Arkiv

Institutionen lärarhögskolan

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16210

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ByIWFpWb42VKvDh6VcYge4

ExtraID

16210

Omfång

6,5 Hyllmeter (-)

Datering

1960

–

1984

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Lärarhögskolan i Göteborg

Alternativa namn: Pedagogen

Alternativa namn: Lärarhögskolan i Mölndal

Alternativa namn: Institutionen lärarhögskolan (1977 – 1984)

Kategori: Statlig myndighet. Lärarhögskolor 1968-

Göteborgs universitet

Alternativa namn: Universitetet i Göteborg

Kategori: Statlig myndighet. Högskolor med regionstyrelser

Innehåll

Arkivhistorik

Arkivbeskrivning för Institutionen Lärarhögskolan (1977-1984)

Historik
1962 beslutade Riksdagen att en Lärarhögskola skulle inrättas i Göteborg, innehållande en ämneslararlinje och en speciallinje. 1963 vidgades Lärarhögskolan med ytterligare två utbildningar, folkskollärarutbildningen och småskollärarutbildningen.
Innan 1974 bedrevs Lärarhögskolans utbildningar i olika lokaler i Göteborg, bl a på Mölndalsvägen och i Annedal. 1974 började inflyttningen i Pedagogen, då kallad Lärarhögskolan.
Höstterminen 1977 blev Lärarhögskolan en institution inom Göteborgs universitet och fick benämningen Institutionen för Lärarhögskolan.

Institutionen Lärarhögskolan
Institutionen Lärarhögskolan hade hand om hela klasslärarutbildningen med undantag av undervisningen i pedagogik. Dessutom ingick den praktisk-pedagogiska utbildningen på Ämneslararlinjerna, samt hela Hemspråkslärarutbildningen och Fritidspedagogutbildningen.

Hemspråkslärarlinjen (1977-1984)
Handlingar tillhörande Hemspråkslärarlinjen (1977-1984) ingår i Institutionen fär ämnesdidaktiks arkivbildning. From HT 1984 tillhör kansliet för Hemspråkslärarlinjerna, Institutionen för ämnesdidaktik i lärarutbildningen.

Hemspråkslärarlinjen - historik (skriven av Gunlög Bredänge)
Hemspråkslärarlinjen vid Göteborgs universitet inrättades höstterminen 1977 och utexaminerade sin sista studentkull vårterminen 1989.

I samband med att Sverige 1975 antog nya mål för sin invandrarpoltik, mål som sammanfattades i de tre honnörsorden Jämlikhet, Valfrihet och Samverkan diskuterades bl a innebörden i termen Valfrihet. Danna innebar
"(...) att medlemmar av språkliga minoriteter som är bosatta i Sverige genom samhällsinsatser skall ges möjligheter att själva välja i vilken grad de skall bibehålla och utveckla den ursprungliga kulturella och språkliga identiteten, och i vilken grad de skall uppgå i en svensk kulturell identitet". (SOU 1974:69, s. 97f.)

I individens rätt att själv välja kulturell och språklig tillhörighet låg också implicit att barn med ett annat modersmål än svenska skulle ha rätt att få undervisning i sitt modersmål, sitt hemspråk, som ett sätt att bevara sin kulturella identitet.

När rätten till undervisning i hemspråket hade lagts fast 1976 blev frågan vilka lärare som skulle kunna svara för denna undervisning. För lärare för finska elever (som då var i stark majoritet bland elever med utländsk bakgrund) fanns redan tidigare vid några lärarutbildningar i landet (dåvarande Lärarhögskolorna i Stockholm resp. Göteborg) varianter av förskollärar- resp. klasslärarutbildning, som vände sig till studerande med finska som modersmål. Dessa utbildningar ledde till en dubbel behörighet, dvs rätten att undervisa i såväl finskspråkiga som svenskspråkiga grupper/klasser, förutom att vara lärare i hemspråket finska. För några andra hemspråk tillkom en för Sverige helt ny lärarutbildning, hemspråkslärarlinjen, som inrättades samtidigt med en högskolereform 1977. Utbildningen omfattade två år eller 80 poäng.

De krav som ställdes på dem som sökte till hemspråkslärarutbildningen var dels att man skulle vara modersmålstalare i resp hemspråk, dels att man utöver dokumenterad allmän behörighet för högskolestudier också skulle genomgå språkprov i såväl svenska som sitt hemspråk inför antagning. De första hemspråk som på detta sätt fick en särskild lärarutbildning var danska, finska, serbokroatiska/kroatserbiska, grekiska och turkiska, tätt följda av spanska, persiska, arabiska, kurdiska, makedonska och portugisiska. Utbildning gavs i Stockholm, Göteborg och Malmö och ledde till hemspråklärarexamen om 80 poäng, dvs två år.

De uppgifter som enligt skolförordningen skulle åligga hemspråkslärare var 1) att ge undervisning i hemspråk 2) att ge studiehandledning (dvs ämneshjälp) på hemspråk 3) att ansvara för socialt kontaktarbete mellan skolan och invandrarelevernas föräldrar. För dessa tre uppgifter skulle utbildningen förbereda, något som egentligen var en omöjlighet. Den andra uppgiften, att ge studiehandledning i alla ämnen på alla nivåer från förskola till gymnasieskola var naturligtvis inte möjlig att täcka in genom en tvåårig utbildning (eller någon utbildning alls för övrigt!).
I Göteborg inleddes hemspråkslärarlinjen 1977 med 20 studenter med finska som modersmål och 1 (!) med serbokroatiska. Utbildningen i Göteborg utökades så småningom med flera språk nämligen makedonska, persiska, porugisiska och spanska. Undervisningsgrupperna var förhållandevis små (totala antalet studenter i en årskull varierade mellan 20 och 35). Utbildningen var från början (1977-1981) uppdelad på två iriktningr, dels en inriktning mot dåvarande förskola/lågstadium och mellanstadium, dels en inriktning mot dåvarande högstadium och gymnasieskola. Aqntalet studenter på den senare inriktningen var i allmänhet någor större. 1981 förändrades utbildningen till att vara sammanhållen och den förblev så till sista antagningen som skedde 1987. De 80 poängen var då uppdelade på 40 p ämnesstudier (varav 30 p hemspråk och svenska, resten omvärldsorientering9 12 poän pedagogik/metodik och 28 poäng praktik). Hemspråkslärarlinjen lades ned i samband med en lärarutbildningsreform 1988, då grundskollärarlinjen ersatte de tidigare klasslärar- resp. ämneslärarlinjerna. I ett inledningsskede fanns en möjlighet att inom ramen för grundskollärarlinjen välja en särskild inriktning med hemspråk som ett av de ingående ämnena. Tyvärr har inte detta fått någon fortsättning.

Låg- och mellanstadielärarlinjerna (L/M-linjerna)
From höstterminen 1984 ingår kansliet för L/M-linjerna i Institutionen för metodik i lärarutbildningen.

Ämneslärarlinjerna
Linjekansliet för ämneslärarlinjerna inrättades ht 1977 och överfördes ht 1984 till Institutionen för ämnesdidaktik. Kansliet utgjorde elevexpditionen.
Höstterminen 1984 omorganiserades Institutionen Lärarhögskolan och Institutionen för Förskollärarutbildningen och tre nya institutioner bildades, Institutionen för Ämnesdidaktik i Lärarutbildningen, Institutionen för Metodik i Lärarutbildningen och Institutionen för Skapande Ämnen i Lärarutbildningen.

Seriebildning
Seriebildningen innehåller protokoll, publikationer, register och examensarbeten. F-serierna innehåller ämnesordnade handlingar indelade under följande serierubriker, diarieförda handlingar, handlingar rörande - utbildning, - studenter, -forskning och -personal.

Sökingångar
Arkivförteckningen är den fämsta sökingången till arkivhandlingarna. Institutionens diarieförda handlingar kan sökas dels i institutionens diarier, serie C1a, men även i person- och sakregister som hör till diariet, serie C1b. Handlingar som rör lärarutbildningarna innan 1977 har levererats till Landsarkivet i Göteborg.

Gallring
Göteborgs universitets dokumenthanteringsplan (Dnr A5 1983/04) har använts som underlag vid aktrensning och gallring.

Ansvar
Prefekten vid Institutionen för Pedagogik och didaktik var arkivansvarig.

För en sammanställning över organisationsförändringar mellan 1977 och 2006, se pappersförteckningen.

Kontroll

Skapad	2006-05-22 00:00:00
Senast ändrad	2009-04-23 13:42:32

Serier (6 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
B	UTGÅENDE HANDLINGAR
C	DIARIER
D	REGISTER OCH LIGGARE
E	INKOMMANDE HANDLINGAR
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR