Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skoghalls (Lunna) Faktori


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51152
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0jGTG7O0VKEI21Jc3pU602
Omfång
4 Hyllmeter  (156/72.)
Datering
1831–1860(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Skoghallsverken (1831)
Alternativa namn: Stora Enso Packaging Boards Skoghalls AB
Alternativa namn: Akzo Nobel Base Chemical AB  (1994 – 2010)
Alternativa namn: Skoghalls (Lunna) faktori  (1831 – )
Alternativa namn: Skoghalls bruk
Alternativa namn: Lunna Förlag
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Säckfabrik, sågverk, faktori och lastageplats)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, sulfatfabrik, pappersbruk, kartongbruk, elektrokemisk rörelse)
Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 8/81

Vissa ämnesordnade handlingar (F) från perioden 1831-1860 återfinns i Skoghallsverkens äldre dossierserie (F1).
Inledning (äldre form)Skoghalls Faktori

SKOGHALLS (LUNNA) FAKTORI (1831-1860).

Uddeholms förvärv av Munkfors bruk vid årsskiftet 1829-1830 var ett stort steg i den koncentration mot Klarälvsdalen som bolaget inlett med anläggningen av Lovisebergs bruk och förvärvet av Föskefors. Genom köpet av Munkfors bruk erhöll Uddeholm bl a manufakturverk och ett sågverk. Munkfors var också en viktig plats för transporterna på Klarälven. Där sammanfördes allt det järn som Uddeholms bolag producerade, för vidare transport till Vänern. Med slussbyggen vid Dejefors och Forshaga kunde man få en oavbruten båtled från Munkfors till Vänern.

1831 köpte Uddeholm gården Lunden i Hammarö socken för 10 333 rdr bko. Lunna, som gården kallades, var platsen dit införselvaror och exportvaror kom för vidare transport upp i Värmland resp omlastning på fartyg för transport till Göteborg och utlandet. Uddeholm fick oberoende transportled och plats för varuupplag. Tidigare var Skattkärrs järnbod och spannmålsmagasin Uddeholms fotfäste vid Vänern.

Lunna låg på den östra sidan av Klarälvens västra utlopp i Vänern. Där anlade Uddeholm ett faktori. 1832 byggdes "järnvågen", som också kallades gamla vågen. Den blev med tiden magasin. En järnvåg var en byggnad, där det järn, som kom dit från järnbruken, skulle uppläggas, förvaras och vägas, innan det transporterades vidare. Vågmästaren, som hade uppsikt över järnvågen, tillsattes av Bergskollegium enligt en förordning från 1671.

Lunna järnvåg försågs med en kaj för lossning och lastning. I och med Trollhätte kanals öppnande år 1800 kunde ett och samma fartyg föra last direkt till Göteborg och man slapp omlastningar. Efter kanalens förbättring 1844 kunde frakter från och till Vänern ske med större båtar. Vid denna tid lär Uddeholm ha disponerat ett 60-tal segelfartyg. De sex bästa av dem fraktade styckegods från Göteborg till Karlstad och Skoghall. En dylik tur och returresa tog omkring sex veckor. Skoghall blev mer och mer en hamn som enbart betjänade Uddeholms intressen. 1856 köpte Uddeholm en egen ångbåt. Det var ångkorvetten "Uddeholm" som skulle gå i fraktfart på Vänern och till Göteborg. Det kunde även befordra ett antal passagerare.

Allt som rörde järnvågen och transporter, d v s arbetsledning, bokföring, uträkningen av vågskatten (den betalades till Karlstad) och befraktning sorterade under Lunna Förlag. Från omkring 1860 blev sågverks- och senare massarörelsen dominerande - Skoghallsverken.


Litteratur:

Andersson, Ingvar: "Uddeholms historia" (1960)
"Skoghalls hamn och sjöfart" av Fritiof Olsson i Hammarö.
En hembygdsbok. (1957)

Kontroll

Senast ändrad2021-08-24 10:38:56