Arkiv

Beskickningsarkiv Bryssel

Beskickningsarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/230/230004.1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RYMNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

15,1 Hyllmeter

194 Volymer

Datering

1837 – 1923 (Tidsomfång)

Villkor

Villkorsanm

I de yngre beskicknings- och konsulatarkiven kan det finnas uppgifter som är skyddade av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de äldre delarna av dessa arkiv kan det dessutom finnas fuktskadade handlingar.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Beskickningen i Belgien (1837)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter (Beskickning)

Beskickningen i Nederländerna (1614)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter (Beskickning)

Innehåll

Ordning & struktur	23004 Förteckning över 23004 Beskickningsarkiv Bryssel Förteckning: Å. Pernegren 1951, 1952, 1953 Revision: E. Dahlbäck 1997 Digitaliserad: Riksarkivet 1998 Handläggare: P-G Ottosson
Allmän anmärkning	Volym E 1:3, E 2:35 och F1:9-21 är fuktskadade. Måste saneras innan utlämnande.
Inledning (äldre form)	Efter det att Belgien blivit självständigt upprättades i Bryssel en svensk representation år 1837. Beskickningen sammanslogs år 1869 med beskickningen i Haag. Den gemensamma beskickningen var förlagd till Bryssel förutom under första världskriget då den var flyttad först en kort tid till Antwerpen och sedan till Haag. År 1920 fick Bryssel åter en egen beskickning. Beståndet för perioden 1837-1869 har tidigare varit placerat i Diplomatica-samlingen Belgica. Vissa beskickningshandlingar gemensamma med beskickningen i Haag såsom koncepten och de inkomna skrivelserna juni 1869-1883, de in- och utgående diarierna 1880-1885, expeditionsböckerna 1838-1895 samt en del av dossierna finns i beskickningsarkivet för Haag. Dossierhandlingar rörande passviseringar 61E, 4 volymer nr. 122-125, har gallrats på UD. PM rörande arkivet se volym F2:18. Arkivets äldre handlingar för perioden 1837-maj 1869 vilka ingått i Belgica, har förtecknats av Birger Lindén 1933. Det övriga materialet har tidigare förtecknats i tre olika förteckningar av Å. Pernegren upprättade 1951, 1952 och 1953. Elisabet Dahlbäck 1997

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2018-07-25 08:45:07

Efter det att Belgien blivit självständigt upprättades i Bryssel en svensk representation år 1837. Beskickningen sammanslogs år 1869 med beskickningen i Haag. Den gemensamma beskickningen var förlagd till Bryssel förutom under första världskriget då den var flyttad först en kort tid till Antwerpen och sedan till Haag. År 1920 fick Bryssel åter en egen beskickning. Beståndet för perioden 1837-1869 har tidigare varit placerat i Diplomatica-samlingen Belgica. Vissa beskickningshandlingar gemensamma med beskickningen i Haag såsom koncepten och de inkomna skrivelserna juni 1869-1883, de in- och utgående diarierna 1880-1885, expeditionsböckerna 1838-1895 samt en del av dossierna finns i beskickningsarkivet för Haag. Dossierhandlingar rörande passviseringar 61E, 4 volymer nr. 122-125, har gallrats på UD. PM rörande arkivet se volym F2:18.

Arkivets äldre handlingar för perioden 1837-maj 1869 vilka ingått i Belgica, har förtecknats av Birger Lindén 1933. Det övriga materialet har tidigare förtecknats i tre olika förteckningar av Å. Pernegren upprättade 1951, 1952 och 1953.

Elisabet Dahlbäck
1997

Serier (18 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
B	UTGÅENDE HANDLINGAR
B 1	Koncept	Serien i buntar. Avgående depescher och skrivelser till UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda. Bilagor.
C	DIARIER
C 1	Utgående diarier	Saknas för tiden 1868-1879. För tiden 1880-1885, se Beskickningsarkiv Haag.
C 2	Ingående diarier	Ingående diarier för tiden 20 maj 1852-27 dec 1858, 27 juni 1859-22 dec 1867 ingår i volym C 1:2. För tiden 1880-1885, se Beskickningsarkiv Haag.	Läsesal
C 3	In- och utgående diarier	Band i kartong om ej annat anges. Beskickningens i Bryssel och Haag diarier från och till UD, svenska, norska och utländska myndigheter och enskilda.
D	REGISTER OCH LIGGARE
D 1	Namn- och sakregister	Band i kartong.
D 2	Ordensböcker	Band i kartong.
D 3	Förteckningar och PM	Serien i kartong. Förteckningar och PM rörande dossiersystem, arkiv, skrivelser, kanslirutiner m.m.
D 4	Expeditionsböcker	Liggare för passärenden, passviseringar, legalisationer och certifikat m.m. 1838-1857, 1871-1895 ingår i Beskickningsarkiv Haag arkiv "Passdiarium", volym 79 (D3).	Läsesal
E	INKOMNA HANDLINGAR
E 1	Inkomna skrivelser	Serien i buntar. Inkomna depescher och skrivelser från UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda. Bilagor. Inkomna skrivelser juni 1869-1883 se beskickningens i Haag arkiv. Volym E1:3 är fuktskadad - måste saneras innan utlämnande
E 2	Korrespondens	Serien i buntar. Skrivelser från och till UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda, belgiska och nederländska utrikesministrarna. Bilagor. Fr.o.m. 1895 börjar de ingående skrivelserna, senare även de utgående, successivt bilda akter varvid tidsmässig överlappning av handlingarna uppstår. Första skrivelsens inkommande diarienummer bildar dossiernumret, för UD blir dess avgående nummer detsamma som diarienumret (=beskickningens inkommande) eller den först avgående, om det är beskickningen som börjat skriftväxlingen, se "PM öfver dossiererna" C. 1904-1905, volym D 3:1. Diarierna samt namn- och sakregistret (1908-1920) fungerar som sökingångar, se serierna C 3 och D 1. Skrivelser rörande norska ärenden se även serie E 3. Volym E2:35 fuktskadad - måste saneras innan utlämnande.
E 3	Handlingar rörande norska ärenden	Serien i buntar. Årsvis ordande in- och utgående skrivelser, vilka bildar akter, rörande norska ärenden från och till UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE
F 1	Handlingar ordnade efter det Huitfeldtska systemet	Serien i buntar. Det s.k. Huitfeldtska systemet eller Berliner systemet utgörs av ett dossiersystem som har alfabetet och bokstavsförkortningar som utgångspunkt. I Bryssel användes systemet från 1900-talets början till 1914. I december 1913 påbjöds 1902 års dossiersystem. En del av handlingarna ordnade enligt Huitfeldtska systemet inordnades senare i 1902 års dossiersystem, se volym F 2:8, gr 10 E. Volymerna 9-21 är SVARTMÄRKTA och måste bedömas från fall till fall. Vol. 12-13, 18 och 21 är bedömda av konservator som omöjliga att studera.
F 2	1902 års dossiersystem	Serien i buntar om inte annat anges. 1902 års dossiersystem i reviderad form infördes i Bryssel c. 1914 varvid en del handlingar ur det s.k. Huitfeldtska systemet infogades.

Success! You have made an order!

An error ocurred!