Torsdag den 27 juni kl. 16.30–19.30 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Söktjänsten och bildvisningen kommer inte att vara tillgängliga under tiden som arbetet pågår.

bild
Arkiv

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0882
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/12122

Förteckning 882









Förteckning

över

Andrea Eneroths Högre Handarbetsseminariums arkiv
Inledning (äldre form)Under 1800-talets sista decennier framträdde med alltmer ökad styrka önskemålet om och kravet på en utbildad kår av handarbetslärarinnor. Detta föranledde Andrea Eneroth att år 1907 grunda en skola för utbild-
ning av handarbetslärarinnor, vilken fick namnet Andrea
Eneroths Högre Handarbetsseminarium. Till en början var
utbildningsgången i stor utsträckning fri. Eleverna kunde välja inte bara utbildningstidens längd, - två, tre eller fyra terminer - utan också den specialisering
som intresserade dem, klädsömnad och linnesömnad, eller
konstsömnad och vävnadslära. Som skollokaler nödgades seminariet nyttja vanliga bostadslägenheter, Kammakare-
gatan 39, visserligen stora men olämpliga för sitt ändamål. Denna väsentliga olägenhet kunde man aldrig råda bot för under de 54 år seminariet ägde bestånd.

År 1915 erhöll seminariet ett statsanslag på 3 700 kronor till sin verksamhet, ett anslag som från och med år 1920 höjdes.

Elevernas möjligheter att välja såväl utbildningsväg som utbildningstid kvarstod till år 1930, som blev de stora förändringarnas år. Utbildningen blev obligato-
riskt tvåårig med ämnen av såväl teoretisk som prak-
tisk karaktär.

Elevernas undervisningsövningar bestod av fem s k prov-
lektioner inför egen klass samt ett varierande antal mer eller mindre fria auskultationer inom folk- och
flickskolan. Eleverna betalade en hög terminsavgift och
dessutom allt material. Trots stora framsteg för själva
utbildningen blev år 1930 ett besvikelsernas år för Andrea Eneroth. I Stockholm fanns ytterligare en skola,
Hulda Lundins seminarium, som utbildade lärare för slöjdundervisningen i landets skolor. Myndigheterna ansåg att antalet nyutbildade handarbetslärarinnor måste begränsas och beslöt att endast ett handarbets-
seminarium skulle finnas i Stockholm. Resultatet blev
att den konstnärliga delen av utbildningen vid Andrea Eneroths seminarium slopades och förlades till Hand-
arbetets Vänners Vävskola. Hulda Lundins seminarium lades ned helt. På så sätt skapades Föreningen Handar-
betets Vänners och Andrea Eneroths Högre Handarbets-
seminarium.

I augusti 1935 avled Andrea Eneroth och efterträddes som föreståndarinna av en av seminariets lärarinnor, Astrid C-son Barkman. Under perioden 1936-1961 låg seminariet vid Biblioteksgatan 12.

År 1950 blev en ny milstolpe i seminariets historia.
Handarbetets Vänner stod inför en omorganisation och var inte intresserad av att ha kvar sin del av semi-
narieutbildningen, varför denna återfördes till semi-
nariet. Hela utbildningen kom således att ligga inom
en och samma skola under enhetlig ledning. Seminariets
långa och otympliga namn ändrades åter till det ur-
sprungliga. Samtidigt fick seminariet en ny rektor,
Margit Benckert.











Under hela 1950-talet skedde en utvidgning och effektivisering av undervisningen och av elevernas träning i att själva leda slöjdundervisningen i olika skolor. Timplanerna moderniserades och nya ämnen in-
fördes, bl a kemi, textilvård, ekonomi- och samhälls-
lära.

Skolans statsanslag ökade under 1950-talet succesivt
och täckte nittio procent av lärarnas löner, men fort-
farande var elevernas terminsavgifter mycket höga. Läsåret 1959/60 blev anslaget så stort att utbildningen kunde bli avgiftsfri.

Under 1940- och 1950-talen skrevs och talades mycket om att utbildningen skulle helt förstatligas. År 1960 beslöt statsmakterna att så skulle ske. Den 13 juni 1961 utexaminerades de sista handarbetslärarinnorna från Andrea Eneroths Högre Handarbetsseminarium.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2009-10-26 15:42:20