bild
Serie

Relationer och kommissionshandlingar angående svenska bergverk

Bergskollegium

 Serier (13 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
E 2 aAllmänna bergverksrelationer från flera landsdelar m.m.Serien inbunden om ej annat anges. Relationer från bergmästare, bergsfogdar, stipendiater m.fl. samt handlingar från undersökningskommissioner ang. svenska bergverk. Vid arkivets överlåtelse till Kommerskollegium 1858 sammanfördes bergmästarerelationer och kommissionshandlingar; senare har även andra berättelser, såsom reseberättelser och särskilda utredningar, infogats i samlingen. Jämförliga handlingar finns även bland brev och suppliker samt bland räkenskaper och redovisningar. Handlingar från kungl. kommissioner är lagda till Riksarkivets samling i de fall slutberättelsen avgivits till Kungl. Maj:t, t.ex. Hammarskattekommissionen 1695 (ÄK 406); se även 1683 5/1; däremot kvarligger de berättelser som inlämnats till Bergskollegium. Handlingarna är ordnade efter de bergmästaredömen, som fanns före 1854 års kungörelse ang. förändrad indelning av bergmästaredistrikten: se vidare serierna E2b - E2m.
Saknas: 1724. För anmärkning se pappersförteckning.
 
E 2 bBergverksrelationer från Sala bergslagSerien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även serie E2a. 
E 2 cBergverksrelationer från Stora Kopparbergs bergslag (Falu bergslag)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även EIIa. Enstaka berättelser om Avesta finns tillsammamns med relationer från Öster- och Västerbergslagen, se EIIg. 
E 2 dBergverksrelationer från Norr- och Västerbottens bergmästaredöme (Första bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även E2a. Bergmästare över Västerbotten och Lappland förordnades första gågnen 1637; bergmästaredömet har efter 1854 kallats Första bergmästaredistriktet. 
E 2 eBergverksrelationer från Västernorrlands och Jämtlands bergmästaredöme (Andra bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även E2a. Bergmästaredömet inrättades 1748, omfattande Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland, och kallades först Jämtlands, sedermera Västernorrlands bergmästaredöme; efter 1854 Andra Bergmästaredistriktet. Relationer från Medelpad och Ångermanland under 1600- och 1700-talen återfinns även bland relationer från Uppland (se E2f). 
E 2 fBergverksrelationer från Upplands och Gävleborgs bergmästaredöme (Tredje bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även EIIa. År 1637 tillsattes den första bergmästaren över Uppland (med Roslagen), Södermanland och Östergötland; en tid hörde till distriktet även Österbergslagen i Stora Kopparbergs län; 1643 frånskildes Södermanland och Östergötland och 1668 Österbergslagen, och efter den tiden omfattade distriktet Uppland, Gästrikland och Hälsingland jämte Norrland nedanför Västerbotten; 1748 tillsattes en särskild bergmästare över Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland, men då Gästrikland och Hälsingland ända till 1762 tillhörde Västernorrlands län, kallades distriktet under större delen av 1700-talet "Upplands och Västernorrlands" bergmästaredöme; senare "Upplands och Roslags" eller "Upplands och Gävleborgs" bergmästaredöme tills det efter 1854 utgjorde Tredje bergmästaredistriktet. Relationer från Medelpad och Ångermanland kvarligger. 
E 2 gBergverksrelationer från Öster- och Västerbergslagens bergmästaredöme (Fjärde bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även EIIa. År 1630 tillsattes en bergmästare över Öster- och Västerbergslagerna; en tid var övre delen av Österbergslagen förenad med Uppland, men sedan 1668 har Öster- och Västerbergslagerna varit förenade såsom ett bergmästaredöme, omfattande alla bergslager i nuvarande Kopparbergs län utom Stora Kopparberget och Sala bergslag (Säter, Garpenberg, Norberg, Skinnskatteberg m.fl.); efter 1854 Fjärde bergmästaredistriktet.
 
E 2 hBergverksrelationer från Nya Kopparbergs bergmästaredöme (Femte bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även E2a. År 1637 tillsattes en bergmästare över Nya Kopparberget eller Ljusnars kopparverk, vilket 1628 börjat bearbetas; en tid hörde bergslagen under Stora Kopparbergs bergmästaredöme, men 1650 skildes de åt. 1686 lades Hällefors silververk och Grythytte bergslag under Nya Kopparbergs bergmästaredöme, vilka tidigare varit förenad med Värmland; år 1845 lades även Lindes och Ramsbergs Bergslagar dit ("Nya Kopparbergets och Lindes bergmästaredöme") och efter 1854, då området kallades Femte bergmästaredömet, har det omfattat Nya Kopparberget, Hjulsjö, Grythytte och Hällefors samt Lindes och Ramsbergs bergslagar tillika med Fellingsbro och Glanshammars härader, allt beläget i Örebro län. 
E 2 iBergverksrelationer från Nora och Lindes bergmästaredöme (Sjätte bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även E2a. År 1656 (1686?) frånskildes Nora, Lindes, Ramsbergs, Leke och Lerbäcks bergslagar från Värmlands bergmästaredöme; utgjorde tillika med övriga bergslagar i Närke och hela Västergötland ett bergmästaredöme tills Lindes och Ramsbergs bergslagar 1845 frånskildes och lades under nya Kopparberg och det återstående kallades Nora och Närkes bergmästaredöme. Efter 1854 kallades området Sjätte bergmästaredistriktet vilket omfattade södra och östra delen av Örebro län (Nora, Lerbäcks, Lekbergs och Karlskoga bergslagar) jämte hela Skaraborgs län. 
E 2 jBergverksrelationer från Värmlands bergmästaredöme (Sjunde bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även EIIa. Sedan 1656, då Nora och Lindes m.fl. bergslagar gjordes till ett eget bergmästaredöme och Grythytte bergslag lades under Nya Kopparbergs, har bergmästaredömet bestått av Värmland (en liten del av Karlskoga bergslag lades tillsammans med Lekeberg till Nora och Lindes) samt Dalsland. Sjunde bergmästaredistriktet (efter 1855 års omreglering) omfattade Värmland hela Älvsborgs län (inkl. Göteborgs och Bohus). 
E 2 kBergverksrelationer från Södermanlands och Östergötlands bergmästaredöme (Åttonde bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även EIIa. År 1643 blev Södermanland och Östergötland avskilt från Uppland och förenat med Småland till ett eget bergmästaredöme; 1694 lades Kronobergs län till Skånes bergmästaredöme, varemot det övriga Småland behöll sin forna ställning. Efter 1854 hörde Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Gotlands län till Åttonde bergmästaredistriktet (medan Jönköpings län tillhörde Nionde distriktet). 
E 2 lBergverksrelationer Skånes och Kronobergs bergmästaredöme (Nionde bergmästaredistriktet)Serien inbunden om ej annat anges. Anmärkning se även E2a. År 1694 inrättades ett bergmästaredöme för Skåne och Kronobergs län, vilket tidigare sammanhört med Södermanland och Östergötland. Efter 1854 hörde under Nionde bergmästaredistriktet: Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Hallands och Kronobergs län ävensom Jönköpings län. Ädelfors har alltid tillhört Skånes distrikt. 
E 2 mBergverksrelationer från Finlands bergmästaredömeSerien i arkivkartong. Anmärkning se även EIIa. Finland var från 1641 delat i två bergmästaredistrikt; Åbo, Tavastehus och Nylands län bildade det ena och Viborgs, Nyslotts, Kexholms och Kymmendegårds län det andra. Denna ordning bibehölls endast några år och 1651 utnämndes ånyo en bergmästare över hela Finland, som sedan dess och fram till 1809 var ett enda bergstingsrättsområde. Bergmästaren, vars titel under tid varierade, var vanligtvis placerad i Åbo.