ett gammalt gruvfält.” Lite kort om Svappavaaras trehundraåriga historia som gruvfyndighet.
NSD 1960-08-03: ”Världens malmhunger avgör hur Leveäniemis framtid ska gestalta sig. 500 hoppas få fast arbete.” Allmänt i Svappavaara är man inställd på gruvbrytning i Leveäniemi med åtföljande blomstring i byn. Svappavaaraborna ser numera dagligen stora bilar gå tungt lastade mot Kiruna. Det har talats om 500 anställda om det blir gruvbrytning med allt vad det betyder av omvälvning för ett litet samhälle med 600 invånare som Svappavaara.
”300 år av bittra besvikelser.” Under trehundra år har malmen i Svappavaara varit källa till ljusa förhoppningar, men varje gång då optimismen varit som störst, har den förbytts i bitter besvikelse.
”Tro omsatt i handling: Hugo bygger eget hem.” Hugo Olofsson, 42 år, Svappavaara har i elva års tid regelbundet åkt buss till Kiruna där han varit anställd i Kiirunavaara. Nu borrar han och skjuter malm i den egna bygden. Tror och hoppas på ljusa framtidsår för Svappa-vaara. Har omsatt denna tro i handling genom att börja bygga ett egnahem i byn.
NK 1955-04-26: ”Svappavaara skall fira 300 år med festligheter i sommar.” I år är det precis 300 år sedan malm upptäcktes i Svappavaara, och nu i sommar ska man fira detta med festligheter. Lite kort om Svappavaaras trehundraåriga historia som gruvfyndighet.
NK 1932-04-09: ”Ord och bild från Svappavaara.” Några bilder från Svappavaaras vägar och text angående nutid och dåtid.
Okänd tidning och datum: ”Svappavaara.” Gammal skrift angående Svappavaaras gruv-historia.
NK 1963-10-16: ”Soppero, kom! Tryggt anrop i ödemarken. Radiotelefonin i fjällvärlden bryter samers isolering.” Ett år tillbaka har samerna i vildmarken tillgång till två radio-telefonianläggningar, den ena i Pulsujärvi och den andra i Järremjokk. Och på så sätt har isoleringen delvis brutits.
”Utbyggt telenät önskvärt.” Televeket har två anläggningar för radio telefoni i bruk i Lappland, den ena i Ammarnäs och den andra i Övre Soppero. Trots att telefonisterna hade en hel del problem i början, var experimenten lyckade, de två försöksanläggningarna har nu använts i ett år. Och nu har televerket fått begäran om fler anläggningar ute i fjällvärlden.
NB 1981-11-26-12-02: ”Kapell i Torneträskområde?” Turisttrafikförbundet i Norrbotten vill ha ett kapell i Torneträskområdet och det motiverar de med att ett levande kapell med kaplan skulle vara en tillgång för turistanläggningen i både Riksgränsen, Björkliden och Abisko.
NSD 1974-02-26: ”Klostermur och rallarhamn gav arkeologer nya besked.” Bronsålders-gravar i Skåne, klostermurar i Strängnäs, keramikfynd som förlänger Södertäljes historia till vikingatiden, lämningar av ett kapell nära Säter, fynd av rallarbebyggelse vid Torneträsk – det är några exempel på vad riksantikvarieämbetets arkeologer undersökt under 1973. Fynden har gett nya besked om vår historia. Visserligen är den yta som grävts ut klart mindre än de senaste åren, men bättre utgrävningsteknik och större erfarenhet hos personalen har gett flera viktiga data än någonsin tidigare.
NK 1971-08-07: ”Rallarkyrkan i Tornehamn.” Lite bakgrundshistoria om rallarkyrkan i Tornehamn och om hur järnvägen mellan Luleå-Gällivare och femton år senare Gällivare-Narvik kom till.
NK 1971-08-02: ”Minneshögtid i rallarkyrkan.” För att fira den lyckade restaureringen av rallarlägret och kyrkan, hölls det en minneshögtid i rallarkyrkan i Tornehamn, som blev något av en folkfest i det strålande vackra söndagsvädret.
NSD 1970-08-15: ”Rallarkyrkogård har restaurerats.” Rallarkyrkogården i Tornehamn har i sommar genomgått en grundlig restaurering. Marken har röjts, missprydande vegetation har avlägsnats, gravstenar har putsats, förfallna gravkors har lagats och nya har satts upp. Det är konservator Fritiof Erichsson, Luleå och järnvägstjänstemannen Ivar Olovsson, Björkliden, som stått för restaureringsarbetena.
NK 1970-08-15: ”Rallarkyrkogården fint restaurerad.” Rallarkyrkogården i Tornehamn har i år genomgått en grundlig restaurering. Marken har röjts, missprydande vegetation har avlägsnats, gravstenar har putsats, förfallna gravkors har lagats och nya har satts upp. Konservator Fritiof Erichsson, Luleå och järnvägstjänsteman Ivar Olovsson, Björkliden, har stått för arbetet. Arbetenas avslutning markerades av en minneshögtid på kyrkogården härom dagen.
NFL 1968-08-02: ”Tornehamn restaureras. Tornehamn – historisk plats. Rallarepoken bevaras åt eftervärlden.” Efter ett entusiastiskt arbete med Erik Bergman Abisko, i spetsen reste sig Tornehamnområdet sakta men säkert ur sin slummer. Detta historiska område, där järnvägs-rallarna före och omkring sekelskiftet slet och byggde Ofoten-banan. Området höll då på att falla i glömska och helt försummas, men saneringen har påbörjats och ska fortsätta. Turist-föreningen har satt upp vägsyltar som visar de olika vägarna till Björkliden, Pålnoviken, Kyrkogården eller Tornehamnsstugan.
NSD 1963-10-17: ”Träkorsen vittnar om vemodig rallarromantik. Tornehamns kyrkogård kulturminne.” Vem som helst kan inte bli begravd på rallarkyrkogården i Tornehamn, som även är ett välbesökt kulturminnesmärke inom Kiruna kommun, man måste ha en anknytning till banbygget eller riksgränsbanan, det berättar kyrkoherde Sigfrid Landin och vidare för annars skulle det bli för många gravar här upp, om varför de måste ha så stränga krav i frågan.
NSD 1963-10-17: ”Gravplats bara för pionjärerna.” Bild på några gravplatser på rallarkyrkogården i Tornehamn.
NFL 1963-07-16: Åtgärder nödvändiga mot förfallet av Tornehamn!” De svenska rallarna som byggde Riksgränsbanan eller Ofotensbanan som den hette då det begav sig, var inga vanliga människor, utan var av rejält virke. Något som inte nuvarande generationer och kommande bör glömma, vilket verkar ha hänt då Tornehamn, den centrala platsen under banbygget, där många av rallarna är begravda, inte har någon minnesstämning i dag. Men det kanske det blir ändring på, för man hoppas nämligen att Kiruna stads kulturnämnd, turist-nämnden samt SJ kommer att göra verklig insats för att Tornehamn blir kulturplatsen, till minne av dem som bröt bygd och kultur i fjällvärlden!
NSD 1963-07-02: ”Rallarsamhälle byggs upp igen.” Banarbetare Erik Bergman i Abisko, föreslog för en tid sedan i en skrivelse att Kiruna stad ska försöka rusta upp området där rallarsamhället vid Tornehamn låg under banbygget. Under måndagen besökte representanter för kulturnämnden och turistnämnden tillsammans med förslagsställaren området för att undersöka vilka åtgärder som kan bli nödvändiga.
Signalen 1958-09-27: ”Tankar i Tornehamn.” Björn Blombergs tankar efter att han besökt rallarsamhället vid Tornehamn, där centrumet av banbygget Riksgränsbanan låg, som även blev järnvägsrallarnas begravningsplats.
Norrland i ord och bild 1938: ”Tornehamn.” Några bilder som föreställer invigningen av rallarnas begravningsplats i Tornehamn, 1937.
Dagens Nyheter 1937-10-03: ”Rallargraven vid sjumilasjön.” Kråkbergs tankar efter att han besökt rallarsamhället vid Tornehamn, där centrumet av banbygget Riksgränsbanan låg, som även blev järnvägsrallarnas begravningsplats.
Okänd tidning och datum: ”Där de namnlösa rallarna vila. En kyrkogård utan motstycke i landet.” Vid Torne träsks södra strand finns det en kyrkogård, som saknar motstycke i vårt land, skriver T—g, i Soc.-Dem. Där vila de rallare, som dogo under banbygget Gällivare—Ofoten vid sekelskiftet. Kyrogården är belägen ett par kilometer väster om Björklidens station vid en plats som kallas Tornehamn.
Okänd tidning 1937-09-04: ”Invigning av rallarnas kyrkogård. En egenartad högtidlighet i Tornehamn.” Tornehamns kyrkogård, rallarekyrkogården vid stranden av Torneträsk, överlämnades på söndagen till Jukkasjärvi församling av statens järnvägars banbyggnads-avdelning och invigdes samtidigt efter nyligen avslutade utvidgningsarbeten.
NSD 1982-10-11: ”Tråkiga politiska möten ledde till gränslösa kulturdagar.” Social-demokraterna i Vittangi tycker att deras möten är för tråkiga och därför har de nu anordnat en alldeles egen kulturförening. I helgen genomfördes det första arrangemanget, som kallades ”Arbetarkultur utan gränser”.
HB 1982-08-24: ”Restaurera gravkors – ett annorlunda jobb.” Kyrkoherde Leo Esko Johansson i Vittangi, riktar ett varmt tack till Skogsstyrelsen och AMS för att de har gjort det ekonomiskt möjligt att genomföra en restaurering av kyrkogården, närmare bestämt deras gravkors. Vidare berättar han att Vittangi Gamla Kyrkogård nu har blivit ett ännu viktigare kulturminnemärke i Tornedalen, tack vare de två nämnda verksamheterna tillsammans med Norrbottens Museum.
HB 1982-02-16: ”Nostalgi ingeting för Emil.” Ödesmarkbonden Emil Sevä i Wiikusjärvi, är inte någon som drömmer om nostalgi, längtan tillbaka till gamla tider. Det är nämligen något som han just nu prövar på i praktiken, sedan diselaggregatet som vanligtvis förser hans ladugård med elström, gått sönder.
”Elström 1983?” Både Kiruna kommun och Norrbottens Kraftverk lovar att Wiikusjärvi någon gång under det kommande året ska ha elström i byn.
NSD 1981-11-26: ”Kulturförening tar vara på slumrande talanger.” Vittangi Social-demokratiska kulturförening bildades för att ta vara på alla de slumrande talanger som finns i byn och samtidigt motverka den kända mötesledan.
NK 1981-08-21: ”Oenighet om Vittangi-grafiten: Bränna eller bryta?” Experter är oeniga om hur Vittangi-grafiten ska utnyttjas på bästa sätt, frågan är om den ska brännas eller brytas?!
PT 1982-06-30: ”Ny orgel till kyrkan i Vittangi.” Den gamla orgeln i Vittangi kyrka kan komma att bytas ut mot en ny, det tycker i alla fall Riksantikvarieämbetet, efter de granskat instrumentet.
NK 1981-04-28: ”Tre mils skoterjakt på björn – sköts när den flydde upp i träd.” Björnjakten inträffade på eftermiddagen i skogarna och myrarna mellan Lainio och Kuoksu, några mil öster om Vittangi. Det var en förbipasserande skoterförare som av en tillfällighet upptäckte slaktplatsen. Därefter kunde kirunapolisen följa skoterspåren i nysnön, hem till männens bostad i en by i närheten och de sitter nu anhållna för tjuvjakt på björn.
HB 1982-06-24: ”Ny orgel till Vittangi.” Den gamla orgeln i Vittangi kyrka kan komma att bytas ut mot en ny, det tycker i alla fall Riksantikvarieämbetet, efter de granskat instrumentet.
HB 1981-02-21:”Biskopsvisitation i Vittangi. Uppåtgående trend i kyrkliga arbetet.” – Vittangi är en församling som visar uppåtgående trend i kyrkligt arbete. Förklaringen därtill är säkerligen den arbetstro och arbetsglädje som råder under nye kyrkoherde. Men bakom allt ligger Guds tanke med oss människor. Det är Jumalan työ, Guds arbetare som är den verkliga drivkraften. Med dessa ord avslutade Luleå stifts biskop Olaus Brännström i söndags sin första visitationsstämma i Vittangi församling.
”Ett mönster av planering.” Vittangi församlings genomförande av den nyligen avslutande biskopvisitationen verkar gå till hävderna som ett mönster av planering. Åtminstone lät biskop Olaus Brännström och stiftsnotarien Börje Johansson påskina detta, när de vid söndagens avskedsmiddag tackade för sig. De kände det som att bryta upp från en enda stor familj där enighet och öppenhet rådde, sade de.
NK 1980-02-18: ”Vittangi skola 100 år. Riset har blivit radikal pedagogik.” 1880 fick Jukkasjärvi församling sin första folkskollärare, vilket gjorde att den allmänna folkskolan kunde ta sina första stapplande steg i folkbildnings tjänst. Det hände i dåvarande församlings-centrat i Vittangi, eftersom Kiruna på den vid tiden knappt var påtänkt. I tisdags firades 100-års jubileum i Vittangi folkskola, med bl.a. två stycken skolpjäser spelade av eleverna på skolan.
NK 1980-09-18: ”Ödemarksbyn som Vägverket glömt. Fick en storbonde. Men bonden själv är tveksam till satsningen – Tänk om jag fått pengar att köpa renar istället.” Emil Sevä i ödemarksbyn Viikusjärvi är unik. Han har lyckats med något så omöjligt som att få 100-procentigt bidrag till en ny modern ladugårdsbyggnad, som kostat 600.000 kronor. Den stora satsningen på Viikusjärvi är Ragnar Lassinanttis hjärtesak. Men ändå tycker Emil Sevä att det kanske varit vettigare att satsa pengar på exempelvis inköp av renar.
NSD 1980-08-14: ”Hoppsan! Här kan du bo gratis!” Nya påkostande rasplatser växer upp bl.a. i området kring Vittangi och upp mot Karesuandotrakten. Anläggningar med stuga, åtskilda toaletter, grillplatser, ibland med timrat vindskydd, asfalterad tillfartsväg och parkering. En miljonsatsning som kommer att glädja inte minst turister, men även lokalbefolkningen, samt jobben som kommer att skapas under byggtiden.
NK 1980-05-16: ”Satsning på ”Vittangi-grafiten”.” LKAB och Kiruna kommun ska gemensamt göra en förprojektering av den så kallade ”Vittangi-grafiten”. Förbränningsförsök som gjorts i England har gett positiva besked, men inte tillräckliga. Nu ska man ta fram ett grundligare underlag för att se om det är intressant att fortsätta.
HB 1980-02-23: ”När Vittangi skola fyllde 100 år. Barngubbar och gummor i ålderdomliga kläder.” Firandet av Vittangi folkskola som fyllde 100 år i år blev mycket lyckat. Man firade det hela med skolpjäser om hur det var att gå i skolan förr i tiden, som sexan och åttornas elever bjöd på. En fotoutställning och en utställningstidning fanns att beskåda i skolans korridorer.
”Åttans elever intervjuade.” När Anita Björnström och Ingrid Nyberg, 8 C skulle ta reda på fakta om hembygden och deras skola förr i tiden, var de tvungna att hitta någon som var med då det begrav sig, vilket det också gjorde. Herman Berggren, 86 år som mycket väl kom ihåg sin skoltid, den färdigställda intervjun finns att läsa i Utställnings-tidningen.
”En kort skolhistorik.” Lite historik om Vittangi folkskola som firar hundra år i år, 1880-1980.
”Johannes D arkivforskade.” Johannes D Johansson har praktiskt taget bott i Vittangi skolas arkiv den senaste tiden. Han är känd för Haparandabladets läsare som en arbetsam och uppskattad skribent för ett tiotal år sedan och kanske ligger intresset för skolan i blodet, då Johannes är sonson till Vittangis förste folkskollärare Abraham Johansson.
”Hildur ordnade fotoutställning.” Hildur Falck, Svappavaara, har de senast fem-sex åren blivit intresserad av gamla fotografier. I den egenskapen engagerades hon i hundraårsfirandet av Vittangi skola, för att ordna en fotoutställning, där hon var även själv med för att berätta om bildernas historia.
NFL 1980-02-18: ”Utställning med historiska dokument.” Firandet av Vittangi folkskola som fyllde 100 år i år blev mycket lyckat. Man firade det hela med skolpjäser om hur det var att gå i skolan förr i tiden, som sexan och åttornas elever bjöd på. En fotoutställning och en utställningstidning fanns att beskåda i skolans korridorer.
NSD 1979-06-26: ”Vittangis orgel enda stötesten.” Jukkasjärvi, Vittangi och Karesuando församlingars fullmäktige
har haft vårsammanträde i Karesuando. I samband med fullmäktige gjorde ledamöterna inspektionsfärder till Kuttainen och Saivomuotka.
NSD 1979-06-22: ”Så minns jag myrslåttern.” Johannes D. Johansson, bilden, är en för NSD-läsarna välkänd hobbyskrivare. I nya serien ”Så minns jag…” återkommer han nu med ännu en berättelse om myrslåtter. Illustrerad med fotografi av ett slåtterlag.
NSD 1979-06-12: ”Nu ölas det vid Suptallen.” Traditionen lever kvar, området kring suptallen visar tydliga spår på det.
HB 1978-03-11: ”Hembygdsgård först på önskelistan.” Vittangi Hembygdsförening, som omorganiserades i samband med 300-års jubiléet 1974 har för tredje gången hållit årsmöte. Verksamheten under föregående år har förutom det vanliga, även omfattat utgivning och försäljning av minnesbok, vilket beslutades i samband med jubiléet.
NSD 1977-12-13: ”Segt virke i gubben som skapat Vittangi.” I och med firandet av Vittangi kyrkbys 300-årsjubileum 1974, beslutade man att minnesmärka det hela genom att ge ut en hembygdsbok om byns första bofasta boende 1674, som var en nybyggare från Pello. Nu, tre år senare har boken äntligen kommit ut med ett vackert omslag lånat av den berömde lappmarksskildraren Carl Anton Pettersson, som besökte Vittangi 1860.
NFL 1977-10-15: ”De gjorde skolan till ett konstverk!” Teckningsläraren Barbro Behm har tillsammans med eleverna vid Vittangi grundskola, utsmyckat skolan invärtes med ett antal kolossala konstverk.
NSD 1977-11-03: ”Glada Minnet.” Johannes D. Johansson, skickade in en bild på Vittangi strax efter sekelskiftet.
NK 1977-09-27: ”Han tillbringade all sin fritid i arkiv och bibliotek och spårade hela tjocka släkten.” Jan-Olov ”Olle” Olsson-Lasu, är den ensamma initiativtagaren bakom den stora tjocka släktträffen i Vittangi, där 202 av de 230 släktingarna träffades för första gången.
”Minne från jullovet 1926. Ett ömkligt men kämpastarkt ekipage i vinternatten.” En av sönerna till Anna Sofia och Olof Johansson-Lasu, Teodor Olsson, Vittangi, född den 19 november 1917 som näst yngst i en barnaskara på 15, minns jullovet 1926:
NK 1975-04-18: ”Hembygdsförening bildad i Vittangi.” I samband med att Vittangi 300-årskommitté avslutade sin verksamhet bildades i Vittangi en Hembygdsförening.
NSD 1975-04-18: ”Hembygdsförening bildad i Vittangi.” I samband med att Vittangi 300-årskommitté avslutade sin verksamhet bildades i Vittangi en Hembygdsförening.
NFL 1975-04-18: ”Hembygdsförening bildad i Vittangi.” I samband med att Vittangi 300-årskommitté avslutade sin verksamhet bildades i Vittangi en Hembygdsförening.
NSD 1974-11-09: ”När doktorn fick sjukbud från Parakka.” Om ett 70-årsminne berättar Herman Berggren, Vittangi. Det är tidtypiskt för de annorlunda förhållandena i Norrbotten i början av seklet. Doktorn kunde komma men höll själv på att stryka med i ödemarken.
HB 1974-08-15: ”Vittangi 300 år. I Tornedalen hämmas jordbruket av ägosplittringen.” Ragnar Lassinantti skriver om Vittangi i och med 300-årsjubileuméet.
NFL 1974-08-01: ”Vittangis äldsta ”bod”.” Under firandet av Vittangi 300-årsjubileum finns det en Aitta från 1730-talet, som är den äldsta bevarade byggnaden att beskåda hemma hos Sune Ragneborgs. Den ägs egentligen av Tore Björnström, men organisationskommittén tyckte det var lämpligt att samla ihop allt gammalt på ett ställe och har då hyrt in sig hos Sune. I ett av uthusen ska man ha utställning av gamla föremål, bruksföremål och annat.
NSD 1974-07-30: ”Vittangi 300 år. Byns första invånare var Hindrich Mickelsson Kyrö.” Med anledning att kyrkobyn i Vittangi fyller 300 år i dagarna, berättar Johannes D. Johansson om byns första invånare, Hindrich Mickelsson Kyrö, som kom från Pellotrakten och från vilken de flesta Vittangisläkterna härstammar ifrån.
”Poststationen kom redan 1865.” Lite posthistoria om Vittangis första poststation.
”När vittangiborna skulle lära spara.” Brevetskildring från postbanken till kronolänsmannen J. W. Bergström i Vittangi, som ville lära vittangiborna spara pengar, för 90 år sedan.
NSD 1973-12-20: ”När Vittangitinget var marknad.” Johannes D. Johansson, skriver om Vittangi före och efter sekelskiftet.
NK 1971-02-19: ”Ändrat kyrkotak.” Inför den planerade reparationen av kyrkan i Vittangi, har riksantikvarieämbetet kommit fram till att takmaterialet, som nu täcks av skiffer borde bytas till galvaniserad plåt som målas på platsen, är det lämpligaste materialet med hänsyn till kyrkans karaktär.
NFL 1963-07-25: ”Ett besök hos ”Ollan-Feegi”.” Fredrik Johansson är mer känd som ”Ollan-Feegi”, och han är en gubbe som kan han, det vittnar vittangiborna stolt om. Vilket en och annan åklagare fått erfara. Han är välkänd i bygden, den gamle skäggige patriarken – bygdens egen sakförare och advokat. Nu på ålderns höst är han i färd med att skriva en bok om allt han vet om bygdens historia, något som borde få stort värde för hembygdsforskningen.
NK 1963-01-18: ”När Vittangi-tinget var marknad.” Johannes D. Johansson, skriver om Vittangi före och efter sekelskiftet.
HB 1962-07-17: ”Vittangi kyrka får ny sakristia. Femte restaureringen nu igång.” Vittangi kyrkan restaureras för femte gången, denna gång blir det en ny sakristia.
HB 1962-07-03: ”Från Vittangi skogslappby.” En skildring om Vittangi skogslappby, av en skogslapp.
Sv. D. 1943-12-30: ”Sv. D-läsare gåvo ny häst åt Vittangibon.” Svenska Dagbladets läsare samlade ihop pengar till en ny häst åt Vittangibon Johan Viktor Isaksson, Masugnsbyn, när han i november hade kört över sjön, på vilket isen brast och hästen drunknade.
Norrl. Soc. Demokrater 1938-09-15: ”Vittangi har genomgått en snabb utveckling.” Vittangi kyrkby som är beläget vid Torneälven inom Jukkasjärvi socken har genomgått en mycket snabb utveckling. Från att ursprungligen ha varit en undangömd boplats för nybyggare är samhället numera ett centrum i den vidsträckta socken med kyrka, tingsställe, station för provinsialläkare, landsfiskal m.fl. institutioner. På platsen förekommer även ett rikt och blomstrande affärsliv.
NK 1932-01-23: ”Vittangi.” Skildring om Vittangi.
Okänd tidning 1931: ”Abisko naturvetenskapliga station. Ett mångsidigt geofysiskt observatorium, där jordbävningar registreras med Nordens bästa seismograf och där den kosmiska strålningen mätes.” Skrivet av observator fil. Kand. Olof Tryselius.		 
[H0024]1983-Jukkasjärvi socken 1983 –
NB 1986-08-14--20: ”… åter brinner tjärndalen i Jukkas. Bengt kämpar för att föra kunskapen vidare.” Bengt Häggroth kämpar för att föra vidare kunskapen om tjärnbränning till kommande generationer.
NK 1986-08-02: ”JUKKASJÄRVI. Samlingsplats i århundraden.” För över 300 år sedan var det byn Jukkasjärvi som var centralpunkten i övre Tornedalens lappmarker. I dag har byn förlorat just den betydelsen men den aktiva hembygdsföreningen försöker än idag upprätthålla byns historiska profil.
NK 1988-08-08: ”Visst blev det världsrekord.” Ett nytt världsrekord sattes i Jukkasjärvi i helgen med världens längsta renklämma. Det gamla världsrekordet från Jämtland överträffades med hela 47 meter. Trots hällande regn sålde man sedan ut världsrekordmackan på 27 minuter blankt.
NSD 1988-08-08: ”Rekordklämman.” Ett nytt världsrekord sattes i Jukkasjärvi i helgen med världens längsta renklämma. Det gamla världsrekordet från Jämtland överträffades med hela 47 meter. Trots hällande regn sålde man sedan ut världsrekordmackan på 27 minuter blankt.
NSD 1986-08-04: ”Lyckad festival för 50-årsjubilar.” Tjärdalsfestivalen i Jukkasjärvi är slut. 50-årsjubilerande Jukkasjärvi hembygdsförening kan se tillbaka på en lyckad helg. 500 liter dalbränd stubbtjära och tiotusentals besökare.
NK 1986-07-31: ”Full fart i Jukkasjärvi.” Det dansas, spelas, tennbroderas och växtfärgas för fullt i Jukkasjärvi under veckan. Den så kallade tjärndalsveckan har tagit sitt grepp om den lilla byn Jukkasjärvi utanför Kiruna.
NK 1988-07-27: ”Rustad för världens längsta renklämma.” Ett kulinariskt världsrekordförsök ska göras under Jukkasjärvi marknad nästa helg. För vid ett dukat långbord ska 700 personer få smaka av världens längsta renklämma. – Vi ska göra den 150 meter lång och räknar med att komma med i Gunniess rekordbok, säger Åke Henriksson, vid Hembygdsgården i Jukkasjärvi.
NSD 1986-07-24: ”Hembygdsjubileum med tjärdalsfestival.” Nästa vecka firar Kiruna hembygdsförening Jukkasjärvi 50-årsjubileum. Det är en 50-åring, som i 40 år var en vanlig hembygdsförening, men det senaste decenniet byggt upp en omfattande och välkänd verk-samhet. Jubileet ska firas med bl. a en tjärndalsfestival.
NSD 1985-08-02: ”Tjärdalsfestivalen Jukkasjärvi 29 JULI – 4 AUGUSTI .” Annons inför Tjärdalsfestivalen i Jukkasjärvi.
NK 1985-07-16: ”HANTVERKSBYN LEVER UPP IGEN.” Förra sommaren invigdes den nya hantverksbyn i Jukkasjärvi. I fyra nytimrade stugor skulle hantverkare från hela länet få visa upp sitt arbete och sälja sina alster. Men efter en lyckad start har det mest varit tomt i stugorna. Nu har man äntligen fått nya hyresgäster. – I dag flyttade tre hantverkare från Kiruna in. Nu har turisterna ännu en attraktion i Jukkasjärvi, säger näringslivssekreterare Ingemar Pessa hos Kiruna kommun.
NSD 1986-07-02: ”Nu ska de avslöja gruvans hemlighet.” Nu kanske den omfattande legend-bildningen om gruvan i Masugnsbyn snart tar slut. En del av sanningen uppdagades i alla fall i helgen när det djupaste gruvhålet länspumpades.
NFL 1984-03-20: ”Ett Klondyke i Lannavaara.” Ange och Barbro Söderström, visade hur lätt det är att vaska guld, som är en del av deras verksamhet inriktad på turismen som under de senaste två åren vuxit upp i Lannavaara.
NFL 1984-03-20: ”Nordkalottresor: Guldvaskning och fjällen dragplåster.” I går vid press-konferensen i Nordkalottcentrum presenterades semester aktiviteter inför sommaren. Bl.a. guldvaskarläger i Lannavaara, älgjägarexamen i Arjeplog, eller Kebnekaise Fjällstation, där man kan uppleva fjällen från hästryggen.
NK 1984-01-04: ”Jubileum i Lannavaara: Minneskapell fyller 50 år.” Minneskapellet i Lannavaara invigdes på trettondagen 1934 och nu 50 år senare ska det firas.
NSD 1984-01-09: ”600 firade minneskyrkan.” Till 50-års firandet av minneskyrkan i Lannavaara, kom över sexhundra personer på trettonhelgen.
NK 1984-07-27: ”LAINIO HEMBYGDSDAGAR. Hembygdsvänner – Dags igen för Lainios årliga hembygdsdagar Lördagen och söndagen 28-29 juli.” Programblad inför Lainios hem-bygds dagar.
NK 1984-07-30: ”Lyckad Lainiotradition!” Närmare 1.000 besökare innebar klirr i kassan för Lainios hembygdsgille. I helgen har Lainio hembygdsgille anordnat hembygdsdagar för tredje året i rad.
NSD 1983-08-24: ”De fattiga i Lainio begravdes utan präst.” Carl Andersson, 62 år, Lainio, har alltid varit intresserad av historia. Här berättar han om en begravningsplats för fattiga.
Turist 1984: 2.: ”HEMBYGDEN ENGAGERAR MÅNGA. Bröllop och forsränning, hantverk och fiske… HEMBYGDSFÖRENINGEN ÄR EN GOD AFFÄR!” En av de nordligaste hembygdsföreningarna – den i Kiruna – är också en av de ovanligaste. Kring hembygdsgården i Jukkasjärvi har en verksamhet växt upp, som lockar många turister och som gett många bybor nya jobb!
NK 1984-08-07: ”DANS MEDAN TJÄRAN RANN – en riktig fest för hembygdsvännerna.” En riktig fest för hembygdsvänner har det varit i Jukkasjärvi i helgen. Förra veckans kultur-dagar, med musik-, hantverks- och danskurser kulminerade på lördag och söndag i en musik-festival och den årligen återkommande Jukkasjärvimarknaden.
NK 1983-07-28: ”NYA VERKSTADEN SATTE FART PÅ HANTVERKET I JUKKASJÄRVI. Nu sjuder det av liv i byn.” Jukkasjärvi är i dag den i särklass mest expansiva byn i Kiruna kommun. Byn fullkomligen sjuder av aktivitet och vid sidan av den lyckade turismsatsningen, har man nu fått en egen hemslöjdsverkstad och utställningslokal. Där jobbas det dygnet runt
NSD 1983-12-31: ”FORTSÄTT GÅ PÅ I ULLSTRUMPORNA. Yngve tog priset.” Grattis, Yngve Bergqvist! – Jag känner mig stolt. Dessutom behöver jag nya sockor men de här är så fina så dom hamnar väl bakom glass och ram på väggen, säger Yngve Bergqvist, turistpionjär i Jukkasjärvi, när NSD överlämnar ullstrumporna. – Jag ser inte ullstrumporna som personliga utan som en laginsats av många i Jukkasjärvi och Kiruna.
Bygd och Natur 1983: 4: ”Midsommar i Jukkasjärvi.” I vackraste försommargrönska lämnar vi Arlanda för att två timmar senare stiga ut på Kiruna flygplats. Tur att vi plockade med de tjocka ylletröjorna. Det är 7 grader och stark blåst. Det är också fyra dagar till midsommar och detta är början på en vecka med midnattssol, forsränning och fjällvandring. Det är till Jukkasjärvi vi ska resa. Byn som ligger 18 km från Kiruna och som tidigare var marknads-plats för handelsmän och samer. Idag är Jukkasjärvi ett populärt utflyktsmål både för turister och kirunabor.
Bygd och Natur 1983: 4: ”Gammal handelsplats och kyrkby.” Lite bakgrundsfakta om Jukkasjärvi.
NK 1983-08-29: ”Okänd tidnings rubrik.” Nu är Folkets hus och värdshuset i Jukkasjärvi färdiga att tas i bruk. I helgen invigdes de två sista pusselbitarna som fattas i byns turist-satsning.
NSD 1983-08-29: ”Jukkasjärvi – byn där det alltid händer något: Flaggan i topp för Folkets hus…” Flaggan i topp! Sten Fjällborg alias ”Mr Jukkasjärvi” kunde i helgen hissa både svenska flaggan och Folkets hus-flaggan i samband med invigningen av den kombinerade fritidsgården och Folkets hus i byn Jukkasjärvi, två mil utanför Kiruna. – Det är något som vi väntat på i många år. Ändå har det gått fort. Det här borde nästan bli allmän flaggdag, tycker Sten Fjällborg.
NSD 1983-08-29: ”… Värdshuset och stugbyn!” Fem miljoner i ett värdshus och en stugby! Det är priset för att Jukkasjärvi ska hävda sig i konkurrensen om turisterna. – Det är en pionjäranda som präglar Jukkasjärvi. Turismen och hantverk är på stark frammarsch i byn, konstaterade kommunrådet Gunnar Pettersson vid invigningen av värdshuset.
NSD 1983-08-29: ”Hantverkarbyn blir den tredje i landet.” Den lilla byn med de många hantverkarna. Det är Jukkasjärvi i ett nötskal. På kort tid har hantverkarna stigit fram i ljuset som byns senaste turistattraktion. – Jukkasjärvi är på väg att bli ett hantverkarcentrum, menar i alla fall Ingmar Pessa, näringslivskonsulent i Kiruna.
NSD 1983-08-29: ”Klubban Yngves ”nyckel”.” Nu har hembygdsföreningen i Jukkasjärvi hittat något nytt som ska locka turister. Nyckeln till året-runt-turism heter konferensen. – Vi har reda bokat in några konferenser, säger Yngve Bergqvist, chef för värdhuset och stugbyn.
NK 1983-08-06: ”-VAD HAR DU GJORT HJORT? – DET VAR FAN SÅ KUL. Vackert men… … omstridd.” Maken till tavla får man leta efter. Den har allt – urbändig kraft, lyrisk berättarglädje, en minsta detalj genomtänkt komposition och ett färgflöde som formligen tar andan ur betraktaren.
NK 1983 01-25: ”Familjesmedjan i Jukkasjärvi.” Kopparsmide från Jukkasjärvi på en utställning i huvudstaden. De som besöker Kulturhuset i slutet av februari har en möjlighet att ta en titt på Gidlunds kopparföremål.
NK 1988-12-01: ”Israel får lördagstidningen på måndag.” Israel Fjellborg är en av de Kaalasjärvibybor som inte får någon lördagstidning förrän två och ett halvt dygn senare.
NSD 1983-09-03: ”Blöt sommar i Katterjåkk.” Årets sommar i Katterjåkk var den blötaste under hela 1900-talet, enligt SMHI.
NSD 1988-08-15: ”Nu har guldfebern nått byn. Klondyke? Nej, LANNAVAARA.” I lördags var det guldgrävardag i Lannavaara, vilket firades med olika guldgrävartävlingar, där ett 70-tal hade deltagare hade anmält sig.
NSD 1988-07-12: ”Gården rustad – efter fem år!” Efter fem års arbete med reperationer och insamlingar av gamla föremål står Lainio byggdegård färdig. Invigningen blir i slutet av juli och då väntas folk från hela Norden. – Eftersom västlaestadianismen bildades just här på gården så kan vi hålla sammankomst för dem här, säger Helmer Granstål, Lainio hembygds-gille.
NK 1987-07-18: ”LAINIO - EN BY SOM VÄGRAR DÖ.” Roland Henriksson i Lainio anser att om byns bofasta befolkning ska överleva, måste man satsa på turism.
NSD 1987-06-24: ”Färjan på plats efter sex år.” Efter sex färjelösa år, kunde lannavaaraborna bevittna sjösättningen av Amalia IV. Fjorton ton väger hon och sju ton ska hon kunna bära, om hon går igenom besiktningen under onsdagen.
NSD 1986-07-11: ”VILDMARKSBYN FÅR HERRGÅRD – när gillet storsatsar på turism.” Roland Henriksson, Lainio, har köpt en herrgård från Muoniovaara, som han tänker bygga om till reception och restaurang.
NSD 1986-07-11: ” Möjligt projekt – eller omöjligt?” Inom Kiruna kommun råder delade meningar om turistprojektet i Lainio. Lars-Olof Friberg, marknadsföringskonsult, som arbetat åt kommunen lovordar den planerade satsningen, medan kommunalrådet Gunnar Pettersson är mer kritisk.
NSD 1986-07-11: ”JUBILEUM GAV FRAMTIDSTRO.” I slutet av1970-talet bodde bara mellan 70 och 80 människor i byn Lainio. Sedan vände utvecklingen. Först var det några barnfamiljer som vågade flytta tillbaka. Sedan firade byn 350-årsjubileum. – Jubiléet betydde mycket för byns sammanhållning. Det gav oss en ny framtidstro, säger Ulrik Ericsson. Han är ordförande i Lainios bysamfällighet och med i styrelsen i hembygdsgillet.
NSD 1986-07-11: ”Ökad omsättning för enda affären.”– På sommaren ökar omsättningen i affären fem gånger jämfört med på vintern, säger Erik Uusitalo, affärinnehavare i Lainio. För två år sedan sålde han sin affär i Kiruna och satsade helt på affären i Lainio. Hustrun Astrid Uusitalo lämnade ett chefsjobb inom Posten i Kiruna för att flytta tillbaka till hembyn.
NSD 1986-04-14: ”Marttigården minnesmärke som räddats.” Carl Andersson, hembygds–forskare från Lainio, hävdar att det var i Marttigården som Læstadianismen uppstod. Och det är just därför den har blivit räddats till eftervärlden.
NSD 1987-07-06: ”Rafflande guldjakt!” Ingenting kan stoppa det finska landslaget i guld-vaskning. Till landslaget i Lannavaara utanför Nedre Soppero dök laget inte ens upp, men vann ändå! De blåvita färgerna försvarades av Tiina Viik, finsk medborgare och två ”reserv-finnar”; Maragareta Lomvik och Bengt Berglund.
HB 1986-02-05: ””Sunnanvind” i Lannavaara.” Haparandabladet efterlyste i förra månaden reportage om byar i Tornedalen där man arbetar för att blåsa nytt liv i sin hembygd. Kenneth Mikko har besökt Lannavaara vid Torne älvs nordliga biflod Lainio älv.
NSD 1986-03-22: ””Förvisade” elever slipar och stortrivs.” Eleverna, som vid mineral- och bearbetningslinjen i Hedenästet var tvungna att flytta till Lannavaara, trivs mycket bra med sin nya utbildningsplats.
HB 1985-03-12: ”Bygdeteater från Lainio.” F.d. Lainiobon, William Fredriksson samman-fattade hela publikens tankar med att tacka Lainio bygdeteatergrupp, när de hade spelat upp sin föreställning ”Barnhandel”, härom veckan i skolan i Muodoslompolo.
HB 1985-08-29: ”100-Års jubileum.” Söndagen den 4 augusti firades 100 års minnet av August Lundbergs ankomst till Lannavaara vid en högtidlighet i Lannavaara kyrka.
F.V. 1983 Nr. 29: ”Här vill vi vara på sommaren.” Till byn Lainio går bara en väg. Vägen är lång och stenig, omgiven av skogar och myrmark. Mer än tre mil utan ett enda hus. Men sen – helt oväntat – ligger Lainio mitt framför ögonen. En by med 80 invånare på vintern, 400-500 på sommaren.
F.V. 1983 Nr. 29: ”SKÅDESPELET KRING U-BÅTEN.” Man ser dem med jämna mellan-rum. Ända från Töre hamn ut på fritt vatten. Unga militärer med kikare. De noterade den minsta rörelse på vattenytan. Det smala inloppet – Siknäsrännan – med ett djup på drygt sex meter kontrolleras minutiöst.
F.V. 1983 Nr. 29: ”… får fantasin att skena iväg.” Norrländska Socialdemokraterna har de senaste dagarna gett livfulla skildringar från jakten på en miniubåt i Töre. Förra fredagen skenade dock fantasin iväg. Då publicerade NSD en artikel som helt saknar täckning!
HB 1984-01-05: ”Biskopen kommer till Lannavaara. Prinsessan Eugenias minneskyrka 50 år.” Trettondagen den sjätte januari blir det storhelg med storfrämmande i Lannavaara. Det är i år 50 år sedan prinsessans Eugenies minneskyrkan invigdes, och detta ska uppmärksammas på ett stilfullt sätt. Det har stiftelsen för Lannavaara minneskyrka bestämt. Biskopen, förre landshövdingen och förre kyrkoherden kommer att närvara, förutom de 4-500 stormötes-besökare som väntas. – Alla ska bjudas på kyrkmiddag, lovar Yngve Söderström, August Lundbergs dotterson, en av dem som håller i de praktiska arrangemangen.
HB 1984-01-05: ” Prinsessa Eugenien muistokirkko 50 vuotta.” Finsk artikel om Prinsessan Eugenias minneskyrka som fyller 50 år.
HB 1983-08-02: ”Lannavaaragrabben som kom tillbaka.” Turister ska inte bara lockas med attraktioner, utan behöver också mat och logi, det har Börje Herjeskog i Lannavaara insett. Som bygger ut det nystartade stensliperiet, med en serviceanläggning.
NK 1983-08-01: ”GULDVASKNING OCH FORSFÄRD populärt på hembygdsfest.” Lainio lever! Under de ljusa sommarveckorna blomstrar Lainio upp och livet återvänder till den vackra tornedalsbyn. Då samlas också bybor och semestrande sommargäster till hembygds-festen, det årligen återkommande manifestet för byns fortlevnad.
HB 1983-07-23: ”Guldfeber i Lannavaara.” Barbro Söderström, stenhantverkare i Lannavaara, är mycket positiv till den nya utvecklingen i byn.
NSD 1982-11-18: ”Lainio vill ha bro och bättre vägar.” Lainio byamän har haft höststämma och där beslutade man några viktiga frågor.
HB 1982-04-17: ”MINKEN – en dyrbar krabat – Men vi ångrar ingeting.” Aino Strandelin, tillsammans med maken Hilding byggde upp en minkfarm i Lainio.
HB 1983-04-07: ”Lainio Hembygdsgilles årsmöte.” Mera intensivare kulturella satsningar stod på agendan, när Lainio Hembygdsgille höll årsmöte under påsksöndagen.
HB 1982-11-18: ”Lainio byastämma.” Lainio byamän har haft höststämma och där beslutade man några viktiga frågor.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Svappavaara två år efter. Oro kring anställningarna: INGEN KLARSIGNAL FRÅN LKAB.” LKAB behövde cirka 90 man för att köra igång verk-samheten i Svappavaara. Cirka 20 av dessa blev direkt anställda av företaget medan resten hamnade på skolbänken. De går på en AMU-kurs som ska hålla på i 18 veckor.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Protesterar mot LKAB:s utsläpp.” Klass tre på skolan i Svappavaara är en medveten klass. När de gick i första klass demonstrerade de mot att gruvan skulle läggas ner. I andra klass såg de hur många av deras klasskamrater flyttade på grund av arbetslöshet hos föräldrarna. Nu tänker de protestera mot att LKAB får släppa ut 250 ton flour från kulsinter-verket.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Avdelningsordförande Harry Nilsson: - Jag förstår deras oro.” Harry Nilsson har bråda tider. Telefonerna ringer och pressen är på hugget. Nu rullar hjulen i Svappavaara igen och återigen har Svappavaara blivit intressant för massmedierna. – Det har varit fruktansvärt jobbiga år. Först osäkerheten och sedan den krassa verkligheten när drygt 400 personer blev sparkade.
F.V. 1984: Nr. 44: ”ÄN JUBLADE INTE GÖTE.” Göte Björhag är chef på arbetsför-medlingen i Svappavaara. Han är ganska glad i dag, men han jublar inte än. – Jag kan inte vara nöjd förrän all i Svappavaara har ett jobb igen.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Hon får inget arbete – Jag duger inte.” Irma Kataja verkar ha minst två handikapp. Hon är kvinna och hon fyller snart 50 år. Trots att hon arbetat åt LKAB i Svappavaara i 15 år, bland annat på kulsinterverket, duger hon i dag inte någonstans. – Arbetsförmedlingen har inte gjort någonting för mig. Tvärtom har jag blivit sjuk av den behandling jag fått utstå och därför äter jag lugnande medicin nu.
F.V. 1984: Nr.44: ”Högen som skulle bli ett café.” Mitt i Svappavaara står en marknadshög. Snön har lagt sig som ett bomullstäcke över den kolsvarta högen. Här var det meningen att det skulle byggas ett café och en liten stugby, men de planerna har vägverket satt stopp för. För närmare två år sedan började Solveig och Rolf Lindmark planera för ett café i byn, men de planerna har hittills bara resulterat i en mängd papper och i en marknadshög.
NK 1984-11-10: ”Gruvarbetare kritisk till Malmfältsdelegationens rapport: - DET HAR INTE HÄNT NÅGOT I SVAPPAVAARA.” – Ännu har det inte hänt någonting i Svappavaara annat än att man fått utbildning och kortare projektjobb. Det är det enda som Malmfälts-delegationen har gjort, säger Erling Ingman, Svappavaara.
NK 1984-11-10: ”Kurt Sundström bemöter kritiken: -”Det har gått enligt planerna.” – Rom byggdes inte på en dag! Det menar Kurt Sandström, facklig representant i Malmfälts-delegationen när han tillbakavisar Erling Ingmans kritik om att delegationen inte gjort någonting för de arbetslösa i Svappavaara.
PT 1984-11-06: ”Svappavaara igång!” Efter 674 dygn i malpåse rullade de första kulorna fram på transportbandet i Svappavaara kulsinterverk. – Det är en oerhört stor händelse att trycka på startknappen, tyckte vd Wiking Sjöstrand som för tredje gången tryckte på den symboliska knappen. Sjöstrand var med och startade LKAB:s gruvdrift 1964 och samme Sjöstrand tryckte på stoppknappen i januari 1983.
PT 1984-11-06: ”Kunderna försvann från Konsum.” – Det har varit en tråkig tid. Men redan nu känns det annorlunda. Optimismen spirar. Det säger Ros-Marie Johansson, Konsum-föreståndare i Svappavaara. Omsättningen i kronor har sjunkit de två senaste krisåren och i volym är nedgången avsevärd. Men nu våras det i vinterkalla Svappavaara.
PT 1984-11-06: ”PROTEST MOT TREDUBBLA UTSLÄPP.” Ett 30-tal svappavaarabor protesterar i en skrivelse till koncessionsnämnden, Kiruna kommun och LKAB att gruvföretaget får tredubbla utsläppen av flour när kulsinterverket startas.
PT 1984-11-06: ”Fanny veteran i verket.” I anrikningsverkets kontrollrum i Svappavaara sitter Fanny Lundhamn. Fanny var med och startade ruljangsen för snart 20 år sedan. Hon var med när anläggningen stängde den 27 januari 1983 och igår var Fanny på plats igen: - Det känns jättehärligt. Jag har varit arbetslös sedan stängningen.
NSD 1984-11-06: ”SVAPPAVAARA LYFTES UPP UR MALPÅSEN. – men kan hamna där igen.” Efter 674 dygn i malpåse rullade de första kulorna fram på transportbandet i Svappavaara kulsinterverk. – Det är en oerhört stor händelse att trycka på startknappen, tyckte vd Wiking Sjöstrand som för tredje gången tryckte på den symboliska knappen. Sjöstrand var med och startade LKAB:s gruvdrift 1964 och samme Sjöstrand tryckte på stoppknappen i januari 1983.
NSD 1984-11-06: ”Nu spirar optimismen.” – Det har varit en tråkig tid. Men redan nu känns det annorlunda. Optimismen spirar. Det säger Ros-Marie Johansson, Konsumföreståndare i Svappavaara. Omsättningen i kronor har sjunkit de två senaste krisåren och i volym är nedgången avsevärd. Men nu våras det i vinterkalla Svappavaara.
NSD 1984-11-06: ””LKAB förgiftar oss”.” Ett 30-tal svappavaarabor protesterar i en skrivelse till koncessionsnämnden, Kiruna kommun och LKAB att gruvföretaget får tredubbla utsläppen av flour när kulsinterverket startas.
NSD 1984-11-06: ”Erling fick rätt till slut.” Två som är speciellt glada i Svappavaara med anledning av starten av kulsinterverket är Sixten Kemi och Erling Ingman.
NSD 1984-11-06: ”Fanny på plats igen.” I anrikningsverkets kontrollrum i Svappavaara sitter Fanny Lundhamn. Fanny var med och startade ruljangsen för snart 20 år sedan. Hon var med när anläggningen stängde den 27 januari 1983 och igår var Fanny på plats igen: - Det känns jättehärligt. Jag har varit arbetslös sedan stängningen.
DN 1984-11-02: ”Svappavaara rullar igång igen.” LKAB öppnar på söndag sin berömda snart tvååriga ”malpåse” i Svappavaara. Produktionsstarten gäller pellets- och anrikningsverken men berör inte dagbrottet och sovringsverket. Av de drygt 400 LKAB-anställda som förlorade sina jobb under våren 1983 har ett 90-tal återanställs.
NK 1984-11-01: ”Tillvaron i malpåsen är över… SVAPPAVAARA RULLAR IGEN.” I tisdags, den 30 oktober, började anrikningsverket i Svappavaara värmas upp. En febril verksamhet rådde bland de 38 personerna som jabbar i verket. – Vi har investerat i en ny rågodsinfrakt – tidigare använde vi ju krossar och sovringsverk men i dag får vi ju färdigkrossad och färdigsovrad järnmalm från Kiruna.
NK 1984-11-01: ”115 arbetar nu i de båda verken.” Torsdagen den 10 februari 1983 kom dråpslaget mot de LKAB-anställda: LKAB lade fram sin strukturplan. I planen vidtog LKAB-ledningen drastiska åtgärder för att gruvbolaget på fötter igen. 1500 man ville företaget säga upp och att kulsinterverket i Svappavaara skulle läggas i malpåse.
NK 1984-11-01: ”… men än är inte problemen lösta.” Trots att LKAB nyanställer cirka 100 man i Leväniemi är inte alla som anställs, övertaliga gruvarbetare.
PT 1984-10-03: ”Gruvstopp gav nya jobb.” När gruvan stängdes blev det jobb lediga i Svappavaara – hos arbetsförmedlingen. – Det öppnades en förmedling i byn för att serva övertaliga gruvarbetare, berättar Göte Björkhag.
NSD 1984-10-02: ”I Norgevägens spår… Svappavaara får hyvleri?” Svappavaara kan få ett nytt hyvleri med tio jobb! Hans Östermalm, 36, produktionschef vid Norrsåg i Luleå, har nappat på frizonen. Han ansöker nu om lokaliseringsstöd på totalt 4,2 miljoner för ett nytt hyvleri.
NSD 1984-09-01: ”Nu säljs det hus i Svappavaara! Ams hoppas göra vinst på inlösta villor.” Nu bjuds Ams-villorna i Svappavaara ut till försäljning! Igår annonserade AMS i NSD och begärde in anbud på sex villor i Svappavaara som Ams löst in av före detta LKAB-anställda som valt att flytta söderut till nya jobb. Två villor till är aktuella för inlösen av Ams.
F.V. 1984: Nr 22: ”Ett år sedan arbetarna fick gå från Svappavaara: VAD KOSTADE KALASET?” Minst en halv miljard har nedläggningen i Svappavaara hittills kostat samhället. Kostnaden ska jämföras med de 70-80 miljoner det skulle kostat att driva verken i Svappavaara vidare ett år. Folkviljan har granskat en del av kostnaderna kring nedläggningen och funnit att LKAB klarat sig helskinnade genom äventyret.
F.V. 1984: Nr 22: ”EILERT TROR ÄNNU PÅ LKAB.” För cirka ett år sedan stängdes Leväniemigruvan i Svappavaara. I dag hyser byborna ett visst hopp om att gruvan åter ska dra igång. Men Eilert Stålnacke tar det mycket försiktigt innan han uttalar sig om framtiden. – Vi får väl se vad som händer. Jag vågar inte jubla förrän beskedet kommer, till dess avvaktar jag.
F.V. 1984: Nr 22: ”Priset blir människoliv.” Runt 250 personer i Malmfälten kommer att dö i onödan under den närmaste 25-årsperioden om LKAB:s malmproduktion är vad den är i dag. Det här konstaterar den socialmedicinska forskaren Urban Janlert och Finn Diderichsen i en rapport som de gjort för Malmfältsutredningens räkning.
NFL 1984-02-28: ”Den enes bröd … Svappavaara och Landkrona får konkurrera om jobben.” Den nya bilfabriken i Svappavaara stjäl jobben i Landskrona. Det är en bister utveckling. Typiskt för krisens Sverige är, att de orter, som drabbas värst av arbetslösheten och ned-läggningar – gruvornas Svappavaara och varvets Landskrona – nu tvingas konkurrera om jobben med resultatet ”den enes bröd, den andres död…”.
DN 1984-01-14: ”Företagare i Svappavaara. Frizonen en bluff.” Företagarna och den socialdemokratiska föreningen i Svappavaara anser att frizonen är en bluff. Endast ett av Svappavaaras 30 företag kan, enligt riksdagsbeslutet, utnyttjas frizonens befrielse från sociala avgifter. I stället har företagarna i Svappavaara och drabbats av en tioprocentig höjning av arbetsgivaravgiften.
DN 1983-12-16: ”Satsning i Svappavaara. Vindrutor ger jobb.” Från Dagens Nyheter Norrlandsredaktion LULEÅ, torsdag. – Frizonen har ingen avgörande betydelse för etableringen! Det överraskade beskedet lämnar företagaren Åke Bengtsson när han på torsdagen lämnar in en lokaliseringsansökan om tillverkning av vindrutor till bilar i Svappavaara, Eftersom moderbolaget, Muotolasi Oy, ligger i Finland är det Svappavaara-bornas finskspråkighet som nu tycks ge byn 40-50 nya, efterlängtade jobb.
NFL 1983-09-27: ”Samtidigt som efterfrågan på pellets fortsätter att öka: LKAB slaktar Svappavaara – bit för bit!” – Här i Svappavaara händer det för närvarande ingeting. Här är det tyst som i graven. Det finns dock en positiv sak kvar: jobbarnas ilska: Jag förstår dem. I massmedia talas det om hur bra det går på pellets-marknaden, men LKAB vägrar att öppna kulsinterverket och gruvan.
F.V. 1983: Nr 45: ”Gruvarbetarna från Svappavaara. PÅ SKOLANBÄNKEN IGEN.” Under ett par novemberdagar befinner jag mig i Kiruna och Svappavaara. Den iskalla vinden känns genom märg och ben, vare sig jag befinner mig vid den öde gruvan i Svappavaara eller på branta, hala gatorna i Kiruna. För snart ett år sedan kom chockbeskedet om avsked och ned-läggningar. Många har i dag kommit över den värsta besvikelsen. I stället handlar det om att ta nya tag, suga tag i de halmstrån som dyker upp.
F.V. 1983: Nr 45: ”Näringsutskottet: VAR BEREDD LKAB!” Nu höjs rösterna på att kulsinterverket i Svappavaara ska öppnas. LKAB:s ökade försäljning av kulsinter anges som ett direkt skäl för detta. Frågan har nyligen behandlats i riksdagens näringsutskott med an-ledning av en motion från vpk. I motionen föreslås att riksdagen ska uttala sig för ett öppnade av Svappavaara. Samtliga partier i utskottet ställer sig inte bakom vpk:s förslag. Så här står det bland annat i utskottets yttrande:
NSD 1983-07-22: ””Pojken med stövel” tvångsförflyttas? – Svappavaarabor protesterar…” Ett 40-tal svappavaarabor protesterar mot att statyn ” Pojke med stövel” ska flyttas och ge plats åt det 18 ton tunga ”Krosshjulet”, som ska ta dess plats.
NSD 1983-10-01: ”Länets första dam.” May Hammarsten, 56 år är hustru till landshövdingen Erik Hammarsten.
NSD 1983-10-01: ”100 år på trå’n. Ett sekel på tråden… Då fick Luleå tre telefoner.” Telefonen i Luleå fyller 100 år i helgen.
NSD 1983-10-01: ”Har gruvsamt. Reino och Toruns drömvilla VÄRLDELÖST HUS.” Efter 18 år som truckförare och grävmaskinist åt LKAB fick Reino Niemi, 39 år, lämna sitt jobb. Gruvan i Svappavaara skulle läggas ned. Beskedet kom som en chock – trots att hotet funnit där en längre tid. – Det kändes för jävligt, säger Reino. Jag var ju en av optimisterna. Jag trodde inte att det skulle ta slut.
NSD 1983-10-01: ”CARLSSON Privat.” Stig Carlsson kåserar.
NSD 1983-10-01: ”Ödesmättad tystnad. Harry tror inte på ny start.” Harry Engman är inte optimistisk och tror inte på en ny gruvstart.
NSD 1983-10-01: ”Halvard leder ”malpåsejobbet”.” Ingenjör Halvard Larsson, Svappavaara, är den som fått ansvaret att lägga Leveäniemigruvan i ”malpåse.”
NSD 1983-10-01: ”Paul, 52, vräkningshotad – Jag vill ha riktigt kök.” Paul Nordvall, 52, är en ungkarl och på sitt sätt ett exempel på offer för omständigheterna i Svappavaara.
NSD 1983-10-01: ”Christer, 35, vräkningshotad. – Mycket orättvist!” Christer Johansson, 35, måste flytta från Solbacken till Ormen Långe i Svappavaara när man ska lägga hyreshusen i malpåse.
NSD 1983-10-01: ”- Jag köper en tidsmaskin och förflyttar mig bakåt. BARNEN FAR MYCKET ILLA.” Skolbarnen i Svappavaara är oroliga över framtiden i Svappavaara.
NSD 1983-10-01: ”Eilert tänker kämpa.” Eilert Stålnacke, köpman i Svappavaara vägrar ge upp. Han tänker kämpa för sin butik.
F.V. 1983: Nr 33: ”PÅ HALV STÅNG. Upprop i skolan i Svappavaara: Några stannade… … andra försvann.” Det är begravningsstämning i Svappavaara. De flesta jobbarna i gruvan har gett upp sin rätt till förtur vid återanställning och bitterheten bland fackets ledning är stor. Folkviljan har besökt Svappavaara i samban med skolstarten och mött många tomma bänkar – efter elever som flyttat från orten.
F.V. 1983: Nr 33: ”Harry Isaksson, gruvarbetare på cykelsemester genom Sverige: ”Inte fan går det att förhandla sig fram till samförstånd…”.” Folkviljan har träffat Harry Isaksson, känd gruvprofil från Malmberget, som är på cykelsemester genom Sverige för femte året i rad.
F.V. 1983: Nr 33: ”SVAPPAVAARA – PÅ VÄG UT UR BILDEN.” Från samhället ser man ett stort dammoln över gruvanläggningarna. För en kort stund kan man tro att där råder full verksamhet. Likadant såg det ut när vi någon timme innan passerade Aitikgruvan utanför Gällivare. Men skenet bedrar. Det är den kraftiga vinden som virvlar upp sand från avfalls-högar och dagbrott. Anläggningarna är sedan länge tysta. Krossverk, anrikningsverk, kul-sinterverk… Värden för hundratalsmiljoner, kanske miljarder, visar upp sina kala siluetter mot hösthimlen.
F.V. 1983: Nr 33: ”Okänd titel.” En hel våning på LKAB:s kontor har Ulf Westerberg fått till sitt förfogande. Arbetsyrkan är cirka 50 personer, mest arbetsförmedlare men också någon enstaka psykolog, som han själv uttrycker det. I flera av rummen installeras dataterminaler.
F.V. 1983: Nr 33: ”Ivan sålde sin rättighet.” Han berättar om sin målning. Om den vänstra halvan som visar ett leende ansikte, lastbilar som kör malm upp från dagbrottet. På den högra halvan syns motsatsen. Det sorgsna ansiktet, lastbilar som rullar nedför branten. Det behövs inte många ord för att förstå sammanhanget.
F.V. 1983: Nr 33: ”En besviken fackordförande.” – Nu är det bra arbetsmiljö här. Ingen trängsel, inget damm. Det är Esko Kasurien som halv på skämt fäller orden. Tillsammans med Harry Nilsson och Leif Pesonen sitter han i 35: ans lokal i gruvområdet.
DN 1983-08-02: ”Medan grundvattnet fyller Svappavaaras gruvhål – Vi hoppas på ”frizonen”.” Från Dagens Nyheters Norrlandsredaktionen, Svappavaara, måndag. – Det är som att vara på en utdragen begravning av en nära anhörig. Så beskriver sprängarbasen Georg Isaksson sina förmodligen sista två veckor vid LKAB i Svappavaara där samtliga 360 an-ställda, förutom en liten vaktstyrka, har sagts upp. Att dagbrottet samt pellets-, anriknings- och sovringsverken inte ligger i ”malpåse” utan har klappats igen för alltid är alla övertygade om i Svappavaara.
DN 1983-08-02: ”DN bakgrund.” DN ger bakgrunden om nedläggningen av gruvan i Svappavaara.
F.V. 1983: Nr 12: ”Svappavaaras dödsdom spåddes 1978 i en HEMLIG UTREDNING.” – Det var märkligt. Dom har måst spela under täcket hela tiden. Inte konstigt att Gruvtolvan varit så tyst. Så kommenterar gruvarbetare i Svappavaara fackets agerande kring LKAB:s hemligstämplande utredning. Den visar att LKAB planerade Svappavaaras nedläggning redan för fem år sedan. Bruno Poromaa har sett utredningen. Gruvtolvans ordförande Roland Holmdén deltog i den.
NSD 1983-07-20: ”35 NYA ARBETEN TILL SVAPPAVAARA.” Ytterligare ett företag är på väg att etablera sig i Svappavaara. Nu gäller det förädling av papper som kan ge upp till: 35 nya jobb. Bakom projektet står ett välbekant privat företag tillsammans med Siga företagsutvecklingar AB. Parterna har lämnat in en ansökan om lokaliseringsbidrag på sammanlagt 28 millioner kronor. - Det här kan vara ett första steg av flera, säger Göran Hansson vd i Siga företagsutveckling som förhandlat med det privata företaget.
NSD1983-07-06: ”Inget Ericssonföretag till Svappavaara.” Det blir inte någon etablering av elektronikföretaget Ericsson Radio system till Svappavaara.
NSD 1983-07-02: ”SVAPPAVAARA FÅR 50 JOBB. De hänger på kontrakten: Femtio nya jobb till Svappavaara.”Frizonen i Svappavaara tycks börja ge resultat. Ett företag som till-verkar elektronik är på väg att etablera sig. Om ett år kan ett femtiotal nya jobb vara verklighet. Men ännu finns hinder på vägen. För att klara etableringen vill företaget ha ett antal statligt kontrakt.
NSD 1983-07-02: ”- Här finns det lokaler som passar.” – Vi har lokaler ute i Svappavaara som säkerligen snabbt kan anpassas till det nya företagets behov. Jag tänker då i första hand på de många tomma hyreshusen. Det säger Kirunas kommunalråd Gunnar Pettersson och pustar ut efter beskedet om Ulvesos etablering i Svappavaara. – Nu får vi hoppas att det inte ska finnas några ytterligare hinder i vägen för etableringen. Att det exempelvis inte finns några villkor förknippade som påverkar ärendet.
NK 1983-06-13: ”TYST SOM I GRAVEN. Bitter stämning i Svappavaara.” En mager hare skuttar över har tomma planen. Det är den 10 juni 1983. Tystnaden är kompakt, bara någon enstaka gruvarbete syns spankulera förbi kulsinterverket.
NK 1983-06-13: ”De stannar kvar och vaktar gruvan.” – Vi har tagit över Securitas arbete! Östen Johansson och Erik Fröbring är två av de 16 som kommer att stanna kvar Leveäniemi-gruvan för att vakta gruvområdet.
NSD 1983-06-02 ”GUDS VERK PÅ PLATS!” Medlemmarna i Frikyrkoförsamligen Idivuoma i Övre Soppero, kan inviga kyrkan som kom från Skåne om ett halvår.
NSD 1983-05-20: ”Hammarstens ”hemlis” räddar Svappavaara?” Det är något stort på gång till Svappavaara för att ersätta den stängda Leveäniemigruvan. Men vad det är konkret vägrar landshövdingen Erik Hammarsten avslöja. – Vi undersöker den här etableringen och det enda säkra är, att går vi ut med det i dag så spricker det, sade han.
NSD 1983-04-06: ”Norrbottensmotionerna: Ingen majoritet för Svapppavaara.” – Ned-läggningen av gruvan i Svappavaara bör inte genomföras, säger vänsterpartiet kommunisterna i sin riksdagsmotion om regeringens Norrbottensförslag. – Att lägga gruvan i Svappavaara i malpåse är inte liktydligt med permanent nedläggning av gruvan, heter det i folkpartiets motion. Moderaterna tar inte särskilt upp gruvan i Svappavaara men säger att LKAB:s strukturplan innebär omfattade friställningar. Det blir en smärtsam omställning, som kräver någon form av omställningsbidrag. Centern har redan tidigare förordat att 70 milj kr av förslagna flyttningsbidraget i stället används för att hålla gruvan vid liv ännu ett år.
F.V. 1983-05-05--18: ”- Vi vill inte bli sista familjen i Svappavaara.” I fredags gick ännu ett flyttlass från Svappavaara. Esko, Virpi och Jani bar på köksstolar och blomsterkrukor, som ska fylla den nya villan i Sieppijärvi i finska Kolari.
F.V. 1983-05-05--18: ”FRI-ZON – är det något att ha?” – De arbetar hårt, mycket hårt, men med glädje och entusiasm gripna av hela nationens mobilisering för att lämna arbetslöshet och fattigdom bakom sig. Det här är en beskrivning av en av världens många frizoner. Den gjordes den 21 november 1978 i ett Rapport i TV. Den som förmedlade denna vackra bild från Sydkorea var Christer Pettersson, som drygt fyra år senare producerade ett uppmärksam-mat TV- program från Svappavaara, där landets första frizon ska inrättas.
F.V. 1983-05-05--18: ”Vilka kommuner har något att hämta ur PAKETET.”
? Vad förväntar sig kommunerna att få av Norrbottenspaketet?
? Folkviljan har ringt runt till ledande politiker och tjänstemän i kommunerna för att få en lägesrapport.
NSD 1983-03-30: ”Centern lägger fram sitt Norrbottenspaket: RÄDDA SVAPPAVAARA MED FLYTTNINGSBIDRAG.” Centerpartiet föreslår i en riksdagsmotion med anledning av regeringens Norrbottensförslag, att gruvdriften ska fortsätta i ytterligare ett år, med hjälp av flyttningsbidraget.
NK 1983-03-30: ”Driv Svappavaara-gruvan i ännu ett år. SÅ VILL CENTERN SATSA PÅ NORRBOTTEN. ”Centerpartiet föreslår i en riksdagsmotion med anledning av regeringens Norrbottensförslag, att gruvdriften ska fortsätta i ytterligare ett år, med hjälp av flyttnings-bidraget.
DN. 1983-03-26: ”LKAB i Svappavaara. Nu råder snart bara tystnad.” Från Dagens Nyheters Norrlandsredaktionen, Svappavaara, fredag. – Tystnaden är djävligast att lyssna på. Folk orkar inte tala om sina problem. Man tiger och lider.
DN. 1983-03-26: ”Avskeden splittrar fackklubbarna.” – Jag misstänker att de medlemmar som skulle drabbas får blodstörtning!
NK 1983-03-22: ”Gruvarbetare på plats – utan att veta varför.” På måndag återvänder Svappavaaras 350 gruvarbetare till jobbet efter tre veckors permittering. Det var en deprimerad arbetsstyrka som infanns sig. – Vi har ju inte en aning om vad som ska hända, säger Harry Nilsson, ny ordförande i Gruvs avd. 135. Några vettiga arbetsuppgifter finns ju heller inte. Vi kunde nog lika gärna stanna hemma.
PT 1983-02-01: ”Barnens kamp för sin hotade hemby.” Här demostrerar Svappavaaras framtid: Barnen. De poserar utanför skolans entrédörr. En dörr som alltid måste stå öppen – för att trygga byns återväxt… - Men förutsättningen för att skolan ska finnas kvar, är att också gruvan lever vidare, säger lärare Lisa Salmi.
PT 1983-02-01: ”1 800 gruvarbetare får gå.” På måndag blev det klart att 1.800 man permitteras vid LKAB i Kiruna veckorna 9-10-11. Orsaken är de välfyllda lagren i Narvik. Det har blivit en förskjutning på efterfrågade kvaliteter och det återverkar på Kiruna-leveranserna.
F.V. 1983-10-20--26: ”Svappavaaraborna vill ha besked om framtiden. SISTA UTVÄGEN ÄR OCKUPATION.” De vägrar acceptera att gruvan ska stängas. Att samhället ska utplånas. Kampviljan börjar likna den som fanns under gruvarbetarstrejken. Det handlar om gruv-arbetarna och deras familjer i Svappavaara. Samhället som till för några månader sedan var okänt för de flesta.
NFL 1983-01-11: ”Svappavaara: AKTION FÖR ATT RÄDDA JOBB.” Tisdagen den 21 och fredagen den 24 januari är för närvarande de nya ödesdagarna för Svappavaara-gruvan och de ca 850 människor som är avhängiga av dess framtid. Den 21 skall regeringen fatta det beslut som i sin tur skall ligga till grund för LKAB-ledningens agerande den 24:e.
NK 1983-01-11: ”Aktionsgrupp vill kämpa för Svappavaara-gruvan. – DET GÄLLER HELA BYGDEN.” Nu jäser det ordentligt bland människorna i Svappavaara! Inför LKAB-styrelsens avgörande beslut om gruvans varande eller icke vara den 24 januari, har gruvarbetarna bildat en aktionsgrupp där allvarliga diskussioner om ockupationer, hungerstrejker och liknade återgärder varit på tal.
NK 1988-03-04: ”MASUGNSBYN VÄGRAR ATT DÖ.” Masugnsbyn är stället där folket tagit saken i egna händer när posten och Konsum inte vågade satsa på service. Med hjälp från framförallt Kiruna kommun och malmfältsdelegationen byggde de ett eget servicehus med butik och lokal för turist- och kommunal information. – Teoretisk sett skulle det inte gå, men byborna är trogna köpare att vi dubblerat den beräknade omsättningen, säger Dolomitens föreståndare, Gunnel Tillstam.
NSD 1986-08-12: ”Familjen lever i utkanten av konsumtionssamhället.” Hans-Peter och Astrid Strand har hoppat av från industrisamhället. För fyra år sedan köpte de ett gammalt torp i Merasjärvi. De lämnade sina yrkesliv som forskare och lärare i Uppsala bakom sig. Här försöker de leva efter själhushållningsprincipen. – Vi trivs med att leva nära naturen. Vi lever väldigt billigt på att själva producera det mesta vi behöver, berättar Astrid Strand.
NB 1985-08-22--28: ”GRUVPIONJÄREN ARENT GRAPES HUS BLEV HEMBYGDS-GÅRD. Masugnsbyn har landets enda hembygdsgård med egna vinkällare?” Arendt Grapes gamla hus i Masugnsbyn som blev hembygdsgård 1948, inrymmer troligtvis även landets enda vinkällare.
NK 1986-07-03: ”GRUVA UPP I DAGEN.” I och med tömningen av en vattenfylld gruva under helgen i Masugnsbyn, hittade man en fullständigt konserverad gruva från 1600-talet.
HB 1985-08-27: ”Glädjeklipp i Masugnsbyn.” Kommunalråd Gunnar Pettersson invigde det nya servicehuset i Masugnsbyn, i lördags. Vilket firades med tal, bandklipp, festmiddag och amatörteater senare på kvällen.
NSD 1985-07-19: ”Byn blomstrar. Fick ny butik efter 16 år…” Nu blomstrar Masugnsbyn igen. Invånarna blir fler, hembygdsföreningen startar vandrarhem och i fredags öppnade en livsmedelsaffär, den första på 16 år. – En butik betyder så ofantligt mycket för glesbygden, säger Sören Björnström, Masugnsbyn.
NSD 1985-07-19: ”… och ett vandrarhem.” Ett vandrarhem i Masugnsbyn kan det vara en bra idé? Ja, det tycker i alla fall byns hembygdsförening som i sommar öppnar ett vid hembygds-gården. Till helgen invigdes det, i samband medhembygdsdagarna.
NSD 1984-06-29: ”ÅK HIT! UTFLYKTSMÅL I NORRBOTTEN. Djupdykning till ”paradis”.” Folke Rantatalo har besökt ravinen i Masungsbyn.
NSD 1984-02-: ”Sevärd by med kanjon inventerad.” Lennart Wallström har besökt Masungsbyn och berättar om besöket.
NK 1988-12-27: ”EN ÄKTA CHILENSK JULFEST – i Svappavaara.” De chilenska flyktingarna bjöd på en traditionell julfest i Svappavaara.
F.V. 1988: Nr. 50: ”JULEFRID? – Knappast! En rapport från Svappavaara.” Hos Emilio Controneos familj i Svappavaara råder igen julefrid. Familjen som fått definitivt utvisnings-besked har en sista tid av sömnlös väntan kvar i Sverige, innan de skickas tillbaka till Chile. Flyktingläraren Bror Kajsajuntti rapportertar från Svappavaara.
F.V. 1988: Nr. 50: ”OM JAG VORE KULTURMINISTER. Lena Nallo: - Konsten ska granska samhället.” Konstnärinnan Lena Nallo gjorde en målning till högskolans aula. Mesta tiden gick till att läsa in sig på historiska bakgrundsfakta! – I skolan får man ju inte lära sig något av värde, konstaterar hon, kort och gott. Lena är inte rädd för att ta kontroversiella ställningstaganden och ikläder sig gärna rollen som kulturminister. – Konstens uppgift är att kritiskt granska samhället!
F.V. 1988: Nr. 50: ”Bekännelsen.” Novell av Ann-Christin Lundström.
DN 1987-04-21: ”Flyktingar ger gruvbyn nytt liv.” – Snön och kylan kompenseras av den vänlighet och värme vi har mött hos folket här. Det försäkrar den iranske flyktingen Mehti som bor med sin hustru och två pojkar i invandrarverkets nya flyktingförläggning i gruvbyn Svappavaara utanför Kiruna.
NSD 1986-12-23: ”Pippi Långstrump och Svappavaara i idéhistorien.”
NSD 1986-08-21: ”Gruvby blir pensionärscentrum?” Kommunalrådet Gunnar Pettersson Kiruna, vill att Svappavaara ska bli ett aktivitetscentrum för pensionärer.
NSD 1986-06-16: ”Svappavaara blev inte vad Erskine tänkt sig.” Under helgen deltog arkitekten Ralph Erskine, på arkitekternas konferens i Kiruna.
NK 1985-06-15: ”NU STÄNGER GÖTE. Svappavaara tackar och siktar framåt.” Om två veckor stänger Göte Björkhag dörren. Arbetsförmedlingen i Svappavaara stänger. – Vi har bara en handfull arbetslösa gruvarbetare kvar. Nu kan jag med gott samvete gå tillbaka till jobbet i Gällivare. Göte Björkhag fick ett svårt jobb när han kom till Svappavaara för snart två år sedan. LKAB stängde gruvan och kulsinterverket och Göte blev ansvarig för drygt 400 arbetslösa.
NK 1985-06-15: ”INGEN MOROT.” – Frizonen medförde inte den rusning av nya företag som jag väntat. För det privata näringslivet blev det inte den morot jag hoppats på. Det sa industriminister Thage G Pettersson vid invigningen av glasföretaget W-Laminated i Svappavaara i går.
F.V. 1985: Nr. 13: ”Oro i Svappavaara över LKAB:s FLUORUTSLÄPP.” ”Vi behöver jobben, men inte till vilket pris som helst. Naturen, djuren och människorna är oersättliga. Inga pengar kan täcka de värden som de utgör.”
NSD 1987-08-13: ”Rätt vind sågverks räddning.” Brandmästare Ove Uvén berättar att de hade vinden på sin sida, när det brann i Falcks såganläggning i Vittangi på onsdagen.
NSD 1986-11-04: ”Tornedalningar vid huset på prärien…” Edla Johansson, Vittangi berättar om fotografiet, som är taget i Amerika och visar en familj från Tornedalen.
NSD 1986-05-06: ”De satsar på bygdegårdar.” Hembygdsgården i Vittangi, Vikmansgården var en av de hembygdsgårdarna, som Bygdegårdarnas Norrbottensdistrikt besökte under sin stämma i helgen.
NK 1986-02-04: ”Ljuvliga toner från nya orgeln.” I söndags var det fullsatt i den gamla träkyrkan i Vittangi, när kyrkomusiker Einar Isacson invigde församlingens nya orgel.
NSD 1986-01-25:”Nya toner i träkyrka.” På söndag invigs Vittangi församlings nya kyrkorgel, av Norrbottens främste kyrkomusiker Einar Isacson.
NSD 1985-01-04: ”De firade tioårsminnet av 300-årsjubileet…” Vittangi firade i nyårshelgen tioårsminnet av byns 300-årsjubileum.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Vittangtjejer blev idoler – i Sovjet!” Dom kom, dom sågs, dom segrade. Det handlar om fotbollstjejerna från Vittangi och Alnö som möttes i en match i Sotji vid Svarta havet. Det var urpremiär för damfotboll i jätteriket Sovjetunionen – och tjejerna gjorde dundersuccé. Här berättar Veronica Stenmark, mittfältare i Vittangi, själv om matchen och om mötet med Sovjet.
F.V. 1984: Nr. 44: ”… men nu har damlagets fotbollstränare hoppat av.” VSK:s fotbolltränare Rolf Hagebjörk har bestämt sig för att sluta pga. pendling.
NSD 1984-06-25: ”Ren med bud.” Nordligaste budkavlen med budskapet att värna om hembygden och på väg till Skansen i Stockholm passerade Vittangi på midsommarafton.
NK 1983-08-15: ”Frizonen ett tillfälle satsa på Vittangi-grafiten. Vittangi-(S) till energi-ministern:” – Vi ser frizonen i Svappavaara, som ett enastående tillfälle för en satsning på vidareförädling av Vittangi-grafiten. Enligt en förundersökning, som gjorts finns det åtminstone två ekonomiskt godtagbara alternativ för brytning och vidareförädling, nämligen förvärmeproduktion och metanolframställning.
NSD 1983-02-18: ”’HEMLIGT’ BROBYGGE.” Hemligaste brobygget över Torneälven! Det säger man i dag i Vittangi och Svappavaara om det som pågår i Jölketskurkkio, ca en mil uppströms från Vittangi. Om man inte helt hemlig så handlar det i varje fall om det minst omstridda och samtidigt snabbast handlagda brobygge i modern tid – ett år från idé till byggstart.