Arkiv

8:e Bergmästaredistriktets arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/VALA/01497

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/rfJvyavqQWZTuu1eMvyUeB

Omfång

33,2 Hyllmeter

3 Kartor

Datering

1580 – 1874 (Tidsomfång)

Sökmedel

Sakregister (pdf)

Sakregister: Register till serierna A III a-d (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)

Arkivbildare/upphov

8:e Bergmästaredistriktet (– 1875)

Kategori: Statlig myndighet. Bergmästaredistrikt

Innehåll

Inledning (äldre form)

8:e Bergmästaredistriktets arkiv

Distriktet utgjordes från 1643 av landskapen Södermanland och Östergötland samt Jönköpings län, Kalmar län och Kronobergs län (till Östergötland räknades Lerbäcks och Snaflunda socknars bergslag, vilket dock 1656 skildes därifrån för att ingå i det nybildade 5. bergmästaredistriktet). Kronobergs län flyttades 1694 till det nybildade 9. bergmästaredistriktet, till vilket Jönköpings län överfördes fr.o.m. 1855. Fr.o.m. sistnämnda år kom 8. bergmästardömet att bestå av Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. Den delen av Södermanland som t.o.m. 1854 bestod av Stockholms län sammanlades med Upplands-delen och flyttades till det nybildade 3. bergmästaredistriktet. En del av Jönköpings län tillhörde 9. bergmästaredistriktet redan från 1700-talet. Se härom ingressen till serien A I c.

8. bergmästaredistriktet upphörde vid årsskiftet 1874/1875 (SFS 103/1874).

Innehållsförteckningar till volymerna A III a:1-A III d:9, se bil. 1.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Kontroll

Skapad	1995-08-09 00:00:00
Senast ändrad	2023-03-06 10:35:45

Serier (107 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A I aa	Domböcker och protokoll vid bergsting med bruken och bergverken i Södermanland	Bergstingslaget omfattade från år 1719 hela landskapet Södermanland, således även den delen av Stockholms län som låg i landskapet (Sotholms, Svartlösa och Öknebo härader eller Södertörn). Eskilstuna län och Gripsholms län, vilka utgjorde Södermanlandsdelen av Livgedinget, bildade särskilt bergstingslag 1633-1718, se närmare härom serien A I ab. I detta senare tingslag deltog, åtminstone tidvis, ägare till bruk och gruvor belägna i västra delen av Södermanlands bergstingslag, kanske till en del beroende på att de ägde bruk och gruvor i båda tingslagen och till en del att de hade lång väg till tingsplatsen Nyköping. Särskilda bergsting hölls spridda år vid Utö gruvor 1706-1710 samt vid Norshammar och Stavsjö bruk 1709-1738. Ordinarie tingsplats var från början Nyköpings stad. På bruksägarnas anhållan medgav Kungl. Maj:t 1743 30/11 att bergtingen i Södermanland skiftesvis skulle hållas det ena året i Nyköping, det andra i Eskilstuna. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. Urtima bergsting har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollet placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II a. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I ab	Domböcker och protokoll vid bergs- och hammarting med bruken och bergverken i Hennes Maj:t änkedrottningens livgeding inom Södermanland	Hennes Maj:t änkedrottningens livgeding 1633-1718 omfattade inom Södermanland Eskilstuna län (Västerrekarne och Österrekarne härader samt städerna Eskilstuna, Carl Gustafs stad och Torshälla) och Gripsholms län (Åkers, Selebo och Daga härader samt socknarna Taxinge, Ytterhörna och Överhörna av Öknebo, senare Selebo, härad jämte städerna Mariefred och Strängnäs). Någon helt säker gränsdragning mellan brukens och gruvornas deltagande i och redovisning av uppgifter till Livgedingets respektive Södermanlands bergsting kan ej göras. I 1694 års bergstingsprotokoll för Livgedinget redovisas förjande bruk: Länna, Björndam, Hellefors, Lundholm, Stålboga, Mohlsta, Smedstorp, Eskilstuna, Skogstorp, Bränninge och Torshälla. Av dessa bruk låg Björndam och Stålboga i Dunkers socken, Hellefors i Lilla Mellösa och Smedstorp i Lilla Malma, alla i Villåttinge härad, Mohlsta i Vårdinge och Bränninge i Tveta, båda i Öknebo härad, Nyköpings län. Senare förekommer flera bruk, belägna i Nyköpings län, som deltar i Livgedingets bergsting. Jämför anmärkningen till serien A I aa. Någon ordinarie tingsplats synes ej ha funnits. Bergstingen hölls växelvis på bruken. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergs- och hammarting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare, se serien F II a. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I ba	Domböcker och protokoll vid bergs- och gruvting med Hällestads bergslag	Hällestads bergslag omfattade under tidsperioden Hällestads socken samt hemman i Regna, Risinge, Vreta kloster, Tjällmo och Kristbergs socknar (se K E Bergsten, Östergötlands bergslag,s 12, 244 f; Lund 1946). Ordinarie tingsplats var vid Hällestads kyrka. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting rörande gruvorna och hyttorna med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl och bergskollegii brev. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollet placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bb	Domböcker och protokoll vid bergs- och gruvting med Vånga bergslag	Vånga bergslag omfattade under tidsperioden Vånga socken samt hemman i Risinge, Kimstads, Kullerstads och Vreta klosters socknar (se K E Bergsten, Östergötlands bergslag, s 12, 245 f; Lund 1946). Tingsplatserna har växlat: Vånga gruva 1658, 1660, Sätra by i Risinge 1677-1698, Orga hammare och Göstads herrgård i Vånga 1699- början av 1700-talet, Finspångs bruk 1657, 1720-1740-talen och åter 1755, 1756 samt vid Risinge kyrka 1747-1754. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting rörande gruvorna och hyttorna med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar placerats här, om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare (ett fåtal) har förts till serien F II b. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bc	Domböcker och protokoll vid bergs- och gruvting med Godegårds bergslag	Godegårds bergslag omfattade på 1600-talet Godegårds socken samt hemman i Kristberg, Bo och - främst - Tjällmo socknar (Bergsten, Östergötlands bergslag, s 12 och 244). Lades under landslag år 1691 (Bergsten, a a, s 17).
A I bd	Domböcker och protokoll vid bergs- och gruvting med Risinge bergslag	Om Risinge bergslag, i vilket ingick åtminstone del av Regna socken, kanske också del av Skedevi socken, uppger Bergsten, Östergötlands bergslag, s 12, att dess privilegier upphörde 1681. Detta bestyrkes av en uppgift i bergskollegii brev 1682 18/3 i vilket uppgives, att Louis De Geer meddelat kollegium, det Risinge socken nu alldeles är under landslaget, något som också framgår av protokollet vid gruvtinget 1682 9/6.
A I be	Domböcker och protokoll vid bergs- och hammarting med bruken i Östergötlands län	I tingslaget ingick alla hammarverken i Östergötland utom de som låg i närheten av Norrköping. Dessa senare ingick i mässingsbrukens i Östergötland tingslag, serien A I bf, där deras namn förtecknats i ingressen till serien. Ordinarie tingsplats var vid Hällestads kyrka. Jämför protokollen i A VI ba:1. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergs- och hammarting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollet placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b. Med innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bf	Domböcker och protokoll vid bergsting med mässingsbruken i Östergötland och tillydande tingslag	Bergstingslaget utgjordes ursprungligen av Norrköpings och Gusums mässingsbruk, senare (belagt tidigast 1706) tillkom de näraliggande bruken och bergverken Norrköpings kopparhammare och manufakturverk, Gobo, Borkhult, Näkna, Sten och Hult samt vid enstaka tillfällen Stegeborgs bly- och järnmalmsgruvor, marmorbruket i Kolmården, Stavsjö bruk i Kila, Södermanland, arbetare i Krokek och, t.o.m. 1780, Åtvidabergs kopparverk och gruvor. I enlighet med bergskollegii brev 1814 8/2 skulle, sedan Norrköpings mässingsbruk nu hade upphört, bergsting med Gusums mässingsbruk och tillydande tingslag (Borkhults, Gobo, Näkna,Stens, Hults och Holmens järnbruk), från 1815 kallat Gusums Bergstingslag, hållas vart tredje år. Mellanliggande två år skulle tvister och andra ärenden rörande de nämnda bruken avgöras vid Vånga bergslags ting (serien A I bh). Fr.o.m. 1823 handlades Gusums bergstingslags ärenden vid det nya Finspångs bergstingslag, se serien A I bk. Gusums bergstingslag upphörde med år 1835, se anmärkning sist i serien. Ordinarie tingsplatser var Norrköpings och Gusums mässingsbruk. Till en början hölls ofta bergsting på båda platserna varje år. Bergmästaren intygar i brev 1786 22/11 (koncept i B I:9) till bergskollegium, att med mässingsbruken och tillydande tingslag hålles bergsting tre år i följd på Norrköpings och det fjärde året på Gusums mässingsbruk. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. urtima bergsting har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollet placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bg	Domböcker och protokoll vid bergsting med Hällestads bergslag och tingslag	Bergstingslaget tillkom med anledning av kungl. kungörelsen 1756 16/7 och utgör en fortsättning på de 1756 upphörda serierna A I ba och A I be. Ärenden rörande alla bruken i Östergötland med undantag av de som ingick i Mässingsbrukens respektive Åtvidabergs bergstingslag (serierna A I bf och bi) handlades här. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollet placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bh	Domböcker och protokoll vid bergsting med Vånga bergslag	Bergstingslaget tillkom med anledning av kungl. kungörelsen 1756 16/7 och utgör en fortsättning på den 1756 upphörda serien A I bb. Ärenden rörande bruken handlades vid Hällestads, Mässingsbrukens respektive Åtvidabergs bergstingslag, serierna A I bg, bf respektive bi. Vid Vånga bergstingslag behandlades ärendena rörande gruvorna, masugnarna, bergsmanshyttorna och skogarna inom bergslaget. Ordinarie tingsplats var vid Finspångs styckebruk. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. bergskollegii brev. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollet placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bi	Domböcker och protokoll vid bergsting med Åtvidabergs bergslag	Kungl. Maj:t beviljade 1779 7/7 ett återupplivande av Åtvidabergs bergslag. I denna skulle ingå de socknar, som enligt erhållna privilegier blivit Åtvidabergs kopparverk anslagna till ved och kol; Åtvid, Vårdnäs, Tjärstad, Kättilstad, Oppeby, Grebo, Värna och Björsäter i Östergötlands län samt Gärdserum, Kalmar län. I sistnämnda socken ägde bolagets intressenter nu Forsseströms bruk, som sedan 1725 21/10 hade privilegium på kolbetjäningen i socknen. Kungl. Maj:t beviljade 1780 14/6, att särskilt bergsting fick hållas med Åtvidabergs bergslag. Forsseströms bruk i Gärdserum deltog även i fortsättningen i bergstingen i Kalmar län. Tingsplats för såväl ordinarie som urtima bergsting var Åtvidabergs kopparverk. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollen placerats här, om de ej uppenbarligen tillhöra akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I bk	Domböcker och protokoll vid bergsting med bruken och bergverken i Finspångs bergstingslag	Finspångs bergstingslag uppstod, vad jurisdiktionen beträffar, genom att Hällestads bergslags tingslag upphörde med år 1822 och sammanlades med Vånga bergslag. Efter 1822 benämnes detta tingslag till en början "Vånga bergstingslag med till förra Hällestads bergslag hörande tingslag", efter några år "Vånga bergslag samt bruken och bergverken inom Östergötland som tillhöra Finspångs bergs- tingslag" samt, från 1829, "Finspångs bergstingslag". Då den väsentliga förändringen för tingslaget skedde 1822, har serien ansetts börja detta år. I enlighet med kungl. brevet 1814 8/2 skulle tvister och andra ärenden vid bruken inom Gusums bergstingslag två år under en treårsperiod handläggas vid Vånga bergslags ting, varför detta förhållande överflyttades hit. Gusums bergstingslag upphörde med år 1835 i enlighet med kungl. brevet 1836 23/1 och ingår därefter i Finspångs bergstingslag. Ordinarie tingsplats var Finspångs bruk. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av kungl. och bergskollegii brev. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollen placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I c	Domböcker och protokoll vid bergsting med bruken och bergverken i Tabergs bergslags tingslag	Kungliga privilegier utfärdades 1618 och 1621 för större delen av socknarna Barnarp, Månsarp och Sandseryd samt ett mindre antal hemman i kringliggande socknar att bilda Tabergs bergslag. I bergslagets dombok 1716 (i A I c:1) finns en förteckning på de hemman, som då beboddes av bergsmän. Bergstingslaget omfattade förutom Tabergs bergslag Jönköpings län i övrigt med nedannämnda tillägg och undantag: De i Kalmar län belägna s k Pauliströmska bruken ingick i tingslaget 1729-1744 (se anmärkningarna till serierna A I da och A I db). Ädelfors guldverks distrikt, enligt bergskollegii brev 1742 26/11 till landshövdingen i Kronobergs län bestående av socknarna Alseda, Skede, Ökna Vetlanda och Lemnhult, alla i Östra härad, Jönköpings län, skulle tillhöra Nionde bergmästaredistriktet. Senare kom flera socknar i häradet att tillhöra samma distrikt.Ingamåla järngruva i Fröderyds socken i Västra härad, Jönköpings län, skulle enligt bergskollegii brev 1744 13/6 lyda under samma bergmästardöme "till bekvämligheten och närmare belägenheten". Samma skäl torde ha varit orsaken till att Holmeshults masugn i samma socken lades till samma distrikt 1752 23/4. Gränsdragningen beträffande vilka socknar i Östra och (södra delen) av Västra härader som tillhörde 8. respektive 9. bergmästaredistriktet synes ha varit svävande. Till en början kallas tingen bergs-, gruv- och hammarting, från 1757 enbart bergsting. Samtliga protokoll bilda en enda serie. Ordinarie tingsplats var Barnarps gästgivaregård. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollen placerats här, om de ej uppenbarligen tillhöra akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II c. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I da	Domböcker och protokoll vid bergsting med bruken och bergverken i Kalmar län	Kalmar läns bergstingslag utgjordes av länet, med undantag av de s k Pauliströmska verken, vilka åren 1729-1744 tillhörde Tabergs bergslags tingslag och åren 1744-1768 bildade eget tingslag. Se ingressen till serien A I db! Kungl Maj:t medgav 1745 13/3, att bergsting finge hållas vid Lovers alunbruk på intressenternas begäran och bekostnad "när angelägenheten så påfordrade" (meddelat bergsmästaren i bergskolligii skrivelse 1745 3/4). Några protokoll från bergsting vid Lovers alunbruk har ej påträffats i landsarkivet. Ordinarie tingsplats var Gamleby t.o.m. 1805, därefter Västerviks stad. Under tiden 1713-1738 hölls ting omväxlande i Gamleby och Gusum, som låg utanför tingslaget och länget. På 1740- och 1750- talen förekom ofta ting i Västervik. I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii brev. Urtima bergsting har särskilt redovisats i förteckningen. Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollen placerats här om de ej uppenbarligen tillhör akt eller syneprotokoll. De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetarna har förts till serien F II d. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I db	Domböcker och protokoll vid bergsting med de s k Pauliströmska verken i Kalmar län	Tingslaget, som ägde bestånd 1744-1768, utgjordes av (det tidigaste privilegiebrevets datum inom parentes) Pauliström i Karlstorp (1726 14/7), Sjundeqvill (senare Storebro) i Vimmerby socken (1728 9/12), Hagelsrums masugn i Målilla och Vrånganäs masugn i Gårdveda (båda 1748 3/5) samt Ålhult i S Vi (1757 8/3). Efter framställning av ägaren till Pauliström och Sjundeqvill, Vilhelm Mauritz Pauli, beviljade Kungl. Maj:t 1744 25/10 att "ett särskilt bergsting årligen må hållas vid de honom tillhöriga Pauliströms och Sjundeqvills järnverk, vilka för detta skola blivit räknade till Tabergs bergslag, men som nu av andragna skäl förmenas höra till Gamlebys eller Tjusts bergstingslag..."Anledningen till det särskilda bergstinget för de två bruken var densamma som tidigare åberopats för att de båda bruken skulle få deltaga i Tabergs bergstingslag (se Kalmar läns bergstingsprotokoll 1729): det långa avståndet till tingsplatsen Gamleby i Kalmar läns bergstingslag. Efter ansökan av dåvarande ägaren till de i tingslaget ingående bruken, översten m.m. Carl Fredrik Pechlin, upphörde de särskilda bergstingen med de Pauliströmska bruken genom kungligt utslag 1768 10/3 (meddelat av bergskollegium 12/4 s å). Av bergskollegii brev 1758 21/6 och 1759 21/5 framgår, att bergsting ej hölls alla år. I serien ingår protokoll vid ordinarie bergsting (några protokoll vid urtima ting har ej påträffats) med till dessa hörande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser. Saknas protokoll har påträffade protokollutdrag och handlingar till protokollen placerats här, om de ej uppenbarligen tillhöra akt eller syneprotokoll. Några förteckningar över för kommande bruksår anställda arbetare har ej påträffats. Innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
A I e	Domböcker och protokoll vid bergsting med bruken och bergverken i Kronobergs län	Kronobergs län tillhörde 8. bergmästaredistriktet till dess det genom kungl brev 1694 13/4 förenades med Skåne, Blekinge och Halland till 9. bergmästaredömet.
A I f	Protokoll vid bergsting med bruken och bergverken i Lerbäcks bergslag, Örebro län	Enligt J A Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637- 1857, s 66 och 70, räknades Lerbäcks och Snaflunda socknars bergslag från 1641 till Östergötland, men de skildes därifrån 1656 och sammanfördes med det då nybildade Nora och Linde bergmästaredöme. I bergmästarens i 8. bergmästaredömet årsrelationer till bergskollegium, serien B II, förekommer Lerbäcks bergslag ännu 1677 (årtalet osäkert) och 1683.
A II a	Protokoll vid gruvmöten, gruvstämmor, masmästarmöten och andra sammanträden rörande gruvor och hyttor i Södermanland	Endast nedan förtecknade protokoll och handlingar till denna serie har påträffats. Gruvmöten hölls vid sammankomster med betjänter och bruksfolk. Bilagor och handlingar till protokollen ingår i serien.
A II ba	Protokoll vid gruvmöten, gruvstämmor, masmästarmöten och andra sammanträden rörande gruvor och hyttor inom Hällestads bergslag	I serien ingår protokoll med handlingar, bl.a. enstaka gruv- och hyttroteringslängder, vid gruvmöten, från 1738 gruvstämmor, möten med hyttlag (hyttmöten), möten med masmästareämbetet och hyttfogdarna, masmästarmöten enligt den förnyade masmästareordningen den 26 juni 1766, § 1, bergslagsmöten och -stämmor. Dessa sammankomster hölls mellan intressenterna i bergslagen under ledning av bergmästaren eller geschwornern, respektive övermasmästaren, och behandlade ärenden rörande gruvornas och hyttornas drift och skötsel och därmed sammanhängande angelägenheter. Jämför protokollen i serien A VI ba. Serien i kartonger.
A II bb	Protokoll vid gruvmöten, gruvstämmor, masmästarmöten och andra sammanträden rörande gruvor och hyttor inom Vånga bergslag	I serien ingår protokoll med handlingar, bl.a. enstaka gruv- och hyttroteringslängder, vid gruvmöten, från 1742 gruvstämmor, möten med hyttlag (hyttmöten), möten med masmästareämbetet och hyttfogdarna, masmästarmöten enligt den förnyade masmästareordningen den 26 juni 1766, § 1, bergslagsmöten och -stämmor. Dessa sammankomster hölls mellan intressenterna i bergslagen under ledning av bergmästaren eller geschwornern, respektive övermasmästaren, och behandlade ärenden rörande gruvornas och hyttornas drift och skötsel och därmed sammanhängande angelägenheter. Jämför protokollen i serien A VI ba. Serien i kartonger.
A II c	Protokoll vid bergsmöten, gruvmöten, gruvstämmor, masmästarmöten, hyttstämmor och andra sammanträden i ärenden rörande gruvor och hyttor inom Tabergs bergslag	Protokoll med till dessa hörande handlingar. Enstaka ärenden av detta slag, t ex förteckningar över folk som uttagits till kommande blåsningar vid masugnarna, förekommer 1742 och under 1750-talet i de ordinarie bergstingsprotokollen, serien A I c. Protokollen vid masmästarmöten i enlighet med den förnyade masmästarordningen den 26 juni 1766, § 1.
A II d	Protokoll vid masmästarmöten i Kalmar län
A III a	Protokoll vid syner, besiktningar, värderingar, undersökningar m.m. inom Södermanland	Med bilagor och inneliggande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser (dessa se serien E I b). I serien ingår protokoll med handlingar över syner, besiktningar, värderingar, skattläggningar, inventeringar, undersökningar och dylikt rörande gruvorna, bruken och bergverken, urförda av bergmästaren eller av i hans ställe förordnad. Under tiden 1757-1854, då geschworner fanns i distriktet, se beträffande undersökningar, besiktningar etc av gruvor även dennes handlingar i serien F IV a. Med förteckning över protokollen (akterna) i respektive volym samt i bilaga till arkivförteckningen (se pärm). Serien i kartonger.
A III b	Protokoll vid syner, besiktningar, värderingar, undersökningar m.m. inom Östergötland	Med bilagor och inneliggande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser (dessa se serien E I c). I serien ingår protokoll med handlingar över syner, besiktningar, värderingar, skattläggningar, inventeringar, undersökningar och dylikt rörande gruvorna, bruken och bergverken, utförda av bergmästaren eller av i hans ställe förordnad. Under tiden 1757-1854, då geschworner fanns i distriktet, se beträffande undersökningar, besiktningar etc av gruvor även dennes handlingar i serien F IV a. Med förteckning över protokollen (akterna) i respektive volym samt i bilaga till arkivförteckningen (se pärm). Serien i kartonger.
A III c	Protokoll vid syner, besiktningar, värderingar, undersökningar m.m. inom Tabergs bergslag och Jönköpings län i övrigt	Med bilagor och inneliggande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser (dessa se serien E I d). I serien ingår protokoll med handlingar, över syner, besiktningar, värderingar, skattläggningar, inventeringar, undersökningar och dylikt rörande gruvorna, bruken och bergverken, utförda av bergmästaren eller av i hans ställe förordnad. Under tiden 1757-1854, då geschworner fanns i distriktet, se beträffande besiktningar, undersökningar etc av gruvor även dennes handlingar i serien F IV a. Med förteckning över protokollen (akterna) i respektive volym samt i bilaga till arkivförteckningen (se pärm). Serien i kartonger.
A III d	Protokoll vid syner, besiktningar, värderingar, undersökningar m.m. inom Kalmar län	Med bilagor och inneliggande handlingar undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser (dessa se serien E I e). I serien ingår protokoll med handlingar över syner, besiktningar, värderingar, skattläggningar, inventeringar, undersökningar och dylikt rörande gruvorna, bruken och bergverken, utförda av bergmästaren eller av i hans ställe förordnad. Under tiden 1757-1854, då geschworner fanns i distriktet, se beträffande besiktningar, undersökningar etc av gruvor även dennes handlingar i serien F IV a. Med förteckning över protokollen (akterna) i respektive volym samt i bilaga till arkivförteckningen (se pärm). Serien i kartonger.
A III e	Protokoll över syner, besiktningar, värderingar etc i Kronobergs län
A III f	Protokoll över syner, besiktningar, undersökningar etc inom Lerbäcks bergslag	Enligt J A Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857, s 66 och 70, räknades Lerbäcks och Snaflunda socknars bergslag 1641-1655 till Östergötland men skildes därifrån 1656 och sammanfördes då med det nybildade Nora och Linde bergmästardöme. I bergmästarens i 8. distriktet årsrelationer (i B II:1) återfinns emellertid Lerbäcks bergslag 1677(?) och 1683.
A IV	Protokoll över utmål	Register över utmål, uppgjort av bergmästaren på 1800- eller 1900-talet, i C:1. Annat register i respektive volym. Karta ingår i allmänhet i respektive volym. Ansökningar och andra handlingar rörande utmålen ingår i protokollen; ansökningar även i serien E V. Skriftliga ansökningar har ej påträffats till alla protokoll. Serien i kartonger.
A V a	Protokoll vid sammanträden med bruks- och bergverksägarna i Södermanland i bergsekonomi- och ordningsmål	Protokollen i serien tillkom i enlighet med bergskollegii brev 1852 11/3, som föreskrev att vederbörande bergmästare, sedan nu bergstingsrätterna upphört, i administrativ väg fortfarande skulle handlägga alla till ämbetet hörande bergsekonomi- och ordningsmål, antingen de tidigare varit vid bergstinsrätterna behandlade eller icke. I huvudsak behandlades ärenden rörande avgifter till och utdelning av medel ur de olika kassorna samt uppgifter om de för kommande bruksår anställda arbetarna. De sistnämnda uppgifterna har lagts till F II a:1. Övriga handlingar till protokollen ingår här.
A V ba	Protokoll vid sammanträden med bruks- och bergverksägarna i bergsekonomi- och ordningsmål i Östergötland, utom Åtvidabergs distrikt	Serien tillkom i enlighet med bergskollegii brev 1852 11/3, som föreskrev att vederbörande bergmästare, sedan nu bergstingsrätterna upphört, i administrativ väg fortfarande skulle handlägga alla till ämbetet hörande bergsekonomi- och ordningsmål, antingen de tidigare varit vid bergstingsrätterna behandlade eller icke. I huvudsak behandlades ärenden rörande avgifter till och utdelning av medel ur de olika kassorna samt uppgifter om de för kommande bruksår anställda arbetarna. De sistnämnda uppgifterna har lagts till F II b:2. Övriga handlingar till protokollen ingår här. Åtvidabergs distrikt, se serien A V bb.
A V bb	Protokoll vid sammanträden med Åtvidabergs kopparverks ägare m.fl. i bergsekonomi- och ordningsmål	Beträffande protokollens innehåll, se ingressen till serien A V ba. I distriktet skulle ingå förutom Åtvidabergs kopparverk även Gottenviks kopparverk i Jonsberg och Valdemarsviks kopparverk i Tryserum, Kalmar län, i anledning av deras närhet till Åtvidaberg. Vid sammanträdena skulle inlämnas under edlig förpliktelse styrkt uppgift å förlidne års koppartillverkning samt uppgifter på för nästkommande bruksår stadda bruks- och gruvarbetare, allt i två ex. I avseende på koppartillverkningen borde de över garningen förda journalerna vid sammanträdet förevisas (bergmästarens koncept till brev till bergsfogden Nordenström, Åtvidaberg, 1853 20/6 i B I:16).
A V c	Protokoll vid sammanträden med bruks- och bergverksägarna i Jönköpings län i bergsekonomi- och ordningsmål	Serien tillkom i enlighet med bergskollegii brev 1852 11/3, som föreskrev att vederbörande bergmästare, sedan nu bergstingsrätterna upphört, i administrativ väg fortfarande skulle handlägga alla till ämbetet hörande bergsekonomi- och ordningsmål, antingen de tidigare varit vid bergstingsrätterna behandlade eller icke. I huvudsak behandlades ärenden rörande avgifter till och utdelning av medel ur de olika kassorna samt uppgifter om de för kommande bruksår anställda arbetarna. De sistnämnda uppgifterna har lagts till F II c:1. Övriga handlingar till protokollen ingår här.
A V d	Protokoll vid sammanträden med bruks- och bergverksägarna i Kalmar län i bergsekonomi- och ordningsmål	Serien tillkom i enlighet med bergskollegii brev 1852 11/3 som föreskrev att vederbörande bergmästare, sedan nu bergstingsrätterna upphört, i administrativ väg fortfarande skulle handlägga alla till ämbetet hörande bergsekonomi- och ordningsmål, antingen de tidigare varit vid bergstingsrätterna behandlade eller icke. I huvudsak behandlades ärenden rörande avgifter till och utdelning av medel ur de olika kassorna samt uppgifter om de för kommande bruksår anställda arbetarna. De sistnämnda uppgifterna har lagts till F II d:1. Övriga handlingar till protokollen ingår, de flesta utgöres av uppgifter om gratialisterna.
A VI a	Övriga bergmästareämbetets protokoll rörande Södermanland	Protokoll med tillhörande handlingar.
A VI ba	Övriga bergmästareämbetets protokoll rörande Östergötland utom Åtvidabergs bergslag efter 1779	Protokoll med tillhörande handlingar.
A VI bb	Övriga bergmästareämbetets protokoll rörande Åtvidabergs bergslag	Protokoll med tillhörande handlingar. Se i övrigt serien A VI ba.
A VI c	Övriga bergmästareämbetets protokoll rörande Jönköpings län	Protokoll med tillhörande handlingar.
A VI d	Övriga bergmästareämbetets protokoll rörande Kalmar län	Protokoll med tillhörande handlingar.
B I	Koncept och registratur, allmän serie	I serien ingår registratur, d v s bergmästarens i följd gjorda avskrifter av utgående brev, cirkulär, kungörelser, resolutioner, utslag, yttranden m m samt lösa koncept av samma slag, som ej har kunnat placeras i annan serie. Jämför anmärkningarna till främst serierna A III a-e, F I a-e, F V och F VI a-e. Under tiden t.o.m. 1737 (och i fortsättningen vid enstaka tillfällen) lade bergmästaren ej sällan sitt koncept i ärendet inne i bergskollegii och undantagsvis andra mottagna brev. De har fått kvarligga där och förteckning över dessa koncept med kort uppgift om innehåll, datum och placering har lagts i B I:1; i senare volymer har anmärkning gjorts på titelbladet. Koncept till bergmästarens relationer samt till mutsedlar och, tidvis, resolutioner om vilostånd, se serierna B II, respektive B III. Serien i kartonger.
B II	Koncept till bergmästarens och geschwornerns relationer till bergskollegium	Koncept till bergmästarens, tiden 1758-1855 även geschwornerns, relationer (årsberättelser) till bergskollegium, från 1858 till kommerskollegium. Till serien har även lagts bergmästarens riksdagsrelationer 1751-1768 och femårsberättelse 1817-1821, särskilt anmärkta i förteckningen. Om relationernas innehåll, se bl.a. bergskollegii brev 1686 6/7 i E I a:1, 1768 16/3 (tryckt i Kongl. stadgar... ang. justitien och hushållningen wid bergwerken och bruken), 1817 28/3 i E I a:14, och 1856 28/2 i E I a:16. Om riksdagsrelationernas innehåll, se kungl. brev 1738 31/8 (tryckt). I bergskollegii instruktion för geschwornerna 1752 6/10 (tryckt i Kongl. stadgar... ang... bergwerken och bruken), redogöres i § 11 för vad som skall ingå i dennes relation. Från 1856 inflyter dennes uppgifter i bergmästarens relation. Förarbeten och kanske också delar av geschwornerns relationer finns i serien F IV a. Bergskollegii anmärkningar och påpekanden beträffande insända relationer ingår i serien E I a, även i de fall då endast ett län behandlats. Specificerad innehållsförteckning i respektive volym. Serien i kartonger.
B III	Koncept till mutsedlar	Omfattar hela distriktet. Ansökningar om mutsedlar, se serien E V. Förteckningar över meddelade mutsedlar m.m., se serien D II. Serien i kartonger.
C I	Diarier över inkomna skrivelser m.m., allmän serie	Fullständigheten i förteckningarna och diarierna är ej pålitlig från tiden före 1827.
C II	Diarier över avgångna skrivelser m.m., allmän serie	Diarier Några särskilda volymer över avgångna skrivelser torde ej ha förts. De nedan förtecknade har närmast karaktären av register över avsända skrivelser. Fullständigheten av dessa register 1747-1758 är ej pålitlig. De lösa brevkoncepten som lagts till serien B I dessa år torde i regel ej återfinnas antecknade i registret. Bergmästare Funck (1754-1779) antecknade ofta på åtminstone bergskollegii brev de med anledning av detta vidtagna åtgärder. Vid de i samband med bergmästarens relation från 1768 respektive år förtecknade skrivelserna från bergskollegium har antecknats vad som åtgjorts med anledning av desamma, se serien C I.
D I	Liggare och förteckningar över gruvorna, bergverken och bruken samt jordeböcker	Liggare och förteckningar, som upprättats av olika anledningar av bergmästare och bergsfogdar samt jordeböcker. Se även bergsfogdarnas relationer till bergmästaren, serierna F III a-d, och bergmästarens och geschwornerns relationer till bergskollegium, serien B II. Jämför längder av olika slag i räkenskapsserierna, G I a-e. Gruv- och hyttroteringslängder för Vånga och Hällestads bergslager ingår i serierna A II bb respektive A II ba.
D II	Liggare och förteckningar över utfärdade mutsedlar (tillståndsbevis), vilostånd och utmål	Bergmästarens årsrelationer till bergskollegium, serien B II, skulle enligt dess brev 1768 16/3, p. 7, innehålla förteckning på inmutade malmanvisningar m m under året. Ansökningar om mutsedlar, vilostånd och utmål, se serien E V. Koncept till mutsedlar, se serien B III. Protokoll över utmålsförrättningar, se serien A IV.
D III	Arkivförteckningar	Med kvitton och andra handlingar rörande arkiven.
E I a	Kungl. Maj:ts och bergskollegii (från 1858 kommerskollegii) skrivelser, utslag, resolutioner etc, allmän serie	I serien har placerats alla skrivelser etc från Kungl. Maj:ts och bergskollegium, från 1858 kommerskollegium, som rör distriktet i sin helhet, som rör två eller flera län, gemensamma skrivelser av bergs- och kammarkollegium samt statskontoret, alla bergskollegii skrivelser ang erinringar med anledning av bergmästarens, geschwornerns och övermasmästarens årliga relationer (serien B II) samt bergmästarens och övriga tjänstemäns med större arbetsområde än inom ett län förordnanden, ledigheter etc. Handbrev från bergskollegii tjänstemän ingår även. I de inkomna skrivelserna 1676-1737 ligger fortfarande kvar i stor utsträckning bergmästarens svarskoncept. Förteckning över dessa koncept, se i B I:1. I de flesta fall då ett flertal handlingar rörande ärendet har påträffats i den inkomna skrivelsen har akt bildats, som lagts till serien F I a. Anteckning om bildandet av akt har gjorts på omslagen i E I a:1-5. Serien i kartonger.
E I b	Kungl. Maj:ts och bergskollegii (från 1858 kommerskollegii) skrivelser, utslag, resolutioner etc rörande bruken och bergverken inom Södermanland	I serien ingår alla skrivelser etc från Kungl. Maj:t och bergskollegium, från 1858 kommerskollegium, som rör landskapet Södermanland t.o.m. 1854, därefter Södermanlands län. Tergalresolutioner på enskildas suppliker kan ingå i aktserien F I b. Jämför dock ingressen till serien E I a. Handbrev från bergskollegii tjänstemän ingår. I de inkomna skrivelserna 1689-1736 ligger fortfarande kvar i stor utsträckning bergmästarens svarskoncept. Förteckning över dessa koncept, se i B I:1. I de fall då ett flertal handlingar rörande ärendet påträffats vid den inkomna skrivelsen har akt bildats av dessa handlingar, som lagts till serien F I b. Serien i kartonger.
E I c	Kungl. Maj:ts bergskollegii (från 1858 kommerskollegii) skrivelser, utslag, resolutioner etc rörande bruken och bergverken i Östergötlands län	I serien ingår alla skrivelser etc från Kungl. Maj:t och bergskollegium, från 1858 kommerskollegium, rörande Östergötlands län med undantag av tergalresolutioner på enskildas suppliker i aktserien F I c. Jämför dock ingressen till serien E I a. Handbrev från bergskollegii tjänstemän liksom kungl. resolutioner 1720-1790, spridda år, på bergslagernas riksdagsbesvär ingår. I de inkomna skrivelserna 1699-1737 ligger fortfarande kvar i stor utsträckning bergmästarens svarskoncept. Förteckning över dessa koncept, se i B I:1. I de fall då ett flertal handlingar rörande ärendet påträffats vid den inkomna skrivelsen har akt bildats av dessa handlingar, som lagts till serien F I c. Serien i kartonger.
E I d	Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser, utslag, resolutioner etc rörande bruken och bergverken i Jönköpings län	I serien ingår alla skrivelser etc från Kungl. Maj:t och bergskollegium, rörande Jönköpings län med undantag av tergalresolutioner på enskildas suppliker i aktserien F I d. Jämför dock ingressen till serien E I a. Handbrev från bergskollegii tjänstemän ingår, liksom kungl. resolutioner 1719-1748, spridda år, på allmogens och bergmännens riksdagsbesvär. I de inkomna skrivelserna 1709-1737 ligger fortfarande kvar i stor utsträckning bergmästarens svarskoncept. Förteckning över dessa koncept, se i B I:1. I de fall då ett flertal handlingar rörande ärendet påträffats vid den inkomna skrivelsen har akt bildats av dessa handlingar, som lagts till serien F I d. Serien i kartonger.
E I e	Kungl. Maj:ts och bergskollegii (från 1858 kommerskollegii) skrivelser, resolutioner, utslag etc rörande bruken och bergverken i Kalmar län	I serien ingår alla skrivelser från Kungl. Maj:t och bergskollegium, från 1858 kommerskollegium, rörande Kalmar län med undantag av tergalresolutioner på enskildas suppliker i aktserien F I e. Jämför dock ingressen till serien E I a. Handbrev från bergskollegii tjänstemän, liksom kungl. resolutioner 1720-1762, spridda år, på allmogens riksdagsbesvär ingår. I de inkomna skrivelserna 1710-1734 ligger fortfarande kvar i stor utsträckning bergmästarens svarskoncept. Förteckning över dessa koncept, se B I:1. I de fall då ett flertal handlingar rörande ärendet påträffats vid den inkomna skrivelsen har akt bildats av dessa handlingar, som lagts till serien F I e. Serien i kartonger.
E I f	Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser, resolutioner, utslag etc angående bruken och bergverken i Kronobergs län	Kronobergs län tillhörde 8. bergmästaredistriktet till dess det genom kungl. brev 1694 13/4 förenades med Skåne, Blekinge och Halland till 9. bergmästaredistriktet.
E I g	Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser, utslag, resolutioner rörande Gotlands län	Gotland hörde åtminstone 1760 till 8. bergmästaredistriktet. Fler handlingar än de i denna serie upptagna har ej påträffats i 8. eller 9. bergmästaredistriktens arkiv i landsarkivet i Vadstena.
E II a	Skrivelser från övriga myndigheter, allmän serie	Skrivelser, som har avseende på hela distriktet eller på större område än ett län och som ej har lagts till protokoll, akt eller dossier. I serien ingår alla geschwornerns övermasmästarens och malmletarnas brev till bergmästaren.
E II b	Skrivelser från övriga myndigheter i ärenden rörande Södermanland	Skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller till ämnesordnade serier. Geschwornerns, övermasmästarens och malmletarnas brev, se serien E II a. Serien i kartonger.
E II c	Skrivelser från myndigheter i ärenden rörande Östergötlands län	Serien innehåller skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller till ämnesordnade serier. Geschwornerns, övermasmästarens och malmletarnas brev, se serien E II a. Serien i kartonger.
E II d	Skrivelser från övriga myndigheter i ärenden rörande Jönköpings län	Serien innehåller skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller ämnesordnade serier. Geschwornerns, övermasmästarens och malmletarnas brev, se serien E II a.
E II e	Skrivelser från övriga myndigheter rörande Kalmar län	Serien innehåller skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller ämnesordnade serier. Några få av bergmästarens koncept till skrivelser 1713-1718 kvarligger i de inkomna breven. Förteckning över dessa koncept i B I:1. Geschwornerns, övermasmästarens och malmletarnas brev, se E II a.
E III a	Brev från enskilda personer, allmän serie	Brev som berör två eller flera län. Brev från enskilda personer, som översänts med bergskollegii skrivelse, har fått kvarligga i detta, serien E I a, om det ej kunnat läggas till akt eller protokoll.
E III b	Skrivelser från bruksägare och andra enskilda personer rörande Södermanland	Skrivelser, som ej lagts till protokoll, akt, dossier eller enligt nedan. Brev från enskilda personer (suppliker), som översänts med bergskollegii skrivelse, har fått kvarligga i denna, serien E I b, om brevet ej kunnat läggas till akt eller protokoll. Ansökningar från enskilda personer om mutsedlar, vilostånd och utmål, se serien E V. Bruksägarnas uppgifter om för kommande bruksår anställda arbetare, se serien F II a, och om tillverkning (årsrelationer), se E IV a.
E III c	Inkomna skrivelser från bruksägare och andra enskilda personer rörande Östergötlands län	Skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller enligt nedan. Brev från enskilda personer (suppliker), som översänts med bergskollegii skrivelse, har fått kvarligga i denna, serien E I c, om brevet ej kunnat läggas till akt eller protokoll. Ansökningar från enskilda personer om mutsedlar, vilostånd och utmål, se serien E V. Bruksägarnas uppgifter om för kommande år anställda arbetare, se serien F II b, och om tillverkning (årsrelationer), se E IV b.
E III d	Skrivelser från bruksägare och andra enskilda personer rörande Jönköpings län	Skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller enligt nedan. Brev från enskilda personer (suppliker), som översänts med bergskollegii skrivelse, har fått kvarligga i denna, serien F I d, om brevet ej kunnat läggas till akt eller protokoll. Ansökningar från enskilda personer om mutsedlar, vilostånd och utmål, se serien E V. Bruksägarnas uppgifter om för kommande år anställda arbetare, se serien F II c, och om tillverkning (årsrelationer), se serien E IV c.
E III e	Skrivelser från bruksägare och andra enskilda personer rörande Kalmar län	Skrivelser, som ej har lagts till protokoll, akt, dossier eller enligt nedan. Brev från enskilda personer (suppliker), som översänts med bergskollegii skrivelse, har fått kvarligga i denna, serien E I e, om brevet ej kunnat läggas till akt eller protokoll. Ansökningar från enskilda personer om mutsedlar, vilostånd och utmål, se serien E V. Bruksägarnas uppgifter om för kommande bruksår anställda arbetare, se serien F II d, och om tillverkning (årsrelationer), se serien E IV d.
E III f	Inkomna brev från enskilda personer rörande Kronobergs län
E IV a	Bruksägarnas årliga relationer om gruvorna och bruken i Södermanland	Serien innehåller bruksägarnas (deras betjänters) uppgifter om gruvornas skötsel och om tillverkningen m.m. vid bruken. De insändes till en början till bergmästaren, från förra hälften av 1700-talet, till bergsfogden för att ligga till grund för bergsfogdens samt bergmästarens och geschwornerns relationer till bergskollegium (serierna F III a, respektive B II). Före år 1814 är bruksägarnas relationer endast sporadiskt bevarade. Till serien har lagts påträffade uppgifter om masugnarnas (hyttornas) blåsningsdygn. Vid de ordinarie bergstingen 1690-talet-1737 inkvirerades (undersöktes, rannsakades) bl.a. om gruvornas och brukens tillstånd och verksamhet, se A I aa:1-6 och A I ab:1-2. Serien i kartonger.
E IV b	Bruksägarnas årliga relationer om gruvorna och bruken i Östergötland	Serien innehåller bruksägarnas (deras betjänters) uppgifter om gruvornas skötsel och om tillverkningen m.m. vid bruken. De insändes till en början till bergmästaren, från förra hälften av 1700-talet, till bergsfogden för att ligga till grund för bergsfogdens samt bergmästarens och geschwornerns relationer till bergskollegium (serierna F III b, respektive B II). Före år 1812 är bruksägarnas relationer endast sporadiskt bevarade. Till serien har lagts påträffade uppgifter om masugnarnas (hyttornas) blåsningsdygn. Waldemarsviks kopparverk (anlagt 1832) med gruvor, se Kalmar län (serien E IV d). Vid de ordinarie bergstingen inkvirerades (undersöktes, rannsakades) bl.a. om gruvornas och masugnarnas (hyttornas) tillstånd och verksamhet från 1680-talet, brukens tillstånd och verksamhet från 1700, t.o.m. 1737, se A I ba:1-4, A I bb:1, 2, A I be:1-3, A I bf:1-3 och A II ba:1, A II bb:1 respektive. Serien i kartonger.
E IV d	Bruksägarnas årliga relationer om gruvorna och bruken i Kalmar län	Serien innehåller bruksägarnas (deras betjänters) uppgifter om gruvornas skötsel och om tillverkningen m.m. vid bruken. De insändes till en början till bergmästaren, från förra hälften av 1700-talet, till bergsfogden för att ligga till grund för bergsfogdens samt bergmästarens och geschwornerns relationer till bergskollegium (serierna F III d, respektive B II). Före 1816 endast relationer från ett fåtal bruk och gruvor. Valdemarsviks kopparverk, Tryserum, anlagt 1832 med gruvor (även utom länet) ingår här. Vid de ordinarie bergstingen 1690-talet-1737 inkvirerades (undersöktes, rannsakades) bl.a. om gruvornas och brukens tillstånd och verksamhet, se A I da:1-3. Serien i kartonger.
E IV c	Bruksägarnas årliga relationer om gruvorna och bruken i Jönköpings län	Serien innehåller bruksägarnas (deras betjänters) uppgifter om gruvornas skötsel och om tillverkningen m.m. vid bruken. De insändes till en början till bergmästaren, från förra hälften av 1700-talet, till bergsfogden för att ligga till grund för bergsfogdens samt bergmästarens och geschwornerns relationer till bergskollegium (serierna F III c, respektive B II). Relationerna före år 1816 synes, på ett undantag när, ha förstörts. Vid de ordinarie bergstingen 1705-1737 inkvirerades (undersöktes, rannsakades) bl a om gruvornas och brukens tillstånd och verksamhet, se A I c:1-3. Serien i kartonger.
E V	Ansökningar om mutsedlar (tillståndsbevis), vilostånd och utmål	Serien omfattar hela distriktet. Handlingarna lagda kronologiskt inom året. T.o.m. 1826 fördelade på ansökningar om mutsedlar (med enstaka ansökningar om utmål) respektive ansökningar om vilostånd. Vid dessa senare ansökningar ligger ofta koncept till bergmästarens utslag i ärendet. Övriga utslag i viloståndsärenden, se serien B I. Fr.o.m. 1827 är alla handlingar lagda kronologiskt och årsvis för respektive län (landskap). Beträffande ansökningar om utmål, som ibland sökts samtidigt som mutsedel, se i första hand utmålsprotokollen i serien A IV. Skriftliga ansökningar om utmål finns dock ej alltid. Handlingar i tvister om rätt till mutsedel etc ingår i serien. Enstaka akter i liknande ärenden, se även F I b-e. Koncept till mutsedlar, se serien B III. Register (dock ej fullständigt) över utfärdade mutsedlar, vilostånd och utmål, se serien D II. Serien i kartonger.
F I a	Akter i ärenden rörande hela distriktet	I åtskilliga skrivelser från bergskollegium påträffades vid ordningsarbetet i VaLA ett flertal koncept till skrivelser av bergsmästaren till bergsfogdar, bruksägare och andra samt svar från dessa med begärda uppgifter. Dessa handlingar har sammanlagts till en akt, som på omslaget har anteckning om det bergskollegii brev (i någon av serierna E I a-e), som ligger till grund för akten. I övrigt har akt bildats, då handlingar i ett visst ärende kunnat samlas ur de tidigare årsvis lagda handlingarna. På den inkomna skrivelsen från bergskollegium (i enstaka fall Kungl. Maj:t) kan man ej se om den föranlett bildande av akt eller om bergmästarens handläggning skall sökas i den allmänna konceptserien, B I, eller t. ex. i någon protokollsserie. I denna serie ingår bl.a. ansökningshandlingar till tjänst som malmletare och andra med distrikt, som går över länsgränser. Serien i kartonger.
F I b	Akter i ärenden rörande Södermanland	Om grunden för bildande av akt, se ingressen till serien F I a. I serien ingår även akter rörande den delen av Hedvig Eleonoras livgeding (1633-1718) som låg i Södermanland. Akter med ansökningar om tjänster med Södermanland som distrikt ingår i serien. De bergskollegii skrivelser som ofta ligger till grund för bildande av akt, ligger i serien E I b. Serien i kartonger.
F I c	Akter i ärenden rörande Östergötlands län	Om grunden för bildande av akt, se ingressen till serien F I a. Akter med ansökningar om tjänster med Östergötland som distrikt ingår i serien. De bergskollegii skrivelser som ofta ligger till grund för bildande av akt, ligger i serien E I c. Akter rörande allmänningarna och skogens vård i Östergötland finns i huvudsak i serien F VI ca. Serien i kartonger.
F I d	Akter i ärenden rörande Jönköpings län	Om grunden för bildande av akt, se ingressen till serien F I a. Akter med ansökningar om tjänster med Jönköpings län som distrikt ingår i serien. De bergskollegii skrivelser som ofta ligger till grund för bildande av akt, ligger i serien E I d. Serien i kartonger.
F I e	Akter i ärenden rörande Kalmar län	Om grunden för bildande av akt, se ingressen till serien F I a. Akter med ansökningar om tjänster med Kalmar län som distrikt ingår i serien. De bergskollegii skrivelser som ofta ligger till grund för bildande av akt ligger i serien E I e. Serien i kartonger.
F II a	Förteckningar över för kommande bruksår anställda arbetare i Södermanland	Namnlistor över för kommande bruksår anställda arbetare, tidvis även betjänter, vid gruvor och bruk inom Södermanland, från 1855 Södermanlands län, ingivna av gruv- och bruksägarna till det ordinarie bergstinget, från 1852 till sammanträden med bruks- och bergverksägarna i ekonomi- och ordningsmål (serierna A I aa och ab, respektive A V a). Handlingarna tidvis fästade vid respektive års bergstingsprotokoll. Till serien har även förts en rulla över bruks- och ämbetsfolk 1674 av annat ursprung. De i bergstingsprotokollen eller dess bilagor ofta förekommande personförteckningarna över tingsgästningspengar, skulder till bruken, uppgifter till ämbetslådorna och liknande har ej medtagits. Beträffande förteckningar över anställda, jfr bevillningstaxeringslängderna över dessa i G I b:1. Påträffade uppgifter om antalet anställda, se serien H, Statistik.
F II b	Förteckningar över för kommande bruksår anställda arbetare i Östergötlands län	Namnlistor över för kommande bruksår anställda arbetare, tidvis även betjänter, vid gruvor och bruk inom Östergötlands län, ingivna av gruv- och bruksägarna till det ordinarie bergstinget, från 1852 till sammanträden med bruks- och bergverksägarna i ekonomi- och ordningsmål (serierna A I ba-bk, respektive A V ba) samt A II ba. Handlingarna tidvis fästade vid respektive års bergstingsprotokoll t.o.m. 1851; förteckningar över åren för dessa handlingar med hänvisning till volym, finns i F II b:1. I serien har även upptagits ett antal andra förteckningar över betjänter och arbetare, som av särskilda anledningar ingivits till bergmästaren eller avskrivits i bergstings- och andra protokoll. De i bergstingsprotokollen eller dess bilagor ofta förekommande personförteckningarna såsom över tingsgästningspengar, skulder till bruken, uppgifter till ämbetslådorna och liknande har ej medtagits. Beträffande förteckningar över anställda, jfr bevillningstaxeringslängderna över dessa i G I c:4. Påträffade uppgifter om antalet anställda se serien H, Statistik. Serien i kartonger.
F II c	Förteckningar över för kommande bruksår anställda arbetare inom Tabergs bergslags jurisdiktionsdistrikt	Namnlistor över för kommande bruksår anställda arbetare, tidvis även betjänter, vid gruvor och bruk, ingivna av gruv- och bruksägarna till ordinarie bergstinget, från 1852 till sammanträden med bruks- och bergverksägarna i ekonomi- och ordningsmål, serierna A I c, respektive A V c. Handlingarna tidvis fästade vid respektive års bergstingsprotokoll. De i bergstingsprotokollen eller dess bilagor ofta förekommande personförteckningarna över tingsgästningspengar, skulder till bruken, uppgifter till ämbetslådorna och liknande har ej medtagits. Beträffande förteckningar över anställda jfr bevillningstaxeringslängderna över dessa i G I d:1. Uppgifter om antalet anställda, se serien H, Statistik.
F II d	Förteckningar över för kommande bruksår anställda arbetare inom Kalmar län	Namnlistor över för kommande bruksår anställda arbetare, tidvis även betjänter, vid gruvor och bruk, ingivna av gruv- och bruksägarna till ordinarie bergstinget, från 1852 till sammanträden med bruks- och bergverksägarna i ekonomi- och ordningsmål, serierna A I da, respektive A V d. Handlingarna tidvis fästade vid respektive års bergstingsprotokoll. De i bergstingsprotokollen eller dess övriga bilagor ofta förekommande personförteckningarna över tingsgästningspengar, skulder till bruken, uppgifter till ämbetslådorna och liknande har ej medtagits. Beträffande förteckningar över anställda jfr bevillningstaxeringslängderna över dessa i G I e:1. Uppgifter om antalet anställda, se serien H, Statistik.
F III a	Bergsfogdens i Södermanland årsrelationer till bergmästaren	Berättelser om gruvornas och brukens drift och tillverkning samt, från 1770-talet, även uppgifter om priserna på järn, kol och viss spannmål m.m. Relationerna av växlande innehåll och utförlighet. Till serien har lagts enstaka andra förteckningar och översikter om gruvor och bruk av bergsfogden. Jämför uppgifterna från bruksägarna i serien E IV a.
F III b	Bergsfogdens i Östergötland årsrelationer till bergmästaren	Berättelser om gruvornas och brukens drift och tillverkning samt, från 1768, även uppgifter om priserna på järn, kol och viss spannmål m.m. Relationerna av växlande innehåll och utförlighet. Till serien har lagts enstaka andra förteckningar och översikter om gruvor och bruk av bergsfogden. Jämför uppgifterna från bruksägarna i serien E IV b.
F III c	Bergsfogdens i Tabergs bergslag och Jönköpings län årsrelationer till bergmästaren	Berättelser om gruvornas och brukens drift och tillverkning samt, från 1770-talet, även uppgifter om priserna på järn, kol och viss spannmål m.m. Relationerna av växlande innehåll och utförlighet. Till serien har lagts enstaka andra förteckningar och översikter om gruvor och bruk av bergsfogden. Jämför uppgifterna från bruksägarna i serien E IV c.
F III d	Bergsfogdens i Kalmar län årsrelationer till bergmästaren	Berättelser om gruvornas och brukens drift och tillverkning samt, från 1770-talet, även uppgifter om priserna på järn, kol, och viss spannmål m.m. Relationerna av växlande innehåll och utförlighet. Jämför uppgifterna från bruksägarna i serien E IV d.
F III e	Malmletarnas relationer till bergmästaren och dagböcker	Malmletare tillsattes av bergskollegium enligt kungl. fullmakt för kollegiet 1649 6/7. Hans skyldigheter framgår av bergskollegii brev 1735 14/5 till bergmästaren (i E I a:5); jfr bergmästarens koncept till brev 1735 23/5 i brevet samt bergskollegii brev 1737 24/5 och 15/10 (i E I a:6). Tryckt instruktion för malmletare 1759 5/4 finns i Bergsordningarna. Malmletarens distrikt omfattade oftast ett par län eller delar av län.
F IV b	Bergsfogdens i Södermanland handlingar	Leverans av dennes handlingar har begärts från landsarkivet i Uppsala 1984 12/4. Har ännu ej anlänt 1984 24/7.
F IV c	Bergsfogdens i Östergötlands län handlingar	Bergsfogden tillsattes av bergskollegium enligt kungl. fullmakt för kollegiet 1649 6/7. Någon sammanfattande tryckt instruktion för bergsfogden har ej påträffats. I t. ex. fullmakten för bergsfogden Mauritz Åderman 1709 21/12 (i E I b:3) uppräknas dennes åligganden och i registraturet 1829 7/3, ternerna 13-14, (i B I:12) redogör bergmästaren för såväl de egna som bergsfogdens och andra underordnades göromål. Tjänsten som bergsfogde indrogs genom kungl. brev 1853 14/10 (tryckt efter SFS 75/1853) vid 1854 års utgång. Dennes handlingar skulle vid inventering överlämnas dels till bergmästaren, dels till häradsskrivare och kronofogde genom landskontorets försorg (de senaste årens räkenskaper), se serien D III. Serien innehåller ej alla de handlingar som uppkommit genom bergsfogdens verksamhet. Jfr innehållet i främst serierna E IV b, F I c, F III b (delvis bergsfogdens koncept), F VI a (valhandlingarna), F VI ca, F VI cc samt G I c. Serien G IV bd i Östergötlands landskontors arkiv innehåller räkenskaper och andra handlingar från Östgöta bergsfögderi, överlämnade 1855 25/1 av bergmästaren vid inventering av bergsfogdearkivet. Om serien, se ingressen till serien G I c. Serien i kartonger.
F IV d	Bergsfogdens i Tabergs bergslag och i Jönköpings län handlingar	Bergsfogden tillsattes av bergskollegium enligt kungl. fullmakt för kollegiet 1649 6/7. Någon sammanfattande tryckt instruktion för bergsfogden har ej påträffats. I t. ex. fullmakten för bergsfogden Mauritz Åderman 1709 21/12 (i E I b:3) uppräknas dennes åligganden och i registraturet 1829 7/3, ternerna 13-14, (i B I:12) redogör bergmästaren för såväl de egna som bergsfogdens och andra underordnades göromål. Tjänsten som bergsfogde indrogs genom kungl. brev 1853 14/10 (tryckt efter SFS 75/1853) vid 1854 års utgång. Dennes handlingar skulle vid inventering överlämnas dels till bergmästaren, dels till häradsskrivare och kronofogde genom landskontorets försorg (de senaste årens räkenskaper), se serien D III. Serien innehåller ej alla de handlingar som uppkommit genom bergsfogdens verksamhet. Jfr innehållet i främst serierna E IV c, F I d, F III c (delvis bergsfogdens koncept), F VI d samt G I d. Serien i kartonger.
F IV e	Bergsfogdens i Kalmar län arkivalier	Bergsfogden tillsattes av bergskollegium enligt kunglig fullmakt för kollegiet 1649 6/7. Någon sammanfattande tryckt instruktion för bergsfogden har ej påträffats. I t.ex. fullmakten för bergsfogden Mauritz Åderman 1709 21/12 (i E I b:3) uppräknas dennes åligganden och registraturet 1829 7/3, ternerna 13-14, (i B I:12) redogör bergmästaren för såväl de egna som bergsfogdens och andra underordnades göromål. Tjänsten som bergsfogde indrogs genom kungl. brev 1853 14/10 (tryckt efter SFS 75/1853) vid 1854 års utgång. Dennes handlingar skulle vid inventering överlämnas dels till bergmästaren, dels till häradsskrivare och kronofogde genom landskontorets försorg (de senaste årens räkenskaper). Se serien D III. Serien innehåller ej alla de handlingar som uppkommit genom bergsfogdens verksamhet. Jfr innehållet i främst serierna E IV d, F I e, F III d (delvis bergsfogdens koncept), F VI e samt G I e.
F IV a	Geschwornerns handlingar	Bergskollegii instruktion för geschwornern 1752 6/10 finns tryckt i Bergsordningarna, del 2, s. 611 ff. Han skulle i första hand beskriva, övervaka och undervisa i arbetet m m vid de äldre gruvorna inom distriktet. I mån av tid skulle hans omsorg även innefatta arbetet vid järngruvorna. Han skulle hålla årliga gruvstämmor och till bergmästaren ingiva årlig relation om arbetet. Geschworner tillsattes inom 8. bergmästaredistriktet 1727 2/5. Tjänsten indrogs med utgången av år 1854 (kungl. brev 1853 14/10 tryckt efter SFS 75/1853) och ersattes av gruvingenjör. Geschwornern räknades som bergmästarens närmaste man. I denna serie ingår i huvudsak geschwornerns inkomna brev och förteckningar samt av honom själv uppgjorda handlingar av konceptkaraktär, som behövts för fortsatt verksamhet. Se även innehållet i serierna A II a-c och B II (årsrelationerna). Geschwornerns handlingar vid syner och besiktningar av gruvor har så långt det varit möjligt under tiden 1757-1854 och gruvingenjörens därefter lagts hit, medan bergmästarens protokoll med handlingar rörande gruvor lagts till serierna A III a-d. Konceptkartor och -ritningar rörande gruvor och malmfält ingår i serien. Serien i kartonger.
F V	Handlingar angående brukens gemenskap med Jernkontoret	Jernkontoret inrättades 1747 29/12 genom kungl. brev efter initiativ på 1743 års riksdag. Medlemmar var flertalet av järnbruken ("brukssocieteten") och syftet var att Jernkontoret skulle vara dels en kreditanstalt för de deltagande bruken, dels skulle den understödja och befrämja järnhanteringens utveckling i tekniskt hänseende. Handlingarna i serien avser hela distriktet och är i huvudsak lagda årsvis. De utgöres av protokoll vid sammanträden med bruksägarna för att utse deputerade till revision på Jernkontoret 1759-1867 samt vid öppnandet av voteringssedlar i samma ärenden 1852-1867, berättelser över revisionen t.o.m. 1833, cirkulär och brev från bergmästare och bergsfogdar, fullmakter och voteringssedlar från bruksägare, räkenskapshandlingar m.m., allt spridda år. Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser ingår i serien E I a. Från 1835 utgör 8. och 9. bergmästaredistrikten ett valdistrikt (protokoll vid Brukssocietetens allm. sammankomst 1835 23/5, § 20). Serien i kartonger.
F VI a	Ämnesordnade handlingar som avser hela distriktet. Dossierer	Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser ingår i serien E I a. Jfr innehållet i serien F I a.
F VI b	Övriga ämnesordnade handlingar rörande Södermanland. Dossierer	I serien ingår i huvudsak handlingar, dossierer, angående allmänningarna och skogarna. Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser ingår i serierna E I a och E I b. Från åtminstone 1690-talet (enstaka år, från 1705 regelbundet) t.o.m. 1737 undersöktes (inkvirerades, rannsakades) bl.a. tillståndet beträffande allmänningarna och skogarna vid de ordinarie bergs- och hammartingen inom Södermanland, se A I aa:1-6, A I ab:1, 2. Protokoll vid bergmästarens syner, besiktningar, taxeringar etc rörande allmänningar och skogar lagda till serien A III a. Jfr innehållet i serien F I b.
F VI ca	Handlingar angående allmänningarna och skogens vård i Östergötland. Dossierer	Protokoll vid bergmästarens syner, besiktningar, taxeringar etc rörande skogar och allmänningar med deras torp och sågkvarnar, se serien A III b. Från åtminstone 1690-talet t.o.m. 1737 undersöktes (inkvirerades, rannsakades) tillståndet beträffande skogar och allmänningar vid de ordinarie bergs- och gruvtingen inom Hällestads och Vånga bergslager, se A I ba:1-4, respektive A I bb:1, 2. Serien G IV bd i Östergötlands landskontors arkiv innehåller bl. a. handlingar ur bergsfogdens arkiv rörande skogar och allmänningar. Om denna serie, se ingressen till serien G I c. Serien i kartonger.
F VI cb	Kommissioners undersökningar i Östgötabergslagerna. Dossierer	Avskrifter av bergskollegii kommissioners protokoll och utlåtanden vid undersökningar. Även anteckningar om påträffade uppgifter om undersökningar från vilka handlingar saknas i bergmästareämbetets arkiv. Skrivelser m.fl. handlingar rörande nedan förtecknade förrättningar kan även ingå i serierna av årshandlingar. Enligt bergskollegii brev 1688 5/3 och 2/6 till bergmästaren (i E I c:2) skulle en kommission undersöka Hällestads och Vånga bergslager 26/6 och 28/6 samma år. Protokollet från undersökningarna ej påträffade. 1757 hölls en kommissionsundersökning i Östergötland av bergsråden Daniel Tilas och Carl Schultz. Protokollet ej påträffat. Bergskollegii brev 1759 26/2 (i E I c:8) lämnar detaljerade föreskrifter för bergmästaren att ställa sig till efterrättelse kollegiet beslut med anledning av kommissionens rapport. Avskrift av brevet även bland geschwornerns handlingar (i F IV a:3). Se även bergmästarens koncept till svar 1760 15/12 som ligger i bergskollegii nyssnämnda brev (i E I c:8). Serien inbunden.
F VI cc	Övriga ämnesordnade handlingar rörande Östergötlands län. Dossierer	Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser i nedanstående ärenden, se serierna E I a och E I c. Jfr innehållet i serien F I c. Serien i kartonger.
F VI d	Övriga ämnesordnade handlingar rörande Tabergs bergslag och Jönköpings län i övrigt. Dossierer	Handlingar, dossierer, rörande skogarna, malm- och limstenshandeln, riksdagsfullmäktige m.m. Kungl. maj:ts och bergskollegii skrivelser i dessa ärenden, se serien E I e. Från åtminstone 1705 t.o.m. 1737 inkvirerades regelbundet skogarnas tillstånd vid ordinarie bergstingen i Tabergs bergslag, se A I c:1-3.
F VI e	Övriga ämnesordnade handlingar rörande Kalmar län. Dossierer	Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser i dessa ärenden, se serien E I d. Från åtminstone 1706 t.o.m. 1735 inkvirerades (undersöktes) skogarnas tillstånd vid de ordinarie bergstingen i Kalmar län, se A I da:1, 2.
G I a	Räkenskaper rörande hela distriktet eller flera bergsfögderier. Allmän serie	I serien ingår räkenskaper med dit hörande handlingar, alla av konceptkaraktär. Räkenskaperna har i första hand fördelats länsvis, se serierna G I b-e.
G I b	Räkenskaper rörande Södermanland. Allmän serie	I serien ingår räkenskaper med dit hörande handlingar, alla av konceptkaraktär, de flesta uppgjorda av bergsfogden. Förutom nedan förtecknade räkenskaper finns sådana för gruv- och hammarsmedslådorna (ej båda kassorna hela tiden) i de ordinarie bergstingsprotokollen i serierna A I aa, A I ab och A V a. Översikt över hammarsmedslådans räkenskaper 1711-1726, se bergstingsprotokollet 1728 3-4/7 i A I aa:4. Sammandrag av räkenskaper över Södermanlands gruvkassa 1767-1862 (större lucka 1815-1828) ingår i bergmästarens årsrelationer respektive år i serien B II. Serien i kartonger.
G I c	Räkenskaper rörande Östergötlands län. Allmän serie	I serien ingår räkenskaper med dit hörande handlingar, alla av konceptkaraktär, de flesta uppgjorda av bergsfogden. Förutom nedan förtecknade räkenskaper finnas sådana för gruv-, hammarsmeds- och masmästarelådorna (-kassorna), dock ej samtliga kassor hela tiden, i de ordinarie bergstingsprotokollen i serierna A I ba, bb, be, bf, bg, bh och bk samt i A V ba. Sammandrag av följande kassor ingår i bergmästarens årsrelationer för respektive år, serien B II: Hällestads tingslags hammarsmedslåda 1766-1782, gruvkassa 1766-1824 och tackjärnskassa 1767-1824 samt masmästarelådan 1760- och 1770-talen, spridda år, Vånga bergslags gruvkassa 1767-1838, 1845 med tackjärnskassan, spridda år, mässingsbrukens tingslags hammarsmedslåda 1767-1782 och Östergötlands nya gruvkassa 1838-1862. Innehållsförteckningar i volymerna G I c:1-5. I Östergötlands landskontors arkiv, serien G IV bd, finns 12 volymer räkenskaper med handlingar rörande Östgöta bergsfögderi, 1685-1853. Vid undersökning i bergmästarens och landskontorets arkiv har det visat sig, att dess handlingar översändes av bergmästaren till landskontoret med förteckning och missiv 1855 25/1 i samband med inventeringen av bergsfogdens i Östergötland arkiv. Av förteckningen över de inkomna skrivelserna (i Östergötlands landskontor D I b:146, dnr 4 Bergmästaren och Jägmästare, med handlingar) framgår, att dessa tillvaratogs vid inventeringen, även om de är mycket summariskt förtecknade och ibland saknar tidsangivelse. Handlingarna har sedermera i stort sett lagts årsvis. Före 1749 utgöres de få handlingarna av sådana som angår Finspångs bruk. År 1749 börjar serien av räkenskaper för Östgöta fögderi: summariska årsräkningar, specialräkningar, tionde- och hammarskattslängder, saköresräkenskaper, revisionsanmärkningar m.m.; vid 1770-talets mitt börjar bevillningstaxeringslängder för bruken och dess personal, något senare general- och halvårsförslag samt uppbördslängder. I hela serien ingår dessutom skrivelser i original och avskrift från bergskollegium, bergmästare och andra myndigheter rörande räkenskaperna, handlingar rörande skogar och allmänningar, förslag till gruv- och hyttroteringslängder, från 1820-talet relationer om tillverkningen vid bruken (delvis dupletter), m.fl. handlingar. Serien i kartonger där ej annat anges.
G I d	Räkenskaper rörande Tabergs bergslag, Jönköpings län. Allmän serie	I serien ingår räkenskaper med dit hörande handlingar, alla av konceptkaraktär, de flesta uppgjorda av bergsfogden. Förutom nedan förtecknade räkenskaper finns sådana för hammarsmedslådan (-kassan) och, från åtminstone 1750-talet, för manufaktursmedslådan i de ordinarie bergstingsprotokollen, serierna A I c och A V c. Sammandrag av räkenskaperna för Jönköpings läns hammarsmedslåda 1766-1782 och manufakturlåda 1767-1782 ingår i bergmästarens årsrelationer respektive år, serien B II. Innehållsförteckningar i volymerna. Serien i kartonger.
G I e	Räkenskaper rörande Kalmar län. Allmän serie	I serien ingår räkenskaper med dit hörande handlingar, alla av konceptkaraktär, de flesta uppgjorda av bergsfogden. Förutom nedan förtecknade räkenskaper finns sådana för hammarsmedslådan (-kassan) (och till en början masmästarelådan) från 1705 i de ordinarie bergstingsprotokollen i serierna A I da, A I db och A V d (om begynnelseåret, se bergstingsprotokollet 1735, § 9, i A I da:2). Sammandrag av räkenskaperna för Kalmar läns hammarsmedslåda (-kassa) 1767-1782, 1767 även Pechlinska verkens hammarsmedslåda, ingår i bergmästarens årsrelationer respektive år, serien B II.
H	Statistik	Förteckningen nedan kan ej göra anspråk på att vara fullständig. Statistiska uppgifter förekommer även i stor utsträckning i bergmästarens årsrelationer, serien B II, liksom i serien B I, koncept och registratur, från åtminstone 1830-talet.
J	Kartor
Ö I	Tjänstemäns kvarlämnade privata handlingar
Ö II	Oplacerade handlingar	Serien i kartonger.
Ö III	Skadade arkivalier som uttagits ur volymerna för att lagas	I respektive ordinarie volym har anmärkts vilka handlingar som överflyttats till denna serie. Plats skall finnas i respektive volym för handlingen då den konserverats. Många mindre svårt skadade handlingar har fått kvarligga på plats i arkivet. Se förteckning över flertalet av dessa handlingar i respektive volym nedan. Serien i kartonger.

Success! You have made an order!

An error ocurred!